{"id":74001,"date":"2024-05-29T05:00:00","date_gmt":"2024-05-29T03:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=74001"},"modified":"2024-05-28T13:45:14","modified_gmt":"2024-05-28T11:45:14","slug":"ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/","title":{"rendered":"Ny rapport: Jobben som bryter arbetsl\u00f6sheten i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den"},"content":{"rendered":"<p class=\"intro\">Almegas nya rapport \u201dJobben som bryter arbetsl\u00f6sheten i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den&#8221; unders\u00f6ker hur syssels\u00e4ttningen har utvecklats i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena, vilka som \u00e4r de vanliga yrkena i dessa omr\u00e5den samt vilka reformer som beh\u00f6vs f\u00f6r att st\u00e4rka drivkrafterna till arbete.<\/p>\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='ladda-ner-rapport' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Ladda ner rapport<\/h2>\n\n\n\n<p>Rapporten finns i sin helhet p\u00e5 denna sida men kan ocks\u00e5 h\u00e4mtas som pdf-fil.<\/p>\n\n\n\n      <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Jobben-som-bryter-.pdf\" target=\"_blank\" class=\"Button is-button is-style-fill has-black-background-color has-black-border-color has-white-color Button--external-link\">\n      \n        Ladda ner rapporten h\u00e4r (pdf)\n      \n      \n                <svg class='icon icon--external-link'  width=\"16\" height=\"16\" viewBox=\"0 0 16 16\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n<path d=\"M9 1H15V7\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<path d=\"M5 2H1V15H14V11\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<path d=\"M15 1L6 10\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<\/svg>\n\n        \n    <\/a>\n  \n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forord' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rord<\/h2>\n\n\n\n<p>Den omfattande kompetensbrist som r\u00e5der inom n\u00e4ringslivet \u00e4r det st\u00f6rsta tillv\u00e4xthindret f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6retag. N\u00e4ra fyra av tio tj\u00e4nstef\u00f6retag uppger att de har sv\u00e5rt att rekrytera r\u00e4tt personal. Samtidigt har vi en h\u00f6g arbetsl\u00f6shet och ett stort utanf\u00f6rskap i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena. Det \u00e4r ett problem f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l samh\u00e4llet som de boende i dessa omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n<p>De senaste \u00e5ren har syssels\u00e4ttningen \u00f6kat i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena, vilket \u00e4r v\u00e4ldigt positivt. Vi ser \u00e4ven att det fr\u00e4mst \u00e4r i tj\u00e4nstef\u00f6retagen som de boende i dessa omr\u00e5den jobbar.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi vet sedan tidigare att tj\u00e4nstesektorn \u00e4r Sveriges tillv\u00e4xt- och jobbmotor. Denna rapport visar att tj\u00e4nstesektorn \u00e4ven \u00e4r en integrationsmotor.<\/p>\n\n\n\n<p>Rapporten har skrivits av Jonas Jegers, n\u00e4ringspolitisk expert p\u00e5 Almega.<\/p>\n\n\n\n<p>Stockholm, maj 2024<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Fredrik \u00d6stbom, n\u00e4ringspolitisk chef Almega<\/strong><\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sammanfattning' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Sammanfattning <\/h2>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6retagen inom privat tj\u00e4nstesektor har stora utmaningar med kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen, \u00e4ven till yrken som kr\u00e4ver liten arbetslivserfarenhet och utan h\u00f6gre utbildningskrav. Samtidigt finns stora problem med segregation och utanf\u00f6rskap i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena idag. F\u00f6r att bryta utanf\u00f6rskapet och st\u00e4rka integrationen i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena \u00e4r det avg\u00f6rande att de som i dag lever i utanf\u00f6rskap kommer i jobb.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e4rf\u00f6r blir det relevant att fr\u00e5ga, vilka \u00e4r de vanligaste yrkena bland nyanl\u00e4nda och boende i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den? Hur pass viktiga \u00e4r olika branscher f\u00f6r att bryta arbetsl\u00f6sheten? Vilka reformer beh\u00f6vs f\u00f6r att Sverige ska minska arbetsl\u00f6sheten och utanf\u00f6rskapet? F\u00f6r att unders\u00f6ka detta har Almega med hj\u00e4lp av SCB:s yrkesstatistik kartlagt hur arbetsmarknaden f\u00f6r boende i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena ser ut eftersom arbetsl\u00f6sheten \u00e4r h\u00f6g d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n<p>I \u00e5rets kartl\u00e4ggning, som \u00e4r den fj\u00e4rde i ordningen, visar det sig att utvecklingen f\u00f6r nyanl\u00e4nda m\u00e4n stannat av samtidigt som \u00f6vriga grupper av m\u00e4n som bor i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den till st\u00f6rre del jobbar. Det g\u00f6r att dessa tv\u00e5 grupper nu \u00e4r p\u00e5 samma niv\u00e5. Positivt \u00e4r att b\u00e5de gruppen kvinnor och nyanl\u00e4nda kvinnor \u00f6kar sitt deltagande p\u00e5 svensk arbetsmarknad. Under 2022 var det nyanl\u00e4nda kvinnor som \u00f6kade mest men de \u00e4r fortsatt en bra bit under de \u00f6vriga som bor i dessa omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n<p>Med andra ord \u00e4r det tj\u00e4nstesektorn som \u00e4r den starka integrationsmotor d\u00e5 det \u00e4r h\u00e4r som de flesta instegsjobben finns. Det \u00e4r den privat tj\u00e4nstesektor bryter arbetsl\u00f6sheten och h\u00e4r jobbar de flesta boende i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena. F\u00f6r m\u00e4nnen \u00e4r transport och lager, restaurang och st\u00e4d och serviceyrkena vanligast. Bland kvinnor dominerar st\u00e4d och service, v\u00e5rd och omsorg och f\u00f6rskola. Bland m\u00e4nnen ser vi att lagerarbete blir vanligare och bland kvinnorna arbetar n\u00e5got fler som st\u00e4dare.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e5got vi tyv\u00e4rr inte ser i statistiken \u00e4r hur bemanningsbranschen bidrar till syssels\u00e4ttningen. Den tillg\u00e4ngliga statistiken f\u00f6ljer enbart vilket yrke individen har och \u00e4r inte kopplat till arbetsgivare. Flera av de yrken som \u00e4r vanliga f\u00f6r boende i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena \u00e4r mycket vanligt f\u00f6rekommande hos bemanningsf\u00f6retagen. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r troligt att deras roll som integrationsmotor underskattas.<\/p>\n\n\n\n<p>Trots den positiva utvecklingen \u00e4r arbetsl\u00f6sheten betydligt h\u00f6gre i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena \u00e4n i riket i genomsnitt. Mycket \u00e5terst\u00e5r att g\u00f6ra och det beh\u00f6vs en effektivare jobbpolitik som st\u00e4rker drivkrafterna till arbete. Sverige kan inte v\u00e4nta p\u00e5 nya reformer som b\u00e5de f\u00f6rb\u00e4ttrar kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen och integrationen. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6resl\u00e5r Almega fem skarpa f\u00f6rslag i rapporten som beh\u00f6ver f\u00e5 geh\u00f6r i rikspolitiken.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>S\u00e4kerst\u00e4ll att etableringsjobben anv\u00e4nds f\u00f6r att ge fler en v\u00e4g in p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/li>\n\n\n\n<li>Forts\u00e4tt reformera Arbetsf\u00f6rmedlingen s\u00e5 att fler arbetsl\u00f6sa f\u00e5r r\u00e4tt st\u00f6d som leder till jobb.<\/li>\n\n\n\n<li>Sk\u00e4rp kraven p\u00e5 att de arbetsl\u00f6sa ska delta i aktiviteter som leder till jobb.<\/li>\n\n\n\n<li>\u00d6ka skillnaderna mellan bidrag och arbete.<\/li>\n\n\n\n<li>Det ska alltid l\u00f6na sig att anst\u00e4lla. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste arbetsgivaravgifterna s\u00e4nkas.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='inledning' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Inledning<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Tj\u00e4nstef\u00f6retagens st\u00f6rsta utmaning \u00e4r att f\u00e5 tag p\u00e5 nya medarbetare med r\u00e4tt kompetens. Det g\u00e4ller b\u00e5de jobb med h\u00f6ga krav p\u00e5 utbildning och kvalifikationer och jobb med l\u00e4gre kvalifikationskrav d\u00e4r det r\u00e4cker med en gymnasieutbildning eller en kortare introduktionsutbildning. Fler av de vanligaste bristyrkena finns i privat tj\u00e4nstesektor. N\u00e4r f\u00f6retagen inte hittar nya medarbetare tvingas de tacka nej till uppdrag. Det leder till minskad tillv\u00e4xt i svensk ekonomi, n\u00e5got vi alla f\u00f6rlorar p\u00e5 i f\u00f6rl\u00e4ngningen. Efter pandemin har syssels\u00e4ttningen \u00f6kat kraftigt samtidigt som det funnits gott om lediga jobb. Matchningsproblematiken p\u00e5 arbetsmarknaden har f\u00f6rv\u00e4rrats<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p>I de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5de finns de st\u00f6rsta och mest omfattande samh\u00e4llsproblemen idag. \u00c5r 2022 klassade Polismyndigheten 17 omr\u00e5den i Sverige som s\u00e4rskilt utsatta. H\u00e4r styr kriminella ligor och klaner genom egna parallella r\u00e4ttssystem som hotar den svenska r\u00e4ttsordningen. Men fler \u00e4n polisen m\u00e5ste engagera sig om den negativa utvecklingen i omr\u00e5dena ska kunna brytas s\u00e5 att segregationen minskar och integrationen \u00f6kar.<\/p>\n\n\n\n<p>Regeringen m\u00e5ste h\u00f6ja ambitionerna i integrations- och arbetsmarknadspolitiken om kompetensbristen ska kunna f\u00e5 en l\u00f6sning. F\u00f6r att bryta utanf\u00f6rskapet och segregationen \u00e4r det absolut viktigaste att m\u00e4nniskor kommer i arbete. H\u00e4r spelar tj\u00e4nstesektorn en avg\u00f6rande roll d\u00e5 det \u00e4r i m\u00e5nga tj\u00e4nstef\u00f6retag som de viktigaste instegsjobben finns. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r syftet med denna rapport att kartl\u00e4gga vilka de vanligaste jobben i de s\u00e4rskilt utsatta \u00e4r f\u00f6r att i sin tur kunna avg\u00f6ra vilka branscher som bidrar mest till att bryta integrationen. Med hj\u00e4lp av SCB:s yrkesstatistik har Almega f\u00f6r fj\u00e4rde g\u00e5ngen kartlagt hur arbetsmarknaden ser ut i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena och i vilka yrken som de boende d\u00e4r jobbar i.<span class=\"Footnote\"><sup>1 <\/sup><\/span>Vi har analyserat vilka de vanligaste yrkena \u00e4r bland de boende i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den och vilka branscher som bryter arbetsl\u00f6shet och utanf\u00f6rskap. Genom att kartl\u00e4gga de branscher och yrken som bryter l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sheten f\u00e5r vi en tydlig bild av hur jobbm\u00f6jligheterna ser ut f\u00f6r de boende i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena. F\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen och integrationen beh\u00f6vs reformer som ytterligare \u00f6kar jobbchanserna och st\u00e4rker drivkrafterna till arbete.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='svar-situation-i-de-sarskilt-utsatta-omradena' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Sv\u00e5r situation i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Debatten om utmaningarna med brottsligheten, det sociala utanf\u00f6rskapet och arbetsl\u00f6sheten i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena har tilltagit de senaste \u00e5ren. Att m\u00e4nniskor g\u00e5r fr\u00e5n arbetsl\u00f6shet till att arbeta \u00e4r en nyckelfaktor f\u00f6r att v\u00e4nda utvecklingen i dessa omr\u00e5den.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>En del forskare menar att \u00e4nnu mer fokus m\u00e5ste l\u00e4ggas p\u00e5 jobben. De menar att det \u00e4r b\u00e4ttre att l\u00f6sa jobbfr\u00e5gan \u00e4n att ensidigt tala om att bryta segregeringen i de utsatta omr\u00e5dena.<span class=\"Footnote\"><sup>2<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r Almega \u00e4r detta ocks\u00e5 helt centralt. Sv\u00e5righeterna f\u00f6r f\u00f6retagen i privat tj\u00e4nstesektor att hitta nya medarbetare \u00e4ven till yrken som kr\u00e4ver liten arbetslivserfarenhet och utbildning har visat sig vara omfattande. I omr\u00e5den med h\u00f6g arbetsl\u00f6shet finns en resurs att ta tillvara. Brottsligheten i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena har f\u00f6rv\u00e4rrats de senaste \u00e5ren. I polisens senaste l\u00e4gesbild \u00f6ver situationen fr\u00e5n 2023, konstateras att utsatta omr\u00e5den visar en h\u00f6g grad av stabilitet med viss nedg\u00e5ng. Samtidigt har den sociala utvecklingen f\u00f6rb\u00e4ttrats n\u00e5got, vilket polisen menar kan kopplas till deras fortsatt f\u00f6rb\u00e4ttrade f\u00f6rm\u00e5ga att verka i omr\u00e5dena.<span class=\"Footnote\"><sup>3<\/sup><\/span> Trots vissa framsteg forts\u00e4tter skjutningar och spr\u00e4ngningar vara ett problem, inte minst i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena. Under \u00e5ren 2019\u20132022 intr\u00e4ffade n\u00e4rmare 1 500 skjutningar i Sverige och mer \u00e4n en fj\u00e4rdedel av dem skedde i utsatta omr\u00e5den.<span class=\"Footnote\"><sup>4<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n\n<p>En mycket h\u00f6gre niv\u00e5 \u00e4n i \u00f6vriga delar av landet. Polisen forts\u00e4tter ett offensivt arbete mot de kriminella n\u00e4tverken bland annat genom s\u00e4rskilda insatser som vistelsef\u00f6rbud<span class=\"Footnote\"><sup>5<\/sup><\/span>, men polisen bed\u00f6mer \u00e4nd\u00e5 att 14&nbsp;000 personer \u00e4r aktiva i kriminella milj\u00f6er och att s\u00e5 m\u00e5nga som 48 000 personer har koppling till n\u00e4tverken.<span class=\"Footnote\"><sup>6<\/sup><\/span> Den nuvarande regeringen ger d\u00e4rf\u00f6r polisen fler verktyg i kampen mot kriminella n\u00e4tverk och organiserad brottslighet genom bland annat s\u00e4kerhetszoner.<span class=\"Footnote\"><sup>7<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>Under 2022 klassade polisen totalt 17 omr\u00e5den som s\u00e4rskilt utsatta. I tre omr\u00e5den har situationen f\u00f6rb\u00e4ttrats och d\u00e4rf\u00f6r togs S\u00f6dra Sofielund i Malm\u00f6, Biskopsg\u00e5rden i G\u00f6teborg samt Gottsunda i Uppsala bort fr\u00e5n listan. Ett omr\u00e5de, Hovsj\u00f6 i S\u00f6dert\u00e4lje, tillkommer p\u00e5 listan \u00f6ver s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den tillsammans med&nbsp; Botkyrka: Alby, Hallunda\/Norsborg och Fittja. G\u00f6teborg: Bergsj\u00f6n, L\u00f6vg\u00e4rdet, Hammarkullen och Hj\u00e4llbo. Malm\u00f6: Nydala\/Hermodsdal\/Lind\u00e4ngen och Roseng\u00e5rd. Stockholm: Husby och Rinkeby\/Tensta. S\u00f6dert\u00e4lje: Ronna\/Geneta\/Lina och Hovsj\u00f6. Bor\u00e5s H\u00e4ssleholm\/Hulta och Norrby. Link\u00f6ping: Sk\u00e4ggetorp. \u00d6rebro: Vivalla.<span class=\"Footnote\"><sup>8<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>B\u00e5de nuvarande regering och den f\u00f6reg\u00e5ende har tagit flera initiativ f\u00f6r att skapa b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring. I samband med de omfattande upploppen p\u00e5 flera platser p\u00e5sken 2022, bland annat i \u00d6rebro och Link\u00f6ping, sade nuvarande arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) att separatisterna som s\u00e4tter upp egna r\u00e4ttsordningar i utanf\u00f6rskapsomr\u00e5den ska bek\u00e4mpas.<span class=\"Footnote\"><sup>9<\/sup><\/span> Den socialdemokratiska regeringen satsade 470 miljoner i v\u00e5rbudgeten 2022 p\u00e5 att bygga upp Arbetsf\u00f6rmedlingens n\u00e4rvaro i de utsatta omr\u00e5dena. D\u00e5varande arbetsmarknadsminister Eva Nordmark menade att detta var en ambitionsh\u00f6jning f\u00f6r att trycka tillbaka l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sheten. <\/p>\n\n\n\n<p>Regeringen har sedan tilltr\u00e4det i oktober 2022 presenterat b\u00e5de l\u00e5ngsiktiga och kortsiktiga initiativ f\u00f6r att lyfta de utsatta omr\u00e5dena. I Tid\u00f6avtalet n\u00e4mns de utsatta omr\u00e5dena uttryckligen i tv\u00e5 punkter. F\u00f6r det f\u00f6rsta ska samverkan f\u00f6rst\u00e4rkas mellan myndigheterna och de privata fastighets\u00e4garna i syfte att lyfta de utsatta omr\u00e5dena. F\u00f6r det andra ska kommunernas och regionernas m\u00f6jligheter \u00f6ka att n\u00e5 ut till de yngsta barnen med spr\u00e5kutbildningar.<span class=\"Footnote\"><sup>10<\/sup><\/span> Det senaste f\u00f6rslaget fr\u00e5n regeringen \u00e4r bland annat att utreda en obligatorisk spr\u00e5kf\u00f6rskola f\u00f6r att st\u00e4rka barns kunskaper i svenska spr\u00e5ket i omr\u00e5den med utbrett utanf\u00f6rskap.<span class=\"Footnote\"><sup>11<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>I budgetpropositionen 2023 gjordes specifika satsningar p\u00e5 utsatta omr\u00e5den f\u00f6r att st\u00e4rka idrottsr\u00f6relsen, kvinnors och flickors organisering samt p\u00e5 det h\u00e4lsofr\u00e4mjande arbetet f\u00f6r barn och ungdomar. Liberalerna, som ansvarar f\u00f6r integrationsfr\u00e5gorna p\u00e5 Arbetsmarknadsdepartementet, har sedan flera \u00e5r haft som m\u00e5l att avskaffa de utsatta omr\u00e5dena till 2030. Inf\u00f6r v\u00e5rpropositionen 2023 uttalade arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) att ambitionen \u00e4r att flytta p\u00e5 stenar fr\u00e5n passivitet och utanf\u00f6rskap till aktivitet och nya m\u00f6jligheter i utanf\u00f6rskapsomr\u00e5dena.<span class=\"Footnote\"><sup>12<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r nuvarande regering presenterade budgetpropositionen f\u00f6r 2024 lades stor vikt vid satsningar p\u00e5 r\u00e4ttsv\u00e4sendet f\u00f6r att m\u00f6ta den utmaning som finns g\u00e4llande kriminalitet. Ut\u00f6ver detta presenterades f\u00f6rebyggande satsningar med f\u00f6rst\u00e4rkt finansiering f\u00f6r socialtj\u00e4nst. F\u00f6r 2024 med 200 miljoner kronor, men med tyngdpunkt p\u00e5 ytterligare medel fram till 2026-2028 med 2 miljarder kronor per \u00e5r.<span class=\"Footnote\"><sup>13<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>Regeringen fokuserar fortsatt p\u00e5 att det \u00e4r jobben som ska bryta arbetsl\u00f6sheten och lyfta de utsatta omr\u00e5dena. Inte minst med det nya uppdrag som gavs till Arbetsf\u00f6rmedlingen inf\u00f6r 2024 d\u00e4r en ny insats f\u00f6r dem som varit arbetsl\u00f6sa l\u00e4ngre \u00e4n tv\u00e5 \u00e5r ska tas fram.<span class=\"Footnote\"><sup>14 <\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>Sedan 2014 har syssels\u00e4ttningen \u00f6kat stadigt f\u00f6r utrikes f\u00f6dda och nyanl\u00e4nda m\u00e4n. Bland samtliga utrikes f\u00f6dda m\u00e4n har syssels\u00e4ttningen vuxit fr\u00e5n 61,3 procent 2014 till 70,3 procent 2021. F\u00f6r de nyanl\u00e4nda m\u00e4nnen har \u00f6kningen varit \u00e4nnu st\u00f6rre. Andelen sysselsatta har vuxit fr\u00e5n 47,4 procent 2014 till 64,9 procent 2021. En \u00f6kning med 17,5 procentenheter. Under coronapandemin 2020 minskade syssels\u00e4ttningen n\u00e5got men nedg\u00e5ngen var tillf\u00e4llig.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='utrikes-fodda-i-arbete' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><a>Utrikes f\u00f6dda i arbete<\/a><\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Under 2000-talet har Sverige haft en omfattande invandring, till st\u00f6rsta del best\u00e5ende av flyktingmottagande, och har tagit emot flest asylinvandrare i hela EU i f\u00f6rh\u00e5llande till befolkningsstorleken. Flyktingmottagandet har \u00e5 ena sidan bidragit till att fler \u00e4n en miljon utrikes f\u00f6dda numera arbetar i Sverige samtidigt som det \u00e5 andra sidan bidragit till omfattande problem, inte minst i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 1:<\/mark> Andel sysselsatta bland inrikes och utrikes f\u00f6dda (20\u201364 \u00e5r), procent<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1062\" height=\"634\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.47.14.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-74036\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.47.14.png 1062w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.47.14-580x346.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.47.14-380x227.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.47.14-768x458.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1062px) 100vw, 1062px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla<\/strong>: SCB Arbetskraftsunders\u00f6kningarna (AKU)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Allt fler utrikes f\u00f6dda har f\u00e5tt jobb p\u00e5 senare \u00e5r, i synnerhet efter pandemin. Syssels\u00e4ttningsgraden bland utrikes f\u00f6dda har efter flera \u00e5rs \u00f6kande minskat n\u00e5got om \u00e4n p\u00e5 en h\u00f6gre niv\u00e5. F\u00f6rsta kvartalet 2024 var 73,2 procent utrikes f\u00f6dda sysselsatta, vilket \u00e4r 5,6 procentenheter h\u00f6gre \u00e4n det f\u00f6rsta kvartalet \u00e5r 2020, men samtidigt 2,4 procentenheter l\u00e4gre en toppen som n\u00e5ddes under det tredje kvartalet 2023. <\/p>\n\n\n\n<p>Gapet mellan inrikes och utrikes f\u00f6dda har \u00e4ven det efter flera \u00e5rs minskning planat ut. Under det f\u00f6rsta kvartalet 2024 var skillnaden i syssels\u00e4ttning mellan inrikes och utrikes f\u00f6dda 11,1 procentenheter, att j\u00e4mf\u00f6ra med gapet som toppade under det andra kvartalet 2020 p\u00e5 18,4 procent. Det \u00e4r en positiv utveckling, s\u00e4rskilt eftersom den h\u00e4r gruppen l\u00e4nge haft en tydligt l\u00e4gre syssels\u00e4ttningsgrad \u00e4n inrikes f\u00f6dda. Enligt Arbetsf\u00f6rmedlingen beror denna utveckling i huvudsak p\u00e5 att efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft har varit v\u00e4ldigt stark i sp\u00e5ren efter pandemin. En annan faktor \u00e4r att antalet inrikes f\u00f6dda i arbetsf\u00f6rbar \u00e5lder (20\u201364 \u00e5r) minskar, vilket inneb\u00e4r att det st\u00f6rsta tillskottet i arbetskraften och syssels\u00e4ttningen, \u00e4r av utrikes f\u00f6dda.<span class=\"Footnote\"><sup>15<\/sup><\/span> Skillnaden i syssels\u00e4ttningsgrad mellan utrikes och inrikes f\u00f6dda har minskat i motsvarande grad efter pandemin.<\/p>\n\n\n\n<p>Hur syssels\u00e4ttningen f\u00f6r m\u00e4n och kvinnor i Sverige har utvecklats de senaste \u00e5tta \u00e5ren redog\u00f6rs f\u00f6r nedan.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 2: <\/mark>Andel sysselsatta i Sverige bland m\u00e4n (20\u201364 \u00e5r), procent<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"714\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.56.24-1180x714.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-74025\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.56.24-1180x714.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.56.24-580x351.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.56.24-380x230.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.56.24-768x465.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.56.24.png 1474w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> SCB Yrkesregistret<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Sedan 2014 har syssels\u00e4ttningen \u00f6kat stadigt f\u00f6r utrikes f\u00f6dda och nyanl\u00e4nda m\u00e4n. Bland samtliga utrikes f\u00f6dda m\u00e4n har syssels\u00e4ttningen vuxit fr\u00e5n 61,3 procent 2014 till 72,9 procent 2022. F\u00f6r de nyanl\u00e4nda m\u00e4nnen har \u00f6kningen varit \u00e4nnu st\u00f6rre. Andelen sysselsatta 2014 var 47,4 procent och har \u00f6kat sedan dess, men en marginell minskning ses under 2022; 64,5 procent i j\u00e4mf\u00f6relse med 64,9 procent 2021. Trots detta ser vi en \u00f6kning med \u00f6ver 17 procentenheter under de senaste \u00e5tta \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n<p>Under coronapandemin 2020 minskade syssels\u00e4ttningen n\u00e5got men nu kan vi sl\u00e5 fast att den nedg\u00e5ngen var tillf\u00e4llig.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 3: <\/mark>Andel sysselsatta i Sverige bland kvinnor (20\u201364 \u00e5r), procent<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"709\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.57.15-1180x709.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-74026\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.57.15-1180x709.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.57.15-580x349.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.57.15-380x228.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.57.15-768x462.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.57.15.png 1474w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> SCB Yrkesregistret<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Syssels\u00e4ttningen har \u00f6kat bland utrikes f\u00f6dda kvinnor och trenden ser positiv ut, men andelen utrikes f\u00f6dda kvinnor i arbete \u00e4r betydligt l\u00e4gre \u00e4n bland m\u00e4nnen. Bland de utrikes f\u00f6dda kvinnorna \u00f6kade syssels\u00e4ttningen med tre procentenheter till 66,8 procent 2022. \u00c4ven bland nyanl\u00e4nda kvinnor ser vi en fortsatta \u00f6kning med 2,2 procentenheter till 49,0 procent. Det inneb\u00e4r att f\u00f6r nyanl\u00e4nda kvinnor har syssels\u00e4ttningen stigit med \u00f6ver 14 procentenheter sedan 2014 och den nedg\u00e5ng som registrerades under pandemin f\u00e5r ses som tillf\u00e4llig.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>F\u00e4rre f\u00f6rs\u00f6rjs av bidrag<\/strong> <\/h4>\n\n\n\n<p>Antalet personer som f\u00f6rs\u00f6rjs av sociala ers\u00e4ttningar och bidrag minskar enligt SCB.<span class=\"Footnote\"><sup>16<\/sup><\/span> \u00c5r 2023 f\u00f6rs\u00f6rjdes 702&nbsp;000 personer eller 11,8 procent av befolkningen mellan 20 och 64 \u00e5r p\u00e5 heltid av sociala ers\u00e4ttningar och bidrag.<span class=\"Footnote\"><sup>17<\/sup><\/span> <\/p>\n\n\n\n<p>Det var 6&nbsp;000 personer f\u00e4rre \u00e4n \u00e5ret innan och det l\u00e4gsta antalet sedan 1990. En bidragande orsak till nedg\u00e5ngen de senaste \u00e5ren \u00e4r att en stark arbetsmarknad tillsammans med en l\u00e5g invandring har \u00f6kat syssels\u00e4ttningen betydligt bland utrikes f\u00f6dda. Andelen utrikes f\u00f6dda i arbete har \u00f6kat fr\u00e5n 59 procent 2020 till 67 procent 2023.<span class=\"Footnote\"><sup>18<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a>Syssels\u00e4ttningen i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>Uppg\u00e5ngen i syssels\u00e4ttning \u00e4r ocks\u00e5 tydlig i de utsatta omr\u00e5dena. Almegas kartl\u00e4ggningen m\u00e4ter syssels\u00e4ttningen bland alla boende i omr\u00e5dena samt bland nyanl\u00e4nda som varit bosatta i Sverige i h\u00f6gst fem \u00e5r. Den f\u00e4rska statistiken f\u00f6r 2022 presenteras f\u00f6r de 17 omr\u00e5den som polisen bed\u00f6mde som s\u00e4rskilt utsatta 2022 (se \u00e4ven not 1).<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 4: <\/mark>Andel sysselsatta m\u00e4n och kvinnor (20\u201364 \u00e5r) i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den, procent<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1062\" height=\"678\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.48.12.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-74037\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.48.12.png 1062w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.48.12-580x370.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.48.12-380x243.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.48.12-768x490.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1062px) 100vw, 1062px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla<\/strong>: SCB Yrkesregistret<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Andelen sysselsatta m\u00e4n har \u00f6kat med \u00f6ver tio procentenheter och n\u00e4stan 12 procentenheter f\u00f6r kvinnor under \u00e5ren 2014 till 2022. F\u00f6r m\u00e4n har andelen sysselsatta \u00f6kat fr\u00e5n 57,4 till 68,2 procent och f\u00f6r kvinnor fr\u00e5n 47,4 till 59,2 procent. Mot bakgrund av att en h\u00f6g andel av de boende i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena \u00e4r utrikes f\u00f6dda kan utvecklingen j\u00e4mf\u00f6ras med hur syssels\u00e4ttningen f\u00f6r utrikes f\u00f6dda i hela Sverige har f\u00f6r\u00e4ndrats under samma period (se f\u00f6reg\u00e5ende sida).<\/p>\n\n\n\n<p>Den nedg\u00e5ng som noterades under 2020 b\u00f6r ses som pandemieffekt utifr\u00e5n att uppg\u00e5ngen fortsatt under s\u00e5v\u00e4l 2021 som 2022.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 5: <\/mark>Andel sysselsatta nyanl\u00e4nda m\u00e4n och kvinnor (20\u201364 \u00e5r) i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den, procent<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1062\" height=\"712\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.48.40.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-74038\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.48.40.png 1062w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.48.40-580x389.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.48.40-380x255.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-10.48.40-768x515.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1062px) 100vw, 1062px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla<\/strong>: SCB Yrkesregistret<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Bland de nyanl\u00e4nda i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den har syssels\u00e4ttningen \u00f6kat kraftigt sedan 2014. Nyanl\u00e4nda m\u00e4ns syssels\u00e4ttning har \u00f6kat med mer \u00e4n 20 procentenheter under perioden medan syssels\u00e4ttningen bland nyanl\u00e4nda kvinnor har \u00f6kat med 16 procentenheter. F\u00f6r kvinnorna har andelen i arbete vuxit i f\u00f6rh\u00e5llandevis j\u00e4mn takt med en liten nedg\u00e5ng under pandemi\u00e5ret 2020. Bland de nyanl\u00e4nda m\u00e4nnen steg syssels\u00e4ttningen extra kraftigt 2021 f\u00f6r att enbart \u00f6ka marginellt 2022.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Stor syssels\u00e4ttnings\u00f6kning i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>Andelen sysselsatta i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena ligger i genomsnitt p\u00e5 68 procent f\u00f6r m\u00e4nnen och 59 procent f\u00f6r kvinnorna. Den relativt h\u00f6ga andelen sysselsatta visar att en klar majoritet har f\u00f6rv\u00e4rvsarbete, vilket skapar en stabil grund f\u00f6r integration och \u00f6kar motst\u00e5ndskraften mot kriminalitet i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena. F\u00f6r 2022 ser vi ocks\u00e5 att syssels\u00e4ttningen bland nyanl\u00e4nda m\u00e4n \u00e4r p\u00e5 liknande niv\u00e5 som samtliga m\u00e4n boendes i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den. Att nyanl\u00e4nda m\u00e4n s\u00e5 snabbt f\u00e5tt arbete visar att de personer som anl\u00e4nde till Sverige efter 2015 har etablerat sig snabbare p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4n de som anl\u00e4nde tidigare.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6retagens stora efterfr\u00e5gan p\u00e5 personal har slagit igenom och vi kan se att arbetsl\u00f6sheten minskat i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den som \u00e4r bel\u00e4gna i starka arbetsmarknadsregioner d\u00e4r det funnits gott om lediga jobb att s\u00f6ka under l\u00e4ngre tid.<\/p>\n\n\n\n<p>Dessutom har reformeringen av Arbetsf\u00f6rmedlingen varit framg\u00e5ngsrik. En h\u00f6g andel av de arbetsl\u00f6sa som deltar i matchningstj\u00e4nsten Rusta och matcha har f\u00e5tt arbete. \u00c4ven de som g\u00e5r p\u00e5 arbetsmarknadsutbildningar f\u00e5r arbete i allt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Pandemin hade liten p\u00e5verkan p\u00e5 syssels\u00e4ttningen i de utsatta omr\u00e5dena<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>Coronapandemin drabbade de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena h\u00e5rdare \u00e4n andra delar av Sverige. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det f\u00f6rv\u00e5nande att inte syssels\u00e4ttningen minskade mer \u00e4n den gjorde under 2020. Bland de nyanl\u00e4nda m\u00e4nnen kan vi rent av se en liten \u00f6kning av andelen sysselsatta under pandemin. Detta beror p\u00e5 den urstarka arbetsmarknaden i kombination med att b\u00e5de de flesta m\u00e4n och kvinnor som arbetar g\u00f6r det i den arbetsintensiva privata tj\u00e4nstesektorn. Under pandemin var behovet av personal alltj\u00e4mt h\u00f6g med undantag fr\u00e5n bes\u00f6ksn\u00e4ringarna. Men siffrorna ger \u00e4nd\u00e5 en tydlig bild \u00f6ver att pandemin inte innebar en arbetsl\u00f6shetskris i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Syssels\u00e4ttningsgapet mellan m\u00e4n och kvinnor minskar i utsatta omr\u00e5den<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>Syssels\u00e4ttnings\u00f6kningen f\u00f6r kvinnor stannade av 2019 men har nu tagit fart igen under 2022. Samtidigt noteras en \u00f6kning bland andelen m\u00e4n i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den i syssels\u00e4ttning men inte i samma takt som kvinnorna. Resultatet \u00e4r att syssels\u00e4ttningsgapet minskar n\u00e5got under 2022 och g\u00e5r ned fr\u00e5n 9,8 till 9 procentenheter.<\/p>\n\n\n\n<p>En \u00e4nnu tydligare minskning i gapet kan vi se bland de nyanl\u00e4nda under 2022. Efter att det h\u00f6gsta gapet sedan 2014 noterades 2021 minskade det med n\u00e4stan 5 procentenheter under 2022. Andelen sysselsatta nyanl\u00e4nda kvinnor i utsatta omr\u00e5den var p\u00e5 den h\u00f6gsta niv\u00e5, 41,4 procent, sedan 2014. Det gap som visat att fler nyanl\u00e4nda m\u00e4n \u00e4n m\u00e4n i genomsnitt var sysselsatta har under 2022 f\u00f6rsvunnit. De senaste sifforna visar att niv\u00e5n syssels\u00e4ttning f\u00f6r m\u00e4n i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den \u00e4r 68,2 procent medan nyanl\u00e4nda m\u00e4n ligger kvar p\u00e5 67,8 procent.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a>De vanligaste yrkena bland m\u00e4n i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>Drygt 68 procent av m\u00e4nnen i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena arbetar, vilket \u00e4r en \u00f6kning med 11 procentenheter sedan 2014.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 6: <\/mark>De vanligaste yrkeskategorierna bland alla m\u00e4n i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den, procent<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"889\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.31.39-1180x889.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-74022\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.31.39-1180x889.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.31.39-580x437.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.31.39-380x286.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.31.39-768x579.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.31.39.png 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> SCB yrkesregistret, se \u00e4ven bilaga 1<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Bland m\u00e4nnen \u00f6kar andelen som arbetar med transport och distribution stadigt. S\u00e4rskilt \u00e4r det lagerarbetet som v\u00e4xer som vanligt yrke. \u00c4ven en kraftig \u00f6kning bland f\u00f6raryrken noteras under 2022, vilket g\u00f6ra att strax \u00f6ver 25 procent av m\u00e4nnen i s\u00e4rskilt utsatt omr\u00e5den tillh\u00f6r yrkeskategorin transport och distribution.<\/p>\n\n\n\n<p>I \u00f6vrigt ser vi en minskning av andelen m\u00e4n som arbetar i industrin under tidsperioden, samtidigt som en mindre \u00f6kning skett i bygg och hantverk det senaste \u00e5ret.<\/p>\n\n\n\n<p>Fortsatt dominerar privat tj\u00e4nstesektor bland m\u00e4nnen som bor i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den. Drygt fyra av fem m\u00e4n jobbar i tj\u00e4nstesektorn och de \u00e5terst\u00e5ende knappa 20 procenten \u00e5terfinns i bygg och hantverk samt industriyrken.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>De fem vanligaste yrkena bland m\u00e4n i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den, andel av samtliga, procent<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><tbody><tr><td>Lager- och terminalpersonal<\/td><td>7.2%<\/td><\/tr><tr><td>St\u00e4dare<\/td><td>6,4%<\/td><\/tr><tr><td>Restaurang- och k\u00f6ksbitr\u00e4den m.fl.<\/td><td>5,6%<\/td><\/tr><tr><td>Taxif\u00f6rare m.fl.<\/td><td>3,7%<\/td><\/tr><tr><td>Buss. och sp\u00e5rvagnsf\u00f6rare<\/td><td>3,5%<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a>De vanligaste yrkena bland kvinnor i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>I de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena arbetade 59 procent av kvinnorna 2022, en \u00f6kning med n\u00e4stan 12 procentenheter sedan 2014.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 7:<\/mark> De vanligaste yrkeskategorierna bland alla kvinnor i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den, procent<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"763\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.35.45-1180x763.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-74024\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.35.45-1180x763.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.35.45-580x375.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.35.45-380x246.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.35.45-768x497.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.35.45.png 1218w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><a><strong>K\u00e4lla:<\/strong> SCB yrkesregistret, se \u00e4ven bilaga 2<\/a><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Andelen kvinnor som jobbar inom v\u00e5rd och omsorg \u00e4r fortsatt ett par procentenheter fler \u00e4n 2014 och \u00e4r n\u00e4stan en tredjedel av de yrkesarbetande kvinnorna i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den. Andelen undersk\u00f6terskor inom \u00e4ldreomsorgen \u00e4r n\u00e4ra nio procent. En h\u00f6g andel, cirka sex procent, arbetar som v\u00e5rdbitr\u00e4den och har efter ett par \u00e5rs minskning n\u00e4stan n\u00e5tt upp till 2019 \u00e5rs niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4stan tio procent arbetar som barnsk\u00f6tare, vilket \u00e4r en \u00f6kning med ett par procentenheter sedan 2014. P\u00e5 senare \u00e5r har m\u00e5nga nyanl\u00e4nda kvinnor i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den f\u00e5tt arbete som barnsk\u00f6tare. Det b\u00f6rjar nu synas tydligt \u00e4ven i statistiken f\u00f6r samtliga kvinnor.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven om st\u00e4dare \u00f6kat n\u00e5got under 2022 \u00e4r det sm\u00e5 r\u00f6relser bland yrken f\u00f6r kvinnor i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den. Det m\u00e4rks inte minst bland de fem vanligaste yrkena f\u00f6r gruppen d\u00e5 det \u00e4r samma inb\u00f6rdes ordning som f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r med st\u00e4dare som det vanligaste jobbet.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>De fem vanligaste yrkena bland kvinnor i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den, andel av samtliga, procent<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><tbody><tr><td>St\u00e4dare<\/td><td>12,4%<\/td><\/tr><tr><td>Barnsk\u00f6tare<\/td><td>9,3%<\/td><\/tr><tr><td>Undersk\u00f6terskor, hemtj\u00e4nst, hemsjukv\u00e5rd och \u00e4ldreboende<\/td><td>8,9%<\/td><\/tr><tr><td>V\u00e5rdbitr\u00e4den<\/td><td>6,2%<\/td><\/tr><tr><td>Personliga assistenter<\/td><td>5,0%<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a>De vanligaste yrkena bland nyanl\u00e4nda m\u00e4n i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>2022 var syssels\u00e4ttningen bland nyanl\u00e4nda m\u00e4n 68 procent i de utsatta omr\u00e5dena, vilket inneb\u00e4r att gruppen nu \u00e4r p\u00e5 mer eller mindre samma niv\u00e5 som m\u00e4n i \u00f6vrigt i dessa omr\u00e5den. Flera f\u00f6r\u00e4ndringar har skett inom vilka yrkeskategorier de nyanl\u00e4nda m\u00e4nnen arbetar i under de senaste \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 8:<\/mark> De vanligaste yrkeskategorierna bland nyanl\u00e4nda m\u00e4n i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den, procent<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"741\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.58.08-1180x741.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-74027\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.58.08-1180x741.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.58.08-580x364.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.58.08-380x239.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.58.08-768x482.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-15.58.08.png 1474w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla<\/strong>: SCB yrkesregistret, se \u00e4ven bilaga 3<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Andelen nyanl\u00e4nda m\u00e4n som jobbar inom yrkeskategorin transport och distribution forts\u00e4tter att \u00f6ka stadigt och \u00f6kade fr\u00e5n 19,4 procent 2021 till 22,7 procent 2022. Det \u00e4r en \u00f6kning med n\u00e4stan fem procentenheter sedan 2020 och med \u00f6ver tio procentenheter sedan 2014. Lager- och terminalarbetare \u00e4r numera det tredje vanligaste yrket bland de nyanl\u00e4nda m\u00e4nnen.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6raryrkena blir allt vanligare bland de nyanl\u00e4nda m\u00e4nnen. \u00d6vriga bil-, motorcykel- och cykelf\u00f6rare \u00e4r en yrkesgrupp som \u00f6kat under 2022. Med mer \u00e4n en dubblad andel 2022 j\u00e4mf\u00f6rt med 2021 b\u00f6r det vara ett tydligt tecken p\u00e5 hur cykel-, moped och bilbuden blir fler, antagligen till f\u00f6ljd av att gigjobben \u00f6kar.<\/p>\n\n\n\n<p>Restaurangyrkena h\u00e5ller st\u00e4llningarna som en av de viktigaste branscherna f\u00f6r de nyanl\u00e4nda m\u00e4nnen. Restaurang- och k\u00f6ksbitr\u00e4de \u00e4r med stor marginal det enskilt vanligaste yrket f\u00f6r nyanl\u00e4nda m\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e5got fler av de nyanl\u00e4nda m\u00e4nnen, 16,8 procent, jobbar med bygg- och hantverksyrken. Det \u00e4r tredje \u00e5ret i rad med en \u00f6kning.<\/p>\n\n\n\n<p>Den andel som utgjorts av nyanl\u00e4nda m\u00e4n yrkesverksamma i IT-branschen har minskat kraftigt, om \u00e4n fr\u00e5n f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5g niv\u00e5, fr\u00e5n 3,2 procent 2021 till 1,9 procent 2022.<\/p>\n\n\n\n<p>Knappt 10 procent jobbar som st\u00e4dare, vilket g\u00f6r yrket till det n\u00e4st vanligaste och branschen till den fj\u00e4rde st\u00f6rsta.<\/p>\n\n\n\n<p>Den kraftiga \u00f6kningen f\u00f6r \u00f6vriga bil-, motorcykel- och cykelf\u00f6rare g\u00f6r att kockar och kallsk\u00e4nkor inte l\u00e4ngre \u00e4r bland de fem vanligaste yrkena.<\/p>\n\n\n\n<p>Flera faktorer kan ligga bakom att s\u00e5 m\u00e5nga fler nyanl\u00e4nda m\u00e4n i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena arbetar \u00e4n tidigare. Efterfr\u00e5gan p\u00e5 personal har efter pandemin varit stor bland f\u00f6retagen. I de yrken d\u00e4r de nyanl\u00e4nda m\u00e4nnen dominerar g\u00e5r det dessutom ofta att klara sig utan kvalificerade spr\u00e5kkunskaper.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>De fem vanligaste yrkena bland nyanl\u00e4nda m\u00e4n i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den, andel av samtliga, procent<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><tbody><tr><td>Restaurang- och k\u00f6ksbitr\u00e4den m.fl.<\/td><td>12,8%<\/td><\/tr><tr><td>St\u00e4dare<\/td><td>9,6%<\/td><\/tr><tr><td>Lager- och terminalarbetare<\/td><td>7,3%<\/td><\/tr><tr><td>\u00d6vriga bil-, motorcykel- och yrkesf\u00f6rare<\/td><td>5,9%<\/td><\/tr><tr><td>\u00d6vriga byggnads- och anl\u00e4ggningsarbetare<\/td><td>3,6%<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a><\/a><a><\/a><a>De vanligaste yrkena bland nyanl\u00e4nda kvinnor i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>Syssels\u00e4ttningsgraden bland nyanl\u00e4nda kvinnorna i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena var strax \u00f6ver 41 procent 2022, vilket \u00e4r en \u00f6kning med drygt 16 procentenheter sedan 2014.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 9:<\/mark> De vanligaste yrkeskategorierna bland nyanl\u00e4nda kvinnor i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den, procent<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"969\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-16.02.27-1180x969.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-74028\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-16.02.27-1180x969.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-16.02.27-580x476.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-16.02.27-380x312.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-16.02.27-768x630.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-27-kl.-16.02.27.png 1474w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla: <\/strong>SCB yrkesregistret, se \u00e4ven bilaga 4<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Andelen nyanl\u00e4nda kvinnor som jobbar inom yrkeskategorin st\u00e4dning, reng\u00f6ring och hemservice forts\u00e4tter att \u00f6ka och ligger 2022 p\u00e5 36,4 procent. Trots en \u00f6kning f\u00f6r hela yrkeskategorin har andelen nyanl\u00e4nda kvinnor som arbetar som st\u00e4dare minskat de senaste nio \u00e5ren, fr\u00e5n 38 procent 2014 till 32,7 procent 2022.<\/p>\n\n\n\n<p>Yrken inom v\u00e5rd och omsorg visar en liten minskning men ligger fortfarande \u00f6ver 20 procent med v\u00e5rdbitr\u00e4den och personliga assistenter som de tv\u00e5 st\u00f6rsta yrkena.<\/p>\n\n\n\n<p>Andelen nyanl\u00e4nda kvinnor som jobbar i skola och utbildning forts\u00e4tter att minska. \u00c5ren 2014 till 2018 b\u00f6rjade fler och fler nyanl\u00e4nda kvinnor jobba som barnsk\u00f6tare. Fr\u00e5n 2019 till 2022 har andelen mer \u00e4n halverats och \u00e4r nu nere p\u00e5 3,6 procent.<\/p>\n\n\n\n<p>Andelen som jobbar inom restaurangbranschen \u00f6kar n\u00e5got, men ligger p\u00e5 ungef\u00e4r h\u00e4lften j\u00e4mf\u00f6rt med andelen m\u00e4n i branschen.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven om andelen nyanl\u00e4nda kvinnor boende i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den som jobbar har \u00f6kat under 2022 och andelen nyanl\u00e4nda m\u00e4nnen i samma omr\u00e5den st\u00e5tt still, \u00e4r det fortfarande m\u00e5nga fler m\u00e4n som jobbar. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5? Ingenting tyder p\u00e5 att efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft i de mest popul\u00e4ra yrkena f\u00f6r m\u00e4n och kvinnor skiljer sig \u00e5t. Orsakerna till att kvinnorna inte f\u00e5r jobb i samma utstr\u00e4ckning som m\u00e4nnen m\u00e5ste s\u00f6kas p\u00e5 andra omr\u00e5den. Det tar l\u00e4ngre tid f\u00f6r nyanl\u00e4nda kvinnor att etablera sig p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4n det tar f\u00f6r nyanl\u00e4nda m\u00e4n, vilket troligen beror p\u00e5 flera faktorer. Personerna kommer fr\u00e5n l\u00e4nder d\u00e4r kvinnligt f\u00f6rv\u00e4rvsarbete \u00e4r mindre vanligt. De flesta nyanl\u00e4nda kvinnor \u00e4r unga och i barnaf\u00f6dande \u00e5lder, vilket ocks\u00e5 f\u00f6rsenar etableringen p\u00e5 arbetsmarknaden. Utrikes f\u00f6dda kvinnors syssels\u00e4ttning brukar dock \u00f6ka m\u00e4rkbart n\u00e4r de varit i Sverige i drygt fem \u00e5r. \u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r att snabba p\u00e5 etableringen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r angel\u00e4gna.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>De fem vanligaste yrkena bland nyanl\u00e4nda kvinnor i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den, andel av samtliga, procent<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><tbody><tr><td>St\u00e4dare<\/td><td>32,7%<\/td><\/tr><tr><td>V\u00e5rdbitr\u00e4den<\/td><td>7,3%<\/td><\/tr><tr><td>Restaurang- och k\u00f6ksbitr\u00e4den m.fl.<\/td><td>6,9%<\/td><\/tr><tr><td>Personliga assistenter<\/td><td>6,2%<\/td><\/tr><tr><td>Barnsk\u00f6tare<\/td><td>3,6%<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a><\/a><a>Stora kompetensbehov i yrken som dominerar i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>I de f\u00f6reg\u00e5ende kapitlen presenterade vi vilka yrken som dominerar bland de boende i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena. Kartl\u00e4ggningen visade att en \u00f6verv\u00e4ldigande andel arbetade i den privat tj\u00e4nstesektor. Utifr\u00e5n de prognoser Arbetsf\u00f6rmedlingen presenterar \u00f6ver m\u00f6jligheterna till arbete i olika yrken kan vi se att de boende i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena arbetar i yrken d\u00e4r det finns kompetensbehov och bristen p\u00e5 personal \u00e4r stor.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Tabell 1:<\/mark> Yrkesprognoser samt antal lediga jobb f\u00f6r ett urval av tj\u00e4nsteyrken<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><tbody><tr><td>Yrke<\/td><td>M\u00f6jligheter till<br>arbete 2024<\/td><td>M\u00f6jligheter till<br>arbete 2029<\/td><td>Lediga jobb<br>p\u00e5 Platsbanken<\/td><\/tr><tr><td>Undersk\u00f6terskor<\/td><td>Stora m\u00f6jligheter<\/td><td>F\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka<\/td><td>14 658<\/td><\/tr><tr><td>V\u00e5rdbitr\u00e4den<\/td><td>Stora m\u00f6jligheter<\/td><td>F\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka<\/td><td>15 500<\/td><\/tr><tr><td>Personliga assistenter<\/td><td>Stora m\u00f6jligheter<\/td><td>F\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka<\/td><td>10 260<\/td><\/tr><tr><td>Lastbilsf\u00f6rare<\/td><td>Stora m\u00f6jligheter<\/td><td>Of\u00f6r\u00e4ndrad<\/td><td>3 010<\/td><\/tr><tr><td>Lager- och terminalpersonal<\/td><td>Stora m\u00f6jligheter<\/td><td>Of\u00f6r\u00e4ndrad<\/td><td>2 601<\/td><\/tr><tr><td>Restaurang- och kaf\u00e9bitr\u00e4den<\/td><td>Stora m\u00f6jligheter<\/td><td>Of\u00f6r\u00e4ndrad<\/td><td>2 513<\/td><\/tr><tr><td>Kockar, k\u00f6ksm\u00e4stare och souschefer<\/td><td>Stora m\u00f6jligheter<\/td><td>Of\u00f6r\u00e4ndrad<\/td><td>2 023<\/td><\/tr><tr><td>St\u00e4dare<\/td><td>Stora m\u00f6jligheter<\/td><td>Of\u00f6r\u00e4ndrad<\/td><td>2 584<\/td><\/tr><tr><td>Barnsk\u00f6tare<\/td><td>Stora m\u00f6jligheter<\/td><td>Of\u00f6r\u00e4ndrad<\/td><td>1 351<\/td><\/tr><tr><td>Maskinoperat\u00f6rer inom tillverkning<\/td><td>Stora m\u00f6jligheter<\/td><td>Stora<\/td><td>1 537<\/td><\/tr><tr><td>Buss- och sp\u00e5rvagnsf\u00f6rare<\/td><td>Stora m\u00f6jligheter<\/td><td>Of\u00f6r\u00e4ndrad<\/td><td>869<\/td><\/tr><tr><td>Tr\u00e4arbetare och snickare<\/td><td>Stora m\u00f6jligheter<\/td><td>Of\u00f6r\u00e4ndrad<\/td><td>436<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla:<\/strong> Arbetsf\u00f6rmedlingens yrkesprognoser mars 2024 respektive Platsbanken 20240325<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>I slutet av april fanns 148&nbsp;800 lediga jobb p\u00e5 Arbetsf\u00f6rmedlingens Platsbanken. Flest antal lediga jobb bland bristyrkena i de utsatta omr\u00e5dena finns inom v\u00e5rden: undersk\u00f6terskor, v\u00e5rdbitr\u00e4den och personliga assistenter, f\u00f6ljt av transport, lager och distribution, restaurangbranschen och st\u00e4d och hemservice. <\/p>\n\n\n\n<p>De flesta av de yrken som dominerar i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena \u00e4r bristyrken som kr\u00e4ver h\u00f6gst gymnasieutbildning. Inom ett par yrkesgrupper \u00e4r det tydligt att anst\u00e4llda g\u00e5r fr\u00e5n ing\u00e5ngsyrken till bristyrken. Det g\u00e4ller till exempel f\u00f6r kvinnor som jobbar som v\u00e5rdbitr\u00e4den i \u00e4ldreomsorgen som sen studerar till undersk\u00f6terska.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a>\u00c4r bemanningsbranschen en underskattad integrationsmotor?<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>Flertalet av de yrken som \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande bland de boende i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den \u00e4r \u00e4ven mycket vanliga f\u00f6r de som f\u00e5r anst\u00e4llning genom ett bemanningsf\u00f6retag. SCBs yrkesstatistik tar enbart h\u00e4nsyn till det yrke som personen ut\u00f6var, inte vem som \u00e4r arbetsgivare. Det ger oss sk\u00e4l att tro att bemanningsbranschens roll som integrationsmotor f\u00f6r utrikes f\u00f6dda \u00e4r underskattad i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena.<\/p>\n\n\n\n<p>SCBs statisk f\u00f6r arbetsgivare visar att det 2022 var 50 procent fler utrikes f\u00f6dda som jobbade i bemanningsbranschen \u00e4n hos \u00f6vriga arbetsgivare. Trenden visar \u00e4ven att det blivit allt vanligare \u00f6ver tid att utrikes f\u00f6dda jobbar i denna bransch.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 10:<\/mark> Andel f\u00f6dda utanf\u00f6r Norden, procent<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1062\" height=\"612\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-13.42.23.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-74066\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-13.42.23.png 1062w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-13.42.23-580x334.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-13.42.23-380x219.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/05\/Skarmavbild-2024-05-28-kl.-13.42.23-768x443.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1062px) 100vw, 1062px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><strong>K\u00e4lla<\/strong>: SCB<\/figcaption><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='reformer-for-okade-drivkrafter-till-arbete-och-en-effektivare-jobbpolitik' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Reformer f\u00f6r \u00f6kade drivkrafter till arbete och en effektivare jobbpolitik<\/h2>\n\n\n\n<p>I kontrast till den allm\u00e4nna uppfattningen i debatten kan vi i den h\u00e4r rapporten visa att fler och fler i de s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5dena f\u00e5r jobb. Det g\u00e4ller b\u00e5de bland samtliga boende i omr\u00e5dena och bland de nyanl\u00e4nda. Samtidigt \u00e4r arbetsl\u00f6sheten fortsatt alarmerande h\u00f6g i omr\u00e5dena. \u00c4ven om utvecklingen g\u00e5r i r\u00e4tt riktning \u00e5terst\u00e5r mycket att g\u00f6ra f\u00f6r att syssels\u00e4ttningsgapet ska minska mellan dels boende i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den och Sverige som helhet, dels inrikes och utrikes f\u00f6dda.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka den positiva utveckling vi ser i den h\u00e4r rapporten beh\u00f6vs ett flertal reformer f\u00f6r att s\u00e4nka tr\u00f6sklarna in p\u00e5 arbetsmarknaden f\u00f6r de arbetsl\u00f6sa.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a><\/a><a>F\u00e5 fart p\u00e5 etableringsjobben<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>Etableringsjobben \u00e4r ett helt nytt anst\u00e4llningsst\u00f6d befriat fr\u00e5n det kr\u00e5ngel som k\u00e4nnetecknar de nuvarande anst\u00e4llningsst\u00f6den. Svenskt N\u00e4ringsliv, PTK och LO presenterade etableringsjobben redan 2017.<\/p>\n\n\n\n<p>Etableringsjobben s\u00e4nker tr\u00f6sklarna till arbete f\u00f6r nyanl\u00e4nda och l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa genom att kostnaden f\u00f6r f\u00f6retagen att anst\u00e4lla begr\u00e4nsas till ers\u00e4ttningen p\u00e5 9 000 kronor varje m\u00e5nad till den anst\u00e4llda. Etableringsjobbet \u00e4r en provanst\u00e4llning som kan l\u00f6pa i upp till 24 m\u00e5nader med m\u00e5l att den ska \u00f6verg\u00e5 i tillsvidareanst\u00e4llning.<\/p>\n\n\n\n<p>Trots att flertalet avtal slutits centralt har inte etableringsjobben kommit i g\u00e5ng i den utstr\u00e4ckning man kan \u00f6nska. Med ett fortsatt f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5gt deltagande bland kvinnor, speciellt nyanl\u00e4nda kvinnor, i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den borde etableringsjobben vara ett bra steg in p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/p>\n\n\n\n<p>Enkelheten borgar f\u00f6r att f\u00f6retagen vill dra nytta av st\u00f6den. Resurser har anslagits till etableringsjobben i statsbudgeten och m\u00e5ste nu komma de arbetsl\u00f6sa till del.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a><\/a><a>Forts\u00e4tt reformera Arbetsf\u00f6rmedlingen<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>Reformeringen av Arbetsf\u00f6rmedlingen har varit framg\u00e5ngsrik men alltf\u00f6r begr\u00e4nsad. Alldeles f\u00f6r f\u00e5 arbetsl\u00f6sa f\u00e5r idag ta del av insatserna hos frist\u00e5ende leverant\u00f6rer som leder till jobb. Arbetsf\u00f6rmedlingen beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r fortsatt reformeras. Resultaten i matchningstj\u00e4nsten hos frist\u00e5ende leverant\u00f6rer har \u00f6vertr\u00e4ffat f\u00f6rv\u00e4ntningarna. Under 2023 gick 37 procent av deltagarna fr\u00e5n arbetsl\u00f6shet till egen f\u00f6rs\u00f6rjning efter att ha avslutat Rusta och matcha.<span class=\"Footnote\"><sup>19<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>Arbetsf\u00f6rmedlingens prognos \u00e4r ungef\u00e4r att 60&nbsp;000 arbetsl\u00f6sa ska delta i tj\u00e4nsten varje m\u00e5nad.<span class=\"Footnote\"><sup>20<\/sup><\/span> Almega menar att antalet deltagare borde vara minst 25 procent h\u00f6gre. Trots att vi fortsatt befinner oss i l\u00e5gkonjunktur finns m\u00e5nga lediga jobba att matcha de arbetsl\u00f6sa emot och f\u00f6retagen har sv\u00e5rt hitta personal \u00e4ven till jobben med l\u00e4gre krav p\u00e5 utbildning och erfarenhet.<\/p>\n\n\n\n<p>De rustande tj\u00e4nsterna och arbetsmarknadsutbildningen som Arbetsf\u00f6rmedlingen ansvarar f\u00f6r b\u00f6r i motsvarande utstr\u00e4ckning v\u00e4xa de kommande \u00e5ren. Tj\u00e4nsterna v\u00e4nder sig bland annat till utrikes f\u00f6dda kvinnor med l\u00e5g utbildning och liten arbetslivserfarenhet. Arbetsmarknadsutbildningar till v\u00e5rdbitr\u00e4den, serviceassistenter i omsorgen och lokalv\u00e5rdare beh\u00f6ver ut\u00f6kas kraftigt.<\/p>\n\n\n\n<p>Almega f\u00f6resl\u00e5r \u00e4ven att digitala spr\u00e5kutbildningar ska anv\u00e4ndas i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n hittills b\u00e5de f\u00f6r de som arbetar, de som deltar i arbetsmarknadspolitiska insatser och de som l\u00e4ser svenska f\u00f6r invandrare. De b\u00f6r alltid vara ett komplement till yrkessvenska. Digitala spr\u00e5kutbildningar intensifierar spr\u00e5kundervisningen.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a><\/a><a>Sk\u00e4rp kraven p\u00e5 aktivitet i bidragssystemen och kontrollera att reglerna efterlevs<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>Arbetsf\u00f6rmedlingens kontrollsystem ska finnas f\u00f6r att motverka att arbetsl\u00f6sa tackar nej till jobb. Att tacka nej till jobb ska i normalfallet leda till en l\u00e4ngre avst\u00e4ngning fr\u00e5n ers\u00e4ttning. De \u00e5terkommande granskningsrapporterna fr\u00e5n Inspektionen f\u00f6r arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringen (IAF) visar att Arbetsf\u00f6rmedlingen beh\u00f6ver vidareutveckla och anpassa sin kontrollverksamhet. IAF konstaterar i en rapport fr\u00e5n v\u00e5ren 2023 att Arbetsf\u00f6rmedlingen visserligen har f\u00f6rb\u00e4ttrat sitt kontrollarbete men att mycket \u00e4nnu \u00e5terst\u00e5r att g\u00f6ra.<span class=\"Footnote\"><sup>21<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>I en internationell j\u00e4mf\u00f6relse sticker Sverige ut i negativ bem\u00e4rkelse att Arbetsf\u00f6rmedlingen i f\u00e5 fall beslutar om sanktioner mot arbetss\u00f6kande som missk\u00f6ter sitt arbetss\u00f6kande. Detta f\u00e5r negativ p\u00e5verkan p\u00e5 matchningseffektiviteten eftersom samma unders\u00f6kning visar att sanktioner i en fj\u00e4rdedel av fallen leder till att tiden i arbetsl\u00f6shet f\u00f6rkortas.<span class=\"Footnote\"><sup>22<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>Almega f\u00f6resl\u00e5r att Arbetsf\u00f6rmedlingen i samband med att den forts\u00e4tter att reformeras sk\u00e4rper myndighetsut\u00f6vningen b\u00e5de vad g\u00e4ller bed\u00f6mningen av vad som \u00e4r l\u00e4mpligt arbete och kontrollen av arbetss\u00f6kandet samt att sanktionstrappan till\u00e4mpas mera strikt \u00e4n vad som \u00e4r fallet idag.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a><\/a><a>\u00d6ka skillnaden mellan bidrag och arbete<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>Det m\u00e5ste alltid l\u00f6na sig mer att arbeta \u00e4n att g\u00e5 p\u00e5 bidrag \u2013 det \u00e4r k\u00e4rnan i arbetslinjen. Tyv\u00e4rr l\u00f6nar det sig alltf\u00f6r d\u00e5ligt f\u00f6r m\u00e5nga grupper som lever p\u00e5 sociala ers\u00e4ttningar att b\u00f6rja arbeta idag. F\u00f6r en familj med tv\u00e5 vuxna och ett barn som lever p\u00e5 ekonomiskt bist\u00e5nd \u00f6kar hush\u00e5llets disponibla inkomst med endast 200 kronor i m\u00e5naden om ena partnern skulle b\u00f6rja arbeta heltid som v\u00e5rdbitr\u00e4de. F\u00f6r barnfamiljer med fler barn \u00e4r vinsten av att en b\u00f6rjar arbeta noll.<\/p>\n\n\n\n<p>De ekonomiska incitamenten f\u00f6r att b\u00f6rja arbeta m\u00e5ste \u00f6ka. F\u00f6r det f\u00f6rsta handlar det om att s\u00e4nka skatten p\u00e5 arbete. Jobbskatteavdraget inneb\u00e4r en skattes\u00e4nkning f\u00f6r de som arbetar med tyngdpunkten p\u00e5 l\u00e5g- och medelinkomsttagare och det har varit en framg\u00e5ngsrik reform f\u00f6r att fr\u00e4mja syssels\u00e4ttningen. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6resl\u00e5r Almega en utbyggnad av jobbskatteavdraget. Det b\u00f6r vara ett fast belopp f\u00f6r alla som d\u00e5 blir st\u00f6rst i f\u00f6rh\u00e5llande till inkomsten f\u00f6r l\u00e5ginkomsttagare.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r det andra beh\u00f6ver man strama \u00e5t bidragssystemet. Att det idag \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r hush\u00e5ll att via bidrag och ers\u00e4ttningar f\u00e5 en disponibel inkomst som motsvarar en heltidsinkomst fr\u00e5n arbete \u00e4r orov\u00e4ckande. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs en omfattande \u00f6versyn av bidragssystemet f\u00f6r att st\u00e4rka incitamenten att g\u00e5 fr\u00e5n bidrag till arbete. Till exempel skulle man kunna begr\u00e4nsa det sammanlagda belopp som ett hush\u00e5ll kan f\u00e5 fr\u00e5n ekonomiskt bist\u00e5nd, bostadsbidrag och barnbidrag. Ett annat alternativ \u00e4r att reducera eller avskaffa flerbarnstill\u00e4gget i barnbidraget.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a><\/a><a>S\u00e4nk arbetsgivaravgifterna<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>Det m\u00e5ste inte bara l\u00f6na sig mer att arbeta \u2013 det m\u00e5ste ocks\u00e5 l\u00f6na sig mer att anst\u00e4lla. Sverige sticker ut internationellt d\u00e5 vi har bland de h\u00f6gsta arbetskraftskostnaderna i Europa. H\u00f6ga arbetskraftskostnader p\u00e5verkar nyanst\u00e4llningar och g\u00f6r det dyrare att ha kvar personal. Detta h\u00e4mmar s\u00e4rskilt svenska tj\u00e4nstesektorn d\u00e5 tj\u00e4nstef\u00f6retag i regel \u00e4r mer personalintensiva och s\u00e5ledes p\u00e5verkas s\u00e4rskilt av h\u00f6gre arbetskraftskostnader.<\/p>\n\n\n\n<p>Detta beror inte p\u00e5 att vi betalar v\u00e4rldens h\u00f6gsta l\u00f6ner utan beror i huvudsak p\u00e5 v\u00e5ra h\u00f6ga arbetsgivaravgifter. Sverige sticker ut internationellt och det \u00e4r idag 50 procent dyrare att anst\u00e4lla n\u00e5gon i Sverige j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga Europa och n\u00e4stan 20 procent dyrare j\u00e4mf\u00f6rt med stora konkurrentl\u00e4nder som Nederl\u00e4nderna, Tyskland och Finland.<\/p>\n\n\n\n<p>Om tj\u00e4nstesektorn ska forts\u00e4tta att skapa v\u00e4lst\u00e5nd och jobb i Sverige f\u00e5r vi inte straffbeskatta branschens viktigaste resurs \u2013 kompetensen. F\u00f6r att g\u00f6ra det billigaste att anst\u00e4lla och ha kvar personal m\u00e5ste vi s\u00e4nka arbetsgivaravgifterna. Enligt en rapport som Makrologik tog fram \u00e5t Almega uppskattade de att en s\u00e4nkning av den allm\u00e4nna l\u00f6neavgiften \u2013 som de facto \u00e4r en ren skatt p\u00e5 arbete d\u00e5 den inte \u00e4r kopplad till n\u00e5gon social f\u00f6rm\u00e5n \u2013 med tre procentenheter skulle kunna skapa uppemot 95&nbsp;000 nya jobb. En s\u00e5dan reform ber\u00e4knas dessutom vara sj\u00e4lvfinansierande till n\u00e4stan 60 procent i och med att de nya jobben i sin tur inneb\u00e4r nya skatteint\u00e4kter samtidigt som \u00f6kad syssels\u00e4ttning ocks\u00e5 stimulerar kringliggande ekonomi.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='fotnoter' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Fotnoter<\/h2>\n\n\n\n<p>1. Almega 2023 <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/2023\/05\/jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/\">Jobben som bryter arbetsl\u00f6sheten i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den<\/a> Almega 2020 <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/2020\/10\/tjansteforetagen-kan-bryta-utanforskapet\/\">Tj\u00e4nstesektorn \u00e4r en integrationsmotor.<\/a> Almega 2019 <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/2019\/07\/sa-far-fler-boende-i-sarskilt-utsatta-omraden-jobb\/\">S\u00e5 f\u00e5r fler boende i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den jobb<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>2. Karlsson, Charlie. Minskad segregering \u00e4r ingen mirakelkur. Svenska Dagbladet. 2023-04-25. <a href=\"https:\/\/www.svd.se\/a\/764q8K\/charlie-karlsson-minskad-segregering-ar-ingen-mirakelkur\">Charlie Karlsson: Minskad segregering \u00e4r ingen mirakelkur | SvD Debatt<\/a> (h\u00e4mtad 2023-05-16)<\/p>\n\n\n\n<p>3. file:\/\/\/C:\/Users\/almjjs\/Downloads\/L%C3%A4gesbild%20%C3%B6ver%20utsatta%20omr%C3%A5den%202023%20(1).pdf<\/p>\n\n\n\n<p>4. https:\/\/polisen.se\/aktuellt\/nyheter\/nationell\/2023\/december\/farre-utsatta-omraden-men-hog-problemniva\/<\/p>\n\n\n\n<p>5. https:\/\/polisen.se\/aktuellt\/nyheter\/nationell\/2024\/februari\/vistelseforbud-nytt-verktyg-for-okad-trygghet-pa-allman-plats\/<\/p>\n\n\n\n<p>6. https:\/\/polisen.se\/aktuellt\/nyheter\/nationell\/2024\/februari\/totalt-62-000-bedoms-aktiva-eller-ha-koppling-till-kriminella-natverk\/<\/p>\n\n\n\n<p>7. https:\/\/www.krisinformation.se\/detta-kan-handa\/handelser-och-storningar\/2023\/gangvald\/sakerhetszoner <\/p>\n\n\n\n<p>8. https:\/\/www.almega.se\/2023\/05\/jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/#inledning<\/p>\n\n\n\n<p>9. Pehrson, Johan, \u201dSeparatisterna i Sverige m\u00e5ste kn\u00e4ckas\u201d Svenska Dagbladet. 2022-05-31. https:\/\/www.svd.se\/a\/k6o8AQ\/johan-pehrson-l-separatisterna-isverige-maste-knackas (h\u00e4mtad 2023-05-16)<\/p>\n\n\n\n<p>10. Tid\u00f6avtalet. \u00d6verenskommelse f\u00f6r Sverige. Samarbetsprojekt Migration och integration. L\u00e5ngsiktiga strukturer f\u00f6r att lyfta utsatta omr\u00e5den sidan 45 respektive \u00f6kade integrationsm\u00f6jligheter f\u00f6r de yngsta barnen sidan 47<\/p>\n\n\n\n<p>11. https:\/\/www.regeringen.se\/artiklar\/2024\/04\/statsministern-och-skolministern-besokte-forskola-och-presenterade-planer-pa-utredning-om-obligatorisk-sprakforskola-och-sprakkrav-for-personalen\/<\/p>\n\n\n\n<p>12. TT. \u201dPehrson: Oklart n\u00e4r bidragstaket inf\u00f6rs.\u201d Aftonbladet 2023-03-15. (h\u00e4mtad 2023-05-16).<\/p>\n\n\n\n<p>13. \/https:\/\/www.regeringen.se\/contentassets\/112ae6d5b3364f7294d7e6435707d094\/presentationsbilder-fran-presstraff-med-elisabeth-svantesson-den-20-september-2023.pdf<\/p>\n\n\n\n<p>14. https:\/\/www.esv.se\/statsliggaren\/regleringsbrev\/?RBID=24543<\/p>\n\n\n\n<p>15. Lucas, Dan., \u201d Syssels\u00e4ttningen \u00f6kar markant bland utrikesf\u00f6dda\u201d Dagens Nyheter. 2023-05-10. <a href=\"https:\/\/www.dn.se\/ekonomi\/sysselsattningen-okar-markant-bland-utrikesfodda\/\">Syssels\u00e4ttningen bland invandrare rekordh\u00f6g &#8211; DN.SE<\/a> (h\u00e4mtad 2023-05-23)<\/p>\n\n\n\n<p>16. SCB, <a href=\"https:\/\/www.scb.se\/pressmeddelande\/rekordfa-personer-med-sociala-ersattningar-och-bidrag\/\">Rekordf\u00e5 personer med sociala ers\u00e4ttningar och bidrag (scb.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>17. Statistiken redovisar hel\u00e5rspersoner, det vill s\u00e4ga hur m\u00e5nga personer som de utbetalda ers\u00e4ttningarna och kunde ha f\u00f6rs\u00f6rjt p\u00e5 heltid ett \u00e5r. Tv\u00e5 personer som varit arbetsl\u00f6sa p\u00e5 heltid ett halv\u00e5r blir tillsammans en hel\u00e5rsperson<\/p>\n\n\n\n<p>18. SCB, AKU<\/p>\n\n\n\n<p>19. Arbetsf\u00f6rmedlingens \u00e5rsrapport 2023, sidan 26 <\/p>\n\n\n\n<p>20. Arbetsf\u00f6rmedlingens utgiftsprognos april 2024<\/p>\n\n\n\n<p>21. Inspektionen f\u00f6r arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringen (2023) \u201d Arbetsf\u00f6rmedlingen beh\u00f6ver vidareutveckla och anpassa sin kontrollverksamhet\u201d <a href=\"https:\/\/www.iaf.se\/pressrum\/aktuellt-och-pressmeddelanden\/arbetsformedlingen-behover-vidareutveckla-och-anpassa-sin-kontrollverksamhet\/\">https:\/\/www.iaf.se\/pressrum\/aktuellt-och-pressmeddelanden\/arbetsformedlingen-behover-vidareutveckla-och-anpassa-sin-kontrollverksamhet\/<\/a> (h\u00e4mtad 2023-05-16<\/p>\n\n\n\n<p>22. Van den Berg, Gerard J., Vikstr\u00f6m, Johan. (2009) \u201dHur p\u00e5verkas de arbetsl\u00f6sa av sanktioner i arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringen?\u201d, IFA, 2019:16. <a href=\"\/Users\/almjnl\/Downloads\/r09-16%20(1).pdf\">r09-16 (1).pdf<\/a> (h\u00e4mtad 2023-05-16). Lombardi, Stefano, Vikstr\u00f6m, Johan, (2019) \u201dArbetsf\u00f6rmedlingens kontrollarbete, sanktioner och de arbetsl\u00f6sas s\u00f6kbeteende.\u201d IFAU 2019:23. <a href=\"\/Users\/almjnl\/Downloads\/r-2019-23-arbetsformedlingens-kontrollarbete-sanktioner-och-de-arbetslosas-sokbeteende.pdf\">r-2019-23-arbetsformedlingens-kontrollarbete-sanktioner-och-de-arbetslosas-sokbeteende.pdf<\/a> (h\u00e4mtad 2023-05-16).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ladda ner rapport Rapporten finns i sin helhet p\u00e5 denna sida men kan ocks\u00e5 h\u00e4mtas som pdf-fil. F\u00f6rord Den omfattande kompetensbrist som r\u00e5der inom n\u00e4ringslivet \u00e4r det st\u00f6rsta tillv\u00e4xthindret f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6retag. N\u00e4ra fyra av tio &hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":16543,"featured_media":67209,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[64,419,1],"tags":[],"article_type":[42],"agreement":[],"class_list":["post-74001","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arbetsmarknad","category-kompetensforsorjning","category-okategoriserade","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v26.8 (Yoast SEO v26.8) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Ny rapport: Jobben som bryter arbetsl\u00f6sheten i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den | Almega<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"L\u00e4s Almegas nya rapport \u201dAtt arbeta eller inte arbeta\u201d som visar att runt var \u00e5ttonde person mellan 20 och 62 \u00e5r f\u00f6rs\u00f6rjs helt eller delvis av sociala ers\u00e4ttningar.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Ny rapport: Jobben som bryter arbetsl\u00f6sheten i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"L\u00e4s Almegas nya rapport \u201dAtt arbeta eller inte arbeta\u201d som visar att runt var \u00e5ttonde person mellan 20 och 62 \u00e5r f\u00f6rs\u00f6rjs helt eller delvis av sociala ers\u00e4ttningar.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Almega\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-05-29T03:00:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/ima221189-1180x787.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1180\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"787\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"R\u00e9ka Tolnai\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"R\u00e9ka Tolnai\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"32 minuter\" \/>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Ny rapport: Jobben som bryter arbetsl\u00f6sheten i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den | Almega","description":"L\u00e4s Almegas nya rapport \u201dAtt arbeta eller inte arbeta\u201d som visar att runt var \u00e5ttonde person mellan 20 och 62 \u00e5r f\u00f6rs\u00f6rjs helt eller delvis av sociala ers\u00e4ttningar.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Ny rapport: Jobben som bryter arbetsl\u00f6sheten i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den","og_description":"L\u00e4s Almegas nya rapport \u201dAtt arbeta eller inte arbeta\u201d som visar att runt var \u00e5ttonde person mellan 20 och 62 \u00e5r f\u00f6rs\u00f6rjs helt eller delvis av sociala ers\u00e4ttningar.","og_url":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/","og_site_name":"Almega","article_published_time":"2024-05-29T03:00:00+00:00","og_image":[{"width":1180,"height":787,"url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/ima221189-1180x787.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"R\u00e9ka Tolnai","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"R\u00e9ka Tolnai","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"32 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"NewsArticle","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/"},"author":{"name":"R\u00e9ka Tolnai","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7"},"headline":"Ny rapport: Jobben som bryter arbetsl\u00f6sheten i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den","datePublished":"2024-05-29T03:00:00+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/"},"wordCount":7212,"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/ima221189.jpg","articleSection":["Arbetsmarknad","Kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/","url":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/","name":"Ny rapport: Jobben som bryter arbetsl\u00f6sheten i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den | Almega","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/ima221189.jpg","datePublished":"2024-05-29T03:00:00+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7"},"description":"L\u00e4s Almegas nya rapport \u201dAtt arbeta eller inte arbeta\u201d som visar att runt var \u00e5ttonde person mellan 20 och 62 \u00e5r f\u00f6rs\u00f6rjs helt eller delvis av sociala ers\u00e4ttningar.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/ima221189.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/ima221189.jpg","width":2500,"height":1667,"caption":"Man arbetar vid en dator"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/ny-rapport-jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.almega.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Ny rapport: Jobben som bryter arbetsl\u00f6sheten i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website","url":"https:\/\/www.almega.se\/","name":"Almega","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.almega.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7","name":"R\u00e9ka Tolnai","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c722d4a4ee787603df9df499a683d681bd2c463bde248da25aabc45883d614d2?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c722d4a4ee787603df9df499a683d681bd2c463bde248da25aabc45883d614d2?s=96&d=mm&r=g","caption":"R\u00e9ka Tolnai"},"url":"https:\/\/www.almega.se\/person\/rekatolnai\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/74001","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/users\/16543"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/comments?post=74001"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/74001\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":74072,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/74001\/revisions\/74072"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media\/67209"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media?parent=74001"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/categories?post=74001"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/tags?post=74001"},{"taxonomy":"type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/article_type?post=74001"},{"taxonomy":"agreement","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/agreement?post=74001"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}