{"id":68220,"date":"2023-11-02T12:52:35","date_gmt":"2023-11-02T11:52:35","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=68220"},"modified":"2024-04-18T16:16:03","modified_gmt":"2024-04-18T14:16:03","slug":"rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/","title":{"rendered":"Rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens"},"content":{"rendered":"<p class=\"intro\">H\u00f6g tid f\u00f6r kvalitetsh\u00f6jande reformer inom h\u00f6gre utbildning och forskning<\/p>\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='ladda-ner-rapporten' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"LaddaNer\">Ladda ner rapporten<\/h2>\n\n\n\n<p>Rapporten finns i sin helhet p\u00e5 denna sida men finns \u00e4ven att h\u00e4mtas som pdf-fil.<\/p>\n\n\n\n      <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Rapport_Ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens_okt-2023.pdf\" target=\"_blank\" class=\"Button is-button is-style-fill has-black-background-color has-black-border-color has-white-color Button--arrow-tip\">\n      \n        Ladda ner rapporten h\u00e4r (pdf)\n      \n      \n                \n                <svg class='icon icon--arrow-tip'  width=\"11\" height=\"16\" viewBox=\"0 0 11 16\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n<path d=\"M0.858398 15L9.2304 7.99664L0.967732 1.00001\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<\/svg>\n\n        \n    <\/a>\n  \n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forord' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rord<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Under varje mandatperiod beslutar riksdagen om en forskningspolitisk proposition som framf\u00f6r allt behandlar forskning vid universitet, h\u00f6gskolor och institut. Ibland har \u00e4ven h\u00f6gskoleutbildning och innovation tagits upp. Det senare d\u00e5 fr\u00e4mst med fokus p\u00e5 samverkan, inkubatorer och science parks. <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Forskningens finansiering, organisering och l\u00e4ros\u00e4tenas autonomi har utretts ett flertal g\u00e5nger senaste decenniet. Men inga reformer har genomf\u00f6rts. Anslagen till forskningen och antalet utbildningsplatser har \u00f6kat kraftigt men kvaliteten m\u00e4tt som andel h\u00f6gciterad forskning har inte \u00f6kat. Matchningen mellan utbildning och arbetsmarknaden kan ocks\u00e5 utvecklas. Behovet av reformer \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r stort. <\/p>\n\n\n\n<p>Universitetssektorn kan som utbildningsminister Mats Persson s\u00e4ger ses som \u201dunderreformerad\u201d. Inf\u00f6r den forskningspolitiska propositionen har utbildningsministern lyft fram excellens, internationalisering och innovation som viktigt. Men ocks\u00e5 kompetens. Excellens borde betyda prioritering och tydligare fokus \u00e4ven om inte mer pengar skjuts till. <\/p>\n\n\n\n<p>Universitet och h\u00f6gskolor \u00e4r i dag en av de st\u00f6rsta statliga sektorerna med en oms\u00e4ttning p\u00e5 80 miljarder kronor och 68 000 anst\u00e4llda. Att verksamheten levererar i form av ny kunskap genom forskning och utbildning av studenter som st\u00e4rker n\u00e4ringslivet \u00e4r centralt om Sverige ska kunna kalla sig en kunskapsnation. Kompetensbristen hos m\u00e5nga av Almegas medlemsf\u00f6retag \u00e4r h\u00f6g och det \u00e4r p\u00e5 tiden att lyfta svensk forskning och h\u00f6gre utbildning till en niv\u00e5 d\u00e4r dessa verksamheter \u00e5ter utg\u00f6r en betydande konkurrensf\u00f6rdel f\u00f6r Sverige. Med tanke p\u00e5 dagens ekonomiska l\u00e4ge har vi i denna rapport fokuserat p\u00e5 insatser inom befintliga ekonomiska ramar och p\u00e5 insatser som kan ge snabba f\u00f6rb\u00e4ttringar. <\/p>\n\n\n\n<p>Rapporten har tagits fram av Almega, TechSverige och Innovationsf\u00f6retagen och Thomas Malmer, Malmer Insight AB, har skrivit underlaget. Det blir samtidigt ett underlag till kommande inspel till forskningspropositionen. <\/p>\n\n\n\n<p>Stockholm i oktober 2023 <br><strong>Fredrik \u00d6stbom, n\u00e4ringspolitisk chef Almega<\/strong><\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sammanfattning' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Tj\u00e4nstesektorn \u00e4r ett nav f\u00f6r tillv\u00e4xt och v\u00e4rdeskapande. Den privata tj\u00e4nstesektorn stod \u00e5r 2020 f\u00f6r ca 68 procent av svenska n\u00e4ringslivets f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde. I sektorn f\u00f6r kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster skapas fler nya arbetstillf\u00e4llen \u00e4n i n\u00e5gon annan sektor. Om kompetensbristen kan minska kan tj\u00e4nstef\u00f6retagen forts\u00e4tta anst\u00e4lla, v\u00e4xa och d\u00e4rmed st\u00e4rka Sverige.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Universitet och h\u00f6gskolor har en viktig roll i att st\u00e4rka Sverige med kunskap. Genom forskning bidrar man till att ny kunskap v\u00e4xer fram och genom utbildning b\u00e4r v\u00e4lutbildade studenter med sig ny kunskap ut i samh\u00e4llet. Antalet utbildningsplatser p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4tena har f\u00f6rdubblats sedan 1990-talet. \u00c4nd\u00e5 misslyckas tre av tio rekryteringsf\u00f6rs\u00f6k, ofta f\u00f6r att kandidater med r\u00e4tt kompetens saknas.<\/p>\n\n\n\n<p>Sverige tillh\u00f6r de l\u00e4nder i OECD som investerat mest i forskning och utveckling. Trots detta har andelen h\u00f6gciterad forskning &#8211; det g\u00e4ngse kvalitetsm\u00e5ttet p\u00e5 forskningskvalitet &#8211; inte \u00f6kat. Kvalitet i forskning tycks d\u00e4rmed inte bara styras av anslagens storlek. OECD har pekat p\u00e5 att Sverige borde kunna f\u00e5 ut mer innovation av de investeringar som g\u00f6rs. Samtidigt \u00e4r det viktigt att \u00f6ka de totala investeringarna i forskning och utveckling f\u00f6r att beh\u00e5lla v\u00e5r position<br>som en ledande kunskapsnation i den globala konkurrensen.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4ringslivet st\u00e5r f\u00f6r den stora delen av FoU- satsningarna och f\u00f6r att det ska forts\u00e4tta s\u00e5 m\u00e5ste det bli mer attraktivt att bedriva forskning i Sverige. D\u00e5 kr\u00e4vs bra forskning, kompetens att rekrytera och samarbeten mellan l\u00e4ros\u00e4ten och n\u00e4ringslivet.<\/p>\n\n\n\n<p>Det kr\u00e4vs tuffa prioriteringar och starkare styrning mot det som samh\u00e4llet vill f\u00e5 ut av l\u00e4ros\u00e4tena, det vi s\u00e4ga h\u00f6gkvalificerad forskning och relevant kompetens i v\u00e4rldsklass.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Almegas viktigaste f\u00f6rslag \u00e4r:<\/h3>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>\u00d6ka statliga anslag till FoU samt omf\u00f6rdela delar av basanslaget f\u00f6r forskning utifr\u00e5n excellens- och samverkan<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>\u00d6ka de totala anslagen till FoU. Men helt avg\u00f6rande \u00e4r att st\u00e4rka drivkrafterna f\u00f6r kvalitet och samverkan genom att omf\u00f6rdela \u00e4ven befintliga basanslag<br>till universitet och h\u00f6gskolor. Det handlar om att som Svenskt N\u00e4ringsliv har f\u00f6reslagit; att 25 procent av det \u00e5rliga basanslaget p\u00e5 21 miljarder kronor omf\u00f6rdelas vart fj\u00e4rde \u00e5r utifr\u00e5n b\u00e5de kvantitativa och kvalitativa indikatorer p\u00e5 forskningskvalitet och nyttigg\u00f6rande av forskningsresultat, inklusive forskningssamverkan med n\u00e4ringslivet. D\u00e5 handlar det om ca fem miljarder kronor per \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Dimensionera utbildningsutbudet ocks\u00e5 utifr\u00e5n arbetsmarknadens behov<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Regeringen b\u00f6r utreda m\u00f6jligheten att inf\u00f6ra externa paneler p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4tena samt hur en modell f\u00f6r utbildningsdimensionering skulle kunna utformas. Detta kan g\u00f6ras inom befintliga ekonomiska ramar. Arbetsgivare f\u00e5r d\u00e5 en tydlig roll och kan bidra med behovsbild p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt samt arbetslivskoppling i utbildningen som praktik och studiebes\u00f6k. Arbetsmarknadsanknytning skulle d\u00e5 ing\u00e5 som en tydligare del i kvalitetss\u00e4kringen av utbildning. En utredning b\u00f6r ocks\u00e5 titta p\u00e5 hur incitamenten f\u00f6r arbetsplatsf\u00f6rlagt l\u00e4rande i h\u00f6gskoleutbildningen kan st\u00e4rkas.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>\u00c5terst\u00e4ll anslagsniv\u00e5n per student inom naturvetenskap, teknik och farmaci<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Utbildningsministern vill att Sverige ska forts\u00e4tta vara ett ingenj\u00f6rsland, men d\u00e5 kr\u00e4vs ocks\u00e5 att nya ingenj\u00f6rer kan utbildas f\u00f6r att svara upp emot efterfr\u00e5gan &#8211; avs\u00e4tt d\u00e4rf\u00f6r 4,2 miljarder kronor f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla resurserna till teknik och naturvetenskapliga utbildningar. Regeringen beh\u00f6ver se \u00f6ver ers\u00e4ttningsniv\u00e5erna f\u00f6r olika utbildningar samt hur en f\u00f6rst\u00e4rkning till NT- utbildningar kan finansieras.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Skapa b\u00e4ttre genomstr\u00f6mning i h\u00f6gskoleutbildning<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Regeringen b\u00f6r ge UK\u00c4 i uppdrag att utreda orsakerna till avhopp fr\u00e5n olika h\u00f6gskoleutbildningar samt att f\u00f6lja upp och kartl\u00e4gga utvecklingen. Tillsammans med l\u00e4ros\u00e4tena b\u00f6r man ta fram en \u201dbest practice\u201d f\u00f6r att \u00f6ka genomstr\u00f6mningen. Man b\u00f6r ocks\u00e5 granska examinationsgrad och etableringsgrad p\u00e5 utbildningar med en h\u00f6g efterfr\u00e5gan p\u00e5 svensk arbetsmarknad i sina kvalitetsuppf\u00f6ljningar.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Utred organisationsform och styrning inom l\u00e4ros\u00e4tena p\u00e5 l\u00e4ngre sikt<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Excellens inneb\u00e4r meritokrati och att duktiga forskare f\u00e5r mer medel \u00e4n andra. D\u00e5 beh\u00f6ver l\u00e4ros\u00e4tena sj\u00e4lva kunna g\u00f6ra prioriteringar, n\u00e5got som \u00e4r sv\u00e5rt med nuvarande myndighetsorganisation. B\u00e5de Finland och Danmark har gjort reformer f\u00f6r att st\u00e4rka styrningen inom l\u00e4ros\u00e4tena f\u00f6r att bl.a. kunna styra mer mot kvalitet. P\u00e5 l\u00e5ng sikt beh\u00f6ver organisationsformen och styrformer inom l\u00e4ros\u00e4tena d\u00e4rf\u00f6r utredas och sedan reformeras.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Underl\u00e4tta kompetensinflyttning och g\u00f6r det l\u00e4ttare f\u00f6r utl\u00e4ndska forskare och studenter att ta anst\u00e4llning efter examen<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Sverige beh\u00f6ver kompetensinflyttning. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver regeringen skyndsamt f\u00f6rb\u00e4ttra reglerna f\u00f6r kompetensinvandring s\u00e5 att risken f\u00f6r utvisningar av kompetent arbetskraft undanr\u00f6js. Utl\u00e4ndska studenter och forskare b\u00f6r f\u00e5 ett extra \u00e5r att s\u00f6ka jobb samt att jobba efter examen i uppeh\u00e5llstillst\u00e5ndet f\u00f6r studier. Jobbs\u00f6kar\u00e5ret kan villkoras med att f\u00f6rs\u00f6rjningen \u00e4r ordnad.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>St\u00e4rk incitamenten f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande<\/strong><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>L\u00e4ros\u00e4tena beh\u00f6ver bli b\u00e4ttre p\u00e5 att erbjuda flexibla, modulbaserade och n\u00e4ringslivsrelevanta kurser som \u00e4r anpassade f\u00f6r yrkesverksamma. Det handlar om att andelen frist\u00e5ende kurser beh\u00f6ver \u00f6ka, fler utbildningar beh\u00f6ver digitaliseras och erbjudas p\u00e5 halvfart. Det beh\u00f6vs ocks\u00e5 en mer flexibel antagning om sysselsatta ska kunna vidareutbilda sig i takt med f\u00f6r\u00e4ndrade krav p\u00e5 arbetsmarknaden. En f\u00f6ruts\u00e4ttning \u00e4r dock att regeringen avs\u00e4tter \u00f6ronm\u00e4rkta resurser ut\u00f6ver takbeloppet f\u00f6r att undvika konkurrens med l\u00e4ngre programutbildningar f\u00f6r yngre studenter. Universitet och h\u00f6gskolor b\u00f6r ocks\u00e5 uppmuntras att bedriva YH- utbildningar eller kurser f\u00f6r yrkesverksamma, i egen regi eller tillsammans med andra utbildningssamordnare. Arbetsgivare b\u00f6r stimuleras att investera i sina medarbetare genom skatteavdrag f\u00f6r k\u00f6p av externa kurser. Regeringen b\u00f6r ocks\u00e5 ge fler m\u00f6jlighet att utbilda sig genom att v\u00e4xla upp omst\u00e4llningsstudiest\u00f6det snabbare.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;Med kvalitetsdrivande reformer i utbildning och forskning kan kompetensbristen minska och tj\u00e4nstef\u00f6retagen vara en fortsatt motor f\u00f6r jobb, tj\u00e4nsteexport och v\u00e4lst\u00e5nd. Sverige kan inte v\u00e4nta.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Med dessa f\u00f6rslag kan regeringen redan nu ta de f\u00f6rsta stegen mot \u00f6kad kvalitet i utbildning och forskning. Det kan ses som en start f\u00f6r mer genomgripande reformer f\u00f6r att Sverige ska kunna forts\u00e4tta vara ett v\u00e4rldsledande kunskapsland. I kommande forskningspolitiska proposition kan en inriktning f\u00f6r st\u00f6rre reformer tas genom att utforma incitament som driver l\u00e4ros\u00e4tena mot kvalitet i forskning och utbildning utan att regeringen ska beh\u00f6va detaljstyra. Det handlar om att utifr\u00e5n tidigare och nya utredningar se \u00f6ver finansieringen av utbildning och forskning, l\u00e4ros\u00e4tenas organisationsform, ansvaret f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande med mera.<\/p>\n\n\n\n<p>Svenskt v\u00e4lst\u00e5nd relativt andra l\u00e4nder har sjunkit \u00f6ver tid och i dag ligger Sverige p\u00e5 tolfte plats i OECD:s v\u00e4lst\u00e5ndsliga. F\u00f6r att med kunskap st\u00e4rka svenskt v\u00e4lst\u00e5nd har universitets- och h\u00f6gskolesektorn en central roll. Med kvalitetsdrivande reformer i utbildning och forskning kan kompetensbristen minska och tj\u00e4nstef\u00f6retagen vara en fortsatt motor f\u00f6r jobb, tj\u00e4nsteexport och v\u00e4lst\u00e5nd. Sverige kan inte v\u00e4nta.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='inledning:-forskning-for-kompetens' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Inledning: Forskning f\u00f6r kompetens<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">En nyckel f\u00f6r en konkurrenskraftig tj\u00e4nstesektor<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r Almegas medlemsf\u00f6retag \u00e4r fr\u00e5gor om kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning centrala. Den v\u00e4xande tj\u00e4nstesektorn beh\u00f6ver hitta medarbetare med r\u00e4tt kompetens f\u00f6r att kunna v\u00e4xa och konkurrera framg\u00e5ngsrikt internationellt.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det handlar om all typ av kompetens, fr\u00e5n kvalificerad v\u00e5rd- och servicepersonal till specialiserade konsulter och it-talanger. Almegas medlemsf\u00f6retag beh\u00f6ver medarbetare med kvalificerad yrkesutbildning fr\u00e5n gymnasiet eller yrkesh\u00f6gskolan liksom specialister med h\u00f6gskole- eller doktorsexamen. Gemensamt \u00e4r att utbildningen beh\u00f6ver vara av h\u00f6g kvalitet och i h\u00f6gre grad \u00e4n i dag matcha de kompetensbehov som finns p\u00e5 arbetsmarknaden, p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt. Det handlar ocks\u00e5 om att individer ska kunna l\u00e4ra nytt och l\u00e4ra om under hela yrkeskarri\u00e4ren. Kompetensfr\u00e5gan b\u00f6r vara en viktig fr\u00e5ga f\u00f6r regeringens produktivitetskommission.<sup>1<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Tj\u00e4nstesektorn \u00e4r ett nav f\u00f6r tillv\u00e4xt och v\u00e4rdeskapande. Den privata tj\u00e4nstesektorn stod \u00e5r 2020 f\u00f6r ca 68 procent av svenska n\u00e4ringslivets f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde. I sektorn f\u00f6r kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster skapas fler nya arbetstillf\u00e4llen \u00e4n i n\u00e5gon annan sektor. Den tillf\u00f6r dessutom ekonomin ett h\u00f6gre f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde \u00e4n \u00f6vriga sektorer. De kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna utg\u00f6r d\u00e4rmed grunden f\u00f6r den kunskapsbaserade ekonomin.<sup>2<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Kunskapsintensiva tj\u00e4nster \u00e4r allt viktigare f\u00f6r svensk konkurrenskraft och har stor betydelse f\u00f6r svensk export. R\u00e4knar man med tj\u00e4nsteinneh\u00e5llet i varor s\u00e5 \u00e4r 60 procent av exporten tj\u00e4nster, varav 45 procent \u00e4r inhemsk tj\u00e4nsteproduktion. Tj\u00e4nsteexporten har sedan millennieskiftet \u00f6kat med 50 procent samtidigt som varuhandeln legat still. J\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga OECD-l\u00e4nder \u00e4r Sverige en tj\u00e4nstetung exportnation. Cirka 1,3 miljoner arbetstillf\u00e4llen \u00e4r kopplade till tj\u00e4nsteexport.<sup>3,4<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Under hela 2000-talet har f\u00f6retag i Sverige haft en tilltagande kompetensbrist inom m\u00e5nga yrkeskategorier. Problemen har p\u00e5talats g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng men tillr\u00e4ckliga reformer har inte genomf\u00f6rts. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det br\u00e5ttom att komma till r\u00e4tta med den kompetensbrist som f\u00f6retag i Sverige m\u00f6ter.<\/p>\n\n\n\n<p>I denna rapport fokuserar vi p\u00e5 hur universitet och h\u00f6gskolor genom forskning och utbildning kan bidra till att minska Sveriges brist p\u00e5 kompetens. Syftet \u00e4r att visa p\u00e5 vilka reformer som beh\u00f6vs inom forskning och h\u00f6gre utbildning f\u00f6r att en b\u00e4ttre kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning och en b\u00e4ttre innovationskraft ska n\u00e5s.<\/p>\n\n\n\n<p>Fokus \u00e4r i f\u00f6rsta hand p\u00e5 forskning och utbildning vid universitet och h\u00f6gskolor som ber\u00f6rs i en forskningsproposition. Men hela utbildningskedjan inklusive yrkesh\u00f6gskolan \u00e4r viktiga f\u00f6r att l\u00f6sa Sveriges kompetensproblem. Innovationsst\u00f6dssystemet, dvs. st\u00f6dstrukturer runt l\u00e4ros\u00e4ten och olika organ f\u00f6r kommersialisering, internationalisering m.m. behandlas endast kort.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;I denna rapport fokuserar vi p\u00e5 hur universitet och h\u00f6gskolor genom forskning och utbildning kan bidra till att minska Sveriges brist p\u00e5 kompetens.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sveriges-konkurrenskraftsproblem-kopplat-till-kompetens' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Sveriges konkurrenskraftsproblem kopplat till kompetens<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Den svenska ekonomins prestation \u00e4r i dag medelm\u00e5ttig i j\u00e4mf\u00f6relse med flertalet konkurrentl\u00e4nder. Sverige har tappat relativt v\u00e4lst\u00e5nd och produktivitetsutvecklingen \u00e4r sedan finanskrisen \u00e5r 2008 l\u00e5g.<\/strong><\/p>\n\n\n\n\n<p>Kompetensen, dvs. humankapitalet \u00e4r centralt f\u00f6r kunskapsbaserad tillv\u00e4xt. Arbetskraften i Sverige ligger kring OECD-snittet n\u00e4r det g\u00e4ller utbildningsniv\u00e5 och kompetens, \u00e4ven inom naturvetenskap och teknik.<\/p>\n\n\n\n<p>Sverige har bland OECD:s l\u00e4gsta utbildningspremier. En svensk eftergymnasial utbildning ger i genomsnitt 22 procent h\u00f6gre l\u00f6n \u00e4n en gymnasial utbildning. F\u00f6r OECD:s medlemsl\u00e4nder \u00e4r motsvarande genomsnitt 54 procent.<\/p>\n\n\n\n<p>Antalet h\u00f6gskoleplatser har mer \u00e4n f\u00f6rdubblats sedan 1990. Men andelen som har en utbildning som matchar arbetet sjunkit och \u00f6verutbildningen tycks ha \u00f6kat.<\/p>\n\n\n\n<p>Kvaliteten p\u00e5 h\u00f6gskoleutbildning kan m\u00e4tas p\u00e5 olika s\u00e4tt. Sverige har t.ex. v\u00e4sentligt mindre undervisningstid, en dimensionering av utbildningsplatser framf\u00f6r allt utifr\u00e5n studenternas \u00f6nskem\u00e5l i st\u00e4llet f\u00f6r efter arbetsmarknadens behov samt l\u00e4gre examinationsgrad \u00e4n j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n<p>H\u00f6gskoleutbildning \u00e4r strategiskt viktigt b\u00e5de f\u00f6r samh\u00e4llet och individen. Den blir dock dyr om den inte leder till arbeten som motsvarar utbildningen och att fylla de vakanser som finns p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/p>\n\n\n\n\n<p>Regeringar, oavsett f\u00e4rg, brukar lyfta fram att landets f\u00f6retag ska konkurrera med kunskap och inte l\u00e5ga l\u00f6ner. Det finns en politisk enighet om att Sverige ska vara en vinnare i en global kunskapsekonomi.<\/p>\n\n\n\n<p>Men den faktiska ekonomiska utvecklingen sedan millennieskiftet s\u00e4ger n\u00e5got annat. I dag har Sverige l\u00e5g produktivitet, l\u00e4gst prognostiserad tillv\u00e4xt i EU och en relativt andra EU-l\u00e4nder h\u00f6g arbetsl\u00f6shet.<\/p>\n\n\n\n<p>Resultatet \u00e4r att Sverige tillsammans med Nya Zeeland och Kanada \u00e4r de l\u00e4nder som tappat mest i OECD:s v\u00e4lst\u00e5ndsliga<sup>5<\/sup> d\u00e4r Sverige i dag ligger p\u00e5 tolfte plats. Sveriges avst\u00e5nd till OECD-snittet f\u00f6r BNP\/capita har under perioden minskat fr\u00e5n att ligga 40 procent \u00f6ver till att i dag ligga ca 20 procent \u00f6ver snittet. V\u00e5rt v\u00e4lst\u00e5nd \u00e4r allts\u00e5 ganska medelm\u00e5ttigt i ett OECD-perspektiv.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Kompetensen, dvs. humankapitalet \u00e4r centralt f\u00f6r kunskapsbaserad tillv\u00e4xt<\/h3>\n\n\n\n<p>I hela v\u00e4rlden \u00f6kar utbildningsniv\u00e5n. Den internationella trenden \u00e4r att andelen unga vuxna med h\u00f6gskoleutbildning \u00f6kar till omkring 50 procent i de flesta av OECD:s medlemsl\u00e4nder. L\u00e4nder med st\u00f6rst \u00f6kning mellan 2000 och 2021 \u00e4r Luxemburg, Portugal, Irland och Korea.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Figur 1:<\/strong> <strong>Trend i andel 25-34 \u00e5ringar med h\u00f6gskoleutbildning, (2000 och 2021, procent)<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1052\" height=\"498\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.32.38.png\" alt=\"Bild av diagram: Figur 1: Trend i andel 25-34 \u00e5ringar med h\u00f6gskoleutbildning, (2000 och 2021, procent)\" class=\"wp-image-68341\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.32.38.png 1052w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.32.38-580x275.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.32.38-380x180.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.32.38-768x364.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1052px) 100vw, 1052px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: OECD 2022<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Arbetskraften i Sverige ligger i niv\u00e5 med OECD- snittet n\u00e4r det g\u00e4ller utbildningsniv\u00e5 och kompetens. Det g\u00e4ller ocks\u00e5 inom naturvetenskap och teknik som \u00e4r viktiga omr\u00e5den f\u00f6r m\u00e5nga exportf\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n<p>Tj\u00e4nstesektorn \u00e4r med 68 procent av svenska n\u00e4ringslivets f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde en nyckel f\u00f6r tillv\u00e4xt och v\u00e4rdeskapande. F\u00f6r att h\u00f6ja produktiviteten, innovationsf\u00f6rm\u00e5gan och konkurrenskraften hos svenska f\u00f6retag beh\u00f6vs \u00e5tg\u00e4rder som bidrar till l\u00f6sningar p\u00e5 kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningsproblemen.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Allt h\u00f6gre utbildningsniv\u00e5 men s\u00e4mre matchning p\u00e5 arbetsmarknaden<\/h3>\n\n\n\n<p>I Sverige har vi aldrig varit s\u00e5 v\u00e4lutbildade, sett till utbildnings\u00e5r, som nu. I hela yrkesaktiva befolkningen 25-64 \u00e5r har 46 procent h\u00f6gskoleutbildning och bland unga (25-34 \u00e5r) har 49 procent detsamma.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Figur 2:<\/strong> <strong>Svensk utbildningsniv\u00e5 som andel av befolkningen 25-64 \u00e5r, (1990-2021, procent)<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1046\" height=\"610\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.34.54.png\" alt=\"Bild av diagram: Figur 2: Svensk utbildningsniv\u00e5 som andel av befolkningen 25-64 \u00e5r, (1990-2021, procent)\" class=\"wp-image-68342\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.34.54.png 1046w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.34.54-580x338.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.34.54-380x222.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.34.54-768x448.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1046px) 100vw, 1046px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: SCB:s utbildningsstatistik 2022<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Antalet h\u00f6gskoleutbildade \u00f6kar trots att en h\u00f6gskoleutbildning inte ger samma l\u00f6nepremie som i m\u00e5nga andra l\u00e4nder. Sverige ligger i botten n\u00e4r l\u00f6nepremien f\u00f6r h\u00f6gskoleutbildning j\u00e4mf\u00f6rs i OECD. En svensk eftergymnasial utbildning p\u00e5 minst tv\u00e5 \u00e5r ger i genomsnitt 22 procent h\u00f6gre l\u00f6n \u00e4n en gymnasial utbildning. F\u00f6r OECD:s medlemsl\u00e4nder \u00e4r motsvarande genomsnitt 54 procent. Givetvis p\u00e5verkas l\u00f6nepremien ocks\u00e5 av utbildningens inriktning. H\u00f6gre utbildningar inom medicin eller juridik och r\u00e4ttsvetenskap ger h\u00f6gst l\u00f6nepremie i Sverige, medan konst och media ger l\u00e4gst.<sup>6<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>H\u00f6gskoleutbildade f\u00e5r snabbt anst\u00e4llning efter examen. Enlighet SCB hade 90 procent av studenterna anst\u00e4llning tre \u00e5r efter examen och nio av tio ans\u00e5g att h\u00f6gskoleutbildning beh\u00f6vs f\u00f6r deras arbete. Examina fr\u00e5n yrkesprogram gav anst\u00e4llning i h\u00f6gre grad \u00e4n generella program och enstaka kurser.<sup>7<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Allt fler anst\u00e4llda tycks ha en h\u00f6gre utbildningsniv\u00e5 \u00e4n vad deras nuvarande jobb kr\u00e4ver. Mellan \u00e5r 1974 och 2010 har andelen som har en utbildning som matchar arbetet sjunkit fr\u00e5n drygt 70 procent till knappt 40 procent. \u00d6verutbildningen har under samma tid \u00f6kat till \u00f6ver 50 procent.<sup>8<\/sup> F\u00f6r examinerade med en civilingenj\u00f6rs- eller h\u00f6gskoleingenj\u00f6rsutbildning arbetar 73 respektive 61 procent i ett yrke som helt bed\u00f6ms matcha utbildningen.<sup>9<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>H\u00f6gskoleutbildning \u00e4r strategiskt viktigt b\u00e5de f\u00f6r samh\u00e4llet och individen. Det blir dock dyrt om den inte leder till ett jobb d\u00e4r kunskapen kommer till nytta och svarar upp mot arbetsmarknadens behov. Det riskerar ocks\u00e5 att skapa missn\u00f6je<br>hos individer som utbildat sig och som sedan inte hittar arbete och l\u00f6n som motsvarar den kompetens man skaffat sig genom sin utbildning.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Kvalitet eller kvantitet i h\u00f6gre utbildning?<\/h3>\n\n\n\n<p>H\u00f6gskoleutbildningen har byggts ut kraftigt<br>i Sverige under senare decennier. Dels har antalet utbildningsplatser \u00f6kat, dels har m\u00e5nga utbildningar som tidigare var egna skolor,<br>som polis och sjuksk\u00f6terskeutbildning, blivit h\u00f6gskoleutbildningar och ofta f\u00f6rl\u00e4ngts.<\/p>\n\n\n\n<p>Det totala antalet h\u00f6gskolestudenter \u00e5r 2021 var 384 000, vilket \u00e4r en f\u00f6rdubbling sedan 1990. Men anslagen per utbildningsplats har inte h\u00e4ngt med. F\u00f6r t.ex. naturvetenskap, teknik och farmaci skulle anslagen beh\u00f6va h\u00f6jas med 42 procent f\u00f6r att motsvara den niv\u00e5 som g\u00e4llde per student 1994\/95.<sup>10<\/sup> Det handlar om ca 4,2 miljarder kronor.<\/p>\n\n\n\n<p>Universitet och h\u00f6gskolor f\u00e5r i dag betalt f\u00f6r antalet registrerade studenter (omr\u00e4knade till hel\u00e5rsstudenter) och studenternas avklarade po\u00e4ng (omr\u00e4knade till hel\u00e5rsprestationer) inom olika utbildningsomr\u00e5den. Det riskerar att ge incitament till att s\u00e4nka kraven f\u00f6r att fler studenter ska ta sig igenom utbildningarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Universitetsl\u00e4rare vittnar om studenter som i allt h\u00f6gre grad har bristande f\u00f6rkunskaper.<sup>11<\/sup> Stora avhopp, som t.ex. p\u00e5 olika ingenj\u00f6rsutbildningar, kan ocks\u00e5 vara ett tecken p\u00e5 att grundskola och gymnasiet inte klarar att ge studenterna tillr\u00e4ckliga f\u00f6rkunskaper.<\/p>\n\n\n\n<p>Nya studenters resultat p\u00e5 de diagnostiska test av matematikkunskaper som g\u00f6rs vid tekniska universitet f\u00f6rs\u00e4mrades markant under 1990 f\u00f6r att sedan 2010-talet b\u00f6rja \u00e5terh\u00e4mta sig. I b\u00e4sta fall pekar detta p\u00e5 b\u00f6rjan p\u00e5 en positiv trend, i alla fall n\u00e4r det g\u00e4ller matematik.<sup>12<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Svenskt N\u00e4ringsliv har j\u00e4mf\u00f6rt kvalitet, relevans och effektivitet i h\u00f6gskoleutbildning i Sverige med Norge, Finland, Danmark, Nederl\u00e4nderna och \u00d6sterrike.13 Utm\u00e4rkande f\u00f6r Sverige \u00e4r i denna j\u00e4mf\u00f6relse v\u00e4sentligt mindre undervisningstid, en dimensionering av utbildningsplatser som g\u00f6rs utifr\u00e5n studenternas \u00f6nskem\u00e5l i st\u00e4llet f\u00f6r arbetsmarknadens behov, l\u00e5g avkastning p\u00e5 utbildningen samt \u00e4ldre studenter \u00e4n j\u00e4mf\u00f6rda l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tabell 1: Svensk position f\u00f6r h\u00f6gskoleutbildning n\u00e4r kvalitet, relevans och effektivitet j\u00e4mf\u00f6rs med sex andra sm\u00e5 \u00f6ppna ekonomier<sup>14<\/sup><\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1054\" height=\"828\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.35.39.png\" alt=\"Bild av diagram: TABELL 1: SVENSK POSITION F\u00d6R H\u00d6GSKOLEUTBILDNING N\u00c4R KVALITET, RELEVANS OCH EFFEKTIVITET J\u00c4MF\u00d6RS MED SEX ANDRA SM\u00c5 \u00d6PPNA EKONOMIER\" class=\"wp-image-68344\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.35.39.png 1054w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.35.39-580x456.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.35.39-380x299.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.35.39-768x603.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1054px) 100vw, 1054px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: Svenskt N\u00e4ringsliv 2022<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Sverige f\u00e5r s\u00e4gas st\u00e5 svagt i j\u00e4mf\u00f6relsen inom de flesta omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n<p><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><strong>Studien konstaterar att:<\/strong><\/mark><br>Sverige s\u00e4rskiljer sig i studien genom vad som tycks vara en bristande reformvilja. Det finns flertalet utredningar inom h\u00f6gre utbildning de senaste decennierna som inte har lett till n\u00e5gra reformer. Sverige saknar dessutom reformer som syftar till att underl\u00e4tta kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen. De andra l\u00e4nderna i studien har gjort, om \u00e4n i varierande grad, relativt stora reformer. Och dessutom med en gemensam ansats \u2013 att \u00f6ka relevansen och effektiviteten i den h\u00f6gre utbildningen och att underl\u00e4tta kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forutsattningar-for-att-starka-sverige-med-kunskap-och-kompetens' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att st\u00e4rka Sverige med kunskap och kompetens<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Utbildning, forskning och f\u00f6retagande<\/h3>\n\n\n\n<p>Universitet och h\u00f6gskolor har en viktig roll i att med forskning och utbildning bidra till samh\u00e4llsutvecklingen. Forskning har ett egenv\u00e4rde i att p\u00e5 l\u00e5ng sikt t\u00e4nja kunskapsgr\u00e4nserna.<\/p>\n\n\n\n\n<p>P\u00e5 kortare sikt bidrar behovsmotiverad forskning till samh\u00e4llsnytta genom att utifr\u00e5n problem forska fram l\u00f6sningar. I Sverige har \u00f6kade anslag till forskning har \u00f6kat den vetenskapliga produktionen n\u00e5got, dock l\u00e4gre \u00e4n andra l\u00e4nder, men andelen h\u00f6gciterad forskning har inte \u00f6kat.<\/p>\n\n\n\n<p>Internationell uppkoppling \u00e4r viktig i forskningen med samarbeten och utbyten. I Sverige st\u00e5r utl\u00e4ndska doktorander i dag f\u00f6r 65 procent av doktorsexamina inom naturvetenskap och 78 procent inom teknik. Svensk forskning \u00e4r beroende av internationell kompetens i dessa \u00e4mnen men underpresterar n\u00e4r det kommer till f\u00e5 utl\u00e4ndska forskare och studenter att stanna i Sverige efter slutf\u00f6rd utbildning.<\/p>\n\n\n\n<p>Dimensioneringen av utbildningsplatser g\u00f6rs i dag framf\u00f6r allt utifr\u00e5n studenternas \u00f6nskem\u00e5l i st\u00e4llet f\u00f6r arbetsmarknadens behov. Sverige har ocks\u00e5 l\u00e5g undervisningstid samt l\u00e4gra examinationsgrad \u00e4n j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder. Detta leder till l\u00e5g produktivitet, l\u00e5g relevans och en relativt s\u00e4mre kvalitet i utbildningen.<\/p>\n\n\n\n<p>I Sverige f\u00f6rknippas innovation ofta med forskning, trots att endast mellan 6 och 20 procent kan h\u00e4nf\u00f6ras till universitetsforskning. Forskningens bidrag till svensk innovationskraft sker framf\u00f6r allt genom samarbeten med n\u00e4ringslivet. Med ett n\u00e4ra samarbete mellan l\u00e4ros\u00e4ten och n\u00e4ringsliv skapas f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6retag och entrepren\u00f6rer att i h\u00f6gre grad kan skapa innovation av den nya kunskap som universitetsforskning skapar.<\/p>\n\n\n\n<p>Sverige l\u00e4gger stora belopp p\u00e5 forskning och i viss m\u00e5n samverkan som f\u00f6rv\u00e4ntas leda till innovation. OECD har i sina genomg\u00e5ngar av det svenska innovationssystemet pekat p\u00e5 behovet av en systematisk \u00f6versyn av styrsystemen s\u00e5 att prestationen i b\u00e5de forsknings- och innovationssystemet \u00f6kar.<\/p>\n\n\n\n<p>Om vi i Sverige menar allvar med att vi vill ha excellent forskning, h\u00f6gre kvalitet i h\u00f6gskoleutbildningarna och starkare koppling till n\u00e4ringslivets behov beh\u00f6vs incitament f\u00f6r universitet och h\u00f6gskolor att arbeta f\u00f6r det. D\u00e5 beh\u00f6ver finansiering, organisation och arbetsf\u00f6rdelning ses \u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;Under de senaste tjugo \u00e5ren har anslagen till forskning \u00f6kat kraftigt. Men fr\u00e5gan \u00e4r om h\u00f6gre anslag i sig verkligen \u00e4r l\u00f6sningen om m\u00e5let \u00e4r att st\u00e4rka excellent forskning, dvs. andelen h\u00f6gciterade artiklar. S\u00e5 verkar inte vara fallet.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Universitet och h\u00f6gskolor med forskning och utbildning \u00e4r viktiga f\u00f6r samh\u00e4llets och n\u00e4ringslivets utveckling. Utbildning av h\u00f6g kvalitet kr\u00e4ver visst m\u00e5tt av forskningsanknytning. D\u00e5 f\u00e5r studenterna aktuell och vetenskapligt grundad kunskap och kan ta del av hur kunskap v\u00e4xer fram. F\u00e4rdiga studenter med relevanta utbildningar \u00e4r ett viktigt s\u00e4tt att nyttigg\u00f6ra forskningsresultaten i resten av samh\u00e4llet. Det g\u00e4ller framf\u00f6r allt spetsutbildningar p\u00e5 masterniv\u00e5 \u00e4ven om forskning p\u00e5 sikt utvecklar all utbildning. Det ger ocks\u00e5 studenterna kompetens att v\u00e4rdera kunskap i en v\u00e4rld d\u00e4r faktaresistens och \u201dfake news\u201d blir vanligare.<\/p>\n\n\n\n<p>Att genom relevant forskning och h\u00f6gkvalitativ utbildning ge de kunskapsintensiva f\u00f6retagen b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar till en stark produktivitetsutveckling gynnar i f\u00f6rl\u00e4ngningen \u00e4ven tillverkningsindustrin, den offentliga sektorn och andra sektorer, eftersom f\u00f6retagstj\u00e4nsterna bidrar starkt till utvecklingen i dessa sektorer. Konsulter har till exempel en viktig roll i att sprida kunskap vid st\u00f6rre samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar som elektrifiering, h\u00e5llbarhet och digitalisering.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Forskning f\u00f6r att bygga kunskap<\/h3>\n\n\n\n<p>Genom att st\u00e4ndigt utvidga gr\u00e4nserna f\u00f6r v\u00e5r kunskap kan l\u00f6sningar hittas p\u00e5 k\u00e4nda, och i dag ok\u00e4nda problem. Fri forskning kommer p\u00e5 l\u00e5ng sikt samh\u00e4llet till nytta genom studenter som f\u00e5r med sig kunskapen och genom samarbete med samh\u00e4llet, den s.k. tredje uppgiften. P\u00e5 kortare sikt bidrar behovsmotiverad forskning till samh\u00e4llsnytta genom att utifr\u00e5n problem s\u00f6ka l\u00f6sningar. Det kan t.ex. vara reningsteknik, effektivare processer f\u00f6r logistikfl\u00f6den, energi- och batteriteknik osv.<\/p>\n\n\n\n<p>Under de senaste tjugo \u00e5ren har anslagen till forskning \u00f6kat kraftigt. Men fr\u00e5gan \u00e4r om h\u00f6gre anslag i sig verkligen \u00e4r l\u00f6sningen om m\u00e5let \u00e4r att st\u00e4rka excellent forskning, dvs. andelen h\u00f6gciterade artiklar. S\u00e5 verkar inte vara fallet.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Figur 3: <strong>L\u00e4ros\u00e4tenas int\u00e4kter till forskning och utbildning p\u00e5 forskarniv\u00e5 uppdelade p\u00e5 direkta statsanslag, externa medel och finansiella int\u00e4kter under perioden 1997\u20132021, (2021 \u00e5rs priser, miljarder kronor<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1038\" height=\"556\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.37.02.png\" alt=\"Bild av diagram: Figur 3: L\u00e4ros\u00e4tenas int\u00e4kter till forskning och utbildning p\u00e5 forskarniv\u00e5 uppdelade p\u00e5 direkta statsanslag, externa medel och finansiella int\u00e4kter under perioden 1997\u20132021, (2021 \u00e5rs priser, miljarder kronor)\" class=\"wp-image-68345\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.37.02.png 1038w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.37.02-580x311.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.37.02-380x204.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.37.02-768x411.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1038px) 100vw, 1038px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: UK\u00c4 \u00e5rsrapport 2023<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Under de senaste decennierna har det trots bilden av en snabb utveckling, skett allt f\u00e4rre stora vetenskapliga genombrott och det g\u00f6rs f\u00e4rre banbrytande uppfinningar. En m\u00f6jlig f\u00f6rklaring \u00e4r att fokus i forskningen flyttats fr\u00e5n att uppt\u00e4cka n\u00e5got revolutionerande till att reproducera vad andra gjort. Det \u00e4r mer effektivt f\u00f6r den forskare som vill g\u00f6ra karri\u00e4r. Det \u201driskerar det att omskapa forskning till ett socialt spel utan faktiskt inneh\u00e5ll\u201d.<sup>15<\/sup> Detta f\u00f6rst\u00e4rks ocks\u00e5 av att de som utv\u00e4rderar ans\u00f6kningar tenderar att favorisera id\u00e9er som ligger n\u00e4r deras eget expertomr\u00e5de.<sup>16<\/sup><\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;I dag har svenska l\u00e4ros\u00e4ten int\u00e4kter p\u00e5 47 mdkr\/ \u00e5r f\u00f6r forskning. 45 procent \u00e4r direkta statliga anslag medan 25 procent \u00e4r statliga anslag via forskningsr\u00e5d. Privata akt\u00f6rer och forskningsstiftelser st\u00e5r tillsammans f\u00f6r 19 procent.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>I dag m\u00e4ts excellens i forskning i termer av andel h\u00f6gciterad forskning. Men om forskare \u00e4gnar sig alltmer \u00e5t planerbar repetitiv forskning i st\u00e4llet f\u00f6r att utmana kunskapens gr\u00e4nser blir nyttan av grundforskning l\u00e4gre. I budgetpropositionen 2020\/21:1 utgiftsomr\u00e5de 16 konstaterade tidigare regeringen f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Under perioden 2008\u20132020 har de statliga anslagen f\u00f6r forskning och utveckling \u00f6kat med ca 13,8 miljarder kronor i l\u00f6pnade priser. Huvuddelen av \u00f6kningen har tillf\u00f6rts universitet och h\u00f6gskolor, antingen som direkta anslag f\u00f6r forskning och utbildning p\u00e5 forskarniv\u00e5\u030a eller via forskningsfinansi\u00e4rerna. Den \u00f6kade svenska finansieringen har resulterat i en \u00f6kning av den vetenskapliga produktionen. \u00d6kningen \u00e4r dock l\u00e4gre \u00e4n i j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder som Danmark, Norge, Schweiz och Singapore. Utifr\u00e5n detta m\u00e5tt har den \u00f6kade finansieringen inte gett n\u00e5gon p\u00e5taglig \u00f6kning i omfattningen av forskningen j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare \u00e5r. Inte heller har den vetenskapliga synligheten m\u00e4tt som antalet artiklar som citeras bland de 10 procent h\u00f6gst citerade \u00f6kat. Den har legat konstant under den senaste tio\u00e5rsperioden medan den i flera av de j\u00e4mf\u00f6rda l\u00e4nderna har \u00f6kat. Sveriges konkurrenskraft, m\u00e4tt med detta m\u00e5tt, har d\u00e4rmed inte heller stigit under perioden.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6kade anslag har allts\u00e5 \u00f6kat den vetenskapliga produktionen n\u00e5got och andelen h\u00f6gciterad forskning har inte \u00f6kat. Regeringens m\u00e5l om h\u00f6gre kvalitet m\u00e4tt som excellens i forskningen har allts\u00e5 inte n\u00e5tts.<\/p>\n\n\n\n<p>Bland Almegas medlemsf\u00f6retag har ca en fj\u00e4rdedel samarbete med universitet eller h\u00f6gskolor.<sup>17<\/sup> Samverkan mellan l\u00e4ros\u00e4ten och n\u00e4ringsliv bidrar till h\u00f6g vetenskaplig kvalitet. D\u00e4r det f\u00f6rekommer f\u00f6rfattare fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l svenska f\u00f6retag som svenska universitet och h\u00f6gskolor citeras artiklarna i h\u00f6gre grad \u00e4n om publikationen enbart har f\u00f6rfattare fr\u00e5n svenska f\u00f6retag eller enbart har f\u00f6rfattare fr\u00e5n svenska universitet.<sup>18<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>I dag har svenska l\u00e4ros\u00e4ten int\u00e4kter p\u00e5 47 miljarder kronor per \u00e5r f\u00f6r forskning. 45 procent \u00e4r direkta statliga anslag medan 25 procent<br>\u00e4r statliga anslag via forskningsr\u00e5d. Privata akt\u00f6rer och forskningsstiftelser st\u00e5r tillsammans f\u00f6r 19 procent. Dessa \u00e4r viktiga f\u00f6r stora och l\u00e5ngsiktiga satsningar som bidrar till fokus och excellens.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Figur 4:<\/strong> <strong>L\u00e4ros\u00e4tenas olika int\u00e4kter till forskning \u00e5r 2021, totalt 47 564 mnkr, (procent)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"542\" height=\"806\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.38.20.png\" alt=\"Bild av diagram: Figur 4:\nL\u00e4ros\u00e4tenas olika int\u00e4kter till forskning \u00e5r 2021, totalt 47 564 mnkr, (procent)\" class=\"wp-image-68346\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.38.20.png 542w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.38.20-380x565.png 380w\" sizes=\"auto, (max-width: 542px) 100vw, 542px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Basfinansieringen till svenska l\u00e4ros\u00e4ten \u00e4r i ett internationellt perspektiv i mittenskiktet. Men om den ska \u00f6ka beh\u00f6ver styrformerna p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4tena \u00e4ndras s\u00e5 det blir l\u00e4ttare att prioritera och kraftsamla sin forskning.<\/p>\n\n\n\n<p>Trots gener\u00f6sa budgetvillkor f\u00f6r forskning s\u00e5 presterar inte de svenska l\u00e4ros\u00e4tena p\u00e5 samma niv\u00e5 som i framg\u00e5ngsrika l\u00e4nder. Orsaker som brukar lyftas fram \u00e4r av systemkarakt\u00e4r som nationella policybeslut, finansieringssystemet med stort inslag av externfinansiering och  universitetsledningar som tillr\u00e4ckligt f\u00f6rm\u00e5r att prioritera. Ibland ses universiteten d\u00e4rf\u00f6r som \u201dforskarhotell\u201d.<sup>19<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Under 2000-talet har de statliga forskningsr\u00e5den f\u00e5tt en \u00f6kad andel av<br>den statliga FoU-budgeten.<sup>20<\/sup> Nu p\u00e5g\u00e5r en \u00f6versyn av statlig forskningsfinansiering som bl.a. analyserat den statliga styrningen i externfinansieringen. Mellan \u00e5r 2019 och 2022 genomf\u00f6rde de fem statliga finansi\u00e4rerna <sup>21<\/sup> 839 utlysningar p\u00e5 i snitt 56 miljoner kronor. H\u00e4lften av utlysningarna hade en budget under 20 miljoner kronor. Intressant \u00e4r ocks\u00e5 att<br>en tredjedel av utlysningarna (25 procent av medlen) hade koppling till regeringsuppdrag. Fr\u00e5n tio procent f\u00f6r Vetenskapsr\u00e5det till 50 procent f\u00f6r Vinnova och Forte.<sup>22<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5gan om kvaliteten i svensk forskning \u00e4r inte ny och n\u00e5gra lyckade reformer f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttringar har \u00e4nnu inte sett dagens ljus. D\u00e5 borde fr\u00e5gan om kvalitet i forskningen ses som akut att hantera n\u00e4r \u00f6kade anslag inte gett \u00f6nskad effekt.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Utbildning rustar individen och samh\u00e4llet med kunskap<\/h3>\n\n\n\n<p>Ett mer avancerat samh\u00e4lle st\u00e4ller st\u00f6rre krav p\u00e5 kompetens och d\u00e4rmed utbildning. Svenska tj\u00e4nstef\u00f6retag har h\u00f6g kunskapsintensitet och behov av specialistkompetens. I dag misslyckas dock tre av tio rekryteringsf\u00f6rs\u00f6k, ofta f\u00f6r att kandidater med r\u00e4tt kompetens saknas.<sup>23<\/sup> Av Almegas medlemsf\u00f6retag har drygt 40 procent f\u00e5tt minskad f\u00f6rs\u00e4ljning eller f\u00e5tt tacka nej uppdrag p\u00e5 grund av rekryteringsproblem.<sup>24<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>H\u00f6gskoleutbildning kan till viss del bidra till att l\u00f6sa kompetensbristen. S\u00e4rskilt avg\u00f6rande \u00e4r detta f\u00f6r f\u00f6retagen inom den kunskapsintensiva tj\u00e4nstesektorn som till \u00f6verv\u00e4gande del rekryterar just h\u00f6gskoleutbildade. L\u00e4s\u00e5ret 2020\/2021 var antalet hel\u00e5rsstudenter 384 000, varav 60 procent kvinnor och 40 procent m\u00e4n.<sup>25<\/sup><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Figur 5: <strong>Registrerade studenter i utbildning p\u00e5 grundniv\u00e5 och avancerad niv\u00e5 f\u00f6r h\u00f6stterminerna 1977\u20132021, uppdelat p\u00e5 svenska kvinnor och m\u00e4n samt inresande studenter, (antal)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1062\" height=\"546\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.44.43.png\" alt=\"Bild av diagraM: Figur 5: Registrerade studenter i utbildning p\u00e5 grundniv\u00e5 och avancerad niv\u00e5 f\u00f6r h\u00f6stterminerna 1977\u20132021, uppdelat p\u00e5 svenska kvinnor och m\u00e4n samt inresande studenter, (antal)\" class=\"wp-image-68347\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.44.43.png 1062w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.44.43-580x298.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.44.43-380x195.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.44.43-768x395.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1062px) 100vw, 1062px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: UK\u00c4 \u00e5rsrapport 2022<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Antalet registrerade studenter har mer \u00e4n f\u00f6rdubblats sedan 1990. Dels har platserna p\u00e5 traditionella universitetsutbildningar \u00f6kat, dels har utbildningar till som polis, sjuksk\u00f6terska, f\u00f6rskoll\u00e4rare, pilot m.m. flyttas till universiteten fr\u00e5n egna skolor.<\/p>\n\n\n\n<p>Examensfrekvensen skiljer stort mellan olika typer av utbildning. H\u00f6gst \u00e4r den f\u00f6r legitimationsyrken som barnmorska och l\u00e4kare d\u00e4r 85 respektive 90 procent tagit examen inom programtiden plus tre \u00e5r. F\u00f6r utbildningar d\u00e4r examen inte \u00e4r ett krav f\u00f6r anst\u00e4llning blir examensfrekvensen l\u00e4gre. Generella program som h\u00f6gskole-, kandidat-, magister- och masterexamen har l\u00e5g examensfrekvens. Motsvarande andelar var 51 procent p\u00e5 kandidatprogram, 52 procent p\u00e5 magisterprogram och 60 procent p\u00e5 masterprogram.<sup>26<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Ingenj\u00f6rsstudenter hoppar ofta av utbildningen innan examen. Mellan 2010 och 2021 avslutade endast 54 procent sina p\u00e5b\u00f6rjade studier. Tidiga avhopp kan bero p\u00e5 bristande f\u00f6rkunskaper med senare avhopp kan delvis bero p\u00e5 att en del f\u00e5r arbete innan examen.<sup>27<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven prestationsgraden m\u00e4tt som avklarade h\u00f6gskolepo\u00e4ng per student skiljer stort. F\u00f6r h\u00f6gskolan som helhet var den 83 procent 2019\/20, vilket \u00e4r fyra procentenheter h\u00f6gre \u00e4n l\u00e4s\u00e5ret 2010\/11. Trots att studenter i dag tycks ha l\u00e4gre f\u00f6rkunskaper f\u00f6r h\u00f6gskolestudier s\u00e5 har prestationsgraden \u00f6kat.<sup>28<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Hur ska d\u00e5 man m\u00e4ta kvalitet i h\u00f6gskoleutbildning? Examinations- och prestationsgrad m\u00e4ter genomstr\u00f6mning men s\u00e4ger inget om kvaliteteten. Sverige har enligt den tidigare beskrivna j\u00e4mf\u00f6relsen med andra l\u00e4nder v\u00e4sentligt mindre undervisningstid, en dimensionering av utbildningsplatser som g\u00f6rs utifr\u00e5n studenternas \u00f6nskem\u00e5l i st\u00e4llet f\u00f6r arbetsmarknadens behov, l\u00e5g avkastning p\u00e5 utbildningen samt \u00e4ldre studenter \u00e4n j\u00e4mf\u00f6rda l\u00e4nder. Anslagen till NT-utbildningar har ocks\u00e5 i fasta priser minskat. Bara 42 procent av alla studenter i Sverige klarar utbildningen p\u00e5 utsatt tid.<sup>29<\/sup><\/p>\n\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Finansiering av h\u00f6gskoleutbildning p\u00e5 grundniv\u00e5 och avancerad niv\u00e5<\/h3>\n\n\n\n<p>Statens ers\u00e4ttning f\u00f6r utbildning p\u00e5 grundniv\u00e5 och avancerad niv\u00e5 baseras p\u00e5 registrerade studenter (omr\u00e4knade till hel\u00e5rsstudenter) och studenternas avklarade po\u00e4ng (omr\u00e4knade till hel\u00e5rsprestationer) inom olika utbildningsomr\u00e5den. Det \u00e4r samma ers\u00e4ttning f\u00f6r alla l\u00e4ros\u00e4ten som omfattas av systemet, men beloppet varierar mellan olika utbildningsomr\u00e5den. Takbeloppet anger den h\u00f6gsta totala ers\u00e4ttning som varje l\u00e4ros\u00e4te kan f\u00e5. Takbeloppet tillsammans med hur utbildningen f\u00f6rdelas p\u00e5 olika utbildningsomr\u00e5den s\u00e4tter ramarna f\u00f6r antalet studenter p\u00e5 varje l\u00e4ros\u00e4te.<\/p>\n\n\n\n<p><sub><em>K\u00e4lla: UK\u00c4 \u00e5rsrapport 2022<\/em><\/sub><\/p>\n\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;Inresta studenter till Sverige har under samma tid f\u00f6rdubblats fr\u00e5n ca 20 000 till ca 40 000 studenter per \u00e5r.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Internationell rekrytering till utbildning och forskning<\/h3>\n\n\n\n<p>Internationell rekrytering av forskare och studenter \u00e4r en m\u00f6jlighet att st\u00e4rka Sverige med kompetens. Det f\u00f6ruts\u00e4tter dock att de vill och kan stanna kvar i Sverige och arbeta efter studierna.<\/p>\n\n\n\n<p>Universitetsv\u00e4rlden har historiskt varit mer internationell \u00e4n andra sektorer. Forskning genomf\u00f6rs ofta i samarbete mellan l\u00e4ros\u00e4ten, forskningen granskas (peer-review) oftast internationellt och att g\u00f6ra post-doc vid andra universitet \u00e4r i det n\u00e4rmaste ett krav. Bra forskare har stora m\u00f6jligheter att v\u00e4lja var man vill forska och verka i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n<p>Andelen utl\u00e4ndska doktorander har \u00f6kat \u00f6ver tid i Sverige. I dag st\u00e5r dessa f\u00f6r mellan 21 procent av doktorsexamna inom humaniora till 65 procent inom naturvetenskap och 78 procent inom teknik. Den internationella rekryteringen av forskare har \u00f6kat fr\u00e5n att vara drygt 3 000 verksamma \u00e5r 2012 till 5 800 verksamma \u00e5r 2021.<sup>30<\/sup> Ungef\u00e4r 60 procent av de utl\u00e4ndska doktoranderna har l\u00e4mnat Sverige tre \u00e5r efter examen. Flest l\u00e4mnar inom medicin och h\u00e4lsovetenskap samt naturvetenskap.<sup>31<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Studentutbyten har \u00f6kat i takt med globaliseringen och Sveriges intr\u00e4de i EU. Ca 20 000 studenter per \u00e5r \u00e5ker fr\u00e5n Sverige f\u00f6r att studera i andra l\u00e4nder. Inresta studenter till Sverige har under samma tid f\u00f6rdubblats fr\u00e5n ca 20 000 till ca 40 000 studenter per \u00e5r. Av dessa var 28 000 (2021\/2022) s.k. free-movers som inte kom inom utbytesprogram. Sverige inf\u00f6rde studieavgifter f\u00f6r icke EU\/EES-studenter \u00e5r 2010 vilket f\u00f6rklarar nedg\u00e5ngen i figuren.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Figur 6: Antal inresta h\u00f6gskolestudenter till Sverige 1997-2022, (antal)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1064\" height=\"408\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.46.25.png\" alt=\"Bild av diagram: Figur 6: Antal inresta h\u00f6gskolestudenter till Sverige 1997-2022, (antal)\" class=\"wp-image-68348\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.46.25.png 1064w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.46.25-580x222.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.46.25-380x146.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.46.25-768x294.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1064px) 100vw, 1064px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: UK\u00c4, statistikdatabas<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>J\u00e4mf\u00f6r man andel inresta studenter till olika l\u00e4nder ligger Sverige under snittet f\u00f6r EU-l\u00e4nder och OECD som helhet. Andelen utl\u00e4ndska studenter vid svenska l\u00e4ros\u00e4ten \u00e4r ocks\u00e5 relativt l\u00e5g. Svensk h\u00f6gskoleutbildning \u00e4r allts\u00e5 inte s\u00e5 internationell som i m\u00e5nga andra l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Figur 7: Inresta h\u00f6gskolestudenter som andel av studenter \u00e5r 2020 i olika l\u00e4nder, (antal)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1048\" height=\"646\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.47.30.png\" alt=\"Bild av diagram: Figur 7: Inresta h\u00f6gskolestudenter som andel av studenter \u00e5r 2020 i olika l\u00e4nder, (antal)\" class=\"wp-image-68349\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.47.30.png 1048w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.47.30-580x358.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.47.30-380x234.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Skarmavbild-2023-11-02-kl.-12.47.30-768x473.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1048px) 100vw, 1048px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">K\u00e4lla: OECD, International student mobility statistics<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Internationell rekrytering av doktorander och studenter kan st\u00e4rka svenska f\u00f6retag om de till\u00e5ts arbeta i Sverige efter examen. Med i dag finns problem med l\u00e5nga handl\u00e4ggningstider och stor os\u00e4kerhet f\u00f6r arbetsgivarna, efter- som det \u00e4r l\u00e4tt att g\u00f6ra fel och drabbas av kompetensutvisningar. Dessutom tar det l\u00e5ng tid att f\u00e5 personnummer, id-kort och att hitta l\u00e4mplig bostad. Servicen fr\u00e5n Migrationsverket \u00e4r mycket begr\u00e4nsad, varken arbetsgivare eller arbetstagare f\u00e5r hj\u00e4lp att g\u00f6ra r\u00e4tt. N\u00e4r fel uppdagas finns s\u00e4llan m\u00f6jligheter att korrigera och kompensera, ist\u00e4llet tas snabba beslut om \u00e5terkallelse av arbetstillst\u00e5nd. I sin \u00e5rsbok f\u00f6r 2022 konstaterade UK\u00c4 f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Den pessimism som de utl\u00e4ndska doktoranderna visar inf\u00f6r framtiden kan ocks\u00e5 ha n\u00e5got att g\u00f6ra med<br>de f\u00f6r\u00e4ndringar som inf\u00f6rdes i utl\u00e4nningslagen (2005:716) sommaren 2021. F\u00f6r\u00e4ndringarna har medf\u00f6rt<\/strong> <strong>att det blivit betydligt sv\u00e5rare f\u00f6r de utl\u00e4ndska doktoranderna att stanna i Sverige efter sin doktorsexamen. Samtidigt verkar allt fler av dem vilja stanna i Sverige [&#8230;] En majoritet<\/strong> <strong>av dem som stannat arbetar, de flesta inom h\u00f6gskolan men m\u00e5nga ocks\u00e5 inom yrken som civilingenj\u00f6r, l\u00e4kare, fysiker och kemist. De \u00e4r ett tillskott av kvalificerad arbetskraft p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden, som p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den har brist p\u00e5 kompetens.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Flera andra l\u00e4nder g\u00f6r betydande anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att attrahera kompetens och investeringar till sig. Det g\u00f6r \u00e4ven Sverige, men inte i lika h\u00f6g utstr\u00e4ckning som m\u00e5nga andra j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder.<sup>32<\/sup><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Organisation och styrning \u2013 \u00e4r universitet och h\u00f6gskolor rustade f\u00f6r uppdraget?<\/h3>\n\n\n\n<p>Svenska universitet och h\u00f6gskolor \u00e4r organisationer med m\u00e5nga roller. De ska bedriva forskning, bedriva doktorandutbildning,<br>ge olika yrkesutbildningar, ge akademiska masterutbildningar och samverka med samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n<p>Styrning och finansiering har betydelse f\u00f6r vad l\u00e4ros\u00e4tena g\u00f6r. Deras autonomi och finansiering har utretts ett flertal g\u00e5nger under senaste decenniet men inga f\u00f6rslag har blivit verklighet. Sveriges tv\u00e5 stiftelsel\u00e4ros\u00e4ten, Chalmers tekniska h\u00f6gskola och h\u00f6gskolan i J\u00f6nk\u00f6ping, har friare styrformer och tycks ocks\u00e5 ha l\u00e4ttare att fokusera och prioritera sin verksamhet genom att t.ex. g\u00f6ra strategiska rekryteringar och fokusera sina forskningsmedel.<\/p>\n\n\n\n<p>Excellent forskning kr\u00e4ver meritokrati, dvs. att beg\u00e5vning och prestationer premieras. I dag \u00e4r det framf\u00f6r allt Wallenbergstiftelserna och Stiftelsen f\u00f6r strategisk forskning som ger stora och l\u00e5ngsiktiga st\u00f6d till lovande forskare.<\/p>\n\n\n\n<p>Om vi i Sverige menar allvar med att vi vill ha excellent forskning och h\u00f6gre kvalitet i h\u00f6gskoleutbildningarna beh\u00f6vs incitament f\u00f6r universitet och h\u00f6gskolor att arbeta f\u00f6r det. D\u00e5 beh\u00f6ver finansiering, organisation och arbetsf\u00f6rdelning ses \u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6retag och entrepren\u00f6rer skapar innovation med kunskap<\/h3>\n\n\n\n<p>I Sverige f\u00f6rknippas innovation ofta med forskning. Studier visar dock att endast en mindre del av samh\u00e4llets innovationer, mellan 6 och 20 procent beroende p\u00e5 studie, kan h\u00e4nf\u00f6ras till universitetsforskning.<sup>33<\/sup> Forskning i sig r\u00e4cker inte f\u00f6r att skapa v\u00e4rde genom innovation. F\u00f6retag och entrepren\u00f6rer m\u00e5ste finnas f\u00f6r att kommersialisera kunskapen. Viktiga f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att skapa v\u00e4lst\u00e5nd genom innovationer \u00e4r att kunskap skapas och f\u00e5ngas upp samt att den entrepren\u00f6riella aktiviteten \u00e4r h\u00f6g.<\/p>\n\n\n\n<p>Sverige, eller snarare svenska f\u00f6retag, investerar relativt mycket i FoU. D\u00e4rf\u00f6r ligger Sverige ofta h\u00f6gt i olika innovationsindex d\u00e4r man ofta l\u00e4gger stor vikt vid hur mycket som investeras i FoU. Det finns dock kritik mot detta s\u00e4tt att m\u00e4ta. Studerar man output, dvs. vad resultatet av forskningssatsningarna blir, har en tredjedel av EU-l\u00e4nderna h\u00f6gre innovationsoutput \u00e4n Sverige.<sup>34<\/sup> OECD har i sina genomg\u00e5ngar av det svenska innovationssystemet (2012, 2016) bland annat pekat p\u00e5 behovet av en systematisk \u00f6versyn av styrsystemen s\u00e5 att prestationen i b\u00e5de forsknings- och innovationssystemet \u00f6kar.<\/p>\n\n\n\n<p>Den tidigare regeringen uttryckte en viss oro i senaste forskningspolitiska propositionen:<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Det finns tecken p\u00e5 att kvaliteten i svensk forskning inte utvecklas lika positivt som forskningen i l\u00e4nder som Danmark och Nederl\u00e4nderna. Sverige beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r fortsatta satsningar p\u00e5 forskning, utbildning och innovation f\u00f6r att utveckla v\u00e5rt samh\u00e4lle och n\u00e4ringsliv och skapa fler jobb i hela landet. Det kr\u00e4ver \u00e4ven \u00f6kad samverkan mellan offentlig och privat sektor samt mellan stora och sm\u00e5 f\u00f6retag f\u00f6r att Sverige ska kunna konkurrera med kunskap och kompetens.<sup>35<\/sup><\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>I <em>Innovation investment index<\/em><sup>36<\/sup> m\u00e4ter man bl.a. start-upratio, f\u00f6retagande, st\u00f6dinsatser m.m. H\u00e4r hamnar Sverige p\u00e5 plats 10 och det \u00e4r output-parametrarna som drar ned placeringen. \u201dPolicyimplikationen f\u00f6r Sveriges del \u00e4r att stora resurser l\u00e4ggs p\u00e5\u030a det som f\u00f6rv\u00e4ntas leda till innovation, men att dessa resurser inte fullt ut resulterar i mer innovation\u201d.<sup>37<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Det finns m\u00e5nga internationella j\u00e4mf\u00f6relser och index och med olika m\u00e5tt f\u00e5r man olika utfall. Men det intressanta \u00e4r att resultatet, dvs. vilket v\u00e4lst\u00e5nd som skapas, har i Sverige relativt andra l\u00e4nder sjunkit \u00f6ver tid oavsett vad vi m\u00e4ter. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs reformer som st\u00e4rker svensk konkurrenskraft. Det handlar om regelverk och incitament som bidrar till fungerande marknader, god kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning, tillg\u00e5ng till nytt kunnande och som underl\u00e4ttar f\u00f6r innovation och kostnadseffektiva processer.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;Det svenska st\u00f6dsystemet inom innovationspolitiken \u00e4r i dag splittrat och komplicerat. M\u00e5nga olika departement, myndigheter och regioner \u00e4r inblandade och ingen har riktig \u00f6verblick.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Generellt bra f\u00f6retagsklimat \u00e4r en grund f\u00f6r god konkurrenskraft f\u00f6r svenska f\u00f6retag p\u00e5 internationella marknader. Konkurrens fr\u00e4mjar ocks\u00e5 innovation som i sin tur bidrar till v\u00e4lst\u00e5nd. Ett gott innovationsklimat \u00e4r beroende av flera faktorer. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r innovationspolitiken har IVA<sup>38<\/sup> sammanfattat till:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Visa ett engagerat, starkt och tydligt politiskt ledarskap f\u00f6r innovation och tillv\u00e4xt.<\/li>\n\n\n\n<li>St\u00e4rk incitament f\u00f6r innovation i befintligt n\u00e4ringsliv och i offentliga organisationer, men ocks\u00e5 f\u00f6r individen.<\/li>\n\n\n\n<li>Skapa l\u00e5ngsiktigt goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar och spelregler f\u00f6r f\u00f6retagande, entrepren\u00f6rskap och tillv\u00e4xt i s\u00e5v\u00e4l stora som sm\u00e5, nya som gamla, f\u00f6retag.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>\u00c4ven om generella f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r grunden f\u00f6r ett gott innovationsklimat s\u00e5 hamnar diskussionen ofta om st\u00f6d. Effektiviteten i innovationssystemet och uppf\u00f6ljningen av insatserna beh\u00f6ver enligt Tillv\u00e4xtanalys<sup>39<\/sup> och Riksrevisionen<sup>40<\/sup> bli b\u00e4ttre. Behovet av \u00f6kad effekt av olika insatser kr\u00e4ver reformering och koordinering f\u00f6r att de ambitioner som finns i olika strategier ska lyckas. \u00c4ven myndigheter beh\u00f6ver ges incitament f\u00f6r att utveckla sin insatsportf\u00f6lj s\u00e5 att st\u00f6d verkligen ger effekt.<\/p>\n\n\n\n<p>Det svenska st\u00f6dsystemet inom innovationspolitiken \u00e4r i dag splittrat och komplicerat. M\u00e5nga olika departement, myndigheter och regioner \u00e4r inblandade och ingen har riktig \u00f6verblick. M\u00e5nga st\u00f6d<br>\u00e4r kortsiktiga, sm\u00e5 och l\u00e4randet till nya projekt \u00e4r litet. Innovationsfr\u00e4mjande sker ofta i branschspecifika n\u00e4tverk och kunskaps\u00f6verf\u00f6ringen mellan branscher \u00e4r svag. Det blir stora regionala skillnader med m\u00e5nga olika finansi\u00e4rer och \u201dfr\u00e4mjare\u201d med olika krav och prioriteringar. Innovationssystemet lider ocks\u00e5 av otydlig styrning och otydliga prioriteringar. Det g\u00f6r barri\u00e4rerna f\u00f6r nya f\u00f6retag att nyttja st\u00f6den blir h\u00f6g.<sup>41<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>I det f\u00f6ljande avsnittet lyfter vi ett antal f\u00f6rslag som, med tanke p\u00e5 det sv\u00e5ra ekonomiska l\u00e4get, till stor del kan g\u00f6ras inom befintliga ekonomiska ramar. Det handlar om f\u00f6rslag som st\u00e4rker excellent forskning, st\u00e4rker kvaliteten i olika utbildningar, \u00f6kar internationaliseringen och som kan bidra till b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r innovation.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sa-kan-vi-starka-sverige-som-kunskapsnation' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">S\u00e5 kan vi st\u00e4rka Sverige som kunskapsnation<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra forskningskvaliteten, ge h\u00f6gskoleutbildningar som minskar kompetensbristen och st\u00e4rka innovationskraften beh\u00f6ver finansiering, organisation och arbetsf\u00f6rdelning f\u00f6r universitet och h\u00f6gskolor ses \u00f6ver. Forskningspropositionen kan vara ett f\u00f6rsta steg. Nedan lyfter vi v\u00e5ra viktigaste f\u00f6rslag inom forskning och utbildning.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>\u00d6KA STATLIGA ANSLAG TILL FOU SAMT OMF\u00d6RDELA DELAR AV BASANSLAGET F\u00d6R FORSKNING UTIFR\u00c5N EXCELLENS- OCH SAMVERKAN<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>\u00d6ka de totala anslagen till FoU. Men helt avg\u00f6rande \u00e4r att st\u00e4rka drivkrafterna f\u00f6r kvalitet och samverkan genom att omf\u00f6rdela \u00e4ven befintliga basanslag till universitet och h\u00f6gskolor. Det handlar om att som Svenskt N\u00e4ringsliv har f\u00f6reslagit; att 25 procent av det \u00e5rliga basanslaget p\u00e5 21 miljarder kronor omf\u00f6rdelas vart fj\u00e4rde \u00e5r utifr\u00e5n b\u00e5de kvantitativa och kvalitativa indikatorer p\u00e5 forskningskvalitet och nyttigg\u00f6rande av forskningsresultat, inklusive forskningssamverkan med n\u00e4ringslivet. D\u00e5 handlar det om ca fem miljarder kronor per \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>DIMENSIONERA UTBILDNINGSUTBUDET OCKS\u00c5 UTIFR\u00c5N ARBETSMARKNADENS BEHOV<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>Regeringen b\u00f6r utreda m\u00f6jligheten att inf\u00f6ra externa paneler p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4tena samt hur en modell f\u00f6r utbildningsdimensionering skulle kunna utformas. Detta kan g\u00f6ras inom befintliga ekonomiska ramar. Arbetsmarknadsanknytning skulle d\u00e5 ing\u00e5 som en tydligare del i kvalitetss\u00e4kringen av utbildning. Arbetsgivare f\u00e5r ocks\u00e5 en tydlig roll och kan bidra med behovsbild p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt samt arbetslivskoppling i utbildningen som praktik och studiebes\u00f6k. En utredning b\u00f6r ocks\u00e5 titta p\u00e5 hur incitamenten f\u00f6r arbetsplatsf\u00f6rlagt l\u00e4rande i h\u00f6gskoleutbildningen kan st\u00e4rkas.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>UTRED ORGANISATIONSFORM OCH STYRNING INOM L\u00c4ROS\u00c4TENA P\u00c5 L\u00c4NGRE SIKT<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>Excellens inneb\u00e4r meritokrati och att duktiga forskare f\u00e5r mer medel \u00e4n andra. D\u00e5 beh\u00f6ver l\u00e4ros\u00e4tena sj\u00e4lva kunna g\u00f6ra prioriteringar, n\u00e5got som \u00e4r sv\u00e5rt med nuvarande myndighetsorganisation. B\u00e5de Finland och Danmark har gjort reformer f\u00f6r att st\u00e4rka styrningen inom l\u00e4ros\u00e4tena f\u00f6r att bl.a. kunna styra mer mot kvalitet. P\u00e5 l\u00e5ng sikt beh\u00f6ver organisationsformen och styrformer inom l\u00e4ros\u00e4tena utredas och reformeras.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>\u00c5TERST\u00c4LL ANSLAGSNIV\u00c5N PER STUDENT INOM NATURVETENSKAP, TEKNIK OCH FARMACI<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>Utbildningsministern vill att Sverige ska forts\u00e4tta vara ett ingenj\u00f6rsland, men d\u00e5 kr\u00e4vs ocks\u00e5 att nya ingenj\u00f6rer kan utbildas f\u00f6r att svara upp emot efterfr\u00e5gan. Avs\u00e4tt d\u00e4rf\u00f6r 4,2 miljarder kronor f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla resurserna till teknik och naturvetenskapliga utbildningar. Regeringen beh\u00f6ver se \u00f6ver ers\u00e4ttningsniv\u00e5erna f\u00f6r olika utbildningar samt hur en f\u00f6rst\u00e4rkning till NT-utbildningar kan finansieras.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>SKAPA B\u00c4TTRE GENOMSTR\u00d6MNING I H\u00d6GSKOLEUTBILDNING<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>Regeringen b\u00f6r ge UK\u00c4 i uppdrag att ta reda p\u00e5 orsakerna till avhopp p\u00e5 olika utbildningar samt att f\u00f6lja upp och kartl\u00e4gga utvecklingen. Tillsammans med l\u00e4ros\u00e4tena b\u00f6r man ta fram en \u201dbest practice\u201d f\u00f6r att \u00f6ka genomstr\u00f6mningen samt att s\u00e4rskilt granska examinationsgrad och etableringsgrad p\u00e5 utbildningar med en h\u00f6g efterfr\u00e5gan p\u00e5 svensk arbetsmarknad i sina kvalitetsuppf\u00f6ljningar.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>UNDERL\u00c4TTA KOMPETENSINFLYTTNING OCH G\u00d6R DET L\u00c4TTARE F\u00d6R UTL\u00c4NDSKA FORSKARE OCH STUDENTER ATT TA ANST\u00c4LLNING EFTER EXAMEN<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>Sverige beh\u00f6ver kompetensinvandring. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver regeringen skyndsamt:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>F\u00f6rb\u00e4ttra reglerna f\u00f6r kompetensinvandring s\u00e5 att risken f\u00f6r utvisningar av kompetent arbetskraft undanr\u00f6js. D\u00e5 beh\u00f6vs snabbare och mer f\u00f6ruts\u00e4gbara processer f\u00f6r uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd.<\/li>\n\n\n\n<li>Ge utl\u00e4ndska studenter och forskare ett extra \u00e5r att s\u00f6ka jobb samt att jobba efter examen redan i uppeh\u00e5llstillst\u00e5ndet f\u00f6r studier. Jobbs\u00f6kar\u00e5ret kan villkoras med att f\u00f6rs\u00f6rjningen \u00e4r ordnad.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>ST\u00c4RK INCITAMENTEN F\u00d6R LIVSL\u00c5NGT L\u00c4RANDE<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>L\u00e4ros\u00e4tena beh\u00f6ver bli b\u00e4ttre p\u00e5 att erbjuda flexibla, modulbaserade och n\u00e4ringslivsrelevanta kurser som \u00e4r anpassade f\u00f6r yrkesverksamma. Det handlar om att andelen frist\u00e5ende kurser beh\u00f6ver \u00f6ka, fler utbildningar beh\u00f6ver digitaliseras och erbjudas p\u00e5 halvfart. Det beh\u00f6vs ocks\u00e5 en mer flexibel antagning om sysselsatta ska kunna vidareutbilda sig i takt med f\u00f6r\u00e4ndrade krav p\u00e5 arbetsmarknaden. En f\u00f6ruts\u00e4ttning \u00e4r dock att regeringen avs\u00e4tter \u00f6ronm\u00e4rkta resurser ut\u00f6ver takbeloppet f\u00f6r att undvika konkurrens med l\u00e4ngre programutbildningar f\u00f6r yngre studenter.<\/p>\n\n\n\n<p>Universitet och h\u00f6gskolor b\u00f6r ocks\u00e5 uppmuntras att bedriva YH-utbildningar eller kurser f\u00f6r yrkesverksamma, i egen regi eller tillsammans med andra utbildningssamordnare. Arbetsgivare b\u00f6r stimuleras att investera i sina medarbetare genom skatteavdrag f\u00f6r k\u00f6p av externa kurser. Regeringen b\u00f6r ocks\u00e5 ge fler m\u00f6jlighet att utbilda sig genom att v\u00e4xla upp omst\u00e4llningsstudiest\u00f6det snabbare.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Utveckla universitet och h\u00f6gskolors roll f\u00f6r att st\u00e4rka Sverige med forskning<\/h3>\n\n\n\n<p>Det r\u00e5der knappast n\u00e5gon oenighet om att forskning \u00e4r viktigt f\u00f6r n\u00e4ringslivet, f\u00f6r utbildningar och f\u00f6r att Sverige ska vara en attraktiv forskningsnation. Men om Sverige p\u00e5 allvar ska konkurrera med kunskap beh\u00f6vs m\u00e5nga reformer inom h\u00f6gre utbildning och forskning.<\/p>\n\n\n\n<p>Forskningsanslagen har \u00f6kat \u00f6ver tid och de tio senaste \u00e5ren har dessutom en allt st\u00f6rre andel av l\u00e4ros\u00e4tenas totala int\u00e4kter g\u00e5tt till forskning och utbildning p\u00e5 forskarniv\u00e5, och en minskad andel till utbildning p\u00e5 grundniv\u00e5 och avancerad niv\u00e5.<sup>42<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Om nu alla \u00e4r \u00f6verens om vikten av excellent forskning, varf\u00f6r har d\u00e5 inte \u00f6kade anslag gett h\u00f6gre andel h\u00f6gciterade artiklar? Sannolikt \u00e4r en f\u00f6rklaring hur olika incitament styr och hur forskning prioriteras. I figuren nedan ges en \u00f6verblick \u00f6ver olika m\u00e5l och incitament f\u00f6r olika akt\u00f6rer att bidra till excellent forskning. Detta \u00e4r en schematisk uppst\u00e4llning som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r t\u00e4nkbara f\u00f6rslag.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tabell 2: Dagens m\u00e5l och incitament f\u00f6r olika akt\u00f6rer f\u00f6r excellent forskning<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Det som staten framf\u00f6r allt kan p\u00e5verka \u00e4r incitament f\u00f6r universitet och h\u00f6gskolor att arbeta f\u00f6r excellens. Incitament beh\u00f6ver driva mot kraftsamling av resurser och mot att vetenskaplig kvalitet v\u00e4rderas h\u00f6gre \u00e4n i dag.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 kort sikt och utan n\u00e5gon st\u00f6rre budgetp\u00e5verkan kan f\u00f6ljande f\u00f6rslag genomf\u00f6ras:<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>F\u00d6RSLAG 1: \u00d6KA STATLIGA ANSLAG TILL FOU OCH OMF\u00d6RDELA DELAR AV BASANSLAGET F\u00d6R FORSKNING UTIFR\u00c5N EXCELLENS- OCH SAMVERKAN<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>\u00d6ka de totala anslagen till FoU. Men helt avg\u00f6rande \u00e4r att st\u00e4rka drivkrafterna f\u00f6r kvalitet och samverkan genom att omf\u00f6rdela \u00e4ven befintliga basanslag till universitet och h\u00f6gskolor. Det handlar om att som Svenskt N\u00e4ringsliv har f\u00f6reslagit; att 25 procent av det \u00e5rliga basanslaget omf\u00f6rdelas vart fj\u00e4rde \u00e5r utifr\u00e5n b\u00e5de kvantitativa och kvalitativa indikatorer p\u00e5 forskningskvalitet och nyttigg\u00f6rande av forskningsresultat, inklusive forskningssamverkan med n\u00e4ringslivet.<\/p>\n\n\n\n<p>Basanslagen \u00e4r 45 procent av universitetet och h\u00f6gskolors forskningsfinansiering. Dessa f\u00f6rdelas till stor del p\u00e5 historiska grunder och r\u00e4knas \u00e5rligen upp. Eftersom l\u00e4ros\u00e4ten sj\u00e4lva har sv\u00e5rt att prioritera medel internt bidrar basanslagen inte till st\u00f6rre satsningar f\u00f6r profilering och excellens.<\/p>\n\n\n\n<p>De tidigare strategiska forskningsomr\u00e5dena (SFO) var en satsning p\u00e5 1,3 miljarder kronor f\u00f6r att st\u00e4rka profileringen av l\u00e4ros\u00e4ten utifr\u00e5n f\u00f6rslag fr\u00e5n statliga forskningsfinansi\u00e4rer. De bidrog till l\u00e5ngsiktighet, profilering och ans\u00e5gs vara \u201dett utm\u00e4rkt och nyskapande initiativ fr\u00e5n regeringen\u201d.<sup>43<\/sup> Det finns ocks\u00e5 f\u00f6rslag fr\u00e5n forskningsfinansi\u00e4rerna f\u00f6r hur extra medel skulle kunna f\u00f6rdelas efter hur l\u00e4ros\u00e4tena beskriver och underbygger olika profilomr\u00e5dens kvalitet och planerade utveckling.<sup>44<\/sup><br>Samverkan \u00e4r viktigt och avsaknad av det \u00e4r ett marknadsmisslyckande. Samverkan kan stimuleras genom l\u00e5ngsiktiga forskningsprogram som Impact Innovation men ocks\u00e5 som en del i ordinarie utlysningar. Till exempel har Stiftelsen f\u00f6r strategisk forskning (SSF) nyttigg\u00f6randemedel som uppg\u00e5r till tre procent av anslaget och som forskaren f\u00e5r ut n\u00e4r man visat hur man nyttiggjort sina resultat.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5lunda finns l\u00e4rdomar och f\u00f6rslag f\u00f6r att st\u00e4rka incitamenten f\u00f6r kvalitet och samverkan i forskningen. Men att g\u00f6ra detta f\u00f6r endast eventuellt \u00f6kade anslag r\u00e4cker inte.<\/p>\n\n\n\n<p>En modell d\u00e4r kvalitet och samverkan v\u00e4gs in f\u00f6rdelningen av anslag kan inf\u00f6ras successivt d\u00e4r andelen med tiden \u00f6kar. Svenskt N\u00e4ringsliv har f\u00f6reslagit att 25 procent av \u00e5rliga basanlaget p\u00e5 21 miljarder kronor b\u00f6r omf\u00f6rdelas. D\u00e5 handlar det om ca fem miljarder kronor per \u00e5r. Det kan ocks\u00e5 ses som f\u00f6rsta steget mot en ny resurstilldelningsmodell. Med en s\u00e5dan modell ges l\u00e4ros\u00e4tena sj\u00e4lva m\u00f6jlighet att v\u00e4lja profilomr\u00e5den samt visa hur man skapar kvalitet i b\u00e5de forskning och samverkan. Det kan b\u00f6rja inf\u00f6ras relativt snabbt byggt p\u00e5 l\u00e4rdomar fr\u00e5n tidigare insatser och f\u00f6rslag.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 l\u00e4ngre sikt beh\u00f6ver b\u00e5de l\u00e4ros\u00e4tenas organisation och styrning samt finansiering utvecklas f\u00f6r att i driva mot excellens och nyttigg\u00f6rande av kunskap.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">F\u00d6RSLAG 2: UTRED ORGANISATIONSFORM OCH STYRNING INOM L\u00c4ROS\u00c4TENA<\/h4>\n\n\n\n<p>Excellens inneb\u00e4r meritokrati och att duktiga forskare f\u00e5r mer medel \u00e4n andra. D\u00e5 beh\u00f6ver l\u00e4ros\u00e4tena sj\u00e4lva kunna g\u00f6ra prioriteringar, n\u00e5got som \u00e4r sv\u00e5rt med nuvarande myndighetsorganisation. B\u00e5de Finland och Danmark har gjort reformer f\u00f6r att st\u00e4rka styrningen inom l\u00e4ros\u00e4tena f\u00f6r att bl.a. kunna styra mer mot kvalitet. P\u00e5 l\u00e5ng sikt beh\u00f6ver organisationsformen och styrformer inom l\u00e4ros\u00e4tena utredas.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Utveckla l\u00e4ros\u00e4tenas utbildningsuppdrag mot h\u00f6gre kvalitet och b\u00e4ttre matchning<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>F\u00f6r tj\u00e4nstesektorn och Almegas medlemmar \u00e4r tillg\u00e5ng till r\u00e4tt kompetens centralt om man ska kunna forts\u00e4tta att vara en tillv\u00e4xtmotor f\u00f6r svenskt n\u00e4ringsliv och svenskt v\u00e4lst\u00e5nd. Det handlar inte om fler utbildade utan om \u201dr\u00e4tt\u201d utbildade.<\/p>\n\n\n\n<p>Som beskrivits tidigare s\u00e5 tenderar utvecklingen av h\u00f6gskoleutbildning att fokusera p\u00e5 kvantitet framf\u00f6r kvalitet. Kopplingen mellan dimensionering av utbildningar och n\u00e4ringslivets behov \u00e4r i dag svag. Att m\u00e5nga l\u00e4ser l\u00e5nga utbildningar har inte resulterat i b\u00e4ttre matchning p\u00e5 arbetsmarknaden. Trenden har g\u00e5tt mot kvantitet, dvs. fler utbildningsplatser men mindre pengar och undervisningstid per student.<\/p>\n\n\n\n<p>Tabellen nedan ger en \u00f6verblick \u00f6ver m\u00e5l och incitament f\u00f6r olika akt\u00f6rer att bidra till kvalitet i h\u00f6gre utbildning. Detta \u00e4r en schematisk uppst\u00e4llning som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r t\u00e4nkbara f\u00f6rslag.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tabell 3: Dagens m\u00e5l och incitament f\u00f6r olika akt\u00f6rer f\u00f6r excellent forskning<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Dagens incitament driver mot kvantitet f\u00f6re kvalitet. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs f\u00f6r\u00e4ndringar. V\u00e5ra f\u00f6rslag fokuserar p\u00e5 b\u00e4ttre kvalitet i h\u00f6gre utbildning b\u00e4ttre och matchning mot arbetsmarknadens behov samt att attrahera och beh\u00e5lla utl\u00e4ndska studenter och forskare efter examen. F\u00f6rslagen \u00e4r uppdelade p\u00e5 vad som kan g\u00f6ras p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">F\u00d6RSLAG 3: DIMENSIONERA UTBILDNINGSUTBUDET OCKS\u00c5 UTIFR\u00c5N ARBETSMARKNADENS BEHOV<\/h3>\n\n\n\n<p>Regeringen b\u00f6r utreda m\u00f6jligheten att inf\u00f6ra externa paneler p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4tena samt hur en modell f\u00f6r utbildningsdimensionering skulle kunna utformas. Detta kan g\u00f6ras inom befintliga ekonomiska ramar. Arbetsmarknadsanknytning skulle d\u00e5 ing\u00e5 som en tydligare del i kvalitetss\u00e4kringen av utbildning. Arbetsgivare f\u00e5r ocks\u00e5 en tydlig roll och kan bidra med behovsbild p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt samt arbetslivskoppling i utbildningen som praktik och studiebes\u00f6k. En utredning b\u00f6r ocks\u00e5 titta p\u00e5 hur incitamenten f\u00f6r arbetsplatsf\u00f6rlagt l\u00e4rande i h\u00f6gskoleutbildningen kan st\u00e4rkas.<\/p>\n\n\n\n<p>Det beh\u00f6vs starkare styrning mot arbetsmarknadsrelevans i h\u00f6gre utbildning och det kan skapas med incitament som premierar utbildningar som efterfr\u00e5gas p\u00e5 arbetsmarknaden och som leder till arbete. Svensk h\u00f6gskoleutbildning styrs i dag fr\u00e4mst av studenternas efterfr\u00e5gan. Akt\u00f6rer p\u00e5 arbetsmarknaden har inte n\u00e5gon definierad roll eller mandat i dimensioneringen av h\u00f6gre utbildning.<\/p>\n\n\n\n<p>I l\u00e4nder som Danmark, Nederl\u00e4nderna och Irland g\u00f6rs tydliga kopplingar till behoven. Sverige skulle kunna l\u00e4ra av Danmark d\u00e4r varje l\u00e4ros\u00e4te \u00e4r skyldiga att ha paneler med externa ledam\u00f6ter f\u00f6r l\u00f6pande dialog om fakultetens utbildningar. Sedan \u00e5r 2014 \u00e4r l\u00e4ros\u00e4tena \u00e5lagda att ha ett utbildningsutbud som matchar samh\u00e4llets efterfr\u00e5gan. Ber\u00e4kningen bygger p\u00e5 ett antal principer, bland annat arbetsl\u00f6shet f\u00f6r nyutexaminerade under de tio senaste \u00e5ren. Om l\u00e4ros\u00e4tena \u00f6verskrider dimensioneringen minskas anslagen i niv\u00e5 med andelen \u00f6verdimensionering. Den danska ackrediteringsinstitutionen ACE har ocks\u00e5 m\u00f6jlighet att h\u00e4va examenstillst\u00e5ndet om det inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt stort behov av en viss utbildning p\u00e5 arbetsmarknaden. L\u00e4rdomarna fr\u00e5n Danmark \u00e4r att utbildningar som arbets- marknaden efterfr\u00e5gar har \u00f6kat och att studenternas s\u00f6km\u00f6nster anpassats.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;Det beh\u00f6vs starkare styrning mot arbetsmarknads- relevans i h\u00f6gre utbildning.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>F\u00d6RSLAG 4: \u00c5TERST\u00c4LL ANSLAGS- NIV\u00c5N PER STUDENT INOM NATUR- VETENSKAP, TEKNIK OCH FARMACI<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>Utbildningsministern vill att Sverige ska forts\u00e4tta vara ett ingenj\u00f6rsland, men d\u00e5 kr\u00e4vs ocks\u00e5 att nya ingenj\u00f6rer f\u00e5r en h\u00f6gkvalitativ utbildning. Anslagen per student beh\u00f6ver h\u00f6jas f\u00f6r naturvetenskap och teknik som \u00e4r investerings- och laborationstunga utbildningar. Enligt SULF (2018) beh\u00f6vs en h\u00f6jning med 42 procent f\u00f6r att motsvara den niv\u00e5 som g\u00e4llde per student 1994\/1995. Det \u00e4r ca 4,2 miljarder kronor i dag.45 Regeringen beh\u00f6ver se \u00f6ver ers\u00e4ttningsniv\u00e5erna f\u00f6r olika utbildningar samt hur en f\u00f6rst\u00e4rkning till NT-utbildningar kan finansieras.<\/p>\n\n\n\n<p>Medan humaniora och samh\u00e4llsvetenskap beh\u00e5llit anslagsniv\u00e5n per student i fasta priser (om \u00e4n p\u00e5 l\u00e5g niv\u00e5) s\u00e5 har naturvetenskap, teknik och farmaci, som \u00e4r relativt dyra utbildningar, f\u00e5tt mindre ers\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n<p>Skulle det g\u00e5 att \u00e5terst\u00e4lla dessa niv\u00e5er inom befintliga ramar genom att minska antalet utbildningsplatser inom andra omr\u00e5den f\u00f6r att \u00f6ka anslagen per student f\u00f6r NT-utbildningar? Eftersom ers\u00e4ttningen per student inom juridik, samh\u00e4llsvetenskap, humaniora och teologi \u00e4r ungef\u00e4r h\u00e4lften av NT s\u00e5 skulle det kr\u00e4vas stora f\u00f6r\u00e4ndringar. R\u00e4knat p\u00e5 hel\u00e5rsstudenter \u00e5r 2018 skulle det beh\u00f6vas en neddragning p\u00e5 60 procent av platserna p\u00e5 dessa utbildningar f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla ers\u00e4ttningen inom naturvetenskap och teknik. Det \u00e4r knappast \u00f6nskv\u00e4rt eller m\u00f6jligt men kan ju v\u00e4cka en diskussion om dimensionering av olika utbildningar.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>F\u00d6RLAG 5: SKAPA B\u00c4TTRE GENOMSTR\u00d6MNING I H\u00d6GSKOLEUTBILDNING<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>Regeringen b\u00f6r ge UK\u00c4 i uppdrag att ta reda p\u00e5 orsakerna till avhopp fr\u00e5n olika utbildningar samt att f\u00f6lja upp och kartl\u00e4gga utvecklingen. Tillsammans med l\u00e4ros\u00e4tena b\u00f6r man ta fram en \u201dbest practice\u201d f\u00f6r att \u00f6ka genomstr\u00f6mningen samt att s\u00e4rskilt granska examinationsgrad och etableringsgrad p\u00e5 utbildningar med en h\u00f6g efterfr\u00e5gan p\u00e5 svensk arbetsmarknad i sina kvalitetsuppf\u00f6ljningar.<\/p>\n\n\n\n<p>Genomstr\u00f6mningen p\u00e5 m\u00e5nga utbildningar \u00e4r svag och m\u00e5nga studenter l\u00e4ser l\u00e4ngre tid \u00e4n n\u00f6dv\u00e4ndigt. Det \u00e4r dyrt f\u00f6r samh\u00e4llet, f\u00f6r l\u00e4ros\u00e4tena och f\u00f6r individerna. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs incitament som ger studenter incitament att v\u00e4lja r\u00e4tt utbildning fr\u00e5n b\u00f6rjan s\u00e5 v\u00e4gen till examen blir rakare och snabbare. Ett s\u00e4tt kan vara att utreda m\u00f6jligheten att skriva av en del av studieskulden f\u00f6r studenter som slutf\u00f6r utbildningen p\u00e5 utsatt tid. Det b\u00f6r framf\u00f6r g\u00e4lla allt f\u00f6r samh\u00e4llsviktiga utbildningar, till exempel tekniska utbildningar med svag genomstr\u00f6mning.<\/p>\n\n\n\n<p>Man b\u00f6r ocks\u00e5 se \u00f6ver m\u00f6jligheterna att ge l\u00e4ros\u00e4tena tillg\u00e5ng till tillf\u00e4lliga extra medel f\u00f6r kompensatoriska insatser f\u00f6r studenter som redan finns i h\u00f6gskolan. Eftersom m\u00e5nga studenter har bristande f\u00f6rkunskaper fr\u00e5n gymnasiet kan kompensatoriska \u00e5tg\u00e4rder inte uteslutas som \u00f6verg\u00e5ngs\u00e5tg\u00e4rd. P\u00e5 l\u00e5ng sikt handlar det om att st\u00e4rka kvaliteten i hela utbildningskedjan s\u00e5 den typ av st\u00f6d inte beh\u00f6vs.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>F\u00d6RSLAG 6: UNDERL\u00c4TTA KOMPETENSINFLYTTNING OCH G\u00d6R DET L\u00c4TTARE F\u00d6R UTL\u00c4NDSKA FORSKARE OCH STUDENTER ATT TA ANST\u00c4LLNING EFTER EXAMEN<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>Sverige beh\u00f6ver vara attraktivt att bo och verka i och det m\u00e5ste vara l\u00e4tt att f\u00e5 uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd om man \u00e4r h\u00f6gutbildad. Talangattraktion \u00e4r viktigt och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver regeringen skyndsamt:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>F\u00f6rb\u00e4ttra reglerna f\u00f6r kompetensinvandring s\u00e5 att risken f\u00f6r utvisningar av kompetent arbetskraft undanr\u00f6js. D\u00e5 beh\u00f6vs snabbare och mer f\u00f6ruts\u00e4gbara processer f\u00f6r uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd.<\/li>\n\n\n\n<li>Ge utl\u00e4ndska studenter och forskare ett extra \u00e5r att s\u00f6ka jobb samt att jobba efter examen redan i uppeh\u00e5llstillst\u00e5ndet f\u00f6r studier. Jobbs\u00f6kar\u00e5ret kan villkoras med att f\u00f6rs\u00f6rjningen \u00e4r ordnad.<\/li>\n\n\n\n<li>\u00d6ka marknadsf\u00f6ringen av Sverige som studentland inom framf\u00f6rallt bristyrken. Via Svenska Institutet, Business Sweden eller annan l\u00e4mplig akt\u00f6r.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Sverige beh\u00f6ver kompetensinflyttning. Men dagens regelverk underl\u00e4ttar inte talangattraktion och f\u00f6rv\u00e4rrar d\u00e4rmed kompetensbristen. <\/p>\n\n\n\n<p>Av doktoranderna vid svenska l\u00e4ros\u00e4ten \u00e4r 65 procent inom naturvetenskap och 78 procent inom teknik fr\u00e5n utlandet och p\u00e5 masterniv\u00e5 \u00e4r 45 procent av naturvetarstudenterna och 47 procent av teknikstudenterna utl\u00e4ndska. \u00c4nd\u00e5 har Sverige relativt l\u00e5g andel inresta studenter n\u00e4r man ser till universitetsutbildning som helhet. Inte ens h\u00e4lften av dem stannar i Sverige efter utbildningen. <\/p>\n\n\n\n<p>Att f\u00e5 utl\u00e4ndska studenter och doktorander att i h\u00f6gre grad stanna i Sverige efter utbildningen skulle st\u00e4rka n\u00e4ringslivet och minska tj\u00e4nstef\u00f6retagens kompetensbrist.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;Att f\u00e5 utl\u00e4ndska studenter och doktorander att i h\u00f6gre grad stanna i Sverige efter utbildningen skulle st\u00e4rka n\u00e4ringslivet och minska tj\u00e4nstef\u00f6retagens kompetensbrist.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Omst\u00e4llning och yrkesv\u00e4xling f\u00f6r det livsl\u00e5nga l\u00e4randet<\/h3>\n\n\n\n<p>I ett samh\u00e4lle d\u00e4r teknik- och samh\u00e4llsutveckling g\u00e5r allt snabbare st\u00e4lls allt h\u00f6gre krav p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l arbetsgivare som individer att m\u00f6ta nya kompetenskrav. F\u00f6r individer kan det handla om att utvecklas i sin nuvarande roll eller att omskola sig till ett nytt yrke n\u00e4r nya branscher v\u00e4xer fram och gamla branscher f\u00e5r mindre betydelse. F\u00f6r arbetsgivare handlar det om att kunna utveckla sina medarbetare med f\u00f6r\u00e4ndringar som uppst\u00e5r i verksamheten. Det \u00e4r viktig att det finns ett relevant utbildnings- och kursutbud som st\u00e4rker yrkesaktiva med kunskap samt incitament f\u00f6r arbetsgivare att arbeta strategiskt med kompetensh\u00f6jande insatser.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att lyckas med det livsl\u00e5nga l\u00e4randet beh\u00f6vs incitament b\u00e5de f\u00f6r arbetsgivare och individer att bekosta utbildning (med pengar och\/eller tid) och f\u00f6r olika utbildningsanordnare att satsa p\u00e5 utbildningar och kurser f\u00f6r yrkesverksamma. L\u00e4ros\u00e4tena har h\u00e4r en m\u00f6jlighet att sprida spetskunskap fr\u00e5n ny forskning genom att anpassa sitt utbildningsutbud f\u00f6r yrkesverksamma.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">F\u00d6RSLAG 7: SKAPA INCITAMENT F\u00d6R UTBILDNINGSANORDNARE ATT GE UTBILDNINGAR OCH KURSER F\u00d6R LIVSL\u00c5NGT L\u00c4RANDE<\/h4>\n\n\n\n<p>L\u00e4ros\u00e4tena beh\u00f6ver bli b\u00e4ttre p\u00e5 att erbjuda flexibla, modulbaserade och n\u00e4ringslivsrelevanta kurser som \u00e4r anpassade f\u00f6r yrkesverksamma. Det handlar om att andelen frist\u00e5ende kurser beh\u00f6ver \u00f6ka, fler utbildningar beh\u00f6ver digitaliseras och erbjudas p\u00e5 halvfart. Det beh\u00f6vs ocks\u00e5 en mer flexibel antagning om sysselsatta ska kunna vidareutbilda sig i takt med f\u00f6r\u00e4ndrade krav p\u00e5 arbetsmarknaden. En f\u00f6ruts\u00e4ttning \u00e4r dock att regeringen avs\u00e4tter \u00f6ronm\u00e4rkta resurser ut\u00f6ver takbeloppet f\u00f6r att undvika konkurrens med l\u00e4ngre programutbildningar f\u00f6r yngre studenter.<\/p>\n\n\n\n<p>Universitet och h\u00f6gskolor b\u00f6r ocks\u00e5 uppmuntras att bedriva YH-utbildningar eller kurser f\u00f6r yrkesverksamma, i egen regi eller tillsammans med andra utbildningssamordnare.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>F\u00d6RSLAG 8: PREMIERA ARBETSGIVARE SOM INVESTERAR I SINA MEDARBETARE<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>I dag \u00e4r det billigare att investera i maskiner \u00e4n i medarbetare. Detta \u00e4r speciellt problematiskt f\u00f6r den kunskapsintensiva tj\u00e4nstesektorn som utvecklar t.ex. AI och digitalisering d\u00e4r kunskap ofta utvecklas snabbt. Med ett kompetensavdrag i form<br>av ett skatteavdrag p\u00e5 50 procent blir investeringar i medarbetarnas kompetens \u00e4nnu mer attraktiva. Det skulle st\u00e4rka individen i yrkesrollen och f\u00f6retagens konkurrenskraft.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>F\u00d6RSLAG 9: GE FLER M\u00d6JLIGHET ATT UTBILDA SIG GENOM ATT SKALA UPP OMST\u00c4LLNINGSSTUDIEST\u00d6DET<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>S\u00f6ktrycket till omst\u00e4llningsstudiest\u00f6det har varit h\u00f6gt men CSN har inte hunnit med att bevilja inkomna ans\u00f6kningar. Detta m\u00e5ste givetvis l\u00f6sas f\u00f6r att systemet ska bli trov\u00e4rdigt. L\u00e5gkonjunkturen b\u00f6r anv\u00e4ndas till ett kompetenslyft f\u00f6r yrkesverksamma som riskerar upps\u00e4gning. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r omst\u00e4llningsstudiest\u00f6det v\u00e4xa snabbare \u00e4n planerat, k\u00f6tiderna f\u00f6r besked kortas genom nya resurser till CSN och snabbsp\u00e5r f\u00f6r kompletta ans\u00f6kningar.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Incitament f\u00f6r innovation<\/h3>\n\n\n\n<p>Innovation handlar om att kommersialisera kunskap och id\u00e9er till produkter, tj\u00e4nster eller effektivare processer. Det g\u00f6rs framf\u00f6r allt av f\u00f6retag och entrepren\u00f6rer och tj\u00e4nsteproduktionen \u00e4r en central del av innovationsprocessen. Regelverk och incitament som bidrar till fungerande marknader, god kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning, tillg\u00e5ng till nytt kunnande och som underl\u00e4ttar f\u00f6r innovation och kostnadseffektiva processer \u00e4r viktiga delar.<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e4ros\u00e4tenas bidrag till detta \u00e4r att forska och utbilda samt att genom samarbete med n\u00e4ringslivet inom b\u00e5de utbildning och forskning s\u00e4kerst\u00e4lla att inriktningen \u00e4r relevant f\u00f6r samh\u00e4llets behov, kan spridas och komma till nytta. Det ing\u00e5r i de f\u00f6rslag vi l\u00e4mnat ovan om omf\u00f6rdelning av forskningsmedel samt att justera dimensioneringen av utbildning utifr\u00e5n arbetsmarknadens behov p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='avslutande-reflektioner' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Avslutande reflektioner<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vilken roll ska universitet och h\u00f6gskolor ha f\u00f6r samh\u00e4llets kunskapsf\u00f6rs\u00f6rjning?<\/h3>\n\n\n\n<p><strong>Sverige ska vara en kunskapsnation. Det indikerar att vi ska konkurrera med kunskapsintensiv verksamhet framf\u00f6r l\u00e5ga l\u00f6ner. I senaste forskningspolitiska propositionen definierades det som att:<sup>46<\/sup><\/strong><\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;Sverige ska vara ett av v\u00e4rldens fr\u00e4msta forsknings- och innovationsl\u00e4nder och en ledande kunskapsnation, d\u00e4r h\u00f6gkvalitativ forskning, h\u00f6gre utbildning och innovation leder till samh\u00e4llets utveckling och v\u00e4lf\u00e4rd, n\u00e4ringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samh\u00e4llsutmaningar vi st\u00e5r inf\u00f6r, b\u00e5de i Sverige och globalt.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r en h\u00f6g ambitionsniv\u00e5 som tyv\u00e4rr st\u00e4mmer allt s\u00e4mre \u00f6verens med den utveckling vi haft under senare \u00e5r. Sverige \u00e4r i m\u00e5nga fall en medelm\u00e5tta i internationella m\u00e4tningar bortsett fr\u00e5n n\u00e4ringslivets investeringar i forskning.<\/p>\n\n\n\n<p>Att vara en kunskapsnation p\u00e5 riktigt f\u00f6rpliktigar. Det inneb\u00e4r meritokrati, dvs. att den b\u00e4sta f\u00e5r tj\u00e4nsten eller forskningsanslagen och att studieresultat anv\u00e4nds som urval vid antagning till utbildning. S\u00e5 \u00e4r det till viss del. Men d\u00e5 handlar det om relativa kunskaper. \u00c4ven den absoluta kunskapsniv\u00e5n beh\u00f6ver h\u00f6jas, det vi s\u00e4ga kraven p\u00e5 vad man ska kunna efter olika utbildningssteg under utbildningskarri\u00e4ren.<\/p>\n\n\n\n<p>Dagens universitet \u00e4r mer \u00e4n akademisk utbildning. F\u00f6rskolel\u00e4rare, piloter och poliser utbildas parallellt med litteraturvetare, civilingenj\u00f6rer och kemister. Forskningsanknytningen \u00e4r starkast p\u00e5 l\u00e4ngre teoretiska utbildningar medan de praktiska inslagen \u00e4r st\u00f6rre p\u00e5 yrkesinriktade utbildningar. F\u00f6r samh\u00e4llet och n\u00e4ringslivet \u00e4r det viktigaste att relevanta utbildningar finns p\u00e5 olika niv\u00e5er oavsett om det \u00e4r universitet, yrkesh\u00f6gskolan eller n\u00e5gon annan som ger dem.<\/p>\n\n\n\n<p>Arbetet med att h\u00f6ja kvaliteten p\u00e5 h\u00f6gskole- utbildning beh\u00f6ver ske parallellt med att kvaliteten, dvs. kunskapskraven, \u00f6kar i grund- skolan och gymnasiet. Att uppv\u00e4rdera synen p\u00e5 kunskap och att prioritera kvalitet \u00e4r en stor uppgift.<\/p>\n\n\n\n<p>Kunskap och kompetens \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att st\u00e4rka svenska f\u00f6retags konkurrenskraft. Men i dag \u00e4r rekryteringsproblemen stora f\u00f6r m\u00e5nga tj\u00e4nstebranscher. L\u00e4ros\u00e4ten kan med \u00e4nnu b\u00e4ttre forskning och utbildning bidra till att tj\u00e4nstef\u00f6retag kan forts\u00e4tta att vara en tillv\u00e4xtmotor f\u00f6r Sverige.<\/p>\n\n\n\n<p>Utbildningsministern har talat om universitets- och h\u00f6gskolan som ett underreformerat omr\u00e5de. Nu \u00e4r det h\u00f6g tid att p\u00e5b\u00f6rja reformarbetet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ladda ner rapporten Rapporten finns i sin helhet p\u00e5 denna sida men finns \u00e4ven att h\u00e4mtas som pdf-fil. F\u00f6rord Under varje mandatperiod beslutar riksdagen om en forskningspolitisk proposition som framf\u00f6r allt behandlar forskning vid universitet, &hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":15264,"featured_media":68352,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[419],"tags":[],"article_type":[42],"agreement":[],"class_list":["post-68220","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kompetensforsorjning","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v26.8 (Yoast SEO v26.8) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>Rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens | Almega<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Ta del av Almegas rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Ta del av Almegas rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Almega\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2023-11-02T11:52:35+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-04-18T14:16:03+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Person-antecknar-i-block-1180x787.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1180\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"787\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"filippaostling\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"filippaostling\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"49 minuter\" \/>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens | Almega","description":"Ta del av Almegas rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens","og_description":"Ta del av Almegas rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens.","og_url":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/","og_site_name":"Almega","article_published_time":"2023-11-02T11:52:35+00:00","article_modified_time":"2024-04-18T14:16:03+00:00","og_image":[{"width":1180,"height":787,"url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Person-antecknar-i-block-1180x787.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"filippaostling","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"filippaostling","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"49 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"NewsArticle","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/"},"author":{"name":"filippaostling","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/6a769e8c64bfc060d97757abccc542a4"},"headline":"Rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens","datePublished":"2023-11-02T11:52:35+00:00","dateModified":"2024-04-18T14:16:03+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/"},"wordCount":11174,"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Person-antecknar-i-block.jpg","articleSection":["Kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/","url":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/","name":"Rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens | Almega","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Person-antecknar-i-block.jpg","datePublished":"2023-11-02T11:52:35+00:00","dateModified":"2024-04-18T14:16:03+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/6a769e8c64bfc060d97757abccc542a4"},"description":"Ta del av Almegas rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Person-antecknar-i-block.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/11\/Person-antecknar-i-block.jpg","width":2500,"height":1667,"caption":"Psykolog och patient"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/11\/rapport-ge-larosatena-incitament-att-starka-svensk-kompetens\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.almega.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Rapport: Ge l\u00e4ros\u00e4tena incitament att st\u00e4rka svensk kompetens"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website","url":"https:\/\/www.almega.se\/","name":"Almega","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.almega.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/6a769e8c64bfc060d97757abccc542a4","name":"filippaostling","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/e9de4cc4600aa1657856eb831cc6fdfe64510cceefd71a933b69e2a42ac5b31f?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/e9de4cc4600aa1657856eb831cc6fdfe64510cceefd71a933b69e2a42ac5b31f?s=96&d=mm&r=g","caption":"filippaostling"},"url":"https:\/\/www.almega.se\/person\/filippaostling\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/68220","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/users\/15264"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/comments?post=68220"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/68220\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68356,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/68220\/revisions\/68356"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media\/68352"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media?parent=68220"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/categories?post=68220"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/tags?post=68220"},{"taxonomy":"type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/article_type?post=68220"},{"taxonomy":"agreement","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/agreement?post=68220"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}