{"id":74215,"date":"2024-06-10T05:00:00","date_gmt":"2024-06-10T03:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=74215"},"modified":"2024-06-11T14:55:25","modified_gmt":"2024-06-11T12:55:25","slug":"ny-skrift-oandlig-tillvaxt-i-en-andlig-varld","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/06\/ny-skrift-oandlig-tillvaxt-i-en-andlig-varld\/","title":{"rendered":"Ny skrift: O\u00e4ndlig tillv\u00e4xt i en \u00e4ndlig v\u00e4rld"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

Hur har v\u00e4rldens mest avancerade l\u00e4nder lyckats fr\u00e5nkoppla v\u00e4lst\u00e5nds\u00f6kningen fr\u00e5n \u00f6kad resursf\u00f6rbrukning och \u00f6kade utsl\u00e4pp? I denna id\u00e9skrift f\u00f6rklarar vi hur digitalisering, teknisk utveckling, dematerialisering, strukturomvandling samt f\u00f6r\u00e4ndrad efterfr\u00e5gan fr\u00e5n konsumenter g\u00f6r det om\u00f6jliga m\u00f6jligt. Dessa faktorer kan alla ses som olika delar av eller aspekter p\u00e5 tj\u00e4nstefiering.<\/h4>\n

<\/p>\n

<\/h2>\n

<\/p>\n\n \n \n Ladda ner rapporten h\u00e4r. \n \n \n \n \n\n<\/svg>\n\n \n <\/a>\n \n\n\n

Den h\u00e5llbara tillv\u00e4xten <\/h2>\n\n\n\n
\n

Tillv\u00e4xten \u00e4r en om\u00f6jlig och livsfarlig fantasti. <\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

S\u00e5 formulerade sig Aftonbladets bitr\u00e4dande kulturchef Eric Ros\u00e9n \u00e5r 2023.1<\/sup><\/span> Han f\u00f6ll d\u00e5 in i en gammal tradition enligt vilken det i grunden inte finns, aldrig har funnits och inte kan finnas n\u00e5gon h\u00e5llbar tillv\u00e4xt.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Att \u201do\u00e4ndlig tillv\u00e4xt \u00e4r om\u00f6jligt i en \u00e4ndlig v\u00e4rld\u201d har i \u00f6ver ett halvsekel varit en vanligt f\u00f6rekommande oneliner <\/em>som s\u00e4gs f\u00f6rklara varf\u00f6r vi m\u00e5ste ge upp tanken p\u00e5 ett dynamiskt n\u00e4ringsliv och stigande levnadsstandard. Meningen kan sp\u00e5ras tillbaka till den amerikanske biologen Paul Ehrlich, som slog igenom stort i slutet av 1960-talet med sin bok The Population Bomb<\/em>. I den h\u00e4vdade han att planetens m\u00e4nniskor har blivit s\u00e5 m\u00e5nga att vi \u00e4r d\u00f6mda till massv\u00e4lt. Det finns enligt Ehrlich helt enkelt inte tillr\u00e4ckligt mycket med naturresurser f\u00f6r att f\u00f6da en v\u00e4xande befolkning och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi sluta med ekonomisk tillv\u00e4xt, f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nsklighetens och planetens skull. Han blev en av ekopessimismens mest lysande stj\u00e4rnor.<\/p>\n\n\n\n

Ehrlich betraktades som kontroversiell redan fr\u00e5n b\u00f6rjan. Och hans f\u00f6ruts\u00e4gelser visade sig snart felaktiga. Han f\u00f6rutsp\u00e5dde exempelvis massv\u00e4lt p\u00e5 global niv\u00e5, med hundratals miljoner d\u00f6dsfall p\u00e5 1970- eller 1980-talet. I st\u00e4llet intr\u00e4ffade motsatsen. Mellan 1970 och 2015 sj\u00f6nk andelen undern\u00e4rda i utvecklingsl\u00e4nder fr\u00e5n runt 34 procent till omkring 13 procent av befolkningen.2<\/sup><\/span> Ehrlich f\u00f6rlorade ocks\u00e5 ett uppm\u00e4rksammat vad med den amerikanske nationalekonomen Julian Simon, om huruvida priset p\u00e5 naturresurser \u2013 han sj\u00e4lv fick v\u00e4lja vilka \u2013 skulle g\u00e5 upp eller ned p\u00e5 tio \u00e5r. Den underliggande tanken var att \u00f6kad anv\u00e4ndning skulle leda till \u00f6kad knapphet vilket i sin tur skulle inneb\u00e4ra h\u00f6gre priser. I st\u00e4llet blev det tv\u00e4rtom: priserna sj\u00f6nk. <\/p>\n\n\n\n

Icke desto mindre har den grundtanke Ehrlich stod bakom f\u00e5tt stort genomslag i debatten och i m\u00e4nniskors uppfattning. Detta inte minst med hj\u00e4lp av Romklubbens rapport Limits to Growth<\/em>, som i b\u00f6rjan av 1970-talet h\u00e4vdade att jorden skulle kollapsa om tillv\u00e4xten fick forts\u00e4tta. 1970 \u00e4gde ocks\u00e5 Earth Day <\/em>rum f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, en f\u00f6reteelse som gav ytterligare kraft \u00e5t r\u00f6relsen.<\/p>\n\n\n\n

\n

Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6rv\u00e5nande att det redan i b\u00f6rjan av 1990-talet presenterades forskning som ifr\u00e5gasatte antagandet att tillv\u00e4xt n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4mrad milj\u00f6.<\/strong><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Det har s\u00e5ledes under l\u00e5ng tid p\u00e5st\u00e5tts att det finns en n\u00f6dv\u00e4ndig mots\u00e4ttning mellan ekonomisk tillv\u00e4xt och milj\u00f6n, uttryckt som att en h\u00f6gre levnadsstandard automatiskt inneb\u00e4r mer milj\u00f6f\u00f6rslitning. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5st\u00e5endet att en o\u00e4ndlig tillv\u00e4xt \u00e4r om\u00f6jligt i en \u00e4ndlig v\u00e4rld \u00e4r vid en f\u00f6rsta anblick inte sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 eller h\u00e5lla med om. Om \u00f6kat v\u00e4lst\u00e5nd, uttryckt som en h\u00f6gre BNP per capita, ska skapas p\u00e5 samma s\u00e4tt som tidigare inneb\u00e4r det med n\u00f6dv\u00e4ndighet att en st\u00f6rre m\u00e4ngd naturresurser anv\u00e4nds. Till slut tar d\u00e5 dessa slut. P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r det l\u00e4tt att instinktivt h\u00e5lla med om antagandet att \u00f6kad produktion inneb\u00e4r \u00f6kade utsl\u00e4pp, allt annat lika. Givet den globala uppv\u00e4rmningen \u00e4r det en utveckling vi b\u00f6r undvika, i alla fall n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e4xthusgaser. <\/p>\n\n\n\n

Det finns dock tv\u00e5 starka inv\u00e4ndningar mot ovanst\u00e5ende resonemang: dels skapas inte v\u00e4l- st\u00e5nd p\u00e5 samma s\u00e4tt som tidigare, dels \u00e4r allt annat inte lika. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6rv\u00e5nande att det redan i b\u00f6rjan av 1990-talet presenterades forskning som ifr\u00e5gasatte antagandet att tillv\u00e4xt n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inneb\u00e4r f\u00f6rs\u00e4mrad milj\u00f6. Man b\u00f6rjade tala om milj\u00f6ns Kuznetskurva.<\/p>\n\n\n\n

Milj\u00f6ns Kuznetskurva<\/h3>\n\n\n\n

Det har lagts fram en teori om att sambandet mellan ekonomisk utveckling och milj\u00f6f\u00f6r- st\u00f6ring kan illustreras av en graf formad som
ett upp- och nedv\u00e4nt U, milj\u00f6ns Kuznetskurva.3<\/sup><\/span> I b\u00f6rjan inneb\u00e4r ekonomisk tillv\u00e4xt i ett land enligt hypotesen att milj\u00f6n blir s\u00e4mre. Man f\u00f6rest\u00e4ller sig 1800-talets och det tidiga 1900-talets smutsiga industrialisering i Europa och Nordamerika. Themsen var s\u00e5 sent som 1957 en biologiskt d\u00f6d flod. Men n\u00e4r l\u00e4nder n\u00e5r en viss inkomstniv\u00e5 s\u00e5 v\u00e4nder utvecklingen enligt milj\u00f6ns Kuznetskurva, och den stigande levnadsstandarden inneb\u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttrad milj\u00f6. Idag \u00e4r Themsen full av liv och betraktas som en av v\u00e4rldens renaste floder som rinner genom en storstad.4<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n

I tv\u00e5 artiklar fr\u00e5n 1991 och 1995 presenterade de amerikanska nationalekonomerna Gene Grossman och Alan Krueger sambandet.5<\/sup><\/span> Vid en viss inkomstniv\u00e5, runt 4 000\u20135 000 (1985 \u00e5rs) dollar i BNP per capita enligt den f\u00f6rsta artikeln och vid 8 000 dollar enligt den andra artikeln, b\u00f6rjar utsl\u00e4ppen och andra f\u00f6roreningar minska. S\u00e5 h\u00e4r kan milj\u00f6ns Kuznetskurva se ut.<\/p>\n\n\n\n

Bild 1:<\/mark> Milj\u00f6ns Kuznetskurva<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"

K\u00e4lla:<\/strong> https:\/\/www.adamsmith.org\/blog\/introducing-john-vidal-to-the-environmental-kuznets-curve<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Som vi ser i bilden ovan \u00e4r det i post-industriella tj\u00e4nstebaserade ekonomier som tillv\u00e4xten enligt modellen leder till minskad milj\u00f6f\u00f6rslitning.<\/p>\n\n\n\n

Grossman & Kruegers publikationer gav upphov till en omfattande empirisk litteratur som med olika metoder och olika l\u00e4nder och tidsperioder som studieobjekt unders\u00f6kte huruvida sambandet finns. N\u00e5got entydigt resultat har forskningen visserligen inte lyckats finna.6<\/sup><\/span> De flesta studier kan dock bekr\u00e4fta att milj\u00f6ns Kuznetskurva \u00e4r verklig.7<\/sup><\/span> Den allra senaste forskningen, med en unders\u00f6kning av koldioxidutsl\u00e4pp i 208 l\u00e4nder under perioden 1990\u20132018, kommer fram till att kurvan finns och att v\u00e4ndningen ner\u00e5t numera ligger p\u00e5 drygt 19 000 dollar i BNP per capita och \u00e5r.8 <\/sup><\/span>Det \u00e4r i ungef\u00e4rlig niv\u00e5 med l\u00e4nder som Polen och Grekland.<\/p>\n\n\n\n

Mer fr\u00e5n mindre<\/h3>\n\n\n\n

Ytterligare ett steg i den vetenskapliga utvecklingen p\u00e5 omr\u00e5det har tagits det senaste decenniet. Det har kommit ett antal publikationer, fr\u00e4mst en ess\u00e4 och tv\u00e5 b\u00f6cker, som fokuserar p\u00e5 produktionens resursf\u00f6rbrukning och milj\u00f6skadliga utsl\u00e4pp. Med omfattande redovisning av data kommer de fram till att det stigande v\u00e4lst\u00e5ndet i rika l\u00e4nder inte l\u00e4ngre n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inneb\u00e4r \u00f6kad resursf\u00f6rbrukning eller utsl\u00e4pp. Forskare och skribenter brukar numera s\u00e4ga att den ekonomiska tillv\u00e4xten i avancerade l\u00e4nder som Sverige och USA har fr\u00e5nkopplats (\u201ddecoupled\u201d) fr\u00e5n \u00f6kad milj\u00f6f\u00f6rslitning. <\/p>\n\n\n\n

Den f\u00f6rsta skriften \u00e4r en ess\u00e4 av milj\u00f6forskaren Jesse Ausubel med titeln The Return of Nature<\/em>.9<\/sup><\/span> I den visar han att i USA har b\u00e5de anv\u00e4ndandet av naturresurser och utsl\u00e4ppen minskat i takt med det stigande v\u00e4lst\u00e5ndet. Ausubel skriver:<\/p>\n\n\n\n

[O]mkring 1970 hade en stor omsv\u00e4ngning inletts n\u00e4r det g\u00e4ller USA:s resursanv\u00e4ndning. Tv\u00e4rtemot f\u00f6rv\u00e4ntningarna hos m\u00e5nga professorer och predikanter b\u00f6rjade Amerika avvara mer resurser till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r resten av naturen – f\u00f6rst relativt, och sedan p\u00e5 senare tid i absoluta tal. En serie ”fr\u00e5nkopplingar” sker, s\u00e5 att v\u00e5r ekonomi inte l\u00e4ngre utvecklas i takt med exploatering av mark, skogar, vatten och mineraler<\/em>.10<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n

Ausubel beskriver hur jordbruket producerar mer mat med mindre mark, vatten och konstg\u00f6dsel, hur andelen skogar v\u00e4xer och hur anv\u00e4ndandet av plast, papper och olika metaller som st\u00e5l, bly, aluminium och koppar minskar. Av hundra r\u00e5varor (commodities<\/em>) som unders\u00f6ktes minskade anv\u00e4ndningen mellan \u00e5r 1990 och 2010 i 36 fall i absoluta termer och i 52 fall i relativa termer (i f\u00f6rh\u00e5llande till BNP). Endast f\u00f6r 11 av de 100 r\u00e5varorna steg anv\u00e4ndandet under de tv\u00e5 decennierna. Ausubel noterar ocks\u00e5 att utsl\u00e4ppen av svaveldioxid minskat kraftigt sedan 1970.<\/p>\n\n\n\n

Redan i sin undertitel, How Technology Liberates The Environment<\/em>, visar Ausubel vilken hans f\u00f6rklaring till fr\u00e5nkopplingen \u00e4r: ny teknik. Han konstaterar ocks\u00e5 helt kort att konsumenterna har \u00e4ndrat sin konsumtion och producenterna har \u00e4ndrat sin produktion: \u201dDessa f\u00f6r\u00e4ndringar i beteende och teknik h\u00e5ller idag p\u00e5 att befria milj\u00f6n\u201d, skriver Ausubel. Han n\u00e4mner kort att detta beror p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller produktion och konsumtion och p\u00e5 teknisk utveckling, men han g\u00e5r inte vidare in p\u00e5 vilka dessa f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r och han f\u00f6rklarar inte heller p\u00e5 djupet hur eller varf\u00f6r de har \u00e4gt rum.<\/p>\n\n\n\n

En annan central publikation \u00e4r boken Mer fr\u00e5n mindre: hur kapitalism och ny teknik kan r\u00e4dda planeten<\/em>, av Andrew McAfee, forskare vid MIT.11<\/sup><\/span> Han visar just att det stigande v\u00e4lst\u00e5ndet inte alltid leder till s\u00e4mre milj\u00f6, utan att tillv\u00e4xten i USA har frikopplats fr\u00e5n \u00f6kad resursf\u00f6rbrukning och utsl\u00e4pp. Han kallar f\u00f6reteelsen dematerialisering<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Denna process beror enligt McAfee p\u00e5 det han kallar optimismens fyra ryttare: tekniska framsteg, kapitalism, allm\u00e4n medvetenhet och lyh\u00f6rda statsf\u00f6rvaltningar. De tv\u00e5 f\u00f6rsta mekanismerna \u2013 de tekniska framstegen och kapitalismen \u2013 samverkar intimt. McAfee f\u00f6rklarar att det ligger i f\u00f6retags sj\u00e4lva v\u00e4sen att hantera och f\u00f6r\u00e4dla knappa resurser s\u00e5 billigt som m\u00f6jligt. Och att konkurrensen p\u00e5 en v\u00e4l fungerande marknad tvingar f\u00f6retagen att h\u00e5lla nere anv\u00e4ndningen av kostsamma resurser. Han illustrerar hur det g\u00e5r till med ett exempel: \u00f6lburken. N\u00e4r \u00f6l f\u00f6r ett drygt halvsekel sedan b\u00f6rjade s\u00e4ljas i aluminiumburkar v\u00e4gde dessa 85 gram styck. Numera v\u00e4ger en tom burk inte ens tio gram. Eftersom aluminium kostar pengar har f\u00f6retagen incitament att tekniskt utveckla f\u00f6rpackningarna s\u00e5 att det beh\u00f6vs mindre aluminium f\u00f6r att tillverka en burk. Egenintresset gjorde allts\u00e5 att resursf\u00f6rbrukningen minskade.12<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven de tv\u00e5 sista faktorerna h\u00e4nger t\u00e4tt ihop. F\u00f6r det f\u00f6rsta skapas det p\u00e5 olika s\u00e4tt folklig opinion mot milj\u00f6f\u00f6rs\u00e4mringar. Det handlar dels om rent egoistiska sk\u00e4l, eftersom milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring ofta har negativa konsekvenser f\u00f6r m\u00e4nniskor och det handlar dels om etiska \u00f6verv\u00e4ganden, som uppfattningen att en ren natur har ett egenv\u00e4rde i sig. Sedan reagerar statsf\u00f6rvaltningarna p\u00e5 dessa opinioner och vidtar \u00e5tg\u00e4rder. McAfee betonar att vi inte \u201dgjorde n\u00e5gra dramatiska kurs\u00e4ndringar f\u00f6r att eliminera mots\u00e4ttningen mellan m\u00e4nskliga framsteg och planetens h\u00e4lsa. Egentligen har vi bara blivit b\u00e4ttre p\u00e5 att g\u00f6ra de saker som vi alltid gjort.\u201d13<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n

Tv\u00e5 svenska forskare, Jonas Grafstr\u00f6m och Christian Sandstr\u00f6m, skrev sedan en bok p\u00e5 samma tema som McAfee, men om svenska f\u00f6rh\u00e5llanden: Mer fr\u00e5n mindre?: Tillv\u00e4xt och<\/em> h\u00e5llbarhet i Sverige<\/em>.14<\/sup><\/span> I denna konstaterar de att \u201d[e]mpiriska data fr\u00e5n Sverige visar att det har g\u00e5tt att kombinera en v\u00e4xande ekonomi med krympande milj\u00f6p\u00e5verkan.\u201d<\/em>15 <\/sup><\/span>Bland annat p\u00e5pekar Grafstr\u00f6m och Sandstr\u00f6m att sedan 1990 har 24 av de 26 luftf\u00f6roreningar som Naturv\u00e5rdsverket kartl\u00e4gger minskat i absoluta tal. Vidare minskar utsl\u00e4ppen av s\u00e5dant som fosfor och kv\u00e4ve.<\/p>\n\n\n\n

Grafstr\u00f6m och Sandstr\u00f6m diskuterar tre olika faktorer som f\u00f6rklaringar till frikopplingen: lagstiftning, f\u00f6r\u00e4ndringar i efterfr\u00e5gan fr\u00e5n konsumenterna och teknisk utveckling, det vill s\u00e4ga politik, marknad, och teknik.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller den f\u00f6rsta faktorn \u00e4r exemplet bly illustrativt. Det blev helt enkelt f\u00f6rbjudet med bly i bensin och d\u00e5 f\u00f6rsvann \u00e4mnet fr\u00e5n drivmedlet. Men de olika faktorerna samverkar p\u00e5 olika s\u00e4tt. Som n\u00e4r Japan inf\u00f6rde en lag om \u00e5tervinning och Hitachi \u00e4ndrade p\u00e5 utformningen av sina produkter med l\u00e5ngt f\u00e4rre komponenter. Politiken drev p\u00e5 teknikutvecklingen. I andra fall \u00e4r politikens roll mindre tydlig. N\u00e4r katalytisk avgasrening blev obligatoriskt p\u00e5 bilar i Sverige fanns tekniken redan i USA. Och n\u00e4r det g\u00e4ller ozonnedbrytande \u00e4mnen i sprayprodukter gjorde konsumenttrycket att f\u00f6retag anpassade sig innan lagstiftarna agerade. Det \u00e4r enligt de tv\u00e5 forskarna s\u00e5ledes sv\u00e5rt att avg\u00f6ra vilken av mekanismerna som har varit viktigast. Det varierar fr\u00e5n fall till fall.<\/p>\n\n\n\n

Klimatet<\/h3>\n\n\n\n

Under ganska l\u00e5ng tid diskuterades fr\u00e5gan om ekonomiska framsteg och milj\u00f6n i f\u00f6ljande termer: ”Ja, det kanske finns en milj\u00f6ns Kuznetskurva f\u00f6r anv\u00e4ndandet av vissa naturresurser och f\u00f6r vissa utsl\u00e4pp som svaveldioxid. Men kurvan g\u00e4ller absolut inte f\u00f6r v\u00e4xthusgaserna och s\u00e5ledes inte f\u00f6r den globala uppv\u00e4rmningen.\u201d<\/em> Tillv\u00e4xt, p\u00e5stods det, \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r fortfarande of\u00f6renligt med en god milj\u00f6, och s\u00e4rskilt med v\u00e5r tids dominerande ekologiska utmaning: den globala upp- v\u00e4rmningen.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inv\u00e4ndningar som \u00e4r v\u00e4rda att ta p\u00e5 allvar. Utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser p\u00e5 global niv\u00e5 forts\u00e4tter att \u00f6ka.16<\/sup><\/span> De nationella \u00e5taganden som gjorts hittills r\u00e4cker enligt FN:s milj\u00f6program UNEP inte f\u00f6r att f\u00f6ra oss n\u00e4rmare Parisavtalets m\u00e5l om att h\u00e5lla nere den globala uppv\u00e4rmningen till v\u00e4l under 2\u00b0C och helst 1,5\u00b0C.17<\/sup><\/span> Konsekvenserna av en varmare planet \u00e4r v\u00e4l k\u00e4nda: stormar, stigande havsniv\u00e5er, torka, matbrist, fattigdom, etcetera.18<\/sup><\/span> Klimathotet \u00e4r p\u00e5 riktigt och beh\u00f6ver m\u00f6tas med effektiva \u00e5tg\u00e4rder som verkligen g\u00f6r skillnad.<\/p>\n\n\n\n

De \u00f6kande CO2-utsl\u00e4ppen p\u00e5 global niv\u00e5 beror dock p\u00e5 utvecklingen i v\u00e4rlden utanf\u00f6r Europa och Nordamerika. Visserligen stod EU och USA l\u00e4nge f\u00f6r merparten av v\u00e4rldens utsl\u00e4pp, vilket kan ge anledning till en diskussion om historisk skuld som g\u00e5r bortom \u00e4mnet f\u00f6r denna id\u00e9skrift. Men numera \u00e4r det inte l\u00e4nderna med h\u00f6gst levnadsstandard som sl\u00e4pper ut mest CO2. V\u00e4rldens utan j\u00e4mf\u00f6relse st\u00f6rsta utsl\u00e4ppare av koldioxid \u00e4r Kina.19<\/sup><\/span> De asiatiska l\u00e4nderna st\u00e5r numera tillsammans f\u00f6r \u00f6ver 57 procent av de globala ut- sl\u00e4ppen.20<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n

Graf 1:<\/mark> Utsl\u00e4pp runt om i v\u00e4rlden<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"

K\u00e4lla<\/strong>: OGUZ (2023). *Asien f\u00f6rutom Kina, Japan och Indien.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det \u00e4r tydligt att den globala uppv\u00e4rmningen \u00e4r n\u00e5got som den svenska allm\u00e4nheten tar p\u00e5 stort allvar. 75 procent av alla svenskar tycker att klimathotet \u00e4r ett allvarligt problem.21<\/sup><\/span> Svenskarna \u00e4r mest oroliga bland inv\u00e5narna i alla EU-l\u00e4nder f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.22<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n

Oron f\u00f6r den globala uppv\u00e4rmningen och m\u00f6jligen \u00e4ven den mediala rapporteringen, har ocks\u00e5 f\u00e5tt svenskarna att ha en \u00f6verdrivet negativ uppfattning om Sveriges utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser. En majoritet tror att utsl\u00e4ppen har \u00f6kat sedan 1990.23<\/sup><\/span> S\u00e5 \u00e4r det inte. Trots att inkomstniv\u00e5n i Sverige mellan 1990 och 2020 \u00f6kade med runt 50 procent s\u00e5 sj\u00f6nk utsl\u00e4ppen av koldioxid per inv\u00e5nare med n\u00e4stan lika mycket (48 procent). Sverige har allts\u00e5 lyckats frikoppla tillv\u00e4xten fr\u00e5n \u00f6kade utsl\u00e4pp av koldioxid.<\/p>\n\n\n\n

Graf 2:<\/mark> Sveriges BNP per capita och utsl\u00e4pp av CO2 per capita<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla:<\/strong> Ourworldindata.org. 1990=0. BNP per capita \u00e4r justerat f\u00f6r inflation.
Utsl\u00e4pp fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen och industri. F\u00f6r\u00e4ndringar i markanv\u00e4ndning \u00e4r inte med.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Siffrorna i graf 2 ovan anger s\u00e5v\u00e4l tillv\u00e4xten som utsl\u00e4ppen utslaget per inv\u00e5nare. Hur \u00e4r det d\u00e5 om man i st\u00e4llet tittar p\u00e5 BNP och utsl\u00e4ppen totalt? Jo, d\u00e5 ser vi att tillv\u00e4xten frikopplats fr\u00e5n utsl\u00e4ppen av koldioxid \u00e4ven enligt detta s\u00e4tt att m\u00e4ta. Sveriges BNP \u00f6kade mellan 1990 och 2021 med 91 procent, samtidigt som CO2-utsl\u00e4ppen sj\u00f6nk med 38 procent.24<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n

Denna utveckling g\u00e4ller inte bara progressiva och milj\u00f6medvetna nordiska l\u00e4nder som Sverige. Faktum \u00e4r att i EU som helhet har tillv\u00e4xten frikopplats fr\u00e5n utsl\u00e4ppen. BNP per capita steg i EU-27 under perioden 1990\u20132021 med 55 procent, samtidigt som utsl\u00e4ppen per inv\u00e5nare sj\u00f6nk med 32 procent. Totalt steg EU:s BNP under samma period med 65 procent medan CO2-utsl\u00e4ppen sj\u00f6nk med 28 procent.25<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n

Har utsl\u00e4ppen flyttat utomlands?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

De europeiska l\u00e4nderna har lyckats frikoppla tillv\u00e4xten fr\u00e5n utsl\u00e4ppen av CO2, men beror det inte bara p\u00e5 att den smutsiga industriproduktionen flyttat till andra, fattigare l\u00e4nder?<\/p>\n\n\n\n

Mot denna bakgrund har det lagts fram en tes om f\u00f6roreningsparadis som inneb\u00e4r att f\u00f6retagen har f\u00f6rlagt tillverkningen av varor i l\u00e4nder d\u00e4r milj\u00f6regleringarna \u00e4r mindre strikta \u00e4n i rika l\u00e4nder. Forskningslitteraturen kring detta \u00e4r dock l\u00e5ngt fr\u00e5n entydig. Kearsley & Riddel (2010) konstaterar exempelvis att forskningsl\u00e4get \u00e4r oklart.26<\/sup><\/span> Sj\u00e4lva finner de inget st\u00f6d f\u00f6r att det skulle finnas n\u00e5gra f\u00f6roreningsparadis.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ur detta perspektiv intressant att titta p\u00e5 rika l\u00e4nders utsl\u00e4pp som utg\u00e5r fr\u00e5n konsumtion ist\u00e4llet f\u00f6r produktion. D\u00e5 f\u00e5r man med de utsl\u00e4pp som har flyttats till fattigare l\u00e4nder n\u00e4r tillverkningen flyttat dit.<\/p>\n\n\n\n

Grafstr\u00f6m och Sandstr\u00f6m konstaterar att de svenska koldioxidutsl\u00e4ppen minskar \u00e4ven om man r\u00e4knar med de konsumtionsbaserade utsl\u00e4ppen fr\u00e5n utlandet.27 <\/sup><\/span>Konsumtionsrapporten fr\u00e5n G\u00f6teborgs universitet bekr\u00e4ftar denna bild n\u00e4r de skriver att \u201d[u]tsl\u00e4ppen av koldioxidekvivalenter fr\u00e5n privat konsumtion har minskat n\u00e4s- tan 40 procent mellan 2010 och 2022.\u201d<\/em>28<\/sup><\/span> Man kan illustrera det hela som i graf 3 p\u00e5 n\u00e4sta sida.<\/p>\n\n\n\n

Graf 3: <\/mark>De svenska utsl\u00e4ppen minskar \u00e4ven ur ett konsumtionsperspektiv<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla<\/strong>: Ourworldindata.org. 1990=0. BNP per capita \u00e4r justerat f\u00f6r inflation.
Utsl\u00e4pp fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen och industri. F\u00f6r\u00e4ndringar i markanv\u00e4ndning \u00e4r inte med.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\n

De senaste decennierna har konsumtions- baserade utsl\u00e4pp minskat per inv\u00e5nare, trots att dessa l\u00e4nder blivit runt 50 procent rikare sedan 1990<\/strong>.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

De konsumtionsbaserade utsl\u00e4ppen \u00e4r visserligen n\u00e5got h\u00f6gre \u00e4n de produktionsbaserade. S\u00e5 till viss del \u201dimporterar\u201d vi en del bidrag till den globala uppv\u00e4rmningen. Men dessa \u00e4r inte s\u00e5 stora att skillnaden mellan de tv\u00e5 s\u00e4tten att m\u00e4ta \u00e4r s\u00e4rskilt betydande. I st\u00e4llet f\u00f6ljer de tv\u00e5 kurvorna efter varandra och, vilket \u00e4r allra viktigast f\u00f6r v\u00e5rt \u00e4rende, sedan 2008 minskar de svenska CO2-utsl\u00e4ppen \u00e4ven om man tar det konsumtionsbaserade angreppss\u00e4ttet.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ett samband som inte bara finns i Sverige, utan i en rad andra avancerade ekonomier, som USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike. De senaste decennierna har konsumtionsbaserade utsl\u00e4pp minskat per inv\u00e5nare, trots att dessa l\u00e4nder blivit runt 50 procent rikare sedan 1990.<\/p>\n\n\n\n

Graf 4:<\/mark> Utsl\u00e4ppen minskar \u00e4ven ur ett konsumtionsperspektiv<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla<\/strong>: Ourworldindata.org. 1990=0. BNP per capita \u00e4r justerat f\u00f6r inflation. Konsumtionsbaserade utsl\u00e4pp fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen och industri. F\u00f6r\u00e4ndringar i markanv\u00e4ndning \u00e4r inte med.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Faktum \u00e4r att 32 l\u00e4nder med en befolkning p\u00e5 \u00f6ver en miljon inv\u00e5nare har uppn\u00e5tt det stadium d\u00e4r de frikopplat \u00f6kat v\u00e4lst\u00e5nd fr\u00e5n \u00f6kade utsl\u00e4pp, i absoluta termer. De upplevde BNP-tillv\u00e4xt och minskade CO2-utsl\u00e4pp mellan 2005 och 2019.29<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n

Trots att utsl\u00e4ppen forts\u00e4tter att \u00f6ka p\u00e5 global niv\u00e5 verkar det allts\u00e5 som att n\u00e5got kontraintuitivt h\u00e5ller p\u00e5 att ske. Det verkar g\u00e5 att ha b\u00e5de ekonomisk tillv\u00e4xt och en renare milj\u00f6. BNP per capita kan stiga samtidigt som utsl\u00e4ppen av koldioxid minskar, \u00e5tminstone i m\u00e5nga rika l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

Hur har v\u00e4rldens mest avancerade l\u00e4nder lyckats fr\u00e5nkoppla v\u00e4lst\u00e5nds\u00f6kningen fr\u00e5n \u00f6kad resursf\u00f6rbrukning och \u00f6kade utsl\u00e4pp?<\/h4>\n\n\n\n

I denna id\u00e9skrift f\u00f6rklarar vi denna f\u00f6r\u00e4ndring genom att kombinera n\u00e5gra av de faktorer som f\u00f6rfattarna ovan tar upp, n\u00e4mligen digitalisering, teknisk utveckling, dematerialisering, strukturomvandling samt f\u00f6r\u00e4ndrad efterfr\u00e5gan fr\u00e5n konsumenter.<\/p>\n\n\n\n

Dessa faktorer kan alla ses som olika delar av eller aspekter p\u00e5 tj\u00e4nstefiering.<\/p>\n\n\n