{"id":72738,"date":"2024-04-25T05:00:00","date_gmt":"2024-04-25T03:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=72738"},"modified":"2024-04-25T13:04:26","modified_gmt":"2024-04-25T11:04:26","slug":"rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/","title":{"rendered":"Rapport: Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten"},"content":{"rendered":"<p class=\"intro\">Den svenska produktivitets\u00f6kningen har varit svag av under de senaste 15 \u00e5ren. F\u00f6rsvagningen beror inte p\u00e5 tj\u00e4nstesektorn. D\u00e4r \u00f6kar produktiviteten snabbare \u00e4n i tj\u00e4nstef\u00f6retag i omv\u00e4rlden, enligt en ny rapport fr\u00e5n Almega. \u201dTj\u00e4nstesektorn skapar dessutom mer v\u00e4rde \u00e4n vad som syns i nationalr\u00e4kenskaperna\u201d, s\u00e4ger Patrick Joyce, chefekonom Almega.<\/p>\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forord' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rord<\/h2>\n\n\n\n<p>De senaste 15 \u00e5ren har produktiviteten i det svenska n\u00e4ringslivet vuxit l\u00e5ngsammare \u00e4n tidigare. I tj\u00e4nstesektorn har d\u00e4remot produktiviteten fortsatt att v\u00e4xa snabbt och snabbare \u00e4n i j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n<p>Detta beror p\u00e5 att Sverige har en v\u00e4xande kunskapsintensiv tj\u00e4nstesektor med h\u00f6g produktivitet som \u00e4ven bidrar till att h\u00f6ja produktiviteten i andra sektorer i ekonomin. Tillv\u00e4xten inom de kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna har bidragit med en fj\u00e4rdedel av Sveriges totala BNP-tillv\u00e4xt sedan 2000. Andra delar av tj\u00e4nstesektorn bidrar ocks\u00e5 till h\u00f6jd produktivitet genom att skapa ing\u00e5ngsjobb som hj\u00e4lper personer till egen f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n\n\n\n<p>I denna rapport beskrivs den privata tj\u00e4nstesektorns olika bidrag till produktivitetstillv\u00e4xten i Sverige sedan \u00e5r 2000. Rapporten visar att tj\u00e4nstesektorn p\u00e5 flera s\u00e4tt skapar mer v\u00e4lst\u00e5nd \u00e4n vad som bokf\u00f6rs i BNP.<\/p>\n\n\n\n<p>Rapporten har skrivits av <strong>Lars Jagr\u00e9n<\/strong>, seniorkonsult och tidigare chefekonom p\u00e5 F\u00f6retagarna och Unionen. Kontaktperson p\u00e5 Almega har varit <strong>Patrick Joyce<\/strong>, chefekonom.<\/p>\n\n\n\n<p>Stockholm, april 2024<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Fredrik \u00d6stbom<\/strong>, n\u00e4ringspolitisk chef Almega<\/p>\n\n\n\n      <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Tjanstesektorn-produktivitet-slutversion-22-april64.pdf\" target=\"\" class=\"Button is-button is-style-outline has-black-color is-style-outline Button--download\">\n      \n        H\u00e4mta rapporten som pdf\n      \n      \n                <svg class='icon icon--download'  width=\"16\" height=\"16\" viewBox=\"0 0 16 16\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n<path d=\"M8 -2.18557e-07L8 10M8 10L13 5M8 10L3 5\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<path d=\"M15 11.5V15H1V11.5\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<\/svg>\n\n        \n    <\/a>\n  \n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sammanfattning' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Den privata tj\u00e4nstesektorn \u00e4r halva ekonomin<\/h3>\n\n\n\n<p><br>Den privata tj\u00e4nstesektorn producerar 52 procent av Sveriges BNP. Andelen har \u00f6kat med fem procentenheter sedan 2000. Sedan 2000 har ocks\u00e5 700 000 nya jobb skapats inom sektorn som idag syssels\u00e4tter 47 procent av alla som arbetar i Sverige.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Tillv\u00e4xten i den privata tj\u00e4nstesektorn har framf\u00f6r allt drivits av en snabb tillv\u00e4xt av olika f\u00f6retagstj\u00e4nster och handeln. F\u00f6retagstj\u00e4nster utg\u00f6r i dag sammantaget 16 procent av BNP. Huvuddelen av f\u00f6retagstj\u00e4nsterna \u00e4r kunskapsintensiva tj\u00e4nster som vuxit snabbt de senaste 25 \u00e5ren. Expansionen inom de kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna har bidragit med en fj\u00e4rde\u00ad del av Sveriges totala BNP-tillv\u00e4xt sedan 2000.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Tj\u00e4nstesektorn blir ocks\u00e5 alltmer internationaliserad och dess andel av svensk export v\u00e4xer. Tj\u00e4nster utg\u00f6r 45 procent av den svenska exporten m\u00e4tt i f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde. Internationaliseringen av tj\u00e4nstesektorn m\u00e4rks \u00e4ven genom att antalet anst\u00e4llda i utlands\u00e4gda tj\u00e4nstef\u00f6retag i Sverige, liksom antalet anst\u00e4llda i svensk\u00e4gda tj\u00e4nstef\u00f6retag utomlands, mer \u00e4n f\u00f6rdubblats sedan 2000.<\/p>\n\n\n\n<p>Den privata tj\u00e4nstesektorn bidrar ocks\u00e5 kraftigt till f\u00f6rnyelsen av det svenska n\u00e4ringslivet genom att st\u00e5 f\u00f6r 85 procent av allt nyf\u00f6retagande.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten<\/h3>\n\n\n\n<p>Produktiviteten v\u00e4xte snabbt i det svenska n\u00e4ringslivet fram till 2007 men f\u00f6ll m\u00e4rkbart d\u00e4refter. I tj\u00e4nstesektorn har d\u00e4remot produktivitetstillv\u00e4xten fortsatt att vara h\u00f6g och h\u00f6gre \u00e4n i tj\u00e4nstesektorn i j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder. Produktiviteten i de kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna har sedan 2000 vuxit snabbare \u00e4n i industrin. Informations- och kommunikationstj\u00e4nster har haft den h\u00f6gsta produktivitetstillv\u00e4xten av samtliga sektorer i Sverige sedan 2010.<\/p>\n\n\n\n<p>IT-teknologin spelar en st\u00f6rre roll f\u00f6r produktivitetsutvecklingen i tj\u00e4nstesektorn \u00e4n inom industrin framf\u00f6r allt d\u00e4rf\u00f6r att IT-utvecklingen \u2013 och nu \u00e4ven AI \u2013 i v\u00e4xande utstr\u00e4ckning inriktar sig p\u00e5 olika tj\u00e4nsteprocesser<\/p>\n\n\n\n<p>Tj\u00e4nstesektorns roll f\u00f6r produktivitetsutvecklingen i ekonomin \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n den vanliga produk\u00adtivitetsstatistiken visar. Detta beror p\u00e5 att:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Tj\u00e4nstesektorn st\u00e5r f\u00f6r omkring 80 procent av de f\u00f6rsta jobben f\u00f6r nyanl\u00e4nda och andra som st\u00e5r utanf\u00f6r arbetsmarknaden. \u00c4ven om dessa jobb i sig kan ha en l\u00e4gre arbetsproduktivitet \u00e4n genomsnittet i ekonomin inneb\u00e4r ett nytt jobb en \u00f6kning av produktiviteten per person i befolkningen.<\/li>\n\n\n\n<li>Vanliga produktivitetsm\u00e5tt utg\u00e5r fr\u00e5n det monet\u00e4ra v\u00e4rdet av det som produceras i ekonomin. Den snabba framv\u00e4xten av olika digitala tj\u00e4nster medf\u00f6r att de potentiella produktivitetsvinsterna underskattas och att skillnaden mellan uppm\u00e4tt BNP och den totala producerade nyttan i samh\u00e4llet v\u00e4xer. Digitala tj\u00e4nster inneb\u00e4r b\u00e5de att BNP-utvecklingen underskattas liksom att nyttan i samh\u00e4llet med all sannolikhet \u00f6kar \u00e4n snabbare. Detta inneb\u00e4r att produktivitetsutvecklingen underskattas avsev\u00e4rt.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>De kunskapsintensiva tj\u00e4nstesektorerna spelar \u00e4ven en mycket stor roll f\u00f6r att \u00f6ka produktiviteten i andra sektorer av ekonomin. Organisatoriska f\u00f6r\u00e4ndringar, FoU, marknadsf\u00f6ring med mera inom andra sektorer \u00e4r beroende av kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster. <\/p>\n\n\n\n<p>Bakom den snabba produktivitetsutvecklingen f\u00f6r f\u00f6retagstj\u00e4nsterna finns en rad olika faktorer bland annat att:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Sverige ligger h\u00f6gt i internationella rankingar \u00f6ver IT-kunskap och IT-kompetens, vilket bidrar till b\u00e5de utvecklingen av nya produktionssystem och till en effektiv anv\u00e4ndning av resurser.<\/li>\n\n\n\n<li>Andelen immateriellt kapital \u2013 d\u00e4ribland f\u00f6retagsspecifika IT-system med mera \u2013 \u00e4r h\u00f6g i Sverige i en internationell j\u00e4mf\u00f6relse.<\/li>\n\n\n\n<li>En h\u00f6g IT-kompetens i befolkningen och fackf\u00f6reningar som bejakar ny teknik har underl\u00e4ttat introduktionen av ny teknik som driver produktiviteten.<\/li>\n\n\n\n<li>Nyf\u00f6retagandet \u00e4r h\u00f6gt i tj\u00e4nstesektorn, vilket ger m\u00e5nga nya aff\u00e4rsid\u00e9er p\u00e5 marknaden och bidrar till den tekniska utvecklingen och till \u00f6kad konkurrens.<\/li>\n\n\n\n<li>Tj\u00e4nstesektorn har under de senaste decennierna blivit avsev\u00e4rt mer utsatt f\u00f6r internationell konkurrens.<\/li>\n\n\n\n<li>F\u00f6retagen som producerar f\u00f6retagstj\u00e4nster har stora, och i m\u00e5nga fall v\u00e4rldsledande, svenska exporterande industrif\u00f6retag som kunder. Deras krav driver p\u00e5 utvecklingen och produktiviteten \u00e4ven i tj\u00e4nstesektorn.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Hinder och n\u00f6dv\u00e4ndiga reformer<\/h3>\n\n\n\n<p><br>Potentialen f\u00f6r fortsatt tillv\u00e4xt i tj\u00e4nstesektorn \u00e4r stor. Det g\u00e4ller s\u00e4rskilt de kunskapsintensiva branscherna. En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att tj\u00e4nstesektorn ska kunna forts\u00e4tta att v\u00e4xa \u00e4r en b\u00e4ttre tillg\u00e5ng p\u00e5 arbetskraft med r\u00e4tt kompetens. D\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs det fortsatta reformer f\u00f6r att \u00f6ka utbudet av arbetskraft generellt och f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla den kompetens som tj\u00e4nstef\u00f6retagen beh\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<p>Det beh\u00f6vs \u00e4ven reformer f\u00f6r att underl\u00e4tta finansieringen av investeringar i medarbetarnas kompetens och andra immateriella investeringar som \u00e4r viktiga f\u00f6r den kunskapsintensiva tj\u00e4nstesektorn. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att den fortsatta effektiviseringspotential som finns i digitalisering och AI tas tillvara och inte hindras av omotiverade regleringar.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='1.-\u00d6vergripande-bild-av-tjanstesektorn' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">1. \u00d6vergripande bild av tj\u00e4nstesektorn<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tj\u00e4nstesektorn dominerar svensk ekonomi<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Den samlade tj\u00e4nstesektorn, b\u00e5de de privata och de offentligt producerade tj\u00e4nsterna, utg\u00f6r den dominerande delen av den svenska ekonomin. Detta g\u00e4ller oberoende av om man m\u00e4ter i andel av BNP, i syssels\u00e4ttning eller nya jobb, eller utifr\u00e5n f\u00f6retagande och nyf\u00f6retagande. Tj\u00e4nstesektorns andel av BNP har \u00f6kat snabbt efter det andra v\u00e4rldskriget. \u00c5r 1950 var tj\u00e4nsternas andel av BNP 57 procent. \u00c5r 2000 hade andelen vuxit till knappt 67 procent och 2023 stod tj\u00e4nstesektorn f\u00f6r 72 procent av svensk BNP.<span class=\"Footnote\"><sup>1<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 1:<\/mark> Tj\u00e4nstesektorns andel av BNP 2000\u20132023<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"623\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.44.51-1180x623.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73152\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.44.51-1180x623.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.44.51-580x306.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.44.51-380x200.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.44.51-768x405.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.44.51.png 1232w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Anm: Statistiken f\u00f6r 2022 och 2023 \u00e4r baserad p\u00e5 kvartalsdata.<br>K\u00e4lla: SCB, Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Uppdelat p\u00e5 offentlig och privat tj\u00e4nstesektor ser vi att tillv\u00e4xten framf\u00f6r allt skett i den privata sektorn som nu st\u00e5r f\u00f6r 52 procent av svensk BNP. Detta \u00e4r delvis en effekt av den \u00f6kade konkurrensuts\u00e4ttningen av offentlig verksamhet men framf\u00f6r allt en effekt av en snabbt v\u00e4xande kunskapsintensiv privat tj\u00e4nstesektor. Den privata tj\u00e4nstesektorns andel av BNP har \u00f6kat med fem procentenheter sedan \u00e5r 2000.<span class=\"Footnote\"><sup>2<\/sup><\/span> De kunskapsintensiva tj\u00e4nstesektorerna svarar f\u00f6r omkring 3,5 procentenheter av denna \u00f6kning och en \u00f6kad andel privata producenter i v\u00e4lf\u00e4rdssektorerna f\u00f6r en procentenhet.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Den privata tj\u00e4nstesektorn &#8211; inklusive de offentligt finansierade v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nsterna &#8211; st\u00e5r \u00e4ven f\u00f6r den \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rsta delen av Sveriges BNP-tillv\u00e4xt. Det var endast under pandemi\u00e5ret 2020, d\u00e5 den privata tj\u00e4nstesektorn drabbades h\u00e5rt, som bidraget var negativt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 2:<\/mark> Olika sektorers bidrag till BNP-tillv\u00e4xten 2010\u20132022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"822\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.45.18-1180x822.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73153\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.45.18-1180x822.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.45.18-580x404.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.45.18-380x265.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.45.18-768x535.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.45.18.png 1284w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: SCB, Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Tj\u00e4nstesektorn skapar de nya jobben<\/h3>\n\n\n\n<p>Den privata tj\u00e4nstesektorns v\u00e4xande betydelse f\u00f6r ekonomin syns \u00e4nnu tydligare vad g\u00e4ller syssels\u00e4ttningen. \u00c5r 2022 arbetade 2 450 000 personer i den privata tj\u00e4nstesektorn. Det var 685 000 fler \u00e4n \u00e5r 2000.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 3: <\/mark>Syssels\u00e4ttningen i Sverige uppdelat p\u00e5 sektorer 2000\u20132022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"631\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.45.39-1180x631.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73154\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.45.39-1180x631.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.45.39-580x310.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.45.39-380x203.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.45.39-768x411.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.45.39.png 1230w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Anm: Statistiken f\u00f6r 2022 \u00e4r baserad p\u00e5 kvartalsdata.<br>K\u00e4lla: SCB<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>I den allm\u00e4nna debatten lyfts ofta det faktum att produktionen i industrin skapar efter\u00ad fr\u00e5gan i andra delar av ekonomin. Ett jobb inom industrin ber\u00e4knas skapa ytterligare 1,1 jobb hos underleverant\u00f6rer av b\u00e5de varor och tj\u00e4nster. \u00c4ven tj\u00e4nstesektorn skapar dock efterfr\u00e5gan i andra delar av ekonomin. Eftersom tj\u00e4nstef\u00f6retagen k\u00f6per in mindre andel insatsvaror \u00e4r dock spridningseffekten n\u00e5got mindre. Ett jobb i tj\u00e4nstesektorn ber\u00e4knas skapa 0,6 jobb hos underleverant\u00f6rer av andra varor och tj\u00e4nster.<span class=\"Footnote\"><sup>3<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tj\u00e4nsteexporten \u00f6kar<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Tj\u00e4nsternas andel av den totala exporten har \u00f6kat snabbt och uppgick 2022 till 32 procent att j\u00e4mf\u00f6ra med 20 procent \u00e5r 2000. Tj\u00e4nsternas andel av den svenska importen \u00e4r ytterligare n\u00e5got h\u00f6gre.<\/p>\n\n\n\n<p>Huvuddelen av tj\u00e4nstef\u00f6retagen s\u00e4ljer enbart p\u00e5 den inhemska marknaden, men vart femte tj\u00e4nstef\u00f6retag uppger att de har export. Information och kommunikation samt handel \u00e4r de tv\u00e5 mest internationaliserade delarna av tj\u00e4nstesektorn. 31 procent av f\u00f6retagen inom information och kommunikation och 27 procent av f\u00f6retagen inom handel uppger att de fr\u00e4mst verkar p\u00e5 den internationella marknaden. Inom sektorn juridik, ekonomi och vetenskap uppger 17 procent av f\u00f6retagen att de fr\u00e4mst verkar utanf\u00f6r Sverige. L\u00e4gst andel f\u00f6retag som huvudsakligen verkar p\u00e5 den internationella marknaden finns inom sektorerna utbildning samt v\u00e5rd och omsorg.<span class=\"Footnote\"><sup>4<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 4:<\/mark> Tj\u00e4nsternas andel av svensk export och import 2000\u20132022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"627\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.00-1180x627.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73155\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.00-1180x627.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.00-580x308.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.00-380x202.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.00-768x408.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.00.png 1258w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><br>K\u00e4lla: SCB, Utrikeshandelsstatistiken<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Statistiken ovan avser den traditionella exportstatistiken d\u00e4r exportv\u00e4rdet p\u00e5 de varor och tj\u00e4nster som l\u00e4mnar Sverige registreras. Ett alternativ m\u00e5tt som m\u00e4ter exportens f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde korrigerar f\u00f6r det f\u00f6rsta f\u00f6r att en betydande del av exportv\u00e4rdet best\u00e5r av importerade insatsvaror och insatstj\u00e4nster som f\u00f6r\u00e4dlas och sedan \u00e5terexporteras. Detta g\u00e4ller framf\u00f6r allt varuexporten. Tj\u00e4nsteexporten best\u00e5r i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning av f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde som skapats i Sverige. F\u00f6r det andra korrigerar f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdem\u00e5ttet f\u00f6r att en avsev\u00e4rd del av v\u00e4rdet i en exporterad vara best\u00e5r av olika insatstj\u00e4nster och d\u00e4rmed egentligen borde r\u00e4knas som tj\u00e4nste\u00adexport. Av det f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde som skapats i Sverige och exporteras stod tj\u00e4nster f\u00f6r 45 procent \u00e5r 2020.<span class=\"Footnote\"><sup>5<\/sup><\/span> Andelen har \u00f6kat snabbt de senaste 15 \u00e5ren. \u00c5r 2008 var tj\u00e4nsternas andel av exporterat f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde 34 procent.<br><\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5r 2020 jobbade drygt 550 000 personer med export inom tj\u00e4nstesektorn. 360 000 personer var direkt sysselsatta med export och n\u00e4stan 200 000 personer arbetade med insatstj\u00e4nster till andra varor eller tj\u00e4nster som exporterades. Antalet anst\u00e4llda i ett exportberoende arbete i tj\u00e4nstesektorn \u00e4r d\u00e4rmed n\u00e4stan lika stort som i industrin d\u00e4r 650 000 personer ber\u00e4knas vara direkt eller indirekt sysselsatta med export.<span class=\"Footnote\"><sup>6<\/sup><\/span><br><\/p>\n\n\n\n<p>Uppdelat p\u00e5 olika tj\u00e4nstesektorer \u00e4r exportberoendet \u2013 m\u00e4tt som andel av direkt och indirekt export \u2013 i f\u00f6rh\u00e5llande till f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet h\u00f6gst f\u00f6r information och media d\u00e4r n\u00e4stan 75 procent av f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet exporteras. Inom f\u00f6retagstj\u00e4nster \u2013 inklusive telekommunikationer och data-konsulter \u2013 exporteras 45 procent av f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet.<\/p>\n\n\n\n<p>Internationaliseringen av tj\u00e4nstesektorn m\u00e4rks \u00e4ven tydligt i att allt fler anst\u00e4llda i tj\u00e4nstesektorn arbetar i utlands\u00e4gda tj\u00e4nstef\u00f6retag i Sverige och i svensk\u00e4gda dotterbolag utomlands. Antalet anst\u00e4llda i svensk\u00e4gda f\u00f6retag utomlands \u00e4r nu mer \u00e4n en tredjedel av antalet anst\u00e4llda i Sverige. I b\u00e5da fallen har antalet anst\u00e4llda mer \u00e4n f\u00f6rdubblats mellan 2000 och 2021.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 5:<\/mark> Tj\u00e4nstef\u00f6retagens internationalisering 2000\u20132021<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1150\" height=\"668\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.19.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73156\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.19.png 1150w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.19-580x337.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.19-380x221.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.19-768x446.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1150px) 100vw, 1150px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><br>K\u00e4lla: Tillv\u00e4xtanalys<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>De svenska direktinvesteringarna i tj\u00e4nstesektorer utomlands uppgick 2022 till 2 600 miljarder kronor medan de utl\u00e4ndska direktinvesteringarnas i den svenska tj\u00e4nstesektorn uppskattas till omkring 2 500 miljarder kronor. Direktinvesteringarna i Sverige domineras av investeringar inom finans och f\u00f6rs\u00e4kring, fastigheter samt handel och service.<span class=\"Footnote\"><sup>7 <\/sup><\/span>Tj\u00e4nstesektorns andel av de utl\u00e4ndska direktinvesteringarna i Sverige har gradvis \u00f6kat och uppgick 2022 till 66 procent.<span class=\"Footnote\"><sup>8<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Tj\u00e4nstesektorn dominerar nyf\u00f6retagandet<\/h3>\n\n\n\n<p>Tj\u00e4nstesektorn \u00e4r ocks\u00e5 helt dominerande vad g\u00e4ller nyf\u00f6retagande och bidrar d\u00e4rmed kraftigt till strukturomvandlingen i ekonomin. Inom tj\u00e4nstesektorn startas 60 000 nya f\u00f6retag varje \u00e5r, vilket motsvarar 85 procent av alla nya f\u00f6retag som startas i Sverige. Antalet nya f\u00f6retag \u00e4r st\u00f6rst inom kunskapsintensiva tj\u00e4nstef\u00f6retag inklusive media, d\u00e4r drygt 20 000 nya f\u00f6retag startades under \u00e5r 2022.<sup><span class=\"Footnote\">9<\/span><\/sup> Inom handeln startas 10 000 nya f\u00f6retag varje \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 6:<\/mark> Antal nystartade f\u00f6retag 2000\u20132022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"621\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.38-1180x621.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73157\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.38-1180x621.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.38-580x305.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.38-380x200.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.38-768x404.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.38.png 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: Tillv\u00e4xtanalys<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Tj\u00e4nstesektorns delsektorer<\/h3>\n\n\n\n<p>Handeln \u00e4r den st\u00f6rsta delsektorn inom den privata tj\u00e4nstesektorn vars produktion uppgick till elva procent av BNP \u00e5r 2022. N\u00e4st st\u00f6rst \u00e4r information och kommunikation som ocks\u00e5 \u00e4r den i s\u00e4rklass snabbast v\u00e4xande delen, dess andel av BNP har \u00f6kat fr\u00e5n 5,7 till 8,3 procent \u00e5r 2022. Produktionen inom konsulter och andra f\u00f6retagstj\u00e4nster har ocks\u00e5 \u00f6kat markant sedan 2000.<span class=\"Footnote\"><sup>10<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 7:<\/mark> Olika tj\u00e4nstesektorers andel av BNP 2000 och 2022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"650\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.58-1180x650.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73158\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.58-1180x650.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.58-580x320.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.58-380x209.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.58-768x423.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.46.58.png 1270w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><br>K\u00e4lla: SCB, Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='2.-foretagstjanster-vaxer-snabbast' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">2. F\u00f6retagstj\u00e4nster v\u00e4xer snabbast<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Kraftigt \u00f6kat f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde<\/h3>\n\n\n\n<p>Som framg\u00e5tt ovan, liksom i flera tidigare rapporter fr\u00e5n Almega, v\u00e4xer de kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna snabbast inom tj\u00e4nstesektorn. De kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna har kommit att spela en allt st\u00f6rre roll f\u00f6r svensk export och \u00e4ven blivit mer exponerade f\u00f6r internationell konkurrens.<\/p>\n\n\n\n<p>Till de kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna brukar enligt Almegas definition r\u00e4knas:<br><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Telekommunikation, datorprogrammering och informationstj\u00e4nster (J61 \u2013 63).<\/li>\n\n\n\n<li>Juridisk och ekonomisk verksamhet, huvudkontor, arkitekt- och teknisk verksamhet, forskning och utveckling, reklam och marknadsunders\u00f6kning (M69 \u2013 75).<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Till \u00f6vriga f\u00f6retagstj\u00e4nster r\u00e4knas:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Uthyrningstj\u00e4nster, arbetsf\u00f6rmedling, bemanning, reseverksamhet, s\u00e4kerhetsverksamhet samt fastighets- och kontorsservice med mera (N77 \u2013 82).<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Det samlade f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet inom f\u00f6retagstj\u00e4nster har i fasta priser \u00f6kat med n\u00e4stan 200 procent sedan 2000, och uppgick 2022 till 858 miljarder kronor. F\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet inom f\u00f6retagstj\u00e4nster m\u00e4tt som andel av BNP har \u00f6kat fr\u00e5n tolv procent \u00e5r 2000 till 16 procent 2022. Huvuddelen av tillv\u00e4xten har skett inom de kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna. Den mest expansiva branschen har varit programmering och datakonsulttj\u00e4nster d\u00e4r andelen av BNP f\u00f6rdubblats under perioden till fem procent 2022.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 8:<\/mark> F\u00f6retagstj\u00e4nsternas andel av BNP 2000, 2010 och 2022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"623\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.15.20-1180x623.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72751\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.15.20-1180x623.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.15.20-580x306.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.15.20-380x201.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.15.20-768x405.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.15.20-1536x811.png 1536w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.15.20.png 1542w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: SCB, Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>De kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna svarar ocks\u00e5 f\u00f6r en stor del av BNP-tillv\u00e4xten. Nationalr\u00e4kenskaperna visar att mellan 2010 och 2022 bidrog de kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna med 24 procent av BNP-tillv\u00e4xten trots att de bara stod f\u00f6r tolv procent av BNP.<br><\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6retagstj\u00e4nster \u00e4r utsatta f\u00f6r internationell konkurrens. Omkring 17 procent av de f\u00f6retagstj\u00e4nster som anv\u00e4nds i Sverige importeras och \u00e4ven 17 procent av de f\u00f6retagstj\u00e4nster som produceras i Sverige exporteras. N\u00e4stan 60 procent av de f\u00f6retagstj\u00e4nster som produceras i Sverige anv\u00e4nds som insatstj\u00e4nster i produktionen av varor eller andra tj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 9:<\/mark> Anv\u00e4ndningen av f\u00f6retagstj\u00e4nster 2022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"620\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.47.32-1180x620.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73159\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.47.32-1180x620.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.47.32-580x305.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.47.32-380x200.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.47.32-768x403.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.47.32.png 1276w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: SCB, Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>F\u00f6retagstj\u00e4nster st\u00e5r f\u00f6r 16 procent av den svenska totala exporten m\u00e4tt p\u00e5 traditionellt sett. Om vi d\u00e4remot m\u00e4ter exporten utifr\u00e5n f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet utgjorde f\u00f6retagstj\u00e4nsterna omkring 21 procent av den svenska exporten 2021 j\u00e4mf\u00f6rt med 14 procent 2008.<span class=\"Footnote\"><sup>11<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Snabb tillv\u00e4xt av jobb inom f\u00f6retagstj\u00e4nster<\/h3>\n\n\n\n<p>Att de kunskapsintensiva tj\u00e4nsterna st\u00e5r f\u00f6r en s\u00e5 stor andel av den samlade tillv\u00e4xten i ekonomin beror p\u00e5 tv\u00e5 faktorer. F\u00f6r det f\u00f6rsta beror det p\u00e5 en betydande \u00f6kning av syssels\u00e4ttningen inom sektorn och f\u00f6r det andra p\u00e5 en snabb produktivitetstillv\u00e4xt inom sektorn. Produktivitetsutvecklingen inom tj\u00e4nstesektorn diskuteras i n\u00e4sta avsnitt.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Antalet sysselsatta inom f\u00f6retagstj\u00e4nster har stigit fr\u00e5n 478 000 personer 2000 till 805 000 personer 2022. Syssels\u00e4ttningen inom f\u00f6retagstj\u00e4nster har stigit med n\u00e4rmare 70 procent under perioden j\u00e4mf\u00f6rt med 22 procent i hela ekonomin.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Drygt h\u00e4lften av de nya jobben har tillkommit inom de kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna. Av de sysselsatta inom kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster \u00e4r n\u00e4stan h\u00e4lften \u2013 240 000 personer \u2013 kopplade till sektorns direkta eller indirekta export.<sup><span class=\"Footnote\">12<\/span><\/sup><\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 10: <\/mark>Antal sysselsatta inom f\u00f6retagstj\u00e4nster 2000\u20132022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"599\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.48.02-1180x599.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73160\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.48.02-1180x599.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.48.02-580x295.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.48.02-380x193.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.48.02-768x390.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.48.02.png 1248w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><br>K\u00e4lla: SCB, Nationalr\u00e4kenskapern<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Varje jobb inom f\u00f6retagstj\u00e4nster skapar \u00e4ven jobb i andra f\u00f6retag. Totalt sett skapar varje inom f\u00f6retagstj\u00e4nstesektorn 0,6 jobb i andra f\u00f6retag. Vissa delsektorer, fr\u00e4mst telekommunikation, har dock h\u00f6gre multiplikatorer. De kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna skapar d\u00e4rmed 800 000 jobb totalt i Sverige och f\u00f6retagstj\u00e4nsterna skapar totalt n\u00e4stan 1,3 miljoner jobb.<span class=\"Footnote\"><sup>13<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">20 000 nya f\u00f6retag inom kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster<\/h3>\n\n\n\n<p>Antalet nystartade f\u00f6retag inom den kunskapsintensiva f\u00f6retagssektorn, inklusive media och telekommunikation, har de senaste \u00e5ren varit cirka 20 000 per \u00e5r. Det motsvarar en fj\u00e4rdedel av alla nystartade f\u00f6retag, vilket visar sektorns vikt f\u00f6r strukturomvandlingen och innovationskraften i n\u00e4ringslivet.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='3.-produktiviteten-i-naringsliv-och-tjanster' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">3. Produktiviteten i n\u00e4ringsliv och tj\u00e4nster<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Inbromsning efter 2007<\/h3>\n\n\n\n<p>Ekonomisk tillv\u00e4xt kan, n\u00e5got f\u00f6renklat, ske antingen genom att antalet arbetade timmar \u00f6kar eller att produktiviteten per arbetad timme stiger. Med produktivitet avses i detta och f\u00f6ljande avsnitt \u2013 om inte annat skrivs \u2013 arbetsproduktiviteten, det vill s\u00e4ga f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet per arbetad timme.<\/p>\n\n\n\n<p>Totalt sett har den svenska produktivitetsutvecklingen d\u00e4mpats avsev\u00e4rt efter 2007 j\u00e4mf\u00f6rt med perioden n\u00e4rmast innan. Under \u00e5ren 1996 \u2013 2007 \u00f6kade produktiviteten i n\u00e4ringslivets totalt med fyra procent per \u00e5r, vilket var i internationell toppklass. Mellan \u00e5ren 2008 och 2021 minskade produktivitetstillv\u00e4xten till 1,5 procent om \u00e5ret. Sverige var dock inte det enda landet d\u00e4r \u00f6kningen av produktiviteten bromsade in. I s\u00e5 gott som samtliga j\u00e4mf\u00f6rda l\u00e4nder bromsade produktivitetstillv\u00e4xten in efter 2007 \u00e4ven om inbromsningen var kraftigare i Sverige \u00e4n n\u00e5gon annanstans. Produktivitetstillv\u00e4xten i Sverige har dock \u00e4ven efter 2007 varit hygglig i ett internationellt perspektiv.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 11:<\/mark> Produktivitetstillv\u00e4xt i n\u00e4ringslivet 1996\u20132021<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"667\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.48.36-1180x667.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73161\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.48.36-1180x667.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.48.36-580x328.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.48.36-380x215.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.48.36-768x434.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.48.36.png 1270w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Anm: Jordbruk, skogsbruk och fiske ing\u00e5r ej.<br>K\u00e4lla: Svenskt N\u00e4ringsliv; Almedalsrapporten 2023<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Fortsatt h\u00f6g produktivitetstillv\u00e4xt i tj\u00e4nstesektorn<\/h3>\n\n\n\n<p>Det var framf\u00f6r allt produktivitetstillv\u00e4xten i industrin som d\u00e4mpades i Sverige efter 2007. Att Sverige trots detta har haft en hygglig produktivitetsutveckling i n\u00e4ringslivet i stort i en internationell j\u00e4mf\u00f6relse f\u00f6rklaras i h\u00f6g grad av att produktiviteten i svensk tj\u00e4nstesektor \u00f6kat snabbare \u00e4n i tj\u00e4nstesektorn i omv\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 12:<\/mark> Produktivitetstillv\u00e4xt i tj\u00e4nstesektorn<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"662\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.21.14-1180x662.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72753\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.21.14-1180x662.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.21.14-580x325.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.21.14-380x213.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.21.14-768x431.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.21.14-1536x862.png 1536w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.21.14.png 1572w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: Svenskt N\u00e4ringsliv, Almedalsrapporten 2023<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Den svenska tj\u00e4nstesektorn har sedan 2000 i genomsnitt haft samma produktivitetstillv\u00e4xt som industrin och byggsektorn, vilket \u00e4r h\u00f6gt i en internationell j\u00e4mf\u00f6relse.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 13:<\/mark> Produktiviteten i varu- och tj\u00e4nsteproduktionen 2000\u20132022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"592\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.22.05-1180x592.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72754\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.22.05-1180x592.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.22.05-580x291.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.22.05-380x191.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.22.05-768x385.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.22.05.png 1496w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: SCB, Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Det finns dock stora skillnader i produktivitetstillv\u00e4xt inom tj\u00e4nstesektorn. Information- och kommunikationssektorn haft den \u00f6verl\u00e4gset h\u00f6gsta produktivitetstillv\u00e4xten inom tj\u00e4nstesektorn. Enligt OECD:s statistik steg arbetsproduktiviteten 2008 \u2013 2021 inom information och kommunikation med 4,5 procent per \u00e5r i Sverige j\u00e4mf\u00f6rt med tv\u00e5 procent om \u00e5ret i euroomr\u00e5det. Eftersom informations- och kommunikationssektorn ocks\u00e5 \u00e4r st\u00f6rre i Sverige \u00e4n i j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder f\u00f6rklarar det en stor del av den goda produktivitetstillv\u00e4xten i hela tj\u00e4nstesektorn.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 14:<\/mark> Produktivitetsutvecklingen i olika delar av tj\u00e4nstesektorn 2000\u20132022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"622\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.23.11-1180x622.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72755\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.23.11-1180x622.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.23.11-580x305.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.23.11-380x200.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.23.11-768x405.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.23.11-1536x809.png 1536w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.23.11.png 1610w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><br>K\u00e4lla: SCB, Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>\u00c4ven niv\u00e5n p\u00e5 produktiviteten \u00e4r viktig f\u00f6r den totala produktivitetstillv\u00e4xten i ekonomin n\u00e4r olika sektorer \u00f6kar eller minskar i syssels\u00e4ttning. Niv\u00e5n p\u00e5 produktiviteten \u00e4r totalt sett n\u00e5got l\u00e4gre i tj\u00e4nstesektorn \u00e4n i industrin. Skillnaderna i produktivitetsniv\u00e5 \u00e4r dock stora inom tj\u00e4nstesektorn. Informations- och kommunikationssektorn samt finansiella tj\u00e4nster har betydligt h\u00f6gre produktivitet \u00e4n \u00f6vriga delar av tj\u00e4nstesektorn.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 15:<\/mark> Produktivitetsniv\u00e5 olika delbranscher 2022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"637\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.49.32-1180x637.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73162\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.49.32-1180x637.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.49.32-580x313.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.49.32-380x205.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.49.32-768x415.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.49.32.png 1270w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: SCB, Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Inom varje bransch finns det \u00e4ven en stor spridning mellan de f\u00f6retag som har h\u00f6gst och de som har l\u00e4gst produktivitet. Denna skillnad har \u00f6kat under perioden 1998\u20132021. Detta g\u00e4ller \u00e4ven inom tj\u00e4nstesektorn som helhet och f\u00f6r kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster.<span class=\"Footnote\"><sup>14<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Kraftig produktivitets\u00f6kning inom kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster<\/h3>\n\n\n\n<p>Produktiviteten i de kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna har \u00f6kat i mycket snabb takt sedan millennieskiftet. Produktivitetstillv\u00e4xten i sektorn har \u00e4ven varit snabbare \u00e4n i tillverkningsindustrin.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 16:<\/mark> Produktivitetsutvecklingen i kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster och industri 2000\u20132022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"588\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.25.29-1180x588.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72756\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.25.29-1180x588.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.25.29-580x289.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.25.29-380x189.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.25.29-768x383.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.25.29-1536x765.png 1536w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.25.29.png 1610w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: SCB Nationalr\u00e4kenskaper<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Den mycket snabba produktivitetsutvecklingen \u00e4r tydligt kopplad till telekomsektorn samt datakonsulter och programmeringstj\u00e4nster. Det \u00e4r allts\u00e5 i h\u00f6g grad dessa branscher som drar upp produktivitetstillv\u00e4xten bland kunskapsintensiva tj\u00e4nster och i n\u00e4ringslivet i stort. IKT-sektorn blir \u00e4n viktigare eftersom den snabba produktivitetstillv\u00e4xten ger stora f\u00f6ljdeffekter i andra sektorer. Det \u00e4r i h\u00f6g grad genom olika IT-l\u00f6sningar som olika f\u00f6r produktivitetstillv\u00e4xten viktiga organisationsf\u00f6r\u00e4ndringar kan genomf\u00f6ras \u2013 oberoende av vilken bransch som avses \u2013 se \u00e4ven mer nedan.<br><\/p>\n\n\n\n<p>En studie bland teknikf\u00f6retag visar att drygt 75 procent av f\u00f6retagen anger att digitaliseringens viktigaste v\u00e4rde \u00e4r att den \u00f6kar produktiviteten. H\u00e4lften av f\u00f6retagen svarar att den skapar nya aff\u00e4rsm\u00f6jligheter och en lika stor andel att den \u00f6kar innovationsf\u00f6rm\u00e5gan. Omkring 40 procent anger att den bidrar till h\u00e5llbarhet och cirkularitet.<span class=\"Footnote\"><sup>15<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 17:<\/mark> Produktivitetsutvecklingen i olika delsektorer inom kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster 2000\u20132022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"945\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.50.41-1180x945.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73163\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.50.41-1180x945.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.50.41-580x465.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.50.41-380x304.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.50.41-768x615.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.50.41.png 1226w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: SCB, Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='4.-vad-driver-produktiviteten-i-olika-sektorer?' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><strong>4. Vad driver produktiviteten<\/strong> <strong>i olika sektorer?<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Multifaktorproduktivitetens betydelse<\/h3>\n\n\n\n<p>I avsnitten ovan har analysen helt fokuserat p\u00e5 arbetsproduktivitet, det vill s\u00e4ga hur en sektors totala f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde per arbetad timme utvecklats. Hur produktiviteten f\u00f6r\u00e4ndras best\u00e4ms i h\u00f6g grad av hur effektiva de anst\u00e4llda \u00e4r men \u00e4ven av tillg\u00e5ngen p\u00e5 maskiner och annat kapital. En anst\u00e4lld med en gr\u00e4vmaskin \u00e4r m\u00e5ngdubbelt mer produktiv per arbetad timme \u00e4n en som gr\u00e4ver f\u00f6r hand, f\u00f6r att ta ett mycket enkelt exempel. I den teoretiska litteraturen brukar man d\u00e4rf\u00f6r analysera produktivitetens utveckling utifr\u00e5n tre olika faktorer.<span class=\"Footnote\"><sup>16<\/sup><\/span><br><\/p>\n\n\n\n<p>Den f\u00f6rsta faktorn \u00e4r hur kapitalet f\u00f6r\u00e4ndras och den andra \u00e4r hur arbetskraften f\u00f6r\u00e4ndras vad g\u00e4ller b\u00e5de kvantitet och kvalitet.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Den tredje faktorn bakom produktivitetens utveckling \u00e4r vad som inte kan f\u00f6rklaras av st\u00f6rre insatser av arbetskraft eller kapital utan beror p\u00e5 att existerande resurser anv\u00e4nds b\u00e4ttre. Det kan handla om att ny teknik eller organisatoriska innovationer f\u00f6rb\u00e4ttrat verksamheten. Det kan ocks\u00e5 handla om att resurserna flyttat fr\u00e5n s\u00e4mre till b\u00e4ttre ledda f\u00f6retag eller att f\u00f6retag genom b\u00e4ttre marknadsf\u00f6ring kan ta mer betalt. Denna tredje faktor kallas multifaktorproduktiviteten (MFP) och \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 effektiviteten i produktionen och f\u00f6rs\u00e4ljningen eller p\u00e5 den tekniska utvecklingen.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 18: <\/mark>Drivkrafterna bakom \u00f6kad produktivitet i industri- och byggsektorn respektive tj\u00e4nstesektorn 2010\u20132022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"610\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.28.05-1180x610.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72757\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.28.05-1180x610.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.28.05-580x300.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.28.05-380x196.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.28.05-768x397.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.28.05-1536x794.png 1536w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-11-kl.-15.28.05.png 1610w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><br>K\u00e4lla: SCB Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Mellan 1994 och 2020 f\u00f6rklaras tv\u00e5 tredjedelar av produktivitetstillv\u00e4xten inom industrin och byggsektorn av en \u00f6kad multifaktorproduktivitet. I tj\u00e4nstesektorn f\u00f6rklarar d\u00e4remot \u00f6kad multifaktorproduktivitet bara en \u00e5ttondedel av produktivitetstillv\u00e4xten under samma period. Under perioden 2010 till 2020 \u00f6kade dock multifaktorproduktivitetens andel av produktivitetstillv\u00e4xten till 75 procent f\u00f6r industrin och byggsektorn och till 20 procent i tj\u00e4nstesektorn.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Mer tillg\u00e5ng till kapital och arbetskraft f\u00f6rklarar s\u00e5ledes en st\u00f6rre andel av produktivitetstillv\u00e4xten i tj\u00e4nstebranscherna. Informations- och kommunikationsteknik \u2013 digitalisering \u2013 har haft st\u00f6rre betydelse f\u00f6r tj\u00e4nstesektorns \u00e4n f\u00f6r industrins produktivitetsutveckling under perioden. Sannolikt beror det p\u00e5 att industrin automatiserades och digitaliserades tidigare, och inte minst p\u00e5 den snabba produktivitetstillv\u00e4xten i telekomindustrin under \u00e5rtiondena f\u00f6re \u00e5r 2000.<sup><span class=\"Footnote\">17 <\/span><\/sup>\u00c4ven arbetskraftens kvalitet spelar st\u00f6rre roll i tj\u00e4nstesektorn vilket \u00e4r rimligt med tanke p\u00e5 den st\u00f6rre arbetsintensiteten i tj\u00e4nstesektorn.<br><\/p>\n\n\n\n<p>I diagram 19 finns en motsvarande analys f\u00f6r tre olika tj\u00e4nstesektorer. I detaljhandeln f\u00f6rklarar \u00f6kningen av multifaktorproduktiviteten \u00f6ver h\u00e4lften av produktivitetstillv\u00e4xten under perioden. \u00d6kad kapitalinsats \u00e4r den stora f\u00f6rklaringen till h\u00f6gre produktivitet i den kapitalintensiva transportsektorn. Bland f\u00f6retagstj\u00e4nster f\u00f6rklarar en \u00f6kning av arbetskraftens storlek och kvalitet n\u00e4stan h\u00e4lften av produktivitets\u00f6kningen under perioden.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 19:<\/mark> Drivkrafterna bakom \u00f6kad produktivitet<\/strong> <strong>inom olika delar av tj\u00e4nstesektorn 2010\u20132020<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"978\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.51.12-1180x978.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73164\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.51.12-1180x978.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.51.12-580x481.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.51.12-380x315.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.51.12-768x636.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.51.12.png 1226w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><br>K\u00e4lla: SCB Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Statistiken pekar p\u00e5 n\u00e5gra viktiga slutsatser:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>IT-teknologin spelar en st\u00f6rre roll f\u00f6r produktivitetsutvecklingen i tj\u00e4nstesektorn \u00e4n inom industrin. Det beror p\u00e5 att industrin tidigare investerade i IT-teknologi men framf\u00f6r allt d\u00e4rf\u00f6r att IT-utvecklingen \u2013 och nu \u00e4ven AI \u2013 i v\u00e4xande utstr\u00e4ckning inriktar sig p\u00e5 tj\u00e4nsteprocesser av olika slag. Produktiviteten i tj\u00e4nstesektorerna kan allts\u00e5 v\u00e4ntas f\u00e5 betydande produktivitets\u00f6kning fr\u00e5n fortsatta investeringar i IT och AI. Detta f\u00f6ruts\u00e4tter dock att regelverk med mera anpassas s\u00e5 att den nya teknologins m\u00f6jligheter kan f\u00f6rverkligas.<\/li>\n\n\n\n<li>Storleken och kvaliteten p\u00e5 arbetskraften spelar ocks\u00e5 st\u00f6rre roll f\u00f6r tj\u00e4nstesektorn vilket \u00e4r naturligt med tanke p\u00e5 den st\u00f6rre arbetskraftsintensiteten. Detta understryker betydelsen av en v\u00e4l fungerande arbetsmarknad och inte minst av konkurrenskraftiga utbildningssystem samt m\u00f6jligheten att locka hit utl\u00e4ndsk arbetskraft.<\/li>\n\n\n\n<li>Ny teknologi och nya aff\u00e4rsprocesser som kopplas till teknologin har en direkt effekt p\u00e5 multifaktorproduktiviteten. Den stora betydelsen som multifaktorproduktiviteten har i handeln beror sannolikt p\u00e5 att IT \u00f6ppnat f\u00f6r nya s\u00e4tt att handla och marknadsf\u00f6ra i existerande f\u00f6retag genom n\u00e4thandel, effektivare lager med mera. Detta har bidragit till en strukturomvandling inom branschen som h\u00f6jt produktiviteten. \u00c4ven denna utveckling torde bli snabbare fram\u00f6ver.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Drivs utvecklingen av interna eller externa faktorer?<\/h3>\n\n\n\n<p>I SNS konjunkturr\u00e5dsrapport f\u00f6r 2024 f\u00f6rklaras produktivitetsutvecklingen inom tre sektorer i ekonomin mellan 1998 \u2013 2021 utifr\u00e5n andra orsaker. Man skiljer d\u00e4rvidlag p\u00e5:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Inomf\u00f6retagseffekten, vilket \u00e4r produktivitetsf\u00f6r\u00e4ndringar inom ett f\u00f6retag vid en given syssels\u00e4ttningsandel.<\/li>\n\n\n\n<li>Mellanf\u00f6retagseffekten, som beror p\u00e5 att vissa f\u00f6retag \u00f6kar medan andra minskar sin syssels\u00e4ttningsandel. Detta \u00f6kar produktiviteten i n\u00e4ringslivet om det v\u00e4xande f\u00f6retaget \u00e4r mer produktivt \u00e4n genomsnittsf\u00f6retaget.<\/li>\n\n\n\n<li>Korsf\u00f6retagseffekten \u00e4r bidraget till produktivitetsutvecklingen mellan tv\u00e5 \u00e5r n\u00e4r b\u00e5de syssels\u00e4ttningsandel och produktivitet f\u00f6r\u00e4ndras i samma f\u00f6retag. Korsf\u00f6retagseffekten \u00f6kar den genomsnittliga produktiviteten i n\u00e4ringslivet om f\u00f6retag som \u00f6kar sin produktivitet \u00e4ven \u00f6kar sin syssels\u00e4ttningsandel.<\/li>\n\n\n\n<li>Intr\u00e4deseffekten utg\u00f6rs av f\u00f6retag som inte tidigare fanns p\u00e5 marknaden. Detta \u00f6kar genomsnittsproduktiviteten i n\u00e4ringslivet om nya f\u00f6retag har en h\u00f6gre produktivitet \u00e4n genomsnittet.<\/li>\n\n\n\n<li>Uttr\u00e4deseffekten utg\u00f6rs slutligen av f\u00f6retag som inte finns kvar p\u00e5 marknaden. Detta \u00f6kar produktiviteten i n\u00e4ringslivet om f\u00f6retaget som f\u00f6rsvinner fr\u00e5n marknaden har en l\u00e4gre produktivitet \u00e4n genomsnittet.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>R\u00e5dets analys visar att f\u00f6r tj\u00e4nstesektorn \u2013 inklusive handeln \u2013 spelar intr\u00e4de en betydligt st\u00f6rre roll f\u00f6r produktivitetsutvecklingen \u00e4n f\u00f6r industrin, medan korseffekten \u00e4r negativ f\u00f6r tj\u00e4nstesektorn, det vill s\u00e4ga f\u00f6retag som \u00f6kar sin syssels\u00e4ttningsandel h\u00f6jer ofta inte sin produktivitet.<sup><span class=\"Footnote\">18<\/span><\/sup> En m\u00f6jlig f\u00f6rklaring till detta kan vara den tuffa prispressen och konkurrensen inom stora delar av sektorn. N\u00e5gon specifik analys av f\u00f6retagstj\u00e4nstesektorn finns inte. Inom-<br>f\u00f6retagseffekten \u00e4r betydligt st\u00f6rre f\u00f6r industrin, vilket st\u00e4mmer v\u00e4l \u00f6verens med analysen av multifaktorproduktiviteten ovan.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 20:<\/mark> Dekomponering av f\u00f6r\u00e4ndring i produktivitet 1998\u20132021<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1100\" height=\"692\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.51.36.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-73165\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.51.36.png 1100w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.51.36-580x365.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.51.36-380x239.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-22-kl.-15.51.36-768x483.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1100px) 100vw, 1100px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: SNS konjunkturr\u00e5d, 2024<\/figcaption><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='5.-viktiga-produktivitetsrelaterade-synpunkter' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">5. Viktiga produktivitetsrelaterade synpunkter<\/h2>\n\n\n\n<p>De m\u00e4tningar som redovisas i tidigare avsnitt f\u00e5ngar inte tj\u00e4nstesektorns fulla bidrag till produktiviteten. Tj\u00e4nstesektorns betydelse f\u00f6r den totala produktiviteten i ekonomin och hush\u00e5llsnyttan \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n vad vanliga produktivitetsm\u00e5tt visar. Detta beror fr\u00e4mst p\u00e5 tre faktorer som diskuteras nedan.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Tj\u00e4nstesektorn skapar jobb som annars inte funnits<\/h3>\n\n\n\n<p>Tj\u00e4nstesektorn erbjuder en v\u00e4g till arbete f\u00f6r nyanl\u00e4nda och andra som st\u00e5r l\u00e5ngt fr\u00e5n arbetsmarknaden. Tj\u00e4nstesektorn erbjuder omkring 80 procent av det f\u00f6rsta jobbet f\u00f6r nyanl\u00e4nda och andra som st\u00e5r utanf\u00f6r arbetsmarknaden.<sup><span class=\"Footnote\">19<\/span><\/sup> Tj\u00e4nstesektorn \u2013 och framf\u00f6r allt handeln, transporter, hotell- och restaurang och personliga tj\u00e4nster \u2013 st\u00e5r f\u00f6r merparten av jobben f\u00f6r personer med endast f\u00f6rgymnasial utbildning, en grupp med h\u00f6g risk att bli l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 21:<\/mark> Andel av sysselsatta med endast f\u00f6rgymnasial utbildning f\u00f6rdelad p\u00e5 sektor, 2022<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"828\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.07.34-1180x828.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72782\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.07.34-1180x828.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.07.34-580x407.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.07.34-380x267.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.07.34-768x539.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.07.34.png 1534w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: SCB, BAS<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>\u00c4ven om dessa branscher kan ha en l\u00e4gre arbetsproduktivitet \u00e4n genomsnittet p\u00e5 arbetsmarknaden, inneb\u00e4r ett nytt jobb inom dessa branscher en \u00f6kning av produktiviteten per person i befolkningen, m\u00e4tt som BNP per capita, om dessa jobb till en betydande del bes\u00e4tts av personer som annars inte skulle ha ett arbete.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Antalet sysselsatta som \u00e4r utrikes f\u00f6dda i typiska \u201df\u00f6rsta-jobb-sektorer\u201d som handeln, transporter, hotell och restaurang, bemanning samt personliga tj\u00e4nster har \u00f6kat med 40 000 personer under de senaste tre \u00e5ren.<span class=\"Footnote\"><sup>20<\/sup><\/span><br><\/p>\n\n\n\n<p>Utifr\u00e5n ett antagande att h\u00e4lften av dessa personer annars inte f\u00e5tt ett annat arbete har 20 000 personer g\u00e5tt fr\u00e5n bidragsberoende till sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning Om vi antar att dessa personer f\u00e5r ett jobb med en l\u00f6n motsvarande minimil\u00f6nen p\u00e5 23 000 kronor i m\u00e5naden och att l\u00f6nen utg\u00f6r 55 procent av f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet<sup><span class=\"Footnote\">21<\/span><\/sup>, inneb\u00e4r detta att BNP fr\u00e5n produktionssidan \u00f6kat med sammanlagt nio miljarder kronor eller strax under 0,2 procent under dessa tre \u00e5r.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Varje person som g\u00e5r fr\u00e5n bidrag till arbete f\u00f6rst\u00e4rker de offentliga finanserna med 340 000 kronor, enligt Finansdepartementets ber\u00e4kningskonventioner. Om 20 000 personer g\u00e5r fr\u00e5n bidrag till arbete inneb\u00e4r det en offentligfinansiell f\u00f6rb\u00e4ttring med sju miljarder kronor. Till detta kommer sannolikt andra vinster i form av minskad kriminalitet med mera.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">IT-tj\u00e4nster st\u00f6der framv\u00e4xten av nya arbetsmarknader<\/h3>\n\n\n\n<p>Olika typer av IT-system \u00e4r ocks\u00e5 helt avg\u00f6rande f\u00f6r framv\u00e4xten av helt nya arbetsmarknader med egenanst\u00e4llningsf\u00f6retag och gig-ekonomin.<sup><span class=\"Footnote\">22<\/span><\/sup><br><\/p>\n\n\n\n<p>En studie fr\u00e5n Svenskt N\u00e4ringsliv pekar p\u00e5 att 100 000 personer n\u00e5gon g\u00e5ng under \u00e5ret har arbetat f\u00f6r ett egenanst\u00e4llningsf\u00f6retag men endast en liten del av dem har haft arbetet som huvudsaklig inkomstk\u00e4lla.<span class=\"Footnote\"><sup>23<\/sup><\/span><br><\/p>\n\n\n\n<p>Andra rapporter fr\u00e5n Global Entrepreneurship Monitor\/Entrepren\u00f6rskapsforum) samt Uni Europa pekar p\u00e5 att fyra till fem procent av den arbetande befolkningen \u2013 motsvarande drygt 250 000 personer i Sverige \u2013 gig-arbetar minst en g\u00e5ng i m\u00e5naden. Gig-arbete \u00e4r vanligare bland unga. Tolv procent av de tillfr\u00e5gade mellan 16 och 24 \u00e5r uppgav att de verkade inom gig-ekonomin. Deltagandet minskade dock successivt med \u00e5ldern.<span class=\"Footnote\"><sup>24<\/sup><\/span><br><\/p>\n\n\n\n<p>Fokus i diskussionen om gig-ekonomin ligger ofta p\u00e5 de l\u00e5gbetalda gig-tj\u00e4nsterna som m\u00f6jlighet eller hot medan effekten p\u00e5 de h\u00f6gkvalificerade arbetena s\u00e4llan diskuteras. En stor effekt f\u00f6r dessa mer kvalificerade arbeten som i m\u00e5nga fall utf\u00f6rs av egenf\u00f6retagare eller sm\u00e5f\u00f6retag \u00e4r att det blivit avsev\u00e4rt l\u00e4ttare att hitta uppdrag och uppdragsgivare, samtidigt som konkurrensen h\u00e5rdnat.<span class=\"Footnote\"><sup>25<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tj\u00e4nstesektorn skapar kundv\u00e4rde som inte syns i statistiken<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>De ovan diskuterade produktivitetsm\u00e5tten utg\u00e5r fr\u00e5n det monet\u00e4ra v\u00e4rdet av det som produceras i ekonomin. Detta ger en god bild av utvecklingen av samh\u00e4llets resurser och hur effektiv produktionen \u00e4r.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Nationalr\u00e4kenskaperna utvecklades dock f\u00f6r att m\u00e4ta produktionen av fysiska varor och n\u00e4r fysiska varor omvandlas till digitala tj\u00e4nster uppst\u00e5r sv\u00e5righeter att m\u00e4ta detta. Den snabba framv\u00e4xten av olika digitala tj\u00e4nster \u2013 som i sin tur \u00e4r direkt kopplade till de kunskaps\u2013intensiva tj\u00e4nstesektorerna \u2013 inneb\u00e4r dock att de potentiella produktivitetsvinsterna underskattas. \u00c4ven skillnaden mellan uppm\u00e4tt BNP och vad som skulle kunna kallas den totala producerade nyttan i samh\u00e4llet blir allt st\u00f6rre. Framf\u00f6r allt har det s\u00e5 kallade konsument\u00f6verskottet \u2013 skillnaden mellan konsumentens upplevda v\u00e4rde och det denne betalar \u2013 \u00f6kat kraftigt. Till de sv\u00e5righeter att r\u00e4tt m\u00e4ta det totala v\u00e4rdet h\u00f6r:<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Digitala tj\u00e4nster ger merv\u00e4rden och \u00f6kad effektivitet<\/h3>\n\n\n\n<p>Gratis digitala tj\u00e4nster ger merv\u00e4rde till ekonomin men f\u00e5ngas inte upp i BNP. Dessutom leder digitala tj\u00e4nster till utebliven konsumtion av traditionella fysiska varor.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Ett gratis Skype-samtal skapar ett v\u00e4rde som inte bokf\u00f6rs i BNP. Samtidigt uteblir ett traditionellt telefonsamtal vilket inneb\u00e4r att BNP minskar. Konsumentv\u00e4rdet av att l\u00e4sa en tidning gratis p\u00e5 en l\u00e4splatta bokf\u00f6rs inte heller i BNP som i st\u00e4llet minskar eftersom konsumenten inte betalar f\u00f6r en fysisk tidning. <\/p>\n\n\n\n<p>En b\u00e4ttre optimering av v\u00e5r tid skapar effektivitetsvinster. I dag kan vi best\u00e4mma b\u00e5de vad vi vill se p\u00e5 TV och n\u00e4r vi vill g\u00f6ra det. Samma sak g\u00e4ller f\u00f6r v\u00e5r konsumtion. Vi beh\u00f6ver inte handla under mitten av dagen n\u00e4r vi \u00e4r som mest produktiva. V\u00e4rdet av v\u00e5r tid och produktivitet m\u00e4ts inte fullt ut i officiell statistik. BNP-statistiken m\u00e4ter allts\u00e5 inte v\u00e4rdet av mer effektiv fritidsanv\u00e4ndning till f\u00f6ljd av digitala innovationer.<span class=\"Footnote\"><sup>26<\/sup><\/span><br><\/p>\n\n\n\n<p>De digitala teknikskiftena ger merv\u00e4rde f\u00f6r konsumenter och f\u00f6retag. SCB m\u00e4ter gradvisa kvalitetsf\u00f6rb\u00e4ttringar av varor, och i viss m\u00e5n av tj\u00e4nster. F\u00f6rb\u00e4ttringar till f\u00f6ljd av teknikspr\u00e5ng missas d\u00e4remot ofta. Ett exempel \u00e4r streaming av musik och film. Summan av de l\u00f6ner och vinster som streaming genererar registreras visserligen som f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde, men konsumentnyttan av \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n CD-skivor och DVD-skivor till streaming r\u00e4knas inte in i BNP. Tv\u00e4rtom kan nettoeffekten bli en BNP-s\u00e4nkning.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Att tj\u00e4nsterna \u00e4r mer tillg\u00e4ngliga, via mobiltelefoner och surfplattor \u00f6kar dessutom konsumtionen. Vidare inneb\u00e4r digitala tj\u00e4nster ofta en automatisering och effektivisering, d\u00e4r m\u00e5nga mellanledstj\u00e4nster utf\u00f6rs av konsumenten. Tj\u00e4nster flyttar d\u00e5 fr\u00e5n den del av ekonomin som registreras i BNP till hush\u00e5llsarbete som inte registreras.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Sv\u00e5rt att m\u00e4ta de positiva effekterna<\/h3>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r sv\u00e5rt att m\u00e4ta den faktiska konsumtionen och priset per enhet. N\u00e4r SCB ber\u00e4knar f\u00f6r\u00e4ndringen i hush\u00e5llens konsumtion av streamingtj\u00e4nster utg\u00e5r man fr\u00e5n oms\u00e4ttningen i de f\u00f6retag som tillhandah\u00e5ller dessa tj\u00e4nster till hush\u00e5llen. Det inneb\u00e4r att SCB f\u00e5ngar upp om allt fler betalar f\u00f6r abonnemang och om abonnemangen blir dyrare. Men om utbudet av musik \u00f6kar kraftigt inom ett abonnemang, eller om abonnenten lyssnar p\u00e5 allt fler l\u00e5tar, \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00e5nga denna konsumtions\u00f6kning.<span class=\"Footnote\"><sup>27<\/sup><\/span><br><\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r ocks\u00e5 sv\u00e5rt att m\u00e4ta f\u00f6rb\u00e4ttrad kvalitet i de digitala tj\u00e4nsterna. Kvalitetsf\u00f6rb\u00e4ttringar p\u00e5 konsumenttj\u00e4nster antas av SCB \u00f6ver lag vara sm\u00e5. Detta har sannolikt fungerat relativt v\u00e4l s\u00e5 l\u00e4nge m\u00e5nga tj\u00e4nster h\u00f6ll en stabil kvalitet \u00f6ver tid men i och med digitaliseringen blir det ett mer tveksamt antagande. Att v\u00e4rdera en f\u00f6rb\u00e4ttrad funktion i en digital tj\u00e4nst och d\u00e4rmed korrigera priset p\u00e5 ett abonnemang med mera \u00e4r dessutom sv\u00e5rt. Att kunna bed\u00f6ma<br>kvalitetsf\u00f6r\u00e4ndringarna blir \u00e4nnu sv\u00e5rare av den stora m\u00e4ngden olika aff\u00e4rsmodeller, digitala tj\u00e4nster och den snabba innovationstakten.<span class=\"Footnote\"><sup>28<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>Slutligen inneb\u00e4r de digitala tj\u00e4nsterna att kvaliteten p\u00e5 den egna konsumtionen kan f\u00f6rb\u00e4ttras, till exempel genom h\u00e4lsoappar, liksom att hush\u00e5llen skapar n\u00e4tinneh\u00e5ll som hj\u00e4lper andra konsumenter och f\u00f6retag. Det blir ocks\u00e5 allt l\u00e4ttare f\u00f6r hush\u00e5ll att producera och s\u00e4lja varor och tj\u00e4nster som inte r\u00e4knas in i BNP, till exempel f\u00f6rs\u00e4ljning p\u00e5 Blocket.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4nnu saknas st\u00f6rre studier av de samlade effekterna av dessa f\u00f6r\u00e4ndringar. Tillg\u00e4ngliga studier konstaterar dock att de digitala tj\u00e4nster som har st\u00f6rst v\u00e4rde f\u00f6r konsumenterna \u00e4r s\u00f6kmotorer, e-post samt navigering och kartor. Dessa tj\u00e4nster anges i h\u00f6g grad som helt n\u00f6dv\u00e4ndiga b\u00e5de privat och i arbetet. Det \u00e4r dessutom tj\u00e4nster d\u00e4r det inte finns j\u00e4mf\u00f6rbara off-line-substitut.<span class=\"Footnote\"><sup>29<\/sup><\/span><\/p>\n\n\n\n<p>Brynjolfsson (2019) fann att om man inkluderade konsumentmerv\u00e4rdet av bara en digital vara \u2013 Facebook \u2013 i BNP skulle det ha \u00f6kat USA:s BNP-tillv\u00e4xt med i genomsnitt 0,11 procentenheter per \u00e5r fr\u00e5n 2004 till 2017. Under denna period \u00f6kade BNP med i genomsnitt 1,83 procent per \u00e5r. Rapportens slutsats \u00e4r att det \u00e4r uppenbart att BNP har underskattats avsev\u00e4rt under den tiden.<\/p>\n\n\n\n<p>Sammantaget visar detta att digitala tj\u00e4nster inneb\u00e4r att BNP-utvecklingen underskattas och att v\u00e4rdet f\u00f6r samh\u00e4llet likav\u00e4l som f\u00f6r den enskilde med all sannolikhet \u00f6kar \u00e4n snabbare. Detta inneb\u00e4r att produktivitetsutvecklingen underskattas avsev\u00e4rt. Utifr\u00e5n tillg\u00e4ngliga studier i USA kan BNP-tillv\u00e4xten f\u00f6rsiktigtvis ha underskattats med 0,2 \u2013 0,3 procent per \u00e5r. Detta \u00e4r i grunden en effekt av innovation och tillv\u00e4xt i de kunskapsintensiva tj\u00e4nsten\u00e4ringarna som sedan sprids i ekonomin.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 22:<\/mark> Uppskattat medianv\u00e4rde p\u00e5 olika digitala tj\u00e4nster hos anv\u00e4ndare i USA<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"647\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.57.06-1180x647.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72784\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.57.06-1180x647.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.57.06-580x318.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.57.06-380x208.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.57.06-768x421.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.57.06-1536x842.png 1536w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-08.57.06.png 1576w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: Brynjolfsson (2019)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Tj\u00e4nster lyfter produktiviteten i industrin<\/h3>\n\n\n\n<p>Den kunskapsintensiva tj\u00e4nstesektorn \u00e4r allts\u00e5 viktig f\u00f6r att \u00f6ka produktiviteten i andra sektorer av ekonomin. Framf\u00f6r allt g\u00e4ller detta tj\u00e4nster kopplade till IT- och kommunikation. I tidigare avsnitt betonades betydelsen f\u00f6r hush\u00e5llen men samma analys g\u00e4ller ocks\u00e5 i h\u00f6g grad f\u00f6r sm\u00e5f\u00f6retagen. IT-system som mail, s\u00f6kprocesser eller olika redovisningssystem \u00e4r i praktiken helt avg\u00f6rande f\u00f6r stora delar av f\u00f6retagssektorn.<\/p>\n\n\n\n<p>De kunskapsintensiva tj\u00e4nsternas betydelse f\u00f6r produktivitetsutvecklingen i industrin kan belysas p\u00e5 olika s\u00e4tt:<\/p>\n\n\n\n<p>Som framgick ovan f\u00f6rklaras den helt \u00f6verv\u00e4gande delen av industrins produktivitets\u00f6kning av multifaktorproduktiviteten, den del som inte kan f\u00f6rklaras av mer kapital eller arbete, utan beror p\u00e5 teknologiska, marknadsf\u00f6ringsm\u00e4ssiga, logistiska eller organisatoriska f\u00f6r\u00e4ndringar. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r i sin tur direkt kopplade till informations och kommunikationsteknologi samt olika lednings- och organisationssystem.<\/p>\n\n\n\n<p>Industrins ink\u00f6p av tj\u00e4nster har \u00f6kat kraftigt de senaste decennierna till f\u00f6ljd av outsourcing av interna tj\u00e4nsteverksamheter och p\u00e5 grund av h\u00f6gre tj\u00e4nsteinneh\u00e5ll i produkterna. Drygt 25 procent av den svenska industriexporten \u2013 r\u00e4knat utifr\u00e5n f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet \u2013 best\u00e5r nu av tj\u00e4nster. Inneh\u00e5llet av kunskapsintensiva tj\u00e4nster \u00e4r drygt tio procent.<sup><span class=\"Footnote\">30<\/span><\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>SCB:s input\/output-statistik visar att sysselsatta inom f\u00f6retagstj\u00e4nster utg\u00f6r tio till 15 procent av den samlade direkta och indirekta syssels\u00e4ttningen i industrin. Statistiken visar ocks\u00e5 att industrif\u00f6retagens externa utgifter f\u00f6r ink\u00f6p av f\u00f6retagstj\u00e4nster 2021 uppgick till 26 miljarder kronor eller n\u00e4stan 15 procent av de samlade externa ink\u00f6pen ut\u00f6ver r\u00e5varor och handelsutgifter.<\/p>\n\n\n\n<p>En grov egen ber\u00e4kning utifr\u00e5n tillg\u00e4nglig statistik ger vid handen att ink\u00f6pen av kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster bidragit till en \u00f6kad produktivitet i industrin p\u00e5 0,3 \u2013 0,4 procent per \u00e5r och d\u00e5 \u00e4r effekterna i form av att dessa system kan ge upphov till MFP-f\u00f6rb\u00e4ttringar enligt ovan inte medr\u00e4knade.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Tj\u00e4nster \u00e4r en allt viktigare del i v\u00e4rdekedjan<\/h3>\n\n\n\n<p>F\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet i industriproduktionen har till f\u00f6ljd av h\u00e5rdare konkurrens fr\u00e5n l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder f\u00f6r sj\u00e4lva produktionen i h\u00f6gre grad kommit att vara dels i de tidiga forsknings- och designdelarna, dels i slutleden vad g\u00e4ller kundn\u00e4rhet, varum\u00e4rken med mera. I dessa verksamheter drivs konkurrenskraften fr\u00e4mst av teknologi, kunskap och innovation \u00e4n av l\u00e5ga l\u00f6ner. I mitten, som fr\u00e4mst \u00e4r traditionell produktion och sammans\u00e4ttning, \u00e4r f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdena l\u00e4gre och konkurrensen om jobben st\u00f6rre.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 1970-talet var kurvan i det n\u00e4rmaste horisontell. Det betyder att skillnaderna i termer av f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rden var relativt sm\u00e5 mellan de olika stegen, eftersom produktionsprocessen d\u00e5 i stor utstr\u00e4ckning skedde i utvecklade ekonomier med liknande kostnader. N\u00e4r f\u00f6retagen f\u00f6rl\u00e4gger produktionen till l\u00e4nder med l\u00e4gre l\u00f6nekostnader \u00f6verf\u00f6r de oftast ocks\u00e5 ny produktionsteknologi. Detta g\u00e4ller speciellt om det sker inom ramen f\u00f6r en koncern. Genom att verksamheter i l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder f\u00e5r tillg\u00e5ng till modern teknologi sjunker kostnaden \u00e4nnu mer, vilket driver ned f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdena i de aktiviteter som f\u00f6rl\u00e4ggs i l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder. Slutsatsen av detta blir att kurvan sjunker i mitten och stiger i \u00e4ndarna. S\u00e5v\u00e4l de tidiga som de sena faserna \u00e4r processer med ett stort tj\u00e4nsteinneh\u00e5ll, det vill s\u00e4ga med en stark koppling till de kunskapsintensiva tj\u00e4nstesektorerna.<\/p>\n\n\n\n<p>Kopplingen mellan f\u00f6retagens konkurrenskraft och den kunskapsintensiva tj\u00e4nstesektorn \u00e4r d\u00e4rmed \u00e4n viktigare.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Diagram 23:<\/mark> Smile-kurvan<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"512\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-09.06.12-1180x512.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72785\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-09.06.12-1180x512.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-09.06.12-580x252.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-09.06.12-380x165.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-09.06.12-768x333.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-09.06.12-1536x667.png 1536w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-09.06.12.png 1608w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: Svenskt N\u00e4ringsliv, 2019<\/figcaption><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='6.-viktiga-faktorer-bakom-produktivitetsutvecklingen' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">6. <strong>Viktiga faktorer bakom<\/strong> <strong>produktivitetsutvecklingen<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p>Som framg\u00e5tt i avsnitten ovan har produktivitetsutvecklingen i tj\u00e4nstesektorn i f\u00f6rh\u00e5llande till industrin varit relativt snabb under det senaste decenniet. Fr\u00e4mst g\u00e4ller det de kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna \u2013 framf\u00f6r allt IT-relaterade \u2013 och handeln. Produktivitetstillv\u00e4xten i tj\u00e4nstesektorn i Sverige har varit god j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga OECD-l\u00e4nder. En rad faktorer har bidragit till detta.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Sverige ligger \u00f6ver lag mycket h\u00f6gt i internationella rankingar \u00f6ver IT-kunskap och IT-kompetens vilket bidrar till b\u00e5de utvecklingen av nya produktionssystem och till en effektiv anv\u00e4ndning av resurser. Ett problem f\u00f6r tj\u00e4nstesektorn och det s\u00e4tt som produktiviteten m\u00e4ts, \u00e4r dock att teknikutvecklingen i h\u00f6g grad lett till konsumentnytta snarare \u00e4n att f\u00f6retagen kunnat h\u00f6ja priserna. Tv\u00e4rtom har i flera fall traditionella int\u00e4ktsk\u00e4llor som annonser med mera minskat.<\/li>\n\n\n\n<li>SNS konjunkturr\u00e5d visar att andelen immateriellt kapital \u2013 d\u00e4ribland f\u00f6retagsspecifika IT-system med mera \u2013 \u00e4r h\u00f6g i Sverige i en internationell j\u00e4mf\u00f6relse. Rapporten konstaterar ocks\u00e5 att Sverige fortfarande \u00e4r ledande i m\u00e5nga branscher, s\u00e5som information och kommunikation.<span class=\"Footnote\"><sup>31<\/sup><\/span><\/li>\n\n\n\n<li>H\u00f6g IT-kompetens i befolkningen och fackf\u00f6reningar som bejakar ny teknik har underl\u00e4ttat introduktionen av ny teknik som driver produktiviteten.<\/li>\n\n\n\n<li>Nyf\u00f6retagandet \u00e4r h\u00f6gt i tj\u00e4nstesektorn vilket ger m\u00e5nga nya aff\u00e4rsid\u00e9er p\u00e5 marknaden och bidrar d\u00e4rmed b\u00e5de till den tekniska utvecklingen och till \u00f6kad konkurrens. Intr\u00e4de och uttr\u00e4de av f\u00f6retag spelar en st\u00f6rre roll f\u00f6r att driva produktiviteten i tj\u00e4nstesektorn \u00e4n i industrin.<\/li>\n\n\n\n<li>Tj\u00e4nstesektorn har under de senaste decennierna blivit avsev\u00e4rt mer utsatt f\u00f6r internationell konkurrens. Det har skett direkt genom \u00f6kad import och export av tj\u00e4nster men \u00e4ven indirekt som genom att tj\u00e4nsternas betydelse som insatsvaror i annan export \u00f6kat. De nya tekniska l\u00f6sningarna p\u00e5 IT-sidan, framv\u00e4xten av plattformar och gig-ekonomi medf\u00f6r ocks\u00e5 en starkt \u00f6kad internationell konkurrens.<\/li>\n\n\n\n<li>F\u00f6retagen som producerar f\u00f6retagstj\u00e4nster har stora, och i m\u00e5nga fall v\u00e4rldsledande, svenska industrif\u00f6retag som kunder. Deras krav driver p\u00e5 utveckling och produktivitet \u00e4ven i tj\u00e4nstesektorn.<\/li>\n\n\n\n<li>Svenska tj\u00e4nstef\u00f6retag har expanderat kraftigt utomlands, samtidigt som det utl\u00e4ndska \u00e4gandet av svenska tj\u00e4nstef\u00f6retag \u00f6kat snabbt, \u00e4ven detta driver p\u00e5 kunskap och konkurrens.<\/li>\n\n\n\n<li>Industrin drog tidigt f\u00f6rdel av IT-tekniken, mer automatiserade maskiner, datoriserade lagersystem med mera. F\u00f6r tj\u00e4nstesektorerna har introduktionen av den nya tekniken tagit l\u00e4ngre tid men de positiva effekterna syns nu allt tydligare.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='7.-forslag-for-mer-tillvaxt-i-tjanstesektorn' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">7. F\u00f6rslag f\u00f6r mer tillv\u00e4xt i tj\u00e4nstesektorn<\/h2>\n\n\n\n<p>Tj\u00e4nstesektorns betydelse f\u00f6r v\u00e4lst\u00e5nd, jobb och produktivitet har \u00f6kat avsev\u00e4rt sedan millennieskiftet.<br><\/p>\n\n\n\n<p>Potentialen f\u00f6r fortsatt tillv\u00e4xt i tj\u00e4nstesektorn \u00e4r stor. Det g\u00e4ller s\u00e4rskilt de kunskapsintensiva branscherna. En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att tj\u00e4nstesektorn ska kunna forts\u00e4tta att v\u00e4xa \u00e4r en b\u00e4ttre tillg\u00e5ng p\u00e5 arbetskraft med r\u00e4tt kompetens. D\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs det fortsatta reformer f\u00f6r att \u00f6ka utbudet av arbetskraft generellt och f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla den kompetens som tj\u00e4nstef\u00f6retagen beh\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<p>Det beh\u00f6vs \u00e4ven reformer f\u00f6r att underl\u00e4tta finansieringen av investeringar i medarbetarnas kompetens och andra immateriella investeringar som \u00e4r viktiga f\u00f6r den kunskapsintensiva tj\u00e4nstesektorn. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att den fortsatta effektiviseringspotential som finns i digitalisering och AI tas tillvara och inte hindras av omotiverade regleringar.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">S\u00e4nk skatten p\u00e5 arbete<\/h3>\n\n\n\n<p>Skatten p\u00e5 arbetsinkomster har s\u00e4nkts i Sverige de senaste 15 \u00e5ren men \u00e4r alltj\u00e4mt h\u00f6g internationellt sett. S\u00e4nkta skatter p\u00e5 arbete genom ut\u00f6kade jobbskatteavdrag f\u00f6r l\u00e5g- och medelinkomsttagare och s\u00e4nkta marginalskatter f\u00f6r h\u00f6gre inkomster beh\u00f6vs f\u00f6r att fr\u00e4mja utbudet av arbetskraft till alla typer av yrken.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Sk\u00e4rp kraven p\u00e5 aktivitet i bidragssystemen<\/h3>\n\n\n\n<p>En betydande del av de som l\u00e5ngvarigt st\u00e5r utan arbete \u00e4r beroende av ekonomiskt bist\u00e5nd. F\u00f6r att st\u00e4rka deras incitament att g\u00f6ra sig anst\u00e4llningsbara b\u00f6r kraven p\u00e5 aktivitet sk\u00e4rpas och skillnaden mellan inkomsten fr\u00e5n ekonomiskt bist\u00e5nd och heltidsarbete \u00f6ka.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Matcha fler arbetsl\u00f6sa till lediga jobb<\/h3>\n\n\n\n<p>Trots h\u00f6g arbetsl\u00f6shet r\u00e5der det brist p\u00e5 arbetskraft \u00e4ven i enklare yrken. Reformeringen av Arbetsf\u00f6rmedlingen inneb\u00e4r att frist\u00e5ende jobbf\u00f6rmedlare i huvudsak tagit \u00f6ver uppdraget att rusta och matcha de arbetsl\u00f6sa till jobb eller utbildning. Insatser f\u00f6r att matcha arbetsl\u00f6sa med lediga jobb ger resultat. Fyra av tio som deltagit i Rusta och matcha \u2013 en insats f\u00f6r arbetsl\u00f6sa som sk\u00f6ts av frist\u00e5ende leverant\u00f6rer \u2013 har arbete efter\u00e5t. Antalet deltagare i denna insats \u2013 och liknande matchningsinsatser \u2013 beh\u00f6ver \u00f6ka fram\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Bygg ut arbetsmarknadsutbildningarna<\/h3>\n\n\n\n<p>En arbetsmarknadsutbildning \u00e4r en relativt kort yrkesinriktad utbildning som erbjuds vissa arbetss\u00f6kande. Utbildningarna \u00e4r riktade mot bristyrken och viktiga f\u00f6r vissa branschers kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning. Arbetsmarknadsutbildningarna dras dock med flera problem. Antalet deltagare i utbildningarna har halverats de senaste tio \u00e5ren och andelen deltagare som b\u00f6rjar arbeta efter avslutad utbildning \u00e4r f\u00f6r l\u00e5gt. Platserna i arbetsmarknadsutbildningar b\u00f6r \u00f6ka men detta b\u00f6r ske i samverkan med n\u00e4ringslivet s\u00e5 att inneh\u00e5llet anpassas efter f\u00f6retagens behov.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Dimensionera h\u00f6gre utbildningar mer efter arbetsmarknadens behov<\/h3>\n\n\n\n<p>Svensk h\u00f6gskoleutbildning styrs idag fr\u00e4mst av studenternas efterfr\u00e5gan. Det beh\u00f6vs en starkare styrning som premierar utbildningar som efterfr\u00e5gas p\u00e5 arbetsmarknaden. Det kan handla om ekonomiska modeller d\u00e4r anslagen till l\u00e4ros\u00e4tenas utbildningar p\u00e5verkas av hur stor andel av de utexaminerade studenterna som har arbete efter\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Utbilda fler ingenj\u00f6rer<\/h3>\n\n\n\n<p>Utvecklingen av ny teknik, processer och produkter kr\u00e4ver ingenj\u00f6rskompetens men idag utbildas alltf\u00f6r f\u00e5 ingenj\u00f6rer i Sverige. Av de som p\u00e5b\u00f6rjar en ingenj\u00f6rsutbildning hoppar h\u00e4lften av innan examen. Resurstilldelningssystem f\u00f6r universitet och h\u00f6gskolor b\u00f6r p\u00e5 sikt styra utbildningsutbudet mer mot kvalitet och arbetsmarknadens behov. <\/p>\n\n\n\n<p>Det kr\u00e4vs \u00e4ven andra \u00e5tg\u00e4rder som snabbare kan mildra ingenj\u00f6rsbristen. Viktigast \u00e4r att \u00e5terst\u00e4lla anslagsniv\u00e5n per student inom naturvetenskap och teknik, efter trettio \u00e5r av krympande ers\u00e4ttning. F\u00f6r att ytterligare \u00f6ka genomstr\u00f6mningen p\u00e5 ingenj\u00f6rsutbildningarna b\u00f6r regeringen ta reda p\u00e5 orsakerna till avhoppen och genomf\u00f6ra de \u00e5tg\u00e4rder som beh\u00f6vs.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">V\u00e4rna arbetskraftsinvandringen<\/h3>\n\n\n\n<p>Sveriges attraktionskraft f\u00f6r internationella talanger \u00e4r viktig inte minst f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen inom de kunskapsintensiva tj\u00e4nstebranscherna. Arbetskraftsinvandringen \u00e4r redan idag ett viktigt inslag i yrken inom IT och teknik. <\/p>\n\n\n\n<p>Rekryteringen hindras i dagsl\u00e4get av l\u00e5nga handl\u00e4ggningstider f\u00f6r arbetstillst\u00e5nd som leder till att svenska f\u00f6retag g\u00e5r miste om viktiga rekryteringar. Handl\u00e4ggningen av arbetstillst\u00e5nd f\u00f6r h\u00f6gkvalificerad arbetskraft b\u00f6r ske i ett eget snabbsp\u00e5r. Utl\u00e4ndska studenter och forskare b\u00f6r ocks\u00e5 f\u00e5 ett extra \u00e5r f\u00f6r att stanna och s\u00f6ka jobb i Sverige efter examen redan n\u00e4r de f\u00e5r uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd f\u00f6r studier. <\/p>\n\n\n\n<p>Behov av arbetskraftsinvandring finns \u00e4ven i andra yrken inom tj\u00e4nstesektorn. Regeringens planer att forts\u00e4tta att h\u00f6ja l\u00f6negolvet f\u00f6r arbetstillst\u00e5nd till 100 procent av medianl\u00f6nen riskerar att leda till brist p\u00e5 arbetskraft inom m\u00e5nga yrken.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Inf\u00f6r ett kompetensavdrag<\/h3>\n\n\n\n<p>I dag \u00e4r det billigare att investera i anl\u00e4ggningar och maskiner \u00e4n i medarbetare. Detta \u00e4r ett problem f\u00f6r de branscher som till exempel utvecklar AI och andra digitala redskap d\u00e4r kunskapsniv\u00e5n utvecklas snabbt. Ett skatteavdrag f\u00f6r investeringar i medarbetares kompetens skulle g\u00f6ra dessa mer attraktiva. Detta skulle st\u00e4rka de kunskapsintensiva tj\u00e4nstef\u00f6retagens internationella konkurrenskraft.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Underl\u00e4tta tj\u00e4nstef\u00f6retagens finansiering<\/h3>\n\n\n\n<p>Tj\u00e4nstef\u00f6retagens tillg\u00e5ngar domineras i m\u00e5nga fall av immateriellt kapital som \u00e4r sv\u00e5rt att ha som s\u00e4kerheter vid traditionella bankl\u00e5n. Idag har l\u00e5nat kapital en skattef\u00f6rdel gentemot aktiebaserat kapital, vilket leder till felallokering av resurser i n\u00e4ringslivet bort fr\u00e5n immateriella investeringar. L\u00e4gre skatt p\u00e5 l\u00e5ngsiktigt sparande p\u00e5 aktiemarknaden \u00e4r en m\u00f6jlighet. St\u00f6rre m\u00f6jligheter f\u00f6r pensionskapital att investera i svensk aktiemarknad och riskkapital \u00e4r en annan.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Se \u00f6ver trygghetssystemen f\u00f6r f\u00f6retagare<\/h3>\n\n\n\n<p>En internationellt sett h\u00f6g andel svenskar anser sig ha aff\u00e4rsid\u00e9er f\u00f6r egna f\u00f6retag, men den stora majoriteten v\u00e4ljer att aldrig f\u00f6rverkliga dessa. En ofta angiven anledning \u00e4r de betydligt s\u00e4mre och mer sv\u00e5r\u00f6verblickbara trygghetssystemen f\u00f6r f\u00f6retagare.<br>Se \u00f6ver trygghetssystemen f\u00f6r f\u00f6retagare s\u00e5 att fler v\u00e5gar f\u00f6rverkliga sina f\u00f6retagarid\u00e9er.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Moderna regelverk<\/h3>\n\n\n\n<p>S\u00e4kerst\u00e4ll att omotiverade offentliga regelverk inte hindrar introduktionen av ny teknik s\u00e5 att effektiviseringspotentialen som finns i digitalisering och AI kan utnyttjas. Inf\u00f6randet av nya regler f\u00f6r ny teknik m\u00e5ste kunna motiveras av en identifierad problemst\u00e4llning. Ett nytt fenomen \u00e4r i sig inte sk\u00e4l f\u00f6r behovet av \u00e5tg\u00e4rd. Lagstiftning f\u00f6r ny teknik ska vara teknikneutral och baseras p\u00e5 funktionskrav.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='bilaga-1.-tjanstesektorn-delsektorer-enligt-sni-2007' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\">Bilaga 1.<\/mark> Tj\u00e4nstesektorn delsektorer enligt SNI 2007<\/h2>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"599\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.05.38-1180x599.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72790\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.05.38-1180x599.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.05.38-580x295.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.05.38-380x193.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.05.38-768x390.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.05.38-1536x780.png 1536w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.05.38.png 1630w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"836\" height=\"1212\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.06.01.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72791\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.06.01.png 836w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.06.01-580x841.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.06.01-380x551.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.06.01-768x1113.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 836px) 100vw, 836px\" \/><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='bilaga-2.-tabeller' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><strong>Bilaga 2<\/strong>.<\/mark> <strong>Tabeller<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Tabell B1: <\/mark>Tillv\u00e4xt i f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde inom den privata<\/strong> <strong>tj\u00e4nstesektorns branscher, fasta priser<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"556\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.07.04-1180x556.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72792\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.07.04-1180x556.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.07.04-580x273.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.07.04-380x179.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.07.04-768x362.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.07.04.png 1214w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: SCB Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Tabell B2:<\/mark> N\u00e4ringsliv totalt samt industri tillv\u00e4xt i f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde, fasta priser<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"808\" height=\"238\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.08.05.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-72793\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.08.05.png 808w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.08.05-580x171.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.08.05-380x112.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/Skarmavbild-2024-04-15-kl.-10.08.05-768x226.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 808px) 100vw, 808px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: SCB Nationalr\u00e4kenskaperna<\/figcaption><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='referenser-och-litteratur' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><strong>Referenser och litteratur<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p>Almega, 2014; F\u00f6retagstj\u00e4nster \u2013 allt viktigare f\u00f6r Sveriges produktion och konkurrenskraft. <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/2014\/11\/foretagstjanster-allt-viktigare-for-sveriges-produktion-och-konkurrenskraft\/\">www.almega.se\/2014\/11\/foretagstjanster-allt-viktigare-for-sveriges-produktion-och-konkurrenskraft\/ <\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Almega, 2023; Jobben som bryter arbetsl\u00f6sheten i s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den. <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/2023\/05\/jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/\">www.almega.se\/2023\/05\/jobben-som-bryter-arbetslosheten-i-sarskilt-utsatta-omraden\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Breman, A. och Fell\u00e4nder, A., 2014; Diginomics \u2013 nya ekonomiska drivkrafter, Ekonomisk debatt 2014:6. <a href=\"https:\/\/www.nationalekonomi.se\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/42-6-abaf.pdf\">www.nationalekonomi.se\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/42-6-abaf.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Brynjolfsson,E. 2019; Accounting for the Value of New and Free Goods in the Digital Economy, NBER. <a href=\"http:\/\/www.nber.org\/papers\/w25695\">www.nber.org\/papers\/w25695<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Business Sweden, 2023; Moln p\u00e5 investerarhimlen. <a href=\"https:\/\/www.business-sweden.com\/globalassets\/moln-pa-investerarhimlen.pdf\">www.business-sweden.com\/globalassets\/moln-pa-investerarhimlen.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Digitaliseringskommissionen, 2016; F\u00f6r digitalisering i tiden, SOU 2016:89. <a href=\"https:\/\/www.regeringen.se\/contentassets\/f7d07b214e2c459eb5757cea206e6701\/sou-2016_89_webb.pdf\">www.regeringen.se\/contentassets\/f7d07b214e2c459eb5757cea206e6701\/sou-2016_89_webb.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Entrepren\u00f6rskapsforum, 2019; Entrepren\u00f6rskap i Sverige \u2013 Nationell GEM-rapport 2019. <a href=\"https:\/\/entreprenorskapsforum.se\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/GEM2019_Nationell_rapport_web.pdf\">GEM2019_Nationell_rapport_web.pdf (entreprenorskapsforum.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>ECIPE, 2018; De ekonomiska vinsterna av globaliseringen f\u00f6r f\u00f6retag och konsumenter. <a href=\"https:\/\/ecipe.org\/publications\/de-ekonomiska-vinsterna-av-globalisering-for-foretag-och-konsumenter\/\">De ekonomiska vinsterna av globalisering f\u00f6r f\u00f6retag och konsumenter | (ecipe.org)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Industriekonomerna, 2023; M\u00e5nga nya jobb tack vare industrin och dess gr\u00f6na omst\u00e4llning. <a href=\"https:\/\/industriarbetsgivarna.se\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/IO-analys-2023-Industriekonomerna-1.pdf\">IO-analys-2023-Industriekonomerna-1.pdf <\/a>(industriarbetsgivarna.se)<\/p>\n\n\n\n<p>SCB Input-output-analys.<\/p>\n\n\n\n<p>SCB Nationalr\u00e4kenskaperna.<\/p>\n\n\n\n<p>SCB, 2010; Konsumentprisindex 2010 PR 0101.<\/p>\n\n\n\n<p>SNS Konjunkturr\u00e5dsrapport, 2024; N\u00e4ringslivets produktivitetsutveckling. <a href=\"https:\/\/www.sns.se\/artiklar\/konjunkturradets-rapport-2024-naringslivets-produktivitetsutveckling\/\">Konjunkturr\u00e5dets rapport 2024. N\u00e4ringslivets produktivitetsutveckling &#8211; SNS<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Svenskt N\u00e4ringsliv; 2018; Globala v\u00e4rdekedjor, konkurrenskraft och l\u00f6ner. <a href=\"https:\/\/www.svensktnaringsliv.se\/bilder_och_dokument\/j2v97v_globala_vardekedjor_webbpdf_1004081.html\/globala_vardekedjor_webb.pdf\">www.svensktnaringsliv.se\/bilder_och_dokument\/j2v97v_globala_vardekedjor_webbpdf_1004081.html\/globala_vardekedjor_webb.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Svenskt N\u00e4ringsliv, 2020; Framtidens digitala arbetsmarknad. <a href=\"https:\/\/www.svensktnaringsliv.se\/bilder_och_dokument\/rapporter\/dmgzgh_webbversionpdf_1151072.html\/d66a2c2d-70ce-4080-b974-c121e15fe1bc.pdf\">www.svensktnaringsliv.se\/bilder_och_dokument\/rapporter\/dmgzgh_webbversionpdf_1151072.html\/d66a2c2d-70ce-4080-b974-c121e15fe1bc.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Svenskt N\u00e4ringsliv, 2021; F\u00f6retagen vill v\u00e4xa \u2013 men tillv\u00e4xthinder g\u00f6r det sv\u00e5rt. <a href=\"https:\/\/www.svensktnaringsliv.se\/bilder_och_dokument\/rapporter\/n9qlul_rapport_webbversionpdf_1170517.html\/rapport_webbversion.pdf\">www.svensktnaringsliv.se\/bilder_och_dokument\/rapporter\/n9qlul_rapport_webbversionpdf_1170517.html\/rapport_webbversion.pdf<\/a><br><br>Svenskt N\u00e4ringsliv, 2023; Reformer f\u00f6r \u00f6kad produktivitet och tillv\u00e4xt. <a href=\"https:\/\/www.svensktnaringsliv.se\/bilder_och_dokument\/rapporter\/tk16zg_reformer-for-okad-produktivitet-och-tillvaxtpdf_1201204.html\/Reformer+f%25C3%25B6r+%25C3%25B6kad+produktivitet+och+tillv%25C3%25A4xt.pdf\">www.svensktnaringsliv.se\/bilder_och_dokument\/rapporter\/tk16zg_reformer-for-okad-produktivitet-och-tillvaxtpdf_1201204.html\/Reformer+f%25C3%25B6r+%25C3%25B6kad+produktivitet+och+tillv%25C3%25A4xt.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Teknikf\u00f6retagen, 2021; Den konkurrensutsatta sektorn mer \u00e4n industrin. <a href=\"https:\/\/www.teknikforetagen.se\/nyhetscenter\/ekonomisk-analys\/konjunkturrapporter\/den-konkurrensutsatta-sektorn-mer-an-industrin---teknikforetagens-input-output-analys-2021\/\">www.teknikforetagen.se\/nyhetscenter\/ekonomisk analys\/konjunkturrapporter\/den-konkurrensutsatta-sektorn-mer-an-industrin&#8212;teknikforetagens-input-output-analys-2021\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Teknikf\u00f6retagen, 2022; Hur digitalt mogen \u00e4r teknikindustrin?<a href=\"https:\/\/www.teknikforetagen.se\/globalassets\/rapporter--publikationer\/digitalisering\/digital-mognad_2022.pdf\"> www.teknikforetagen.se\/globalassets\/rapporter&#8211;publikationer\/digitalisering\/digital-mognad_2022.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Tillv\u00e4xtanalys, 2020; Tj\u00e4nstesektorns storhet, PM 2010:14. <a href=\"http:\/\/www.tillvaxtanalys.se\/ download\/18.62dd45451715a00666f1bfc7\/1586366163494\/WP_PM_2010_14.pdf\">www.tillvaxtanalys.se\/download\/18.62dd45451715a00666f1bfc7\/1586366163494\/WP_PM_2010_14.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Tillv\u00e4xtanalys, olika \u00e5r; Svenska koncerner med dotterbolag i utlandet.<\/p>\n\n\n\n<p>Tillv\u00e4xtanalys, olika \u00e5r; Nystartade f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n<p>Tillv\u00e4xtanalys, olika \u00e5r; Utlands\u00e4gda f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n<p>Tillv\u00e4xtverket, 2020; F\u00f6retagens villkor och verklighet. <a href=\"https:\/\/tillvaxtverket.se\/tillvaxtverket\/publikationer\/publikationer2022\/foretagensvillkorochverklighet2020huvudrapport.1443.html\">F\u00f6retagens villkor och verklighet 2020 -huvudrapport &#8211; Tillv\u00e4xtverket (tillvaxtverket.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Tillv\u00e4xtverket, 2023; F\u00f6retagens villkor och verklighet. <a href=\"https:\/\/tillvaxtverket.se\/tillvaxtverket\/publikationer\/publikationer2023\/foretagensvillkorochverklighet2023.4951.html\">F\u00f6retagens villkor och verklighet 2023 -Tillv\u00e4xtverket (tillvaxtverket.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Udd\u00e9n Sonneg\u00e5rd, E. m.fl.; Den svenska modellens framtid, Ratio, 2022.<\/p>\n\n\n\n<p>Uni Europa, 2017; What is the gig economy? <a href=\"http:\/\/www.uni-europa.org\/news\/what-is-the-gig-economy\">www.uni-europa.org\/news\/what-is-the-gig-economy<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den svenska produktivitets\u00f6kningen har varit svag av under de senaste 15 \u00e5ren. F\u00f6rsvagningen beror inte p\u00e5 tj\u00e4nstesektorn. D\u00e4r \u00f6kar produktiviteten snabbare \u00e4n i tj\u00e4nstef\u00f6retag i omv\u00e4rlden, enligt en ny rapport fr\u00e5n Almega. \u201dTj\u00e4nstesektorn skapar dessutom mer v\u00e4rde \u00e4n vad som syns i nationalr\u00e4kenskaperna\u201d, s\u00e4ger Patrick Joyce, chefekonom Almega.<\/p>\n","protected":false},"author":16543,"featured_media":73169,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[630,57],"tags":[],"article_type":[42],"agreement":[],"class_list":["post-72738","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-konjunktur","category-skatter","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v26.8 (Yoast SEO v26.8) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Rapport: Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten | Almega<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Rapport: Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Den svenska produktivitets\u00f6kningen har varit svag av under de senaste 15 \u00e5ren. F\u00f6rsvagningen beror inte p\u00e5 tj\u00e4nstesektorn. D\u00e4r \u00f6kar produktiviteten snabbare \u00e4n i tj\u00e4nstef\u00f6retag i omv\u00e4rlden, enligt en ny rapport fr\u00e5n Almega. \u201dTj\u00e4nstesektorn skapar dessutom mer v\u00e4rde \u00e4n vad som syns i nationalr\u00e4kenskaperna\u201d, s\u00e4ger Patrick Joyce, chefekonom Almega.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Almega\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-04-25T03:00:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-04-25T11:04:26+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/company630.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"630\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"350\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"R\u00e9ka Tolnai\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"R\u00e9ka Tolnai\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"42 minuter\" \/>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Rapport: Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten | Almega","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Rapport: Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten","og_description":"Den svenska produktivitets\u00f6kningen har varit svag av under de senaste 15 \u00e5ren. F\u00f6rsvagningen beror inte p\u00e5 tj\u00e4nstesektorn. D\u00e4r \u00f6kar produktiviteten snabbare \u00e4n i tj\u00e4nstef\u00f6retag i omv\u00e4rlden, enligt en ny rapport fr\u00e5n Almega. \u201dTj\u00e4nstesektorn skapar dessutom mer v\u00e4rde \u00e4n vad som syns i nationalr\u00e4kenskaperna\u201d, s\u00e4ger Patrick Joyce, chefekonom Almega.","og_url":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/","og_site_name":"Almega","article_published_time":"2024-04-25T03:00:00+00:00","article_modified_time":"2024-04-25T11:04:26+00:00","og_image":[{"width":630,"height":350,"url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/company630.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"R\u00e9ka Tolnai","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"R\u00e9ka Tolnai","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"42 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"NewsArticle","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/"},"author":{"name":"R\u00e9ka Tolnai","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7"},"headline":"Rapport: Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten","datePublished":"2024-04-25T03:00:00+00:00","dateModified":"2024-04-25T11:04:26+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/"},"wordCount":8781,"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/company630.jpg","articleSection":["Konjunktur","Skatter"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/","url":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/","name":"Rapport: Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten | Almega","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/company630.jpg","datePublished":"2024-04-25T03:00:00+00:00","dateModified":"2024-04-25T11:04:26+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/company630.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2024\/04\/company630.jpg","width":630,"height":350},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2024\/04\/rapport-tjanstesektorn-haller-uppe-produktiviteten\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.almega.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Rapport: Tj\u00e4nstesektorn h\u00e5ller uppe produktiviteten"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website","url":"https:\/\/www.almega.se\/","name":"Almega","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.almega.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/e54aa110880538cf5ceac0ac54bbecf7","name":"R\u00e9ka Tolnai","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c722d4a4ee787603df9df499a683d681bd2c463bde248da25aabc45883d614d2?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/c722d4a4ee787603df9df499a683d681bd2c463bde248da25aabc45883d614d2?s=96&d=mm&r=g","caption":"R\u00e9ka Tolnai"},"url":"https:\/\/www.almega.se\/person\/rekatolnai\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/72738","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/users\/16543"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/comments?post=72738"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/72738\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":73278,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/72738\/revisions\/73278"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media\/73169"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media?parent=72738"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/categories?post=72738"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/tags?post=72738"},{"taxonomy":"type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/article_type?post=72738"},{"taxonomy":"agreement","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/agreement?post=72738"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}