Sammanfattning och slutsatser<\/strong><\/h2>\n\n\n\nDen \u00f6kade brottsligheten forts\u00e4tter att vara en h\u00f6gprioriterad politisk fr\u00e5ga. De allvarliga konsekvenserna fr\u00e5n den grova organiserade kriminaliteten har skapat en intensiv samh\u00e4llsdebatt med krav p\u00e5 handlingskraft.<\/p>\n\n\n\n
I skymundan av denna utveckling riskerar \u00f6vrig brottslighet och till viss del det brottsf\u00f6rebyggande arbetet hamna. Det g\u00e4ller \u00e4ven en h\u00e5rt brottsdrabbad m\u00e5lgrupp vars utsatthet inte redovisas s\u00e4rskilt f\u00f6r i den officiella statistiken. N\u00e4mligen n\u00e4ringslivet.<\/p>\n\n\n\n
Denna rapport syftar d\u00e4rf\u00f6r till att belysa problembilden kring hur tj\u00e4nstesektorn drabbas av den r\u00e5dande brottsligheten, som ett bidrag till den samlade bilden av svenska f\u00f6retags brottsutsatthet. Att denna problembild blir ordentligt belyst \u00e4r viktigt f\u00f6r att relevanta och effektiva \u00e5tg\u00e4rder ska kunna identifieras.<\/p>\n\n\n\n
Rapporten \u00e4r baserad p\u00e5 en digital enk\u00e4t som genomf\u00f6rdes bland Svenskt N\u00e4ringslivs medlemmar under 2023 f\u00f6r att unders\u00f6ka f\u00f6retagens utsatthet f\u00f6r brott under de senaste tolv m\u00e5naderna. De inkomna svaren har d\u00e4refter brutits ner per n\u00e4ringslivssektor, vilket f\u00f6r den privata tj\u00e4nstesektorn inneburit svar fr\u00e5n1 205 f\u00f6retag. Detta motsvarar en svarsfrekvens p\u00e5 36 procent.<\/p>\n\n\n\n
Resultatet fr\u00e5n unders\u00f6kningen visar att 45 procent av tj\u00e4nstef\u00f6retagen har utsatts f\u00f6r brott under det senaste \u00e5ret. Det inneb\u00e4r att n\u00e4stan h\u00e4lften av f\u00f6retagen uppger att de drabbats av n\u00e5got eller n\u00e5gra av de olika brottstyperna, antingen en eller upprepade g\u00e5nger. Den sammantagna bilden som framkommer fr\u00e5n unders\u00f6kningen \u00e4r d\u00e4rmed att tillsammans med \u00f6vriga n\u00e4ringslivet \u00e4r tj\u00e4nstef\u00f6retagen en utsatt m\u00e5lgrupp f\u00f6r den r\u00e5dande brottsligheten. En brottslighet som med all tydlighet \u00f6kar i omfattning och komplexitet, vilket leder fram till slutsatsen att n\u00e4ringslivets utsatthet riskerar \u00f6ka om inte brottsutvecklingen bryts.<\/p>\n\n\n\n
Det vanligaste brottet tj\u00e4nstef\u00f6retag uts\u00e4tts f\u00f6r \u00e4r skadeg\u00f6relse (31 %), f\u00f6ljt av cyberbrott och inbrott som drabbar f\u00f6retagen i lika h\u00f6g utstr\u00e4ckning (24 %). Resultatet visar p\u00e5 betydande risker f\u00f6r f\u00f6retag i form av materiella skador, intr\u00e5ng i egendom och digitala hot. N\u00e4stan vart fj\u00e4rde f\u00f6retag svarar att de utsatts f\u00f6r st\u00f6ld (ej snatteri), medan aningen f\u00e4rre drabbats av bedr\u00e4geri. Med anledning av den kraftigt \u00f6kade brottsligheten av just bedr\u00e4gerier g\u00f6rs en s\u00e4rskild djupdykning inom just denna brottskategori d\u00e4r resultatet visar att tj\u00e4nstef\u00f6retagen fr\u00e4mst drabbas av fakturabedr\u00e4gerier f\u00f6ljt av phishing som inneb\u00e4r att n\u00e5gon p\u00e5 f\u00f6retaget har f\u00e5tt ett mejl eller sms d\u00e4r man uppmanats att klicka p\u00e5 en falsk l\u00e4nk.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 grund av n\u00e4ringslivets \u00f6kade digitalisering och den snabba teknikutvecklingen belyses s\u00e4rskilt hur cyberbrottsligheten drabbar tj\u00e4nstesektorn. Resultaten visar att vart fj\u00e4rde tj\u00e4nstef\u00f6retag drabbats av cyberbrott, men precis som f\u00f6r bedr\u00e4gerier, visar svaren endast fullbordade brott och d\u00e4rmed framg\u00e5r inte de cyberattacker som lyckats avv\u00e4rjas. Om \u00e4ven detta redovisats hade andelen utsatta f\u00f6retag uppenbarligen varit h\u00f6gre. Den bilden st\u00e4rks fr\u00e5n flera andra studier.<\/p>\n\n\n\n
Sammantaget bidrar resultatet g\u00e4llande bedr\u00e4gerier och cyberbrottslighet med att f\u00f6rtydliga hur brottsligheten blir alltmer digitaliserad och komplex, vilket \u00e4ven genererar allt h\u00f6gre brottsvinster. Detta styrks genom bilden av att trots att andelen f\u00f6retag som utsatts f\u00f6r cyberbrott inte f\u00f6r\u00e4ndrats i relation till f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r s\u00e5 har kostnaden f\u00f6r denna brottslighet trefaldigats. Detta \u00e4r en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd \u00f6kningstakt som just tillskrivs bedr\u00e4gerier som sker online eller via andra n\u00e4tbaserade plattformar.<\/p>\n\n\n\n
\u00d6kningen av den digitaliserade brottsligheten \u00e4r orov\u00e4ckande, inte minst med tanke p\u00e5 den fortsatt snabba teknikutveckling inom artificiell intelligens (AI) som medf\u00f6r utvidgade m\u00f6jligheter till exempelvis f\u00f6rfalskning och manipulation. Lika viktigt som att forts\u00e4tta arbetet med att st\u00e4rka n\u00e4ringslivets cybers\u00e4kerhet, blir d\u00e4rmed att utveckla Polismyndighetens f\u00f6rm\u00e5ga att hantera den v\u00e4xande digitala brottsligheten.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att kunna motverka f\u00f6retagens brottsutsatthet spelar anm\u00e4lningsben\u00e4genheten en viktig roll. I unders\u00f6kningen framg\u00e5r att n\u00e4stan fyra av tio brottsutsatta tj\u00e4nstef\u00f6retag v\u00e4ljer att inte polisanm\u00e4la. Resultatet ligger p\u00e5 samma niv\u00e5er som f\u00f6r n\u00e4ringslivet i sin helhet och st\u00e4rker bilden av att en stor del av den brottslighet som drabbar f\u00f6retag just inte kommer till polisens k\u00e4nnedom. Den fr\u00e4msta anledningen till att tj\u00e4nstef\u00f6retagen inte polisanm\u00e4ler handlar om att man anser att det inte leder till n\u00e5gon \u00e5tg\u00e4rd eller till n\u00e5gra positiva konsekvenser och en f\u00f6rb\u00e4ttrad situation f\u00f6r f\u00f6retaget.<\/p>\n\n\n\n
Inte bara utsatthet f\u00f6r brott utan \u00e4ven en upplevd oro f\u00f6r att drabbas kan i sin tur f\u00e5 negativa konsekvenser. I denna unders\u00f6kning har tj\u00e4nstef\u00f6retagen f\u00e5tt besvara tre fr\u00e5gor om hur oro eller utsatthet f\u00f6r brott p\u00e5verkat verksamheten. Totalt svarar sex procent att man avst\u00e5tt fr\u00e5n att g\u00f6ra investeringar i verksamheten p\u00e5 grund av oro eller utsatthet f\u00f6r brott. Av samma anledning svarar fyra procent att det uppst\u00e5tt sv\u00e5righeter att rekrytera personal och tre procent att man till och med \u00f6verv\u00e4gt att l\u00e4gga ned delar av eller hela f\u00f6retagets verksamhet.<\/p>\n\n\n\n
Rapporten avslutas med ett kapitel med reflektioner och rekommendationer till beslutsfattare i syfte att bidra till arbetet med att motverka brottsligheten som drabbar f\u00f6retag. F\u00f6r Sverige \u00e4r det en uppenbar f\u00f6rlust n\u00e4r f\u00f6retag beh\u00f6ver investera och l\u00e4gga tid p\u00e5 s\u00e4kerhetsl\u00f6sningar i st\u00e4llet f\u00f6r att fokusera p\u00e5 verksamhetsutveckling och ytterligare tillv\u00e4xt. Detta understryker vikten av att f\u00f6retagens brottsutsatthet blir ordentligt belyst och att relevanta \u00e5tg\u00e4rder kommer p\u00e5 plats.<\/p>\n\n\n\n
Almegas rekommendationer \u00e4r:<\/h3>\n\n\n\n\n- S\u00e4kerst\u00e4ll brottsf\u00f6rebyggande samverkan med n\u00e4ringslivet<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
S\u00e4kerst\u00e4ll att det identifierade behovet av brottsf\u00f6rebyggande samverkan med n\u00e4ringslivet realiseras i praktiken av kommuner och relevanta myndigheter.<\/p>\n\n\n\n
\n- Redovisa officiell statistik \u00f6ver f\u00f6retagens brottsutsatthet<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
Utveckla officiell statistik genom att ta fram nya brottskoder samt en nationell trygghetsunders\u00f6kning bland f\u00f6retag som f\u00e5ngar upp m\u00f6rkertalet.<\/p>\n\n\n\n
\n- Prioritera m\u00e4ngdbrotten och samordna den digitala brottsbek\u00e4mpningen<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
Prioritera m\u00e4ngdbrotten genom st\u00e4rkt kapacitet i lokalpolisomr\u00e5dena och hantera den alltmer digitaliserade brottsligheten genom samordnad polisi\u00e4r f\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n
\n- Utveckla digital polisanm\u00e4lan<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
\u00d6ka f\u00f6retagens l\u00e5ga anm\u00e4lningsben\u00e4genhet genom att utveckla m\u00f6jligheten till digital polisanm\u00e4lan.<\/p>\n\n\n\n