{"id":72835,"date":"2024-04-17T05:00:00","date_gmt":"2024-04-17T03:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=72835"},"modified":"2024-04-17T10:00:53","modified_gmt":"2024-04-17T08:00:53","slug":"rapport-valfardsforetag-starker-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/","title":{"rendered":"Rapport: V\u00e4lf\u00e4rds&shy;f\u00f6retag st\u00e4rker Sverige"},"content":{"rendered":"\n      <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Rapport-Valfardsforetagen-starker-Sverige.pdf\" target=\"\" class=\"Button is-button is-style-outline has-primary-color is-style-outline Button--download\">\n      \n        Ladda ner rapporten h\u00e4r. \n      \n      \n                <svg class='icon icon--download'  width=\"16\" height=\"16\" viewBox=\"0 0 16 16\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n<path d=\"M8 -2.18557e-07L8 10M8 10L13 5M8 10L3 5\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<path d=\"M15 11.5V15H1V11.5\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<\/svg>\n\n        \n    <\/a>\n  \n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forord' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rord<\/h2>\n\n\n\n<p>Inf\u00f6r valet 2022 var Almega aktivt i debatten om v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagande, och s\u00e4rskilt i fr\u00e5gan om friskolor. Vi publicerade rapporter och skrev debattartiklar om de fr\u00e5gor som var p\u00e5 agendan d\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p>Sedan dess har det g\u00e5tt en del tid och vi tyckte det var dags att ta ett steg tillbaka och samla v\u00e5ra st\u00e5ndpunkter och argument p\u00e5 ett st\u00e4lle, s\u00e4rskilt d\u00e5 fr\u00e5gan om v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagande \u00e5ter \u00e4r p\u00e5 den politiska dagordningen.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6retagande och valfrihet \u00e4r en central del av den svenska v\u00e4lf\u00e4rdsmodellen, som kombinerar solidarisk finansiering med m\u00e5ngfald, egenmakt och entrepren\u00f6rskap. Vi tror att den enskildes r\u00e4tt att v\u00e4lja och v\u00e4lja bort \u00e4r viktigt och att enbart kommersiella akt\u00f6rer kan garantera den bredd av utbud som kr\u00e4vs f\u00f6r att m\u00f6jligheten att v\u00e4lja ska vara en realitet f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt. Konkurrens mellan olika utf\u00f6rare och f\u00f6retag g\u00f6r dessutom att kvaliteten \u00f6kar. <\/p>\n\n\n\n<p>Vi tror p\u00e5 f\u00f6retagande och valfrihet i v\u00e4lf\u00e4rden helt enkelt.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Rapporten \u00e4r f\u00f6rfattad av<strong> Fredrik Segerfeldt,<\/strong> n\u00e4ringspolitisk expert p\u00e5 Almega.<br><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Fredrik \u00d6stbom,<\/strong> n\u00e4ringspolitisk chef Almega<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='inledning' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Inledning<\/h2>\n\n\n\n<p>Sedan n\u00e5got decennium tillbaka eller s\u00e5 har debatten om v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagande i omg\u00e5ngar varit intensiv. Den har visserligen r\u00f6rt sig fram och tillbaka, med olika fokus \u00f6ver tid. Argumenten mot nuvarande system har ocks\u00e5 varierat stort. Konstanten har dock varit ett missn\u00f6je, inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller friskolorna. I perioder, inte minst p\u00e5 sociala medier och i en del publikationer, har tonfallet varit h\u00e4tskt. Ibland f\u00f6rekommer \u00e4ven misst\u00e4nkligg\u00f6randen.<\/p>\n\n\n\n<p>Almega har l\u00e4nge varit aktiva i denna debatt. Vi har publicerat rapporter och artiklar f\u00f6r att kommentera p\u00e5g\u00e5ende diskussioner. Det var dock l\u00e4ngesen vi tog ett steg tillbaka f\u00f6r att ta ett helhetsgrepp p\u00e5 fr\u00e5gan och beskriva och f\u00f6rklara v\u00e5ra st\u00e4llningstaganden n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagande. Denna rapport syftar till att kortfattat fylla upp det tomrummet.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='historia' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Historia<\/h2>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 dagens system med f\u00f6retagande och valfrihet i v\u00e4lf\u00e4rden m\u00e5ste man ha med sig i vilket sammanhang reformerna inf\u00f6rdes. 1980-talets Sverige var ett samh\u00e4lle som hade allvarliga ekonomiska problem. Under perioden 1970 och 1995 f\u00f6rvandlades Sverige fr\u00e5n ett av v\u00e4rldens rikaste l\u00e4nder till ett andra rangens v\u00e4steuropeiskt land. Reall\u00f6nerna stod stilla i tv\u00e5 decennier.<\/p>\n\n\n\n<p>Samtidigt var politikens grepp om m\u00e4nniskor och f\u00f6retag st\u00f6rre \u00e4n n\u00e5gonsin. L\u00f6ntagarfonder skulle omvandla Sverige till en ekonomi i stil med Jugoslaviens, staten \u00e4gde alla landets telefoner, ledande politiker ville f\u00f6rbjuda parabolantenner och tusentals l\u00e4rare \u00e5kte till DDR f\u00f6r att fortbilda sig. Skattetrycket l\u00e5g \u00e5r 1990 p\u00e5 n\u00e4rmare h\u00e4lften av BNP. Maktutredningen visade att m\u00e4nniskor k\u00e4nde maktl\u00f6shet inf\u00f6r v\u00e4lf\u00e4rdsstaten. Det var uppenbart f\u00f6r de flesta att Sverige beh\u00f6vde reformeras.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 skedde ocks\u00e5. Marknader avreglerades, monopol avskaffades, offentliga verksamheter privatiserades, bidrag stramades upp, skattesystemet f\u00f6renklades och Sverige gick med i EU. Och s\u00e5 inf\u00f6rdes f\u00f6retagande och d\u00e4rmed valfrihet i v\u00e4lf\u00e4rden. Sverige f\u00f6r\u00e4ndrades i grunden, och idag \u00e4r vi ett mycket rikare och friare land \u00e4n d\u00e5.<span class=\"Footnote\"><sup>1<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>Det finns de som anser att denna utveckling var n\u00e5got d\u00e5ligt och att Sverige sedan dess har r\u00f6rt sig i fel riktning. En underliggande f\u00f6rest\u00e4llning som f\u00f6rklarar denna inst\u00e4llning \u00e4r uppfattningen om landets utveckling 1900\u20131980. Under denna period \u00f6kade det offentligas grepp om s\u00e5v\u00e4l Sverige som dess m\u00e4nniskor och f\u00f6retag, samtidigt som v\u00e4lst\u00e5ndet steg. Politiker och byr\u00e5kraters \u00f6kade makt blandades d\u00e4rf\u00f6r ihop, eller likst\u00e4lldes, med de ekonomiska framstegen. Att rulla tillbaka denna makt uppfattades av vissa d\u00e4rf\u00f6r som ett avsteg fr\u00e5n standardf\u00f6rb\u00e4ttringen. Det \u00e4r naturligtvis en missuppfattning, vilket inte minst erfarenheterna sedan 1990-talet har visat, d\u00e5 staten dragit sig tillbaka samtidigt som levnadsstandarden \u00f6kat kraftigt. Det offentligas dominans \u00e4r inte samma sak som v\u00e4lst\u00e5nds\u00f6kning.<\/p>\n\n\n\n<p>Vidare \u00e4r det, i ett samh\u00e4lle vars prim\u00e4ra politiska konflikt st\u00e5r mellan mer respektive mindre makt \u00e5t det offentliga, orimligt att betrakta utveckling i den ena  av dessa tv\u00e5 riktningar som den enda anst\u00e4ndiga. F\u00f6r det skulle inneb\u00e4ra att det som det andra politiska alternativet efterstr\u00e4var skulle vara oanst\u00e4ndigt och att den politiska kraft som efterstr\u00e4var den utvecklingen skulle vara oanst\u00e4ndig. Och om mer makt \u00e5t det offentliga \u00e4r det enda anst\u00e4ndiga alternativet beh\u00f6ver vi ju inte ha n\u00e5gra val.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r dock viktigt att p\u00e5peka att reformerna p\u00e5 1980- och 1990-talen inte bara var en fr\u00e5ga f\u00f6r borgerligheten, utan det var en tendens som \u00e5terfanns l\u00e5ngt in i arbetarr\u00f6relsen. Exempelvis var det Socialdemokraterna som tillsatte Maktutredningen. Vidare drev SSU, under ledning av Karl-Petter Thorwaldsson, en kampanj f\u00f6r \u00f6kad egenmakt. \u00c4ven om den borgerliga regeringen 1991\u20131994 stod f\u00f6r merparten av f\u00f6r\u00e4ndringarna bidrog \u00e4ven socialdemokratiska regeringar, s\u00e5v\u00e4l f\u00f6re som efter Bildt-eran. Dessa reformer svarade allts\u00e5 mot ett stort och djupt k\u00e4nt behov som fanns i breda lager av samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n<p>Den nuvarande debatten b\u00f6rjade med att Dagens Nyheter p\u00e5 nyhetsplats \u00e5r 2011 bedrev en osaklig kampanj mot \u00e4ldreboendet Koppareg\u00e5rden, som skulle utvecklas till Carema-aff\u00e4ren. Det p\u00e5stods bland annat att f\u00f6retaget v\u00e4gde bl\u00f6jor f\u00f6r att tj\u00e4na pengar, ett haveri till journalistiskt arbete som Aftonbladets Lena Mellin kallade \u201dr\u00e5ttan i pizzan\u201d.<span class=\"Footnote\"><sup>2<\/sup><\/span> Det h\u00e4r gav V\u00e4nsterpartiet r\u00e5g i ryggen, som \u00e5r 2012 b\u00f6rjade driva fr\u00e5gan om ett f\u00f6rbud mot kommersiella f\u00f6retag i v\u00e4lf\u00e4rden. Socialdemokraterna var initialt mer tveksamma men b\u00f6rjade efter ett tag driva fr\u00e5gan \u00e4ven de. Det \u00e4r i efterdyningarna av detta vi fortfarande lever.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>Det p\u00e5stods bland annat att f\u00f6retaget v\u00e4gde bl\u00f6jor f\u00f6r att tj\u00e4na pengar, ett haveri till journalistiskt arbete som Aftonbladets Lena Mellin kallade \u201dr\u00e5ttan i pizzan\u201d.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='ideologi' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Ideologi<\/h2>\n\n\n\n<p>Det finns de som vill s\u00e4tta en bild av att hela den ovanst\u00e5ende historien inte har \u00e4gt rum, och att det bara \u00e4r f\u00f6retagare som vill tj\u00e4na l\u00e4tta pengar samt deras hantlangare, inte minst i n\u00e4ringslivets intresseorganisationer och de borgerliga partierna, som g\u00f6r att systemet med privata f\u00f6retag i v\u00e4lf\u00e4rden kan fortg\u00e5. Som om det inte fanns n\u00e5gra ideologiska dimensioner i fr\u00e5gan. Det \u00e4r inte sant. I st\u00e4llet \u00e4r fr\u00e5gan om f\u00f6retagande och valfrihet i v\u00e4lf\u00e4rden djupt ideologisk.<\/p>\n\n\n\n<p>Runt om i v\u00e4rlden tycks det finnas en l\u00e4ngtan efter kontroll. Till h\u00f6ger tar den sig uttryck i s\u00e5dant som krav p\u00e5 st\u00e4ngda gr\u00e4nser och h\u00e5rdare tag, medan den i<br>svensk v\u00e4nster bland annat har f\u00e5tt formen av kritik mot f\u00f6retagande i v\u00e4lf\u00e4rden. Socialdemokraternas slogan i valr\u00f6relsen \u00e5r 2022 \u201dTa tillbaka den demokratiska kontrollen \u00f6ver v\u00e4lf\u00e4rden\u201d \u00e4r s\u00e5ledes en spegelbild av Brexit-sidans \u201dTake back control\u201d i den brittiska folkomr\u00f6stningen \u00e5r 2016 om att l\u00e4mna EU.<\/p>\n\n\n\n<p>Det handlar s\u00e5 klart inte om \u201ddemokratisk kontroll\u201d eller ej. Det nuvarande systemet \u00e4r beslutat om i god demokratisk ordning. V\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag har vidare att f\u00f6lja m\u00e4ngder av lagar och regler som ocks\u00e5 de \u00e4r beslutade om i god  demokratisk ordning. Ett samh\u00e4lle blir inte mer demokratiskt bara f\u00f6r att politiker och byr\u00e5krater best\u00e4mmer mer, och vanliga m\u00e4nniskor mindre. Om n\u00e5got \u00e4r det tv\u00e4rtom. De system d\u00e4r politiker best\u00e4mmer mest tenderar att vara odemokratiska.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>I st\u00e4llet handlar det om makt. Ska den ligga hos den enskilde eller hos politiker och byr\u00e5krater? Ska den enskilde kunna v\u00e4lja och v\u00e4lja bort?<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>I st\u00e4llet handlar det om makt. Ska den ligga hos den enskilde eller hos politiker och byr\u00e5krater? Ska den enskilde kunna v\u00e4lja och v\u00e4lja bort? Liknande ideologiska fr\u00e5gor handlar om huruvida ett samh\u00e4lle byggs nedifr\u00e5n och upp eller uppifr\u00e5n och ned? Ska produktion och konsumtion \u2013 i detta fall av v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster \u2013 centralstyras eller ska systemet vara mer decentraliserat? Ska det vara enhetlighet eller m\u00e5ngfald? \u00c4r individuell frihet och handlingsutrymme mindre viktigt \u00e4n att bygga samh\u00e4llen kollektivt? Det \u00e4r delvis svaren p\u00e5 dessa fr\u00e5gor som avg\u00f6r hur man st\u00e4ller sig till f\u00f6reteelsen f\u00f6retagande i v\u00e4lf\u00e4rden.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan ideologisk aspekt p\u00e5 fr\u00e5gan om f\u00f6retagande i v\u00e4lf\u00e4rden handlar om synen p\u00e5 f\u00f6retagande och vinst. \u00c4r man i grunden skeptisk till marknadsekonomi och f\u00f6retagande och tycker att vinst \u00e4r problematiskt i allm\u00e4nhet \u00e4r det inte underligt att man tycker s\u00e5 \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6retagande i v\u00e4lf\u00e4rden. Det \u00e4r allts\u00e5 inte f\u00f6rv\u00e5nande att det politiska parti som \u00e4r mest skeptiskt till v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag \u00e4r V\u00e4nsterpartiet.<\/p>\n\n\n\n<p>Vidare handlar det om den enskildes val och konsekvenserna av dessa val p\u00e5 kollektiv niv\u00e5. Oberoende av om man tror att konsekvenserna av valfriheten p\u00e5 det hela taget \u00e4r positiva eller negativa, kan man tycka att valfriheten \u00e4r mindre eller mer viktig \u00e4n dess kollektiva resultat. Det handlar om vilken niv\u00e5 man tycker \u00e4r den viktigaste enheten i ett samh\u00e4lle. F\u00f6r vissa \u00e4r den enskildes egenmakt mindre viktig \u00e4n f\u00f6r andra. Vilket g\u00f6r att vissa tycker att valfrihet och f\u00f6retagande i v\u00e4lf\u00e4rden \u00e4r mindre viktigt.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 diskussionen om valfrihet och f\u00f6retagande i v\u00e4lf\u00e4rden \u00e4r det viktigt att ha ovanst\u00e5ende med sig. Annars kommer man att underskatta eller missf\u00f6rst\u00e5 fr\u00e5gans egentliga konfliktytor. L\u00e5t oss nu g\u00e5 igenom Almegas st\u00e5ndpunkter.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='almegas-standpunkter' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Almegas st\u00e5ndpunkter<\/h2>\n\n\n\n<p>F\u00f6retagande och valfrihet \u00e4r en central del av den svenska v\u00e4lf\u00e4rdsmodellen, som kombinerar solidarisk finansiering med m\u00e5ngfald, egenmakt och entrepren\u00f6rskap. Vi tror att den enskildes r\u00e4tt att v\u00e4lja och v\u00e4lja bort \u00e4r viktigt och att enbart kommersiella akt\u00f6rer kan garantera den bredd av utbud som kr\u00e4vs f\u00f6r att m\u00f6jligheten att v\u00e4lja ska vara en realitet f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt. Konkurrens mellan olika utf\u00f6rare och f\u00f6retag g\u00f6r dessutom att kvaliteten \u00f6kar.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">L\u00f6sningen \u00e4r ofta mer marknad<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns en underlig tendens i diskussionen om v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagande. N\u00e4r det uppst\u00e5r ett problem eller svaghet inom en verksamhet \u00e4r reaktionen ofta att \u00f6ka politikers och byr\u00e5kraters makt. Det \u00e4r med nya lagar och regler samt nya myndigheter som svagheter eller problem i systemen \u2013 verkliga eller imagin\u00e4ra \u2013 ska \u00e5tg\u00e4rdas. Ett alternativ som s\u00e4llan f\u00f6resl\u00e5s \u00e4r att g\u00e5 andra v\u00e4gen, det vill s\u00e4ga att politik och byr\u00e5krati drar sig tillbaka och att man vidtar \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att underl\u00e4tta marknadsprocessen och f\u00e5 dess transaktioner att g\u00e5 snabbare eller smidigare. Det kan exempelvis handla om att riva ned intr\u00e4deshinder f\u00f6r nya akt\u00f6rer eller g\u00f6ra det l\u00e4ttare f\u00f6r kunder eller brukare att byta leverant\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n<p>Om kunderna i en matbutik \u00e4r missn\u00f6jda med varor eller priser g\u00e5r de inte till politiken och ber dem att reglera fr\u00e5gan. I st\u00e4llet v\u00e4ljer de att g\u00e5 till en annan butik. Det \u00e4r denna r\u00e4tt att v\u00e4lja och v\u00e4lja bort som utg\u00f6r grunden f\u00f6r den konkurrens som i sin tur utg\u00f6r grunden i marknadsekonomin. Finns det d\u00e5 ingen<br>annan butik \u00e4r det oftast inte n\u00e5got marknadsmisslyckande \u2013 marknaden \u00e4r v\u00e4ldigt skicklig p\u00e5 att uppt\u00e4cka m\u00f6jligheter till vinst. En butik med varor med d\u00e5lig kvalitet och h\u00f6ga priser inneb\u00e4r en m\u00f6jlighet att tj\u00e4na pengar genom att \u00f6ppna en butik i n\u00e4rheten. Och d\u00e5 kommer det att \u00f6ppnas en matbutik i n\u00e4rheten. Om s\u00e5 icke sker beror det oftast p\u00e5 ett intr\u00e4deshinder \u2013 n\u00e4r det g\u00e4ller butiker \u00e4r det oftast det kommunala planl\u00e4ggningsarbetet som utg\u00f6r hindret. Problemet \u00e4r allts\u00e5 politiken\/byr\u00e5kratin, och l\u00f6sningen p\u00e5 den d\u00e5liga kvaliteten\/de h\u00f6ga priserna i matbutiken \u00e4r allts\u00e5 att politiken\/byr\u00e5kratin drar sig tillbaka och till\u00e5ter att fler butiker byggs.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 h\u00e4r b\u00f6r vi ocks\u00e5 t\u00e4nka mer n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagandet. Vad finns det f\u00f6r hinder f\u00f6r effektivare konkurrens som kan tas bort?<\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e5 skulle kanske n\u00e5gon som \u00e4r kritisk till dagens system s\u00e4ga att utbildning, sjukv\u00e5rd och omsorg \u00e4r viktigare \u00e4n det vi k\u00f6per i matbutiken. \u201dMina barns skolg\u00e5ng \u00e4r inte en kaviartub\u201d, om man ska parafrasera hur det kan l\u00e5ta i debatten. Det \u00e4r ett underligt argument, f\u00f6r livsmedel \u00e4r faktiskt \u00e4nnu viktigare \u00e4n<br>v\u00e4lf\u00e4rd, eftersom det \u00e4r helt avg\u00f6rande f\u00f6r v\u00e5r \u00f6verlevnad \u00e4ven p\u00e5 kort sikt. Det \u00e4r allts\u00e5 inte v\u00e4lf\u00e4rdens natur som \u00e4r orsaken till att vissa personer resonerar som ovan, och h\u00e4vdar att f\u00f6retagande, valfrihet och konkurrens inte har d\u00e4r att g\u00f6ra. Utan sk\u00e4let \u00e4r i st\u00e4llet att v\u00e4lf\u00e4rden en g\u00e5ng var offentliga monopol.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">\u00c4ven s\u00e4llank\u00f6psmarknader fungerar v\u00e4l<\/h3>\n\n\n\n<p>Ytterligare en inv\u00e4ndning \u00e4r att det \u00e4r skillnad mellan en marknad f\u00f6r \u00e5 ena sidan saker man handlar ofta \u2013 som mat \u2013 och \u00e5 den andra sidan tj\u00e4nster som man bara k\u00f6per en eller n\u00e5gra f\u00e5 g\u00e5nger. M\u00e4ngden valsituationer och antalet transaktioner \u00e4r mycket f\u00e4rre n\u00e4r det g\u00e4ller skola och sjukv\u00e5rd \u00e4n n\u00e4r det g\u00e4ller<br>mat. S\u00e5 \u00e4r det naturligtvis. Men det betyder inte att marknaden inte kan fungera \u00e4ven h\u00e4r. Det finns varor, som bilar eller bost\u00e4der, som de flesta av oss inte k\u00f6per med n\u00e5gon st\u00f6rre regelbundenhet. Och d\u00e4r fungerar marknaden ofta v\u00e4l. Det \u00e4r m\u00e5nga som k\u00f6per hus och bilar och vi skaffar oss p\u00e5 olika s\u00e4tt information f\u00f6r att kunna g\u00f6ra upplysta val. Det \u00e4r s\u00e5 v\u00e5rt samh\u00e4lle \u00e4r konstruerat, att vi ska v\u00e4lja bostad och fordon, snarare \u00e4n att en central byr\u00e5krati tilldelar oss dessa varor.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan vanlig inv\u00e4ndning mot ovanst\u00e5ende resonemang \u00e4r att v\u00e4lf\u00e4rdsmarknaderna inte \u00e4r n\u00e5gra riktiga marknader. Det \u00e4r sant, det \u00e4r inte konsumenten som med egna pengar betalar f\u00f6r varan eller tj\u00e4nsten, \u00e4ven om det f\u00f6r de flesta \u00e4r s\u00e5 att man betalar indirekt, via skattsedeln. Priset s\u00e4tts inte heller p\u00e5 en marknad, utan av politiker och byr\u00e5krater. Det \u00e4r det som ekonomerna kallar en kvasimarknad, ett system skapat av politiken f\u00f6r att likna en marknad.<br>Begreppet kvasimarknad har i nationalekonomisk jargong inte den negativa konnotation det ofta har i debatten, utan betyder just att det \u00e4r en konstruktion.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett b\u00e4ttre, mer neutralt, ord skulle kunna vara \u201dn\u00e4stanmarknad\u201d. Vidare b\u00f6r det noteras att \u00e4ven vanliga marknader b\u00e4rs upp av politik och byr\u00e5krati, som<br>r\u00e4ttsstatens skydd f\u00f6r \u00e4gander\u00e4tt, regleringar kring transaktioner, konkurser och ett otal andra fenomen. Dessutom \u00e4r det s\u00e5 att \u00e4ven p\u00e5 en n\u00e4stanmarknad \u00e4r f\u00f6retagen underkastade konkurrensen. Precis som en \u00e4gare av en matbutik \u00e4r beroende av att ett stort antal m\u00e4nniskor v\u00e4ljer att g\u00e5 dit f\u00f6r att handla sin mat \u00e4r en friskola eller en privat v\u00e5rdcentral helt beroende av att m\u00e4nniskor frivilligt s\u00f6ker sig dit snarare \u00e4n till n\u00e5gon annan. F\u00f6retagen \u00e4r inte garanterade n\u00e5gra int\u00e4kter alls, utan f\u00e5r endast dessa om m\u00e4nniskor v\u00e4ljer just dessa f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='med-valfrihet-kommer-dynamik' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Med valfrihet kommer dynamik<\/h2>\n\n\n\n<p>Med valfrihet och relativt fri etableringsr\u00e4tt kommer dynamik. Det inneb\u00e4r att verksamheter uppst\u00e5r och f\u00f6rsvinner f\u00f6r att m\u00e4nniskor v\u00e4ljer eller v\u00e4ljer bort dem. Hos de som inte f\u00f6rst\u00e5r eller uppskattar denna dynamik skapar processen en k\u00e4nsla av brist p\u00e5 kontroll. Man st\u00e4ller sig fr\u00e5gor som hur skolor helt pl\u00f6tsligt kan l\u00e4ggas ned: \u201dSka mitt barn tvingas byta skola bara f\u00f6r att andra har valt bort den?\u201d Det \u00e4r dock oklart varf\u00f6r den fr\u00e5gan skulle vara starkare \u00e4n \u201dVarf\u00f6r ska mitt barn tvingas g\u00e5 i en skola som inte passar hen, bara f\u00f6r att andra barn inte vill byta?\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r dock en missuppfattning att ett v\u00e4lf\u00e4rdssystem utan f\u00f6retag och valfrihet skulle vara utan f\u00f6r\u00e4ndring. Individer och familjer flyttar och n\u00e4r befolkningsunderlaget f\u00f6rsvinner \u00e4r det inte ovanligt att politiker beslutar om att l\u00e4gga ned skolor, \u00e4ldrehem, sjukhus eller v\u00e5rdcentraler. Ett exempel \u00e4r den omfattande debatten som \u00e4gde rum 2016\u20132017 i samband med att BB- avdelningen p\u00e5 Sollefte\u00e5 sjukhus lades ner. Faktum \u00e4r att en av anledningarna till att m\u00e4nniskor vantrivdes i 1980-talets v\u00e4lf\u00e4rdsstat var att de upplevde att beslut om skolors, sjukhus och \u00e4ldreboendens vara eller inte vara togs \u00f6ver deras huvud. De k\u00e4nde vanmakt n\u00e4r skolor och \u00e4ldrehem lades ner utan att de kunde g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t det. En intressant notering i sammanhanget \u00e4r att Lyckseles f\u00f6rlossningsavdelning, som var i offentlig drift och som politikerna ville l\u00e4gga ner, i januari 2023 r\u00e4ddades genom att ett privat f\u00f6retag tog \u00f6ver.<span class=\"Footnote\"><sup>3<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Marknaden \u00e5terspeglar m\u00e4nniskors preferenser<\/h3>\n\n\n\n<p>En parallell fr\u00e5gest\u00e4llning \u00e4r om det \u00e4r marknaden eller politiken\/byr\u00e5kratin som b\u00e4st \u00e5terspeglar m\u00e4nniskors preferenser. I debatten om v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagande finns det ofta ett antagande om att politiken\/byr\u00e5kratin \u00e4r \u00f6verl\u00e4gsen i detta avseende. Medan marknaden ibland lider av misslyckanden antas politiken och byr\u00e5kratin alltid fungera perfekt. D\u00e4rf\u00f6r kan det offentliga \u2013 enligt detta antagande \u2013 alltid korrigera f\u00f6r marknadens misslyckanden. Detta perspektiv utg\u00e5r fr\u00e5n det som nationalekonomen James Buchanan kallade en romantiserad syn p\u00e5 politiken.<span class=\"Footnote\"><sup>4<\/sup><\/span> Han fick Nobelpriset i ekonomi 1986, f\u00f6r sin forskning i det som kom att kallas Public-choiceskolan. Tillsammans med sina kollegor kunde Buchanan visa att politiken och byr\u00e5kratin pr\u00e4glades av en rad svagheter som byr\u00e5kratiska egenintressen och rent-seeking, eller som man s\u00e4ger p\u00e5 svenska \u201df\u00f6rdelss\u00f6kande\u201d. Vi ska allts\u00e5 inte j\u00e4mf\u00f6ra marknaden med en idealiserad bild av politik och byr\u00e5krati, utan med en realistisk s\u00e5dan.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Marknader l\u00f6ser informationsasymmetrier<\/strong><br>Ett annat argument som ofta f\u00f6rs fram handlar om informationsasymmetrier. Det \u00e4r ett begrepp inom nationalekonomin som bel\u00f6nades med ekonomipriset 2001. Det handlar om att s\u00e4ljaren vet mer \u00e4n k\u00f6paren om produkten \u2013 varan eller tj\u00e4nsten \u2013 som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r den potentiella transaktionen. P\u00e5 vanlig svenska inneb\u00e4r det att det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e4nniskor som inte \u00e4r experter att avg\u00f6ra  kvaliteten p\u00e5 s\u00e5 viktiga och komplexa tj\u00e4nster som utbildning, sjukv\u00e5rd och omsorg och att det \u00e4r l\u00e4tt f\u00f6r ett f\u00f6retag att med smart marknadsf\u00f6ring lura p\u00e5 m\u00e4nniskor en produkt som \u00e4r s\u00e4mre \u00e4n f\u00f6retaget p\u00e5st\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<p>Resonemanget bygger dock p\u00e5 en missuppfattning. Det faktum att s\u00e4ljaren vet mer \u00e4n k\u00f6paren inneb\u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att det \u00e4r d\u00e5ligt med marknader inom s\u00e5dana omr\u00e5den. I st\u00e4llet \u00e4r det vanligt att marknaden l\u00f6ser denna asymmetri. Till exempel sprider kunniga k\u00f6pare sin kunskap om s\u00e4ljaren till mindre kunniga k\u00f6pare. Ett annat verktyg \u00e4r varum\u00e4rken, s\u00e5 att f\u00f6retag har intresse att uppr\u00e4tth\u00e5lla kvaliteten p\u00e5 sina produkter, eftersom det \u00e4r trov\u00e4rdigheten i<br>kvaliteten p\u00e5 varum\u00e4rkets produkter som uppr\u00e4tth\u00e5ller efterfr\u00e5gan. F\u00f6r att citera Nobelprisets webbplats: \u201dEn fundamental insikt [\u2026] \u00e4r att ekonomiska akt\u00f6rer kan ha starka motiv att p\u00e5 olika s\u00e4tt motverka informationsproblemens h\u00e4mmande inverkan p\u00e5 marknadens funktion.\u201d Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r varf\u00f6r det inte har uppst\u00e5tt en marknad f\u00f6r en tj\u00e4nst som hj\u00e4lper elever och f\u00f6r\u00e4ldrar att v\u00e4lja skola.<\/p>\n\n\n\n<p>En viktig sak i denna debatt, inte minst f\u00f6r en medlemsbaserad organisation som Almega, \u00e4r att medge att alla akt\u00f6rer p\u00e5 marknaden inte \u00e4r seri\u00f6sa. Det finns lycks\u00f6kare som har lockats till v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagandet f\u00f6r att \u2013 s\u00e5v\u00e4l brottsligt som enbart oetiskt \u2013 utnyttja systemet. Konkurrensen och informationen om kvaliteten hos olika f\u00f6retag b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rst\u00e4rkas. Vi har ingen synpunkt p\u00e5 exakt hur det ska ske.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven till detta resonemang m\u00e5ste det l\u00e4ggas en komplettering som v\u00e4nder p\u00e5 perspektiven. L\u00e5t oss f\u00f6r resonemangets skull acceptera att det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r varje individ att bed\u00f6ma kvaliteten i utbudet bland v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagen. Men informationen g\u00e5r inte bara i en riktning. Den g\u00e5r ocks\u00e5 fr\u00e5n individ till utf\u00f6rare, i<br>v\u00e5rt skattefinansierade fall via det offentliga och de m\u00e4nniskor som verkar d\u00e4r. Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5 hur politiker och byr\u00e5krater ska kunna samla in och sedan<br>analysera alla de olika preferenser som finns hos alla dessa miljontals olika m\u00e4nniskor, givet att vi accepterar att alla m\u00e4nniskor inte \u00e4r exakt lika. Och n\u00e4r denna information sedan \u00e4r insamlad ska politikerna och byr\u00e5kraterna planera, styra och utforma en verksamhet som m\u00f6ter alla dessa individuella behov. H\u00e4r har ytterligare en Nobelpristagare, F.A. Hayek, bidragit till insikter. Han visade att m\u00e4ngden information \u00e4r s\u00e5 stor att den inte g\u00e5r att samla in och spara p\u00e5 ett enda st\u00e4lle. \u00c4n mindre \u00e4r det m\u00f6jligt att planera en verksamhet utifr\u00e5n denna information.<span class=\"Footnote\"><sup>5<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Det privata \u00e4r inte undantag<\/strong><br>En annan problematik n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagande \u00e4r att det i debatten finns en offentlignorm. Det betraktas som normen att v\u00e4lf\u00e4rdsverksamheter<br>bedrivs i offentlig regi. Verksamhet som bedrivs i privat regi betraktas som undantag, som ett alternativ. Det f\u00e5r till f\u00f6ljd att det \u00e4r det privata som har bevisb\u00f6rdan, som har att motivera sin existens. Detta grundl\u00e4ggande syns\u00e4tt har lett till dubbla m\u00e5ttstockar. N\u00e4r det uppst\u00e5r misstag eller tveksamheter i privat drivna verksamheter anses driftformen ofta vara en orsak till dessa och l\u00f6sningen p\u00e5st\u00e5s ofta var att det offentliga ska ta \u00f6ver. N\u00e5got motsvarande \u00e4ger dock inte rum n\u00e4r misstag eller tveksamheter uppst\u00e5r i offentligt driven verksamhet. Slutsatsen \u00e4r s\u00e4llan att den offentliga verksamheten ska privatiseras, f\u00f6r att l\u00f6sa problemet. Helt pl\u00f6tsligt anses driftsformen inte l\u00e4ngre vara en relevant faktor. Det \u00e4r or\u00e4ttvist och leder till en snedvridning i debatten.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>De privata kan leverera kvalitet och vinst<\/strong><br>Ytterligare en argumentation som \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande handlar om synen p\u00e5 vinst och hur den uppst\u00e5r. Det finns en underliggande tanke om att det inte g\u00e5r att organisera och bedriva personalt\u00e4t tj\u00e4nsteverksamhet som utbildning, v\u00e5rd  och omsorg p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt \u00e4n p\u00e5 det traditionella s\u00e4ttet. En grund f\u00f6r detta syns\u00e4tt \u00e4r id\u00e9n att innovationer och produktivitetsutveckling bara eller fr\u00e4mst \u00e4r n\u00e5got som \u00e4ger rum i industrin, d\u00e4r robotar och automatisering g\u00f6r att det \u00e4r l\u00e4tt att se effektiviseringen framf\u00f6r sig. N\u00e5got motsvarande finns inte f\u00f6r tj\u00e4nstesektorn, antas det. Det g\u00f6r att vinsten \u2013 f\u00f6retagens \u00f6verskott \u2013 endast kan uppst\u00e5 genom s\u00e4mre kvalitet i verksamheten och\/eller l\u00e4gre l\u00f6ner till de anst\u00e4llda.<\/p>\n\n\n\n<p>Problemet med resonemanget \u00e4r att det inte st\u00e4mmer. Innovationer g\u00f6rs \u00e4ven i tj\u00e4nstesektorn och produktiviteten \u00f6kar \u00e4ven d\u00e4r, ibland mer \u00e4n i industrin.<sup><span class=\"Footnote\">6<\/span><\/sup> Ett exempel p\u00e5 det \u00e4r att under perioden 1993\u20132009 bidrog tj\u00e4nstesektorn mer \u00e4n industrin till produktivitetsutvecklingen i den svenska ekonomin.<span class=\"Footnote\"><sup>7<\/sup><\/span> Det g\u00f6r att det finns utrymme f\u00f6r b\u00e5de \u00f6verskott och h\u00f6jd kvalitet i privata v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag. I alla fall om man accepterar ett dynamiskt syns\u00e4tt snarare \u00e4n ett statiskt och accepterar att det finns flera olika s\u00e4tt att organisera och leverera v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Resultat viktigare \u00e4n input och process<\/strong><br>En sista \u00f6vergripande st\u00e5ndpunkt \u00e4r att debatten om v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retagande i allm\u00e4nhet fokuserar f\u00f6r mycket p\u00e5 input och process snarare \u00e4n p\u00e5 resultat. Det<br>\u00e4r en variant av t\u00e4nkandet om att v\u00e4lf\u00e4rd bara kan produceras och levereras p\u00e5 ett s\u00e4tt. Om skolan bara f\u00e5r vara en stor imposant byggnad i ortens centrum, med matsal, gymnastik- och sl\u00f6jdsalar i egen regi och med samma styrmodeller som den kommunala skolan, ja d\u00e5 blir argumentet att man bara kan skapa \u00f6verskott genom att tumma p\u00e5 kvalitet i verksamheten. Men hela id\u00e9n om att man ska l\u00e5ta olika f\u00f6retag t\u00e4vla genom att pr\u00f6va och erbjuda olika s\u00e4tt att organisera verksamheten bygger p\u00e5 att det g\u00e5r att t\u00e4nka nytt, att det g\u00e5r att organisera verksamheten p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett fall som fick mycket uppm\u00e4rksammat var Realgymnasiet i Trollh\u00e4ttan, som fick kritik f\u00f6r att det trots att det var ett naturbruksgymnasium inte hade h\u00e4star och stall i egen regi. Det sades vara ytterligare ett tecken p\u00e5 hur skolf\u00f6retagare tj\u00e4nar pengar p\u00e5 att lura stackars okunniga elever. Men vad skolan gjorde var att den hyrde in sig hos ett externt stall. Det kan mycket v\u00e4l vara effektivare att k\u00f6pa in tj\u00e4nsten \u201dtillg\u00e5ng h\u00e4star och stall\u201d. De kommer \u00e4nd\u00e5 inte anv\u00e4ndas av skolans elever veckans alla timmar, f\u00f6r en stor del av skoltiden g\u00e5r \u00e5t till andra \u00e4mnen. Och d\u00e5 \u00e4r det sl\u00f6seri att ha egna stall och h\u00e4star. Det visade sig sedan att \u00e4ven kommunala naturbruksskolor agerade likadant, och k\u00f6pte in stall och h\u00e4star externt.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='slutord' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Slutord<\/h2>\n\n\n\n<p>Slutligen kan man, starkt f\u00f6renklat, sammanfatta v\u00e5r st\u00e5ndpunkt i denna fr\u00e5ga som: <\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>Att g\u00e5 tillbaka till ett system utan f\u00f6retagande i v\u00e4lf\u00e4rden \u00e4r som att g\u00e5 tillbaka till ett samh\u00e4lle d\u00e4r staten \u00e4gde alla telefoner.<\/p>\n<cite>Fredrik Segerfeldt, n\u00e4ringspolitisk expert, Almega <\/cite><\/blockquote>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='kallor-och-referenser' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">K\u00e4llor och referenser<\/h2>\n\n\n\n<p>Bergh, Andreas. (2022), Den kapitalistiska v\u00e4lf\u00e4rdsstaten, f\u00f6r en genomg\u00e5ng av 1980- och 1990-talets reformer. 4 uppl., Studentlitteratur AB. <\/p>\n\n\n\n<p>Mellin, L. (2014). Bl\u00f6jan och r\u00e5ttan \u2013 h\u00e4r \u00e4r sanningen. Aftonbladet, 3 augusti.<br><a href=\"https:\/\/www.aftonbladet.se\/nyheter\/kolumnister\/a\/vm9k8X\/blojan-och-rattan--har-ar-sanningen\">https:\/\/www.aftonbladet.se\/nyheter\/kolumnister\/a\/vm9k8X\/blojan-och-rattan&#8211;har-ar-sanningen<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Br\u00e4ndstr\u00f6m, M. (2023). Lycksele BB kommer drivas vidare i privat regi \u2013 h\u00e5lls st\u00e4ngd \u00e5tminstone till h\u00f6sten 2023. SVT Nyheter, V\u00e4sterbotten, 17 januari. <a href=\"https:\/\/www.svt.se\/nyheter\/lokalt\/vasterbotten\/direktsandning-om-lycksele-bb-folj-presskonferensen-har\">https:\/\/www.svt.se\/nyheter\/lokalt\/vasterbotten\/direktsandning-om-lycksele-bb-folj-presskonferensen-har<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Buchanan, M. J. (2003). Public Choice: Politics without romance. Policy: A Journal of Public Policy and Ideas, 19(3), 13\u201318. <a href=\"https:\/\/www.cis.org.au\/wp-content\/uploads\/2015\/04\/images\/stories\/policy-magazine\/2003-spring\/2003-19-3-james-\nm-buchanan.pdf\">https:\/\/www.cis.org.au\/wp-content\/uploads\/2015\/04\/images\/stories\/policy-magazine\/2003-spring\/2003-19-3-james-<br>m-buchanan.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Hayek, A. F. (1945). The Use of Knowledge in Society. American Economic Review 35:4. <a href=\"http:\/\/www.stephenhicks.org\/wp-content\/uploads\/2013\/03\/hayekf-use-of-knowledge-in-society.pdf\">http:\/\/www.stephenhicks.org\/wp-content\/uploads\/2013\/03\/hayekf-use-of-knowledge-in-society.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Triplett, J. E., &amp; Bosworth, B. (2003). Productivity measurement issues in services industries: Baumol&#8217;s disease has been cured. Economic Policy Review, 9(3). <a href=\"https:\/\/www.newyorkfed.org\/medialibrary\/media\/research\/epr\/03v09n3\/0309trip.pdf\">https:\/\/www.newyorkfed.org\/medialibrary\/media\/research\/epr\/03v09n3\/0309trip.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Tillv\u00e4xtanalys. (2010). Tj\u00e4nstesektorns storlek \u2013 syssels\u00e4ttning, produktivitet, f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde, andel av BNP, andel av export med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 KIBS. <a href=\"https:\/\/www.tillvaxtanalys.se\/publikationer\/pm\/pm\/2010-12-29-tjanstesektorns-storlek----sysselsattning-produktivitet-foradlingsvarde-andel-av-bnp-andel-av-export-med-sarskilt-fokus-pa-kibs.html\">https:\/\/www.tillvaxtanalys.se\/publikationer\/pm\/pm\/2010-12-29-tjanstesektorns-storlek&#8212;-sysselsattning-produktivitet-foradlingsvarde-andel-av-bnp-andel-av-export-med-sarskilt-fokus-pa-kibs.html<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Denna rapport \u00e5terger historien om hur och varf\u00f6r valfriheten i v\u00e4lf\u00e4rden inf\u00f6rdes, diskuterar de ideologiska grunderna f\u00f6r debatten samt redog\u00f6r f\u00f6r Almegas \u00f6vergripande st\u00e5ndpunkter i fr\u00e5gan.<\/p>\n","protected":false},"author":16543,"featured_media":70783,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[581,46],"tags":[45,53],"article_type":[42],"agreement":[],"class_list":["post-72835","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-tjanstesektorns-betydelse","category-valfard","tag-valfrihet","tag-vinst-i-valfardsforetag","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v26.8 (Yoast SEO v26.8) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Rapport: V\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag st\u00e4rker Sverige | Almega<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Rapport: V\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag st\u00e4rker Sverige\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Denna rapport \u00e5terger historien om hur och varf\u00f6r valfriheten i v\u00e4lf\u00e4rden inf\u00f6rdes, diskuterar de ideologiska grunderna f\u00f6r debatten samt redog\u00f6r f\u00f6r Almegas \u00f6vergripande st\u00e5ndpunkter i fr\u00e5gan.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Almega\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-04-17T03:00:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-04-17T08:00:53+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/02\/ima219554.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1800\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1200\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"R\u00e9ka Tolnai\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"R\u00e9ka Tolnai\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"20 minuter\" \/>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Rapport: V\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag st\u00e4rker Sverige | Almega","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Rapport: V\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag st\u00e4rker Sverige","og_description":"Denna rapport \u00e5terger historien om hur och varf\u00f6r valfriheten i v\u00e4lf\u00e4rden inf\u00f6rdes, diskuterar de ideologiska grunderna f\u00f6r debatten samt redog\u00f6r f\u00f6r Almegas \u00f6vergripande st\u00e5ndpunkter i fr\u00e5gan.","og_url":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/","og_site_name":"Almega","article_published_time":"2024-04-17T03:00:00+00:00","article_modified_time":"2024-04-17T08:00:53+00:00","og_image":[{"width":1800,"height":1200,"url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/02\/ima219554.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"R\u00e9ka Tolnai","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"R\u00e9ka Tolnai","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"20 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"NewsArticle","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/"},"author":{"name":"R\u00e9ka Tolnai","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7"},"headline":"Rapport: V\u00e4lf\u00e4rds&shy;f\u00f6retag st\u00e4rker Sverige","datePublished":"2024-04-17T03:00:00+00:00","dateModified":"2024-04-17T08:00:53+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/"},"wordCount":4657,"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/02\/ima219554.jpg","keywords":["Valfrihet","Vinst i v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag"],"articleSection":["Tj\u00e4nstesektorns betydelse","V\u00e4lf\u00e4rd"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/","url":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/","name":"Rapport: V\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6retag st\u00e4rker Sverige | Almega","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/02\/ima219554.jpg","datePublished":"2024-04-17T03:00:00+00:00","dateModified":"2024-04-17T08:00:53+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/02\/ima219554.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/02\/ima219554.jpg","width":1800,"height":1200,"caption":"Kollegor p\u00e5 kontor."},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-valfardsforetag-starker-sverige\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.almega.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Rapport: V\u00e4lf\u00e4rds&shy;f\u00f6retag st\u00e4rker Sverige"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website","url":"https:\/\/www.almega.se\/","name":"Almega","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.almega.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7","name":"R\u00e9ka Tolnai","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c722d4a4ee787603df9df499a683d681bd2c463bde248da25aabc45883d614d2?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c722d4a4ee787603df9df499a683d681bd2c463bde248da25aabc45883d614d2?s=96&d=mm&r=g","caption":"R\u00e9ka Tolnai"},"url":"https:\/\/www.almega.se\/person\/rekatolnai\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/72835","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/users\/16543"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/comments?post=72835"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/72835\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72892,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/72835\/revisions\/72892"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media\/70783"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media?parent=72835"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/categories?post=72835"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/tags?post=72835"},{"taxonomy":"type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/article_type?post=72835"},{"taxonomy":"agreement","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/agreement?post=72835"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}