{"id":73773,"date":"2024-05-23T05:00:00","date_gmt":"2024-05-23T03:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=73773"},"modified":"2024-05-23T13:01:28","modified_gmt":"2024-05-23T11:01:28","slug":"rapport-ett-nytt-kompetensavdrag-for-starkt-konkurrenskraft","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/05\/rapport-ett-nytt-kompetensavdrag-for-starkt-konkurrenskraft\/","title":{"rendered":"Rapport: Ett nytt kompetensavdrag – f\u00f6r st\u00e4rkt konkurrenskraft"},"content":{"rendered":"

2018 tog Almega fram en rapport d\u00e4r vi konstaterade att det borde inf\u00f6ras ett kompetensavdrag. Dessv\u00e4rre har ingenting h\u00e4nt p\u00e5 omr\u00e5det \u2013 det \u00e4r fortfarande billigare att investera i maskiner \u00e4n i medarbetare \u2013 och en allt snabbare strukturomvandling med AI och den gr\u00f6na omst\u00e4llningen har gjort fr\u00e5gan \u00e4n mer aktuell. D\u00e4rf\u00f6r har Almega vidareutvecklat f\u00f6rslaget om ett kompetensavdrag, ett avdrag som skulle underl\u00e4tta f\u00f6r f\u00f6retag att g\u00f6ra n\u00f6dv\u00e4ndiga investeringar i medarbetarna.<\/p>\n\n

<\/p>\n\n\n\n \n \n Ladda ner rapporten h\u00e4r. \n \n \n \n \n\n<\/svg>\n\n \n <\/a>\n \n\n\n

F\u00f6rord<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r sex \u00e5r sedan, 2018, publicerade Almega sin rapport \u201dTurbodigitaliseringen tar jobben\u201d<\/a> som visade p\u00e5 den \u00f6kande betydelsen av kunskap och kompetens f\u00f6r Sveriges v\u00e4lst\u00e5nd. Sedan dessa har exempelvis AI-utvecklingen tagit ordentlig fart och f\u00e5 kunde f\u00f6rutsp\u00e5 de senaste \u00e5rens mycket snabba och alltj\u00e4mt accelererande teknologiska fram\u00e5tskridande. Inte minst i tj\u00e4nstesektorn.<\/p>\n\n\n\n

Redan 2018 h\u00f6jdes dock ett varnande finger f\u00f6r m\u00f6jligheten att m\u00e5nga branscher, yrkesroller och arbetsuppgifter skulle komma att automatiseras bort inom en snar framtid. Denna automatiseringspotential \u00e5sk\u00e5dliggjorde redan d\u00e5 behovet av \u00f6kade kunskapsinvesteringar f\u00f6r att rusta enskilda f\u00f6r de nya kompetenskraven p\u00e5 arbetsmarknaden. Inte minst genom att nyttja den stora potential som finns i att v\u00e4xla upp f\u00f6retagens investeringar i sina medarbetare genom personalutbildning. F\u00f6r att stimulera f\u00f6retagens investeringar i humankapitalet f\u00f6reslog Almega d\u00e5 ett nytt kompetensavdrag.<\/p>\n\n\n\n

Sedan 2018 har vi g\u00e5tt igenom en pandemi som gjort distansarbete och digitala m\u00f6ten till det nya normala f\u00f6r m\u00e5nga medarbetare och f\u00f6r yrkesroller som tidigare beh\u00f6vde vara p\u00e5 plats fysiskt f\u00f6r att utf\u00f6ra sitt arbete har nya digitala verktyg effektiviserat arbetet. Men de senaste \u00e5rens AI-utveckling tillf\u00f6r \u00e4nd\u00e5 en helt ny dimension av vad som \u00e4r m\u00f6jligt att \u00e5stadkomma p\u00e5 jobbet, vare sig man \u00e4r d\u00e4r digitalt eller fysiskt.<\/p>\n\n\n\n

I rapporten konstaterar vi att AI och klimatomst\u00e4llningen accelererar omst\u00e4llningstakten och behovet av kunskap. Vi har d\u00e4rf\u00f6r utvecklat v\u00e5rt f\u00f6rslag om ett kompetensavdrag med syfte att st\u00e4rka svensk konkurrenskraft.<\/p>\n\n\n\n

Rapporten har skrivits av Jonas Jegers<\/strong>, n\u00e4ringspolitisk expert p\u00e5 Almega.<\/p>\n\n\n\n

Stockholm, maj 2024
Fredrik \u00d6stbom<\/strong>, n\u00e4ringspolitisk chef p\u00e5 Almega<\/p>\n\n\n

<\/a>Utbildning ses som en nyckel f\u00f6r \u00f6kad produktivitet<\/a><\/h3>\n\n\n\n

Produktivitetskommissionens uppdrag g\u00f6r g\u00e4llande att Sverige har halkat efter och att tillv\u00e4xten har stannat av. N\u00e4r f\u00f6retag inte lyckas rekrytera ny kompetens \u00e4r ett alternativ att kl\u00e4 befintlig personal med nya kunskaper och kompetens. Ett av de omr\u00e5den som enligt uppdraget ska belysas \u00e4r utbildning och h\u00e4r b\u00f6r kompetensutveckling genom personalutbildning spela en avg\u00f6rande roll. \u00c4ven Svenskt N\u00e4ringslivs Rekryteringsenk\u00e4ten 2024 indikerar att det finns produktivitetspotential d\u00e5 merparten av f\u00f6retag inte jobbar med denna typ av satsningar. Under den samlade rubriken \u201dAnnat\u201d anger n\u00e5gra f\u00f6retag att de utbildar befintlig personal f\u00f6r att kompensera vid de 25 procent av rekryteringarna som misslyckas helt. Genom omst\u00e4llningsstudiest\u00f6det har b\u00e5de nuvarande, och den f\u00f6reg\u00e5ende, regeringen visat att man tar kompetensfr\u00e5gan p\u00e5 allvar. Men det \u00e4r ett st\u00f6d som enbart lockar den som vill byta arbetsplats och arbetsgivare och alla kan och vill inte byta bana eller bransch.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 3. <\/mark>Konsekvenser f\u00f6r f\u00f6retag i tj\u00e4nstesektorn p\u00e5 grund av rekryteringssv\u00e5righeter<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla: Svenskt N\u00e4ringsliv, Rekryteringsenk\u00e4ten 2024<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Konsekvenserna av att tj\u00e4nstef\u00f6retag har sv\u00e5rt att rekrytera sl\u00e5r direkt mot Sveriges produktivitet och tillv\u00e4xt. Att s\u00e5 m\u00e5nga som var tredje f\u00f6retagsexpansion f\u00f6rhindrades i kombination med att lika m\u00e5nga f\u00f6retag fick dra ner p\u00e5 sin produktion \u00e4r bekymmersamt. Ett s\u00e4tt att m\u00f6ta dessa hinder \u00e4r att kompetensutveckla sin nuvarande personal f\u00f6r att m\u00f6ta delar av den brist av kompetens som \u00e4r h\u00e4r och nu.<\/p>\n\n\n

<\/a>Svenska f\u00f6retag tar stort ansvar f\u00f6r kompetensutvecklingen<\/a><\/h3>\n\n\n\n

Drygt nio av tio f\u00f6retag erbjuder personalutbildning och enligt CVTS var f\u00f6retagens erbjudande av personalutbildning 2020 p\u00e5 i princip samma niv\u00e5 som 2015. Det inneb\u00e4r att n\u00e4stan samtliga f\u00f6retag under 2020 har tillhandah\u00e5llit n\u00e5gon form av personalutbildning \u00e5t sina medarbetare, trots att Covid-19 b\u00f6rjade spridas i Sverige i b\u00f6rjan av \u00e5ret. N\u00e4rmare best\u00e4mt var det 92 procent av f\u00f6retagen som tillhandah\u00f6ll personalutbildning under 2020, j\u00e4mf\u00f6rt med 93 procent 2015 och 78 procent 2005. Det \u00e4r en mycket positiv utveckling som visar att f\u00f6retagen tar ett stort ansvar f\u00f6r kompetensutvecklingen.<\/p>\n\n\n\n

Ocks\u00e5 i ett internationellt perspektiv sticker Sverige ut med h\u00f6g andel f\u00f6retag som tillhandah\u00e5ller personalutbildning j\u00e4mf\u00f6rt med b\u00e5de \u00f6vriga nordiska l\u00e4nder och EU:s medlemsl\u00e4nder. Drygt 90 procent av f\u00f6retagen i Sverige erbj\u00f6d personalutbildning j\u00e4mf\u00f6rt med 71 procent i Danmark och 61 procent i Finland. Genomsnittet f\u00f6r f\u00f6retagen i EU:s 27 medlemsl\u00e4nder var 67 procent.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 4.<\/mark> Andel kursdeltagare per land<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla: SCB, Eurostat databas<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

<\/a>\u00d6ver h\u00e4lften deltar i personalutbildning<\/a><\/h3>\n\n\n\n

Att medarbetarna f\u00e5r m\u00f6jlighet att utbilda sig p\u00e5 jobbet \u00e4r dock inte detsamma som att de ocks\u00e5 faktiskt v\u00e4ljer att g\u00f6ra det. Enligt CVTS var kursdeltagandet bland de anst\u00e4llda p\u00e5 ungef\u00e4r samma niv\u00e5 2020 som f\u00f6reg\u00e5ende unders\u00f6kning fr\u00e5n 2015, det vill s\u00e4ga p\u00e5 ungef\u00e4r 50 procent. Enligt AES deltog 64 procent av de sysselsatta i personalutbildning under 2021, vilket var h\u00f6gre \u00e4n de 59 procent som enligt AES deltog i den f\u00f6rra unders\u00f6kningen fr\u00e5n 2015. Det inneb\u00e4r att enligt AES var det 2,7 miljoner (2,4 miljoner 2015) av de drygt 4,3 miljoner sysselsatta personerna i \u00e5ldern 25\u201364 som hade genomf\u00f6rt minst en personalutbildningsaktivitet under de senaste tolv m\u00e5naderna. Endast 215 000 av dessa hade deltagit i formell personalutbildning, vilket tydligt visar att personalutbildning i mycket stor utstr\u00e4ckning sker utanf\u00f6r det regulj\u00e4ra utbildningsystemet.<\/p>\n\n\n\n

Personalutbildningen minskar<\/h3>\n\n\n\n

En allt mindre andel av personalkostnaderna g\u00e5r till investeringar i utbildning. Genom att studera de totala kurskostnaderna som andel av de totala personalkostnaderna inom f\u00f6retagen ges ett m\u00e5tt p\u00e5 hur mycket det satsas p\u00e5 kompetensutveckling inom f\u00f6retagen. Enligt CVTS s\u00e5 minskade de totala kurskostnadernas6<\/sup><\/span> andel av de totala personalkostnaderna7<\/sup><\/span> i Sverige fr\u00e5n 1,6 procent 2015 till 1,3 procent 2020. Minskningen var tydligast bland sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag. Bland storf\u00f6retagen l\u00e5g andelen kvar p\u00e5 ungef\u00e4r samma niv\u00e5 som 2015.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 5.<\/mark> Totala kurskostnader som andel av totala personalkostnader inom f\u00f6retagen i procent efter land<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla: SCB, Personalutbildning i f\u00f6retagen 2020<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Genomsnittet f\u00f6r samtliga EU-l\u00e4nder var 1,5 procent f\u00f6r 2020. 2020 investerade svenska f\u00f6retag enligt CVTS 23 miljarder kronor (1,3 % av 1 800 miljarder kronor) i personalutbildning, vilket \u00e4r 5 miljarder kronor mindre (1,6 % av 1 800 = 28,8) \u00e4n om 2015 \u00e5rs niv\u00e5 hade bibeh\u00e5llits samt 15<\/strong> miljarder kronor mindre (2,1 % av 1 800 = 37,8) \u00e4n 2005 \u00e5rs niv\u00e5, d\u00e5 de totala kurskostnadernas andel av de totala personalkostnaderna var 2,1 procent.<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare ett r\u00e4kneexempel visar att svenska f\u00f6retags faktiska personalutbildningsinvesteringar 2020 var 4 miljarder kronor l\u00e4gre (1,5 procent av 1 800 = 27) \u00e4n om EU-snittet p\u00e5 1,5 procent hade uppn\u00e5tts.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 6.<\/mark> Investering i personalutbildning, miljarder SEK<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla: CVTS 2020<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Enligt CVTS motsvarar de 1,3 procenten av den totala personalkostnaden under 2020 en genomsnittlig kurskostnad per anst\u00e4lld p\u00e5 ungef\u00e4r 8 500 kronor och en genomsnittlig kurskostnad per kursdeltagare p\u00e5 ungef\u00e4r 16 800 kronor. Det finns inga st\u00f6rre skillnader mellan sm\u00e5, medelstora och stora f\u00f6retag n\u00e4r det g\u00e4ller de genomsnittliga kurskostnaderna per anst\u00e4lld respektive per kursdeltagare. Med samma r\u00e4kneexempel som ovan hade den genomsnittliga kurskostnaden per anst\u00e4lld varit 2 000 kronor h\u00f6gre (8 500\/1,3×1,6=10 500) med samma andel som 2015 och drygt 5 000 kronor h\u00f6gre (8 500\/1,3×2,1=13 700) med bibeh\u00e5llen niv\u00e5 fr\u00e5n 2005. Den genomsnittliga kurskostnaden per kursdeltagare hade varit n\u00e4stan 4 000 kronor h\u00f6gre (16 800\/1,3×1,6=20 700) med 2015 \u00e5rs niv\u00e5 och n\u00e4stan 10 000 kronor h\u00f6gre (16 800\/1,3×2,1=27 100) med 2005 \u00e5rs niv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 7.<\/mark> Kurskostnad per anst\u00e4lld i SEK<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla: CVTS, 2020<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\u00c5ter till 2020. Den svenska niv\u00e5n p\u00e5 8 500 kronor per anst\u00e4lld resulterade i en sj\u00e4tteplats i EU27, eller en sjundeplats om vi r\u00e4knar med Norge. I Norge investerade f\u00f6retagen mest i kurser per anst\u00e4lld av alla deltagande l\u00e4nder, ungef\u00e4r 12 000 kronor. Genomsnittliga kurskostnaden f\u00f6r samtliga f\u00f6retag i EU27 l\u00e5g p\u00e5 cirka 6 500 kronor.<\/p>\n\n\n\n

Enligt CVTS var minskningen av det genomsnittliga antalet kurstimmar8<\/sup><\/span> per anst\u00e4lld st\u00f6rre i Sverige \u00e4n i EU27 fr\u00e5n 2015 till 2020. Anst\u00e4llda i Sverige deltog i genomsnitt drygt 1,5 timmar mindre i kurser 2020 j\u00e4mf\u00f6rt med 2015, i form av en minskning fr\u00e5n 10,6 timmar 2015 till 9 timmar 2020. Nio kurstimmar inneb\u00e4r att en anst\u00e4lld \u00e4gnade i genomsnitt drygt en arbetsdag \u00e5t att delta i personalutbildningskurser under 2020. I Norge \u00f6kade tv\u00e4rtom antalet kurstimmar till 12 per anst\u00e4lld, vilket sticker ut i en kontext d\u00e4r kurstimmarna minskar i \u00f6vriga Norden och i EU som helhet. Det inneb\u00e4r att en person anst\u00e4lld i Norge 2020 i genomsnitt lade drygt 3 kurstimmar mer till kompetensutveckling \u00e4n en anst\u00e4lld i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Ett annat m\u00e5tt som anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva omfattningen av personalutbildningskurser inom f\u00f6retagen \u00e4r antalet genomsnittliga kurstimmar f\u00f6r anst\u00e4llda personer som har deltagit i minst en kurs under 2020. \u00c4ven f\u00f6r kursdeltagarna har antalet genomsnittliga kurstimmar per deltagare sjunkit, i detta fall fr\u00e5n 20 timmar under 2015, till 18 timmar under 2020.<\/p>\n\n\n\n

<\/a>St\u00f6rst andel personalutbildning i form av interna kurser<\/a><\/h3>\n\n\n\n

Under 2020 organiserade 75 procent av f\u00f6retagen, enligt CVTS, antingen interna eller externa kurser \u00e5t sina anst\u00e4llda och 73 procent erbj\u00f6d utbildningsformen handledning i arbetet. Enligt b\u00e5de AES och CVTS \u00e4r dessa tv\u00e5 de vanligaste utbildningsformerna i f\u00f6retagen. Mindre vanligt var det med arbetsrotation, utbyten eller studiebes\u00f6k samt studie- eller kvalitetscirklar under 2020. Det \u00e4r samma m\u00f6nster som i f\u00f6reg\u00e5ende unders\u00f6kning fr\u00e5n 2015.<\/p>\n\n\n\n

Enligt AES \u00e4r det oftast arbetsgivaren sj\u00e4lv som anordnar personalutbildningen. Av 6,4 miljoner personalutbildningsaktiviteter under en tolvm\u00e5nadersperiod kom kursledaren i 40 procent av fallen fr\u00e5n arbetsgivaren sj\u00e4lv. F\u00f6r en lika stor andel, 40 procent av aktiviteterna, kom personen som h\u00f6ll i utbildningen exempelvis som konsult eller fr\u00e5n ett privat utbildningsf\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6retag f\u00f6redrar att anordna kompetensutvecklingen internt och det rapporteras av CVTS att f\u00f6retagen anv\u00e4nder interna kurser, som organiseras inom det egna f\u00f6retaget, mer \u00e4n externa kurser som finansieras av det egna f\u00f6retaget men organiseras av andra f\u00f6retag eller utbildningsanordnare. F\u00f6rdelningen i andel kurstimmar var 2020 69 procent till interna kurser och 31 procent till externa kurser. Detta inneb\u00e4r att interna kurser har blivit \u00e4nnu vanligare \u00e4n 2015 d\u00e5 f\u00f6rdelningen var 64 procent interna och 36 procent externa. Ju st\u00f6rre f\u00f6retag desto vanligare med interna kurser. Offentliga utbildningsanordnare \u00e4r mindre viktiga f\u00f6r genomf\u00f6randet av de externa kurserna och bara ett f\u00e5tal procent f\u00f6retag har angett dem som utf\u00f6rare.<\/p>\n\n\n\n

<\/a>Personalutbildningens inneh\u00e5ll<\/a><\/h3>\n\n\n\n

Juridik, handel, administration<\/em> \u00e4r den vanligaste inriktningen f\u00f6r personalutbildning, enligt AES. 40 procent av de icke-formella personalutbildningsaktiviteterna, det vill s\u00e4ga den absoluta merparten av personalutbildningen som sker utanf\u00f6r det offentliga utbildningssystemet, var inom utbildningsinriktningen Juridik, handel, administration<\/em> som bland annat t\u00e4cker utbildningar inom projektledning, chefs- och ledarskapsutbildningar, f\u00f6retagsstrategi, ekonomi och marknadsf\u00f6ring, s\u00e4ljutbildningar, effektiviseringsutbildningar samt introduktionsutbildningar. Utbildningsinriktningen Tj\u00e4nster<\/em> st\u00e5r f\u00f6r cirka 19 procent, H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd<\/em> f\u00f6r cirka 14 procent och IKT<\/em> f\u00f6r cirka 10 procent av de icke-formella personalutbildningsaktiviteterna.<\/p>\n\n\n\n

I CVTS rapport visar det sig att det ges kurser inom de omr\u00e5den som identifierats som viktiga f\u00f6r f\u00f6retagets utveckling. Dock sker detta inte i tillr\u00e4ckligt stor utstr\u00e4ckning inom flertalet omr\u00e5den. Inte minst blir det tydligt att kurser inriktade p\u00e5 det som ofta ben\u00e4mns som \u201dsoft skills\u201d inte sker i \u00f6nskad m\u00e4ngd. Tydligast blir det g\u00e4llande teamwork, kundhantering, ledarkompetens och probleml\u00f6sning. \u00c4ven allm\u00e4nna IT-kunskaper visar liknande utmaning och sedan m\u00e4tningen 2020 och s\u00e4rskilt int\u00e5get av generativ AI b\u00f6r detta kraftigt \u00f6ka till n\u00e4sta m\u00e4tning.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 8.<\/mark> Personalutbildningens inneh\u00e5ll, procent<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla: SCB, Personalutbildning i f\u00f6retagen 2020<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Formell utbildning leder oftast till en examen eller motsvarande utbildningsbevis, men det \u00e4r mindre vanligt bland personalutbildningsaktiviteter som till st\u00f6rsta delen \u00e4r icke-formella. Enligt AES leder knappt var tredje personalutbildning till ett utbildningsbevis, intyg, certifikat eller i vissa fall ett yrkesbevis efter genomf\u00f6rd eller avklarad utbildning. Det kan exempelvis handla om utbildningar f\u00f6r motors\u00e5gsk\u00f6rkort, s\u00e4kerhetsutbildning f\u00f6r fiskare, svetsning eller maskinf\u00f6rarutbildning. Utf\u00e4rdande av utbildningsbevis var vanligare bland kursdeltagare med l\u00e5g utbildning.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven CVTS visar att den formella delen av personalutbildning \u00e4r betydligt mindre i f\u00f6rh\u00e5llande till den informella. Samst\u00e4mmigheten b\u00f6r vara en indikator p\u00e5 att n\u00e4r f\u00f6retagen g\u00f6r investeringar i personalutbildning \u00e4r det kompetensen som \u00e4r styrande och inte \u00f6nskan om examen eller betyg. F\u00f6retagets behov av ny kompetens \u00e4r s\u00e5ledes m\u00e5let med insatsen.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 9.<\/mark> Andel deltagare i personalutbildning efter utbildningstyp och k\u00f6n, 25\u201364 \u00e5r<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla: SCB, Personalutbildning i f\u00f6retagen 2020<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

<\/a>Personalutbildningarna \u00e4r arbetsrelaterade<\/a><\/h3>\n\n\n\n

I AES svarade tre av fyra sysselsatta att sk\u00e4let till deltagande i personalutbildning \u00e4r att utf\u00f6ra arbetet b\u00e4ttre<\/em>. N\u00e4stan h\u00e4lften (45 procent) angav att \u00f6ka kunskaper inom intressant omr\u00e5de <\/em>som sk\u00e4l och 28 procent att arbetsgivaren eller lagen kr\u00e4vde det<\/em>. Sk\u00e4l som gick ut p\u00e5 att f\u00f6rb\u00e4ttra karri\u00e4rm\u00f6jligheterna, byta jobb eller starta f\u00f6retag summerade tillsammans ihop till 35 procent. Flera val var m\u00f6jliga s\u00e5 summan blev \u00f6ver 100 procent.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r \u00e4ven det huvudsakliga sk\u00e4let unders\u00f6ks svarade en klar majoritet att kompetensutvecklingen var arbetsrelaterat. Att utf\u00f6ra arbetet b\u00e4ttre i kombination, 47 procent, med att arbetsgivaren kr\u00e4vde det enligt lag, 17 procent, adderar upp till 64 procent. N\u00e4r f\u00f6retaget satsar p\u00e5 personalutbildning verkar \u00e4ven denna typ av fr\u00e5gest\u00e4llning ge svaret att det till st\u00f6rsta del handlar om att st\u00e4rka f\u00f6retaget med ny kompetens.<\/p>\n\n\n\n

Tabell 1.<\/mark> Andel personalutbildningsaktiviteter efter sk\u00e4l att delta och k\u00f6n, 25\u201364 \u00e5r<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla: SCB, AES rapport 2023<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

<\/a>Nyttan av personalutbildning<\/a><\/h3>\n\n\n\n

Tre av fyra personalutbildningsaktiviteter har gett stor eller ganska stor nytta inom tolv m\u00e5nader enligt AES. En tredjedel av aktiviteterna har gett deltagarna mycket stor nytta inom tolv m\u00e5nader fr\u00e5n utbildningens avslut och ytterligare ungef\u00e4r 40 procent har gett ganska stor nytta.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4stan h\u00e4lften av deltagarna i personalutbildningsaktiviteterna har angett att den lett till att de presterar b\u00e4ttre<\/em> i nuvarande arbete. I n\u00e4stan 40 procent av aktiviteterna har de dessutom lett till personliga f\u00f6rdelar<\/em> hos deltagarna. I AES inneb\u00e4r kategorin Personliga f\u00f6rdelar<\/em> utfall av personalutbildningen som inte \u00e4r kopplade till arbetet och handlar till exempel om att fr\u00e4scha upp eller bibeh\u00e5lla kunskaper eller f\u00f6rm\u00e5gor f\u00f6r egen nytta samt tr\u00e4ffa andra m\u00e4nniskor. F\u00f6r anst\u00e4llda med som h\u00f6gst ett \u00e5r gymnasial utbildning har utbildningen i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning lett till personliga f\u00f6rdelar \u00e4n till en b\u00e4ttre arbetsprestation, cirka 47 procent mot cirka 38 procent.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 10<\/mark>. Andel personalutbildningsaktiviteter efter grad av nytta inom tolv m\u00e5nader samt k\u00f6n<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla: SCB, Personalutbildning i f\u00f6retagen 2020<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

<\/a>\u00d6kad personalutbildning kan st\u00e4rka m\u00e5ngas st\u00e4llning p\u00e5 arbetsmarknaden<\/a><\/h3>\n\n\n\n

L\u00e4rande, till exempel genom kompetensutveckling, st\u00e4rker m\u00e4nniskors st\u00e4llning p\u00e5 arbetsmarknaden, f\u00f6retagens kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning samt den svenska arbetsmarknadens funktionss\u00e4tt. Trots ett med europeiska m\u00e5tt omfattande erbjudande om personalutbildning i Sverige s\u00e5 skiljer sig f\u00f6ruts\u00e4ttningarna en hel del mellan dem som har b\u00e4st och s\u00e4mst f\u00f6ruts\u00e4ttningar att f\u00e5 ta del av den. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna att bedriva personalutbildning \u00e4r b\u00e4ttre i st\u00f6rre f\u00f6retag och h\u00f6gutbildade, h\u00f6gavl\u00f6nade, inrikes f\u00f6dda och anst\u00e4llda i n\u00e4ringsgrenar som Offentlig f\u00f6rvaltning och f\u00f6rsvar<\/em> samt till exempel Verksamhet inom juridik, ekonomi, juridik och teknik<\/em> har betydligt h\u00f6gre sannolikhet att f\u00e5 tillg\u00e5ng till personalutbildning \u00e4n andra kategorier anst\u00e4llda. N\u00e5gra exempel:<\/p>\n\n\n\n

Mindre personalutbildning i sm\u00e5f\u00f6retag<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Enligt CVTS var andelen f\u00f6retag som tillhandah\u00f6ll personalutbildning under 2020 som l\u00e4gst, 90 procent, bland sm\u00e5f\u00f6retag med 10\u201349 anst\u00e4llda. Motsvarande andel bland medelstora f\u00f6retag, med 50\u2013249 anst\u00e4llda, var 97 procent. N\u00e4stan samtliga, 99 procent, av storf\u00f6retagen med minst 250 anst\u00e4llda tillhandah\u00f6ll personalutbildning under 2020. Vad g\u00e4ller det faktiska utbildningsdeltagandet var det som h\u00f6gst i stora och medelstora f\u00f6retag, d\u00e4r cirka tre av fyra anst\u00e4llda deltagit i personalutbildning. Och som l\u00e4gst i f\u00f6retag med f\u00e4rre \u00e4n 10 anst\u00e4llda d\u00e4r bara 47 procent deltagit i personalutbildning.<\/p>\n\n\n\n

Ju h\u00f6gre utbildningsniv\u00e5 desto mer personalutbildning<\/strong><\/p>\n\n\n\n

AES visar att 75 procent av de med eftergymnasial utbildningsniv\u00e5 har deltagit i personalutbildning under de senaste tolv m\u00e5naderna. Motsvarande andel f\u00f6r personer med gymnasial utbildningsniv\u00e5 \u00e4r 60 procent och personer med f\u00f6rgymnasial utbildningsniv\u00e5 39 procent. Denna logik vad g\u00e4ller utbildningsniv\u00e5 g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r l\u00f6neniv\u00e5. CVTS unders\u00f6ker personalutbildningen i f\u00f6retag med olika personalkostnader per timme och bland anst\u00e4llda i f\u00f6retag med h\u00f6ga personalkostnader \u00e4r andelen kursdeltagare 59 procent medan den andelen \u00e4r 50 procent i gruppen med medelh\u00f6ga personalkostnader. I gruppen med l\u00e4gst personalkostnader \u00e4r andelen kursdeltagare 38 procent.<\/p>\n\n\n\n

Personer f\u00f6dda utanf\u00f6r Sverige deltar mindre i personalutbildning<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Av de 4,3 miljoner sysselsatta personerna i \u00e5ldern 25\u201364 \u00e5r \u00e4r ungef\u00e4r var femte f\u00f6dd utomlands och dessa deltar mindre i personalutbildning \u00e4n inrikes f\u00f6dda. 51 procent av de utrikes f\u00f6dda angav att de deltagit i personalutbildning under de senaste tolv m\u00e5naderna medan andelen kursdeltagare bland inrikes f\u00f6dda var 67 procent.<\/p>\n\n\n\n

Stora skillnader i personalutbildningsdeltagande mellan olika n\u00e4ringsgrenar<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00d6ver 80 procent av de anst\u00e4llda inom Offentlig f\u00f6rvaltning och f\u00f6rsvar<\/em> har deltagit i personalutbildning medan motsvarande skattning f\u00f6r Hotell- och restaurangverksamhet<\/em> \u00e4r 32 procent. F\u00f6r den kunskapsintensiva n\u00e4ringsgrenen Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik<\/em> \u00e4r personalutbildningsdeltagandet 74 procent att j\u00e4mf\u00f6ra med Informations- och kommunikationsverksamhet<\/em> (d\u00e4r stor del av IT-branschen ing\u00e5r) med ett deltagande n\u00e4ra 70 procent.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 11.<\/mark> Andel deltagare i personalutbildning efter n\u00e4ringsgren, 25\u201364 \u00e5r<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
K\u00e4lla: SCB, Personalutbildning i f\u00f6retagen 2020<\/figcaption><\/figure>\n\n\n

F\u00f6retagens utbildningsinvesteringar en enorm tillg\u00e5ng f\u00f6r Sverige<\/a><\/h3>\n\n\n\n

F\u00f6retagens investeringar i personalutbildning \u00e4r redan idag en enorm tillg\u00e5ng f\u00f6r Sverige med stora positiva sidoeffekter f\u00f6r samh\u00e4llet. En mycket stor del av alla personalutbildningar ger kompetenser och kunskaper utanf\u00f6r den nuvarande yrkesrollen, vilket st\u00e4rker individens st\u00e4llning p\u00e5 arbetsmarknaden. Kompetensutvecklingen i f\u00f6retagens regi sker n\u00e4stan uteslutande utanf\u00f6r det formella utbildningssystemet och utg\u00f6r d\u00e4rmed ett helt avg\u00f6rande komplement till detta, som dessutom utg\u00e5r ifr\u00e5n behoven h\u00e4r och nu och utifr\u00e5n medarbetarens faktiska kompetensniv\u00e5 och utbildningsbehov. Ledtiden f\u00f6r en personalutbildning \u00e4r betydligt kortare \u00e4n f\u00f6r en regulj\u00e4r utbildning, vilket \u00e4r avg\u00f6rande i en tid av snabb teknologisk utveckling och \u00e4ndrade kompetenskrav.<\/p>\n\n\n\n

De offentliga insatserna r\u00e4cker inte till mot kompetensbristen<\/h4>\n\n\n\n

\u00c5tskilliga rapporter har pekat p\u00e5 hur utbildningspolitiken brister i relevans f\u00f6r arbetsmarknadens behov9<\/span><\/sup> inte minst n\u00e4r det kommer till det livsl\u00e5nga l\u00e4randet, d\u00e4r det till exempel fortfarande saknas ekonomiska incitament f\u00f6r universitet och h\u00f6gskolor att erbjuda utbildning som \u00e4r anpassad efter yrkesverksammas behov. Men rapporter visar ocks\u00e5 hur m\u00e5nga arbetsgivare tvingas till stora egna utbildningsinsatser f\u00f6r att l\u00f6sa bristen p\u00e5 gymnasial yrkeskompetens genom att anst\u00e4lla personer med annan gymnasieutbildning och internutbilda dem inom de omr\u00e5den som \u00e4r specifika och n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r den bransch som arbetsgivarna \u00e4r verksamma inom.10<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n

Stora positiva externa effekter av personalutbildning<\/h4>\n\n\n\n

Personalutbildning ger stora positiva effekter ut\u00f6ver en h\u00f6gre produktivitet i den nuvarande yrkesrollen och p\u00e5 den nuvarande arbetsplatsen. Genom den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder kan medarbetaren h\u00e4nga med i den teknologiska utvecklingen, beh\u00e5lla sin attraktivitet p\u00e5 arbetsmarknaden och f\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningar att byta s\u00e5v\u00e4l arbetsuppgifter och yrkesroll som arbetsplats med en r\u00f6rligare och b\u00e4ttre fungerande arbetsmarknad som f\u00f6ljd. Personalutbildning inneb\u00e4r allts\u00e5 att det skapas stora v\u00e4rden f\u00f6r individ och samh\u00e4lle ut\u00f6ver vad en arbetsgivare kan f\u00e5 tillbaka i form av h\u00f6gre produktivitet i sin verksamhet. H\u00e4r finns det outnyttjad potential genom att v\u00e4xla upp f\u00f6retagens humankapitalinvesteringar och skapa \u00e4nnu st\u00f6rre samh\u00e4llsekonomiska v\u00e4rden. Inte minst mot bakgrund av den accelererande strukturomvandlingen som drivs p\u00e5 av nya kunskapskrav i digitaliseringens och den gr\u00f6na omst\u00e4llningens sp\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

<\/a>Brister och begr\u00e4nsningar med nuvarande avdragsm\u00f6jligheter f\u00f6r personalutbildning<\/a><\/h3>\n\n\n\n

Trots de stora nyttor som personalutbildning st\u00e5r f\u00f6r finns det ett antal faktorer som h\u00e4mmar f\u00f6retagsinvesteringarna i personalutbildning. Sammanfattningsvis handlar det om:<\/p>\n\n\n\n