Flera hot om storkonflikt fr\u00e5n LO och Teslastrejken g\u00f6r det tydligt: Det \u00e4r h\u00f6g tid att reformera strejkr\u00e4tten. Reglerna om sympatikonflikter b\u00f6r sk\u00e4rpas och nya regler om proportionalitet m\u00e5ste inf\u00f6ras. Om inte fack och n\u00e4ringsliv kan komma \u00f6verens sinsemellan f\u00e5r politikerna hota med lagstiftning, skriver Ann \u00d6berg, Jonas Stenmo och Stefan Koskinen.<\/p>\n\n
Under \u00e5rets avtalsr\u00f6relse har det tecknats n\u00e4rmare 470 kollektivavtal som omfattar 2,3 miljoner l\u00f6ntagare. F\u00f6r Almegas del har drygt 130 avtal tr\u00e4ffats. Det \u00e4r bra. Mindre bra \u00e4r att LO vid tre tillf\u00e4llen hotade hela arbetsmarknaden med storkonflikt. I samtliga fall handlade det om relativt begr\u00e4nsade fr\u00e5gor p\u00e5 arbetsmarknaden, men d\u00e4r varslen hade f\u00e5tt stora konsekvenser f\u00f6r hela Sverige. Det f\u00f6rsta fallet r\u00f6rde ett avtal f\u00f6r anst\u00e4llda vid golfbanor och tr\u00e4dg\u00e5rdsanl\u00e4ggningar, det andra hemst\u00e4dningsavtalet vilket omfattar 6\u2009000 anst\u00e4llda. I det tredje fallet handlade det om vilket av tv\u00e5 fullt legitima avtal som skulle till\u00e4mpas vid st\u00e4dning p\u00e5 byggarbetsplatser. Fallen visar med all tydlighet att det beh\u00f6vs proportionalitetsregler n\u00e4r det g\u00e4ller konflikt\u00e5tg\u00e4rder. Det \u00e4r inte rimligt att relativt begr\u00e4nsade tvistefr\u00e5gor ska kunna leda till att stora delar av Sverige st\u00e4ngs ned. S\u00e5dana proportionalitetsregler, det vill s\u00e4ga att det finns en rimlig proportion mellan en strids\u00e5tg\u00e4rds syfte och omfattning och dess skadeverkningar p\u00e5 f\u00f6retag och allm\u00e4nhet, finns bland annat i Danmark, Norge, Finland, Tyskland och Nederl\u00e4nderna.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r det g\u00e4ller<\/strong> sympativarsel<\/strong> \u00e4r det framf\u00f6r allt tv\u00e5 konflikter under h\u00f6sten som \u00e5ter aktualiserat fr\u00e5gan: Unionens konflikt med betaltj\u00e4nstf\u00f6retaget Klarna och IF Metalls konflikt med elbilstillverkaren Tesla. Under hotet om massiva sympativarsel mer eller mindre tvingades Klarna att teckna avtal med Finansf\u00f6rbundet. I fallet Tesla har IF Metalls framg\u00e5ngar uteblivit, trots s\u00e5v\u00e4l varsel som utbruten strejk. Tesla vill inte teckna kollektivavtal f\u00f6r sin svenska verksamhet. Fackf\u00f6rbundet har d\u00e4refter med hj\u00e4lp av \u00f6vriga LO\u00adf\u00f6rbund tagit konflikten till en helt ny niv\u00e5 med sympativarsel riktade mot hamnar, st\u00e4df\u00f6retag, lackeringsverkst\u00e4der, elfirmor, post\u00ad och paketutdelare. Och d\u00e5 har vi troligen \u00e4nnu inte sett slutet \u2013 s\u00e5 sent som i g\u00e5r ut\u00f6kades varslet till att omfatta \u00e4ven glasm\u00e4sterier, byggf\u00f6retag, maskinentrepren\u00f6rer, installat\u00f6rer och tillverkare av aluminiumprofiler<\/p>\n\n\n\n Problemet \u00e4r att de f\u00f6retag<\/strong> som nu hotas eller drabbas av strejk har kollektivavtal med schyssta villkor. De tar allts\u00e5 ansvar f\u00f6r den svenska modellen. Och \u00e4ven om varslen hittills \u00e4r begr\u00e4nsade till verksamhet med viss koppling till Tesla, s\u00e5 skadas f\u00f6retag alltid av en strejk. Verksamheten kan beh\u00f6va omorganiseras, int\u00e4kter kan g\u00e5 f\u00f6rlorade och ytterst kan det bli en fr\u00e5ga om personalneddragningar. Risken \u00e4r dessutom att f\u00f6retag som valt att st\u00e5 utanf\u00f6r den svenska modellen kan vinna marknadsandelar. I konflikten med Tesla tr\u00e4ffar dessutom fackens varsel fr\u00e4mst tredje man. N\u00e4r verkst\u00e4der \u00f6ver huvud taget inte f\u00e5r befatta sig med bilar fr\u00e5n Tesla drabbas bara de som beh\u00f6ver f\u00e5 sina bilar reparerade. \u00c4r det ett f\u00f6rs\u00e4krings\u00e4rende \u00e4r Tesla inte ens inblandat. Premier och sj\u00e4lvrisk betalas till f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget som betalar en verkstad f\u00f6r att laga bilen. Detta hade facken kunnat undvika genom att mer noggrant utforma konfliktvarslen s\u00e5 att de inte drabbar tredje part i on\u00f6dan. Men i st\u00e4llet visar denna typ av ogenomt\u00e4nkta varsel att det m\u00e5ste till m\u00f6jligheter att \u00f6verpr\u00f6va strids\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att de \u00e4r proportionerliga.<\/p>\n\n\n\n Dagens regler riskerar att minska viljan att teckna kollektivavtal och utg\u00f6r d\u00e4rmed ett hot mot den svenska modellen.\u00a0<\/p>\nAnn \u00d6berg, Jonas Stenmo och Stefan Koskinen skriver i Dagens Nyheter<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n Historiskt s\u00e5g det ofta<\/strong> ut som s\u00e5: F\u00f6retag utan kollektivavtal hade usla villkor, fackf\u00f6reningarna b\u00f6rjade v\u00e4rva medlemmar och f\u00f6retaget tvingades att teckna kollektivavtal inf\u00f6r hotet om strejk. Dagens arbetsliv \u00e4r annorlunda. Internationella bolag med behov av viktig kompetens har inte usla villkor. S\u00e5v\u00e4l den fackliga anslutningsgraden som strejkviljan \u00e4r l\u00e5g och facken riktar d\u00e4rf\u00f6r sina varsel mot f\u00f6retag som \u00e4r en del av den svenska modellen och tecknar kollektivavtal. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste \u00e4ven reglerna f\u00f6r sympativarsel reformeras. F\u00f6retag som tecknar avtal, i vilka de betalar dyrt f\u00f6r fredsplikt, m\u00e5ste f\u00e5 ett b\u00e4ttre skydd. Det \u00e4r helt orimligt att de n\u00e4r som helst kan uts\u00e4ttas f\u00f6r en konflikt. I dag finns det inga begr\u00e4nsningar i m\u00f6jligheten att vidta sympati\u00e5tg\u00e4rder, s\u00e5 l\u00e4nge prim\u00e4rkonflikten \u00e4r lovlig. Det finns inte heller n\u00e5gra krav p\u00e5 intressegemenskap mellan parterna i prim\u00e4r\u00ad och i sympatikonflikten. Prim\u00e4rkonflikten beh\u00f6ver inte ens r\u00f6ra f\u00f6rh\u00e5llanden i Sverige. Dagens regler riskerar att minska viljan att teckna kollektivavtal och utg\u00f6r d\u00e4rmed ett hot mot den svenska modellen. Dessutom, vilket \u00e4r betydligt allvarligare, kan de p\u00e5verka svenska f\u00f6retags konkurrenskraft och m\u00f6jligheterna att beh\u00e5lla och skapa jobb i Sverige. <\/p>\n\n\n\n Det vore naturligtvis b\u00e4st om vi,<\/strong> arbetsmarknadens parter, sj\u00e4lva kunde komma \u00f6verens om att modernisera spelreglerna p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden. Men s\u00e5dana \u00f6verenskommelser har bara gjorts n\u00e4r det funnits konkreta hot om lagstiftning. S\u00e5 var det n\u00e4r Saltsj\u00f6badsavtalet tecknades 1938 d\u00e5 Per Albin Hanssons (S) regering n\u00e5gra \u00e5r tidigare st\u00e4llt sig bakom f\u00f6rslag om att begr\u00e4nsa konfliktr\u00e4tten. N\u00e4r parterna 2022 kunde g\u00f6ra upp om lagen om anst\u00e4llningsskydd och om omst\u00e4llning skedde det efter att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna hotat med lagstiftning i 73\u00adpunktsuppg\u00f6relsen. Skulle en parts\u00f6verenskommelse trots allt inte vara m\u00f6jlig, m\u00e5ste regeringen g\u00e5 vidare med lagstiftning. Det centrala \u00e4r att hejda missbruket av oproportionellt skadliga och orimliga strids\u00e5tg\u00e4rder. I dag \u00e4r utsikterna goda f\u00f6r att en parlamentarisk majoritet ska st\u00e4lla sig bakom en modernisering av strejkreglerna. Den senaste tidens utveckling och h\u00e4ndelser \u00e4r ytterligare bevis f\u00f6r att det \u00e4r dags. Sverige kan inte v\u00e4nta.<\/p>\n\n\n\n Ann \u00d6berg, vd, Almega<\/p>\n\n\n\n Jonas Stenmo, chefsjurist, Almega <\/p>\n\n\n\n Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef, Almega<\/p>\n\n\n\n \n \n L\u00e4s artikeln i DN\n \n \n \n