{"id":67622,"date":"2023-10-24T06:00:00","date_gmt":"2023-10-24T04:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=67622"},"modified":"2024-04-18T16:16:45","modified_gmt":"2024-04-18T14:16:45","slug":"sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/","title":{"rendered":"S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter f\u00f6r fler jobb och \u00f6kad tillv\u00e4xt"},"content":{"rendered":"<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='ladda-ner-rapporten' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\" id=\"LaddaNer\">Ladda ner rapporten<\/h2>\n\n\n\n<p>Rapporten finns i sin helhet p\u00e5 denna sida men finns \u00e4ven att h\u00e4mtas som pdf-fil.<\/p>\n\n\n\n      <a href=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/231017-Sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt.pdf\" target=\"_blank\" class=\"Button is-button is-style-fill has-black-background-color has-black-border-color has-white-color Button--arrow-tip\">\n      \n        Ladda ner rapporten h\u00e4r (pdf)\n      \n      \n                \n                <svg class='icon icon--arrow-tip'  width=\"11\" height=\"16\" viewBox=\"0 0 11 16\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n<path d=\"M0.858398 15L9.2304 7.99664L0.967732 1.00001\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<\/svg>\n\n        \n    <\/a>\n  \n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forord' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rord<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Tj\u00e4nstesektorn har l\u00f6sningarna p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l dagens som framtidens stora utmaningar. Varje dag skapar Almegas medlemsf\u00f6retag jobb, genererar v\u00e4lf\u00e4rd och bidrar till \u00f6kad integration. Det \u00e4r vi som \u00e4r framtidssektorn. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs goda villkor f\u00f6r att etablera, \u00e4ga, driva och utveckla tj\u00e4nstef\u00f6retag.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Om tj\u00e4nstesektorn ska forts\u00e4tta att skapa v\u00e4lst\u00e5nd och jobb i Sverige f\u00e5r vi inte straffbeskatta branschens viktigaste resurs \u2013 kompetensen. Tj\u00e4nstef\u00f6retag \u00e4r i regel mer personalintensiva och h\u00e4mmas d\u00e4rf\u00f6r mer av h\u00f6ga arbetskraftskostnader \u00e4n andra delar av n\u00e4ringslivet. Det m\u00e5ste l\u00f6na sig mer att anst\u00e4lla och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste arbetsgivaravgifterna s\u00e4nkas. <\/p>\n\n\n\n<p>Ett vanligt motargument mot att s\u00e4nka arbetsgivaravgifterna \u00e4r att det skulle vara en kostsam och ineffektiv reform f\u00f6r att skapa nya jobb. Men mycket tyder p\u00e5 att den \u00e4ldre forskningen har underskattat de positiva effekterna av en s\u00e5dan reform. Ny forskning visar att de positiva syssels\u00e4ttningseffekterna \u00e4r mycket st\u00f6rre \u00e4n man tidigare trott. <\/p>\n\n\n\n<p>Makrologik har p\u00e5 uppdrag av Almega unders\u00f6kt syssels\u00e4ttningseffekterna av tv\u00e5 arbetsgivaravgiftsreformer: en generell s\u00e4nkning med tre procentenheter f\u00f6r alla arbetstagare och en s\u00e4nkning motsvarande den allm\u00e4nna l\u00f6neavgiften riktad till unga arbetstagare mellan 18 och 24 \u00e5r. Resultaten visar att en generell s\u00e4nkning skulle kunna leda till drygt 95 000 nya jobb och en riktad reform ber\u00e4knas skapa n\u00e4stan 20 000 jobb. M\u00e5nga av jobben skulle skapas i yrken med l\u00e4gre kvalifikationskrav, vilket ger personer som idag har en svag arbetsmarknadsanknytning f\u00f6rb\u00e4ttrade chanser. Men m\u00e5nga jobb \u2013 n\u00e4ra h\u00e4lften \u2013 skulle ocks\u00e5 tillkomma i mer h\u00f6gkvalificerade yrken inom till exempel IT och teknik. <\/p>\n\n\n\n<p>Rapporten \u00e4r skriven av Ola Nevander och Jonas Arnberg fr\u00e5n Makrologik. <\/p>\n\n\n\n<p>Stockholm i oktober 2023 <br><strong>Fredrik \u00d6stbom, n\u00e4ringspolitisk chef Almega<\/strong><\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='arbetsgivaravgiften-\u2013-ett-avsevart-tillvaxthinder-for-tjanstesektorn' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Arbetsgivaravgiften \u2013 ett avsev\u00e4rt tillv\u00e4xthinder f\u00f6r tj\u00e4nstesektorn<\/h2>\n\n\n\n<p>Utbredd arbetsl\u00f6shet och utanf\u00f6rskap f\u00f6r stora grupper i samh\u00e4llet \u00e4r ett betydande strukturellt problem i Sverige, med stora negativa ekonomiska och sociala f\u00f6ljdverkningar. Problemet \u00e4r av s\u00e5dan magnitud att det kr\u00e4vs ett batteri av \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6r m\u00e5nga fler att arbeta, bli sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande och bidra till ekonomi och v\u00e4lf\u00e4rd. <\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga f\u00f6retag st\u00e5r redo att anst\u00e4lla ny personal om de bara f\u00e5r r\u00e4tt f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Det g\u00e4ller inte minst f\u00f6r den privata tj\u00e4nstesektorn som syssels\u00e4tter 2,4 miljoner m\u00e4nniskor, vilket motsvarar 47 procent av syssels\u00e4ttningen i Sverige. <\/p>\n\n\n\n<p>Ett avsev\u00e4rt tillv\u00e4xthinder f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6retagen och f\u00f6r m\u00e5nga andra f\u00f6retag i Sverige \u00e4r att arbetskraftskostnaderna \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n i de flesta konkurrentl\u00e4nder.<sup>1<\/sup> F\u00f6retagen betalade in 459 miljarder kronor till staten i arbetsgivaravgifter under 2022<sup>2<\/sup> varav 44 procent utg\u00f6r rena skatter som saknar koppling till f\u00f6rm\u00e5ner f\u00f6r arbetstagarna (F\u00f6retagarna, 2021).<sup>3<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>Arbetsgivaravgiften \u00e4r en v\u00e4sentlig kostnad f\u00f6r f\u00f6retagen som p\u00e5verkar deras aptit att expandera, anst\u00e4lla och beh\u00e5lla personal. Kopplingen mellan arbetsgivaravgiftens niv\u00e5 och syssels\u00e4ttningen i Sverige \u00e4r f\u00f6rem\u00e5let f\u00f6r denna rapport. <\/p>\n\n\n\n<p>Rapporten beaktar tv\u00e5 m\u00f6jliga typer av arbetsgivaravgiftsreformer: en generell s\u00e4nkning med tre procentenheter f\u00f6r alla arbetstagare och en s\u00e4nkning med 11,62 procentenheter riktad till unga arbetstagare mellan 18 och 24 \u00e5r, motsvarande den allm\u00e4nna l\u00f6neavgiften som utg\u00f6rs av ren skatt. Centrala fr\u00e5gor som avhandlas i kommande avsnitt \u00e4r hur dessa reformer kan leda till fler m\u00e4nniskor i arbete, hur m\u00e5nga jobb som ber\u00e4knas uppst\u00e5 och vilka olika typer av jobb som skapas. I rapporten unders\u00f6ks ocks\u00e5 i vilken m\u00e5n s\u00e4nkta arbetsgivaravgifter kan leda till \u00f6kad ekonomisk tillv\u00e4xt \u2013 under en tid n\u00e4r en varaktig s\u00e5dan kan beh\u00f6vas som allra mest.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;F\u00f6retagen betalade in 459 miljarder till staten i arbetsgivaravgifter under 2022 varav 44 procent utg\u00f6r rena skatter som saknar koppling till f\u00f6rm\u00e5ner f\u00f6r arbetstagarna .&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sankta-arbetsgivaravgifter-skapar-fler-jobb-an-man-tidigare-trott' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter skapar fler jobb \u00e4n man tidigare trott<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Intresset f\u00f6r hur arbetsgivaravgiftsreformer p\u00e5verkar syssels\u00e4ttningen har \u00f6kat under de senaste 20 \u00e5ren. Till viss del beror det p\u00e5 att utv\u00e4rderingsmetoderna f\u00f6r ekonomiska reformer har blivit mer sofistikerade, vilket har m\u00f6jliggjort mer \u00f6vertygande analyser.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00f6kade intresset f\u00f6r arbetsgivaravgiftens niv\u00e5 beror dock \u00e4ven p\u00e5 att fr\u00e5gan har blivit mer aktuell i och med att ett antal arbetsgivaravgiftsreformer har genomf\u00f6rts dels i Sverige, dels \u00e4ven i andra nordiska l\u00e4nder och som har l\u00e4mpat sig v\u00e4l f\u00f6r utv\u00e4rderingar. Fr\u00e5gan har d\u00e4rtill varit flitigt omdebatterad i den ekonomiskpolitiska debatten.Det \u00f6kade intresset f\u00f6r arbetsgivaravgiftens niv\u00e5 beror dock \u00e4ven p\u00e5 att fr\u00e5gan har blivit mer aktuell i och med att ett antal arbetsgivaravgiftsreformer har genomf\u00f6rts dels i Sverige, dels \u00e4ven i andra nordiska l\u00e4nder och som har l\u00e4mpat sig v\u00e4l f\u00f6r utv\u00e4rderingar. Fr\u00e5gan har d\u00e4rtill varit flitigt omdebatterad i den ekonomiskpolitiska debatten.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Syssels\u00e4ttningseffekter av reformer riktade till unga arbetstagare<\/h3>\n\n\n\n<p>Den mest studerade svenska arbetsgivaravgiftsreformen i forskningen \u00e4r de s\u00e4nkningar av arbetsgivaravgiften f\u00f6r personer mellan 18 och 24 \u00e5r som tr\u00e4dde i kraft under mitten av 2007 och som under 2009 ut\u00f6kades b\u00e5de sett till den \u00f6vre \u00e5ldersgr\u00e4nsen f\u00f6r m\u00e5lgruppen och sett till s\u00e4nkningens storlek.<sup>4<\/sup> Denna reform l\u00e4mpar sig v\u00e4l f\u00f6r utv\u00e4rderingar av flera sk\u00e4l. S\u00e4nkningen var relativt stor, genomslaget omedelbart och reformen riktade sig till en tydligt avgr\u00e4nsad grupp vars utveckling g\u00e5r att j\u00e4mf\u00f6ra med utvecklingen i andra grupper.<\/p>\n\n\n\n<p>De tidigaste effektutv\u00e4rderingarna av arbetsgivarreformerna f\u00f6r unga 2007 respektive 2009 gav en bild av att syssels\u00e4ttningseffekterna hade varit blygsamma. Tongivande i denna tidiga litteratur var Egebark &amp; Kaunitz (2013) \u2013 som analyserade syssels\u00e4ttningseffekten av reformerna f\u00f6r hela ekonomin \u2013 samt en studie av Skedinger (2014) som analyserade syssels\u00e4ttningseffekterna inom detaljhandeln. B\u00e5da dessa studier utgick fr\u00e5n hur syssels\u00e4ttningsgraden utvecklades f\u00f6r unga arbetstagare i reformens m\u00e5lgrupp (18 till 24 \u00e5r) och j\u00e4mf\u00f6rde med syssels\u00e4ttningsgradens utveckling f\u00f6r n\u00e5got \u00e4ldre arbetstagare.<\/p>\n\n\n\n<p>Forskning har dock under senare \u00e5r givit en betydligt mer positiv bild av arbetsgivaravgiftss\u00e4nkningarna f\u00f6r unga. Omv\u00e4rderingen beror p\u00e5 flera faktorer. Senare studier har identifierat att det \u00e4r f\u00f6retagen \u2013 och inte arbetstagarna \u2013 som prim\u00e4rt f\u00e5r ta del av s\u00e4nkningen av arbetsgivaravgifterna och som d\u00e4rmed kan v\u00e4lja hur de utnyttjar de pengar som frig\u00f6rs (Saez, Schoefer &amp; Seim 2019; Daunfeldt, Gidehag &amp; Rudholm, 2021).<\/p>\n\n\n\n<p>Reformerna ledde d\u00e4rf\u00f6r inte bara till h\u00f6gre syssels\u00e4ttning bland unga arbetstagare utan \u00e4ven bland \u00e4ldre arbetstagare utanf\u00f6r reformens m\u00e5lgrupp (Daunfeldt, Gidehag &amp; Rudholm, 2021). Delar av syssels\u00e4ttningseffekten har ocks\u00e5 p\u00e5visats sl\u00e5 igenom f\u00f6rst p\u00e5 l\u00e5ng sikt, vilket tidigare studier inte registrerade (Saez, Schoefer &amp; Seim 2021). Slutligen har forskningen \u00e4ven funnit starka syssels\u00e4ttningseffekter p\u00e5 den intensiva marginalen, det vill s\u00e4ga att befintliga arbetstagare i f\u00f6retagen genom reformen fick m\u00f6jligheter att g\u00e5 upp i arbetstid (Seerar Westerberg, 2021).<\/p>\n\n\n\n<p>En sammanfattande bild av forskningsl\u00e4get avseende svenska s\u00e4nkningar av arbetsgivaravgifter ges av tabell 1. En utvidgad forskningsgenomg\u00e5ng kan l\u00e4sas i appendix 1.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tabell 1: Effekter av svenska f\u00f6r\u00e4ndringar av arbetsgivaravgifter: studiesammanfattning<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><thead><tr><th>Studie<\/th><th>Sammanfattning av viktiga slutsatser<\/th><\/tr><\/thead><tbody><tr><td><strong>Holmlund (1982)<\/strong><\/td><td>Generella h\u00f6jningar av arbetsgivaravgiften bed\u00f6mdes till cirka 50 procent oms\u00e4ttas i reducerade l\u00f6ne\u00f6kningar p\u00e5 ett \u00e5rs sikt.<\/td><\/tr><tr><td><strong>Egebark &amp; Kaunitz (2013)<\/strong><\/td><td>S\u00e4nkningen f\u00f6r unga 2007 ber\u00e4knades ha gett mellan 6 000 och 10 000 nya jobb. Inga konstaterade effekter av s\u00e4nkningen 2009.<\/td><\/tr><tr><td><strong>Bennmarker, Clamfors &amp; Seim (2013)<\/strong><\/td><td>S\u00e4nkningarna f\u00f6r unga 2007 och 2009 medf\u00f6rde mestadels ingen \u00f6verv\u00e4ltring p\u00e5 l\u00f6nerna.<\/td><\/tr><tr><td><strong>Skedinger (2014)<\/strong><\/td><td>S\u00e4nkningarna f\u00f6r unga 2007\/2009 bed\u00f6mdes ha lett till en \u00f6kad syssels\u00e4ttningsgrad med 1,5 procentenheter f\u00f6r unga i detaljhandeln.<\/td><\/tr><tr><td><strong>Egebark (2016)<\/strong><\/td><td>Inga evidens f\u00f6r fler unga egenf\u00f6retagare till f\u00f6ljd av s\u00e4nkningarna f\u00f6r unga. Befintliga unga egenf\u00f6retagare bed\u00f6mdes dock ha lagt mer tid p\u00e5 f\u00f6retagandet (upp till 20 procent \u00f6kade inkomster fr\u00e5n n\u00e4ringsverksamhet).<\/td><\/tr><tr><td><strong>Egebark (2017)<\/strong><\/td><td>Inga evidens f\u00f6r att s\u00e4nkningarna f\u00f6r unga hade effekt p\u00e5 f\u00f6retagens l\u00f6nsamhet eller \u00f6verlevnadsgrad. Liten effekt p\u00e5 f\u00f6retagens investeringar.<\/td><\/tr><tr><td><strong>Gidehag (2019)<\/strong><\/td><td>S\u00e4nkningen f\u00f6r unga 2007 gav 1100 nya jobb f\u00f6r icke-v\u00e4stliga invandrare, en n\u00e5got st\u00f6rre effekt f\u00f6r gruppen \u00e4n f\u00f6r befolkningen som helhet.<\/td><\/tr><tr><td><strong>Saez, Schoefer &amp; Seim (2019)<\/strong><\/td><td>S\u00e4nkningarna f\u00f6r unga 2007\/2009 gav mellan 2,8 och 6,5 procent fler jobb i f\u00f6retag med h\u00f6g andel unga, j\u00e4mf\u00f6rt med i f\u00f6retag med en genomsnittlig andel unga.<\/td><\/tr><tr><td><strong>Daunfeldt, Gidehag &amp; Rudholm (2021)<\/strong><\/td><td>S\u00e4nkningen f\u00f6r unga 2007 skapade 18 100 nya jobb, varav cirka 12 600 nya jobb f\u00f6r unga och resterande f\u00f6r arbetstagare utanf\u00f6r reformens m\u00e5lgrupp.<\/td><\/tr><tr><td><strong>Saez, Schoefer &amp; Seim (2021)<\/strong><\/td><td>S\u00e4nkningarna f\u00f6r unga skapade 229 000 extra jobb\u00e5r \u00f6ver en 10-\u00e5rsperiod. Syssels\u00e4ttningseffekten konstaterades varaktig och v\u00e4xande \u00f6ver tid.<\/td><\/tr><tr><td><strong>HUI &amp; Almega (2021)<\/strong><\/td><td>En hypotetisk, generell s\u00e4nkning med tre procentenheter ber\u00e4knades skapa 106 500 nya jobb. En s\u00e4nkning med sex procentenheter ber\u00e4knades ge 141 000 nya jobb.<\/td><\/tr><tr><td><strong>Seerar Westberg (2021)<\/strong><\/td><td>Vid s\u00e4nkningen 2007 omsattes 22 procent av kostnadss\u00e4nkningen i detaljhandeln i h\u00f6gre l\u00f6ner, fr\u00e4mst till f\u00f6ljd av ett \u00f6kat antal arbetade timmar. Endast cirka fem procent av kostnadsbesparingarna absorberades av h\u00f6gre timl\u00f6ner f\u00f6r befintliga arbetstagare.<\/td><\/tr><tr><td><strong>Daunfeldt, Gidehag &amp; Seerar Westberg (2021, 2023)<\/strong><\/td><td>De nya jobben inom detaljhandeln fr\u00e5n s\u00e4nkningen f\u00f6r unga 2007 var klustrade omkring minimil\u00f6neniv\u00e5n. Reformen gynnade d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4rskilt personer med svag arbetsmarknadsanknytning.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Effektskillnader mellan riktade och generella s\u00e4nkningar av arbetsgivaravgiften<\/h3>\n\n\n\n<p>Om man beaktar s\u00e5v\u00e4l ekonomisk teori som tillg\u00e4nglig empiri utkristalliseras ett par viktiga effektskillnader mellan en arbetsgivaravgiftss\u00e4nkning som riktas mot unga arbetstagare och en generell s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften som minskar kostnaden f\u00f6r alla arbetstagare.<\/p>\n\n\n\n<p>En skillnad som ofta har f\u00f6rts fram i utv\u00e4rderingar och policyanalyser \u00e4r att en riktad s\u00e4nkning mot unga i h\u00f6gre grad tr\u00e4ffar personalintensiva f\u00f6retag i allm\u00e4nhet och ungdomsintensiva f\u00f6retag i synnerhet. Det inneb\u00e4r att man i praktiken koncentrerar de kostnadsbesparingar som erh\u00e5lls genom reformen till ett (relativt en generell reform) mindre antal f\u00f6retag, vilka l\u00e4gger en stor del av pengarna p\u00e5 personalkostnader och att anst\u00e4lla \u2013 i synnerhet p\u00e5 att anst\u00e4lla unga personer som kanske st\u00e5r p\u00e5 gr\u00e4nsen till att f\u00e5 ett jobb.<\/p>\n\n\n\n<p>Likviditetsf\u00f6rst\u00e4rkningen vid en riktad reform g\u00f6r ocks\u00e5 att de f\u00f6retag som gynnas av den riktade reformen f\u00e5r stora besparingar som kan t\u00e4cka hela eller en mycket stor del av arbetskraftskostnaderna f\u00f6r ny personal. <\/p>\n\n\n\n<p>Vid en generell reform blir effekten mer utspridd d\u00e5 \u00e4ven kapitalintensiva f\u00f6retag f\u00e5r del av besparingen. F\u00f6retagens beteende vid en generell reform kommer ocks\u00e5 i mindre grad att gynna specifikt ungdomar. Det \u00e4r dock sannolikt att \u00e4ven den generella reformen skapar m\u00e5nga jobb f\u00f6r arbetstagare p\u00e5 marginalen \u2013 d\u00e4ribland unga arbetstagare \u2013 det vill s\u00e4ga f\u00f6r en typ av arbetstagare vars f\u00f6rv\u00e4ntade produktivitet uppv\u00e4ger arbetskraftskostnaden f\u00f6r f\u00f6retagen endast efter att arbetsgivaravgiften har s\u00e4nkts.<\/p>\n\n\n\n<p>En paradox \u00e4r att de relativa f\u00f6rdelarna med en riktad reform \u2013 att den riktade s\u00e4nkningen gynnar specifikt ungdomar och att en st\u00f6rre andel av s\u00e4nkningen koncentreras till f\u00e4rre f\u00f6retag \u00e4n vid en generell reform \u2013 ocks\u00e5 kan utg\u00f6ra argument f\u00f6r en generell s\u00e4nkning, beroende p\u00e5 syftet med reformen. Den riktade reformen gynnar unga arbetstagare delvis p\u00e5 bekostnad av \u00e4ldre arbetstagare. Det inneb\u00e4r att det kommer att uppst\u00e5 samh\u00e4llsekonomiska snedvridningar. Exempelvis kan ett f\u00f6retag komma att anst\u00e4lla en 24-\u00e5rig person i st\u00e4llet f\u00f6r att anst\u00e4lla en mer h\u00f6gproduktiv 25-\u00e5ring, enbart p\u00e5 grund av skattesystemets utformning (olika arbetsgivaravgifter). Ett visst m\u00e5tt av s\u00e5dan snedvridning \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r oundvikligt n\u00e4r reformen avgr\u00e4nsas till selekterade grupper av arbetstagare.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r heller inte sj\u00e4lvklart att den effektkoncentration som en riktad s\u00e4nkning medf\u00f6r verkligen skapar den b\u00e4sta m\u00f6jliga expansionen av syssels\u00e4ttningen. Enligt ekonomins lag om avtagande avkastning kan olika produktionsfaktorer (s\u00e5som arbete och kapital) aldrig vara perfekta substitut till varandra (Blaug 1978, Mises 1998). Ju fler personer ett f\u00f6retag anst\u00e4ller, desto mer uppst\u00e5r ett behov av att komplettera med andra produktionsfaktorer s\u00e5som nya lokaler, IT och maskiner f\u00f6r att kunna skala upp produktionen. Om reformen riktas alltf\u00f6r kraftigt till ett relativt f\u00e5tal personalintensiva f\u00f6retag kan denna brytpunkt (f\u00f6r n\u00e4r man m\u00e5ste g\u00f6ra stora till\u00e4ggsinvesteringar) f\u00f6r att nyanst\u00e4lla fler uppn\u00e5s relativt snabbt. S\u00e5 \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis fallet om reformeffekten sprids ut mer p\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6retag, d\u00e5 det ofta finns en \u201dledig kapacitet\u201d i ekonomin som g\u00f6r att en viss m\u00e4ngd ny arbetskraft kan absorberas. Ett exempel \u00e4r att m\u00e5nga f\u00f6retag rent fysiskt kan inhysa en extra anst\u00e4lld p\u00e5 sin befintliga arbetsplats, men relativt f\u00e5 f\u00f6retag kan anst\u00e4lla 100 nya personer utan att flytta till nya och st\u00f6rre lokaler. Vilken typ av reform som ger mest syssels\u00e4ttning per investerad krona kommer d\u00e4rf\u00f6r att p\u00e5verkas av hur resursutnyttjandet i ekonomin ser ut i utg\u00e5ngsl\u00e4get.<\/p>\n\n\n\n<p>Ytterligare en skillnad mellan reformtyperna b\u00f6r n\u00e4mnas. Den \u00e5ldersriktade s\u00e4nkningen \u00e4r till sin natur tidsbegr\u00e4nsad f\u00f6r varje given arbetstagare, medan den generella s\u00e4nkningen saknar bortre tidsgr\u00e4ns. Den riktade s\u00e4nkningen har en bortre tidsgr\u00e4ns i meningen att arbetstagarens arbetskraftskostnad h\u00f6js s\u00e5 fort han eller hon \u00e5ldras och faller ur reformens m\u00e5lgrupp. Om s\u00e4nkningen avser personer mellan 18 och 24 \u00e5r kommer arbetsgivaren att \u00e5tnjuta den s\u00e4nkta arbetskraftskostnaden i max ett \u00e5r vid rekryteringen av en 24-\u00e5ring, max tv\u00e5 \u00e5r vid rekryteringen av en 23-\u00e5ring osv. Delvis manifesterar sig detta fenomen i studierna av s\u00e4nkningarna f\u00f6r unga. Egebark &amp; Kaunitz (2013) konstaterar exempelvis att syssels\u00e4ttningseffekten \u00e4r st\u00f6rst i den yngre delen av \u00e5ldersspannet f\u00f6r reformens m\u00e5lgrupp. Det beror delvis p\u00e5 att det finns m\u00e5nga arbetstagare p\u00e5 marginalen till arbete d\u00e4r men ocks\u00e5 p\u00e5 att f\u00f6retag f\u00e5r <strong>kumulativa besparingar<\/strong> under fler \u00e5r om de syssels\u00e4tter \u201dyngre unga\u201d \u00e4n om de syssels\u00e4tter \u201d\u00e4ldre unga\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>En kortfattad redovisning av skillnaderna mellan reformtyperna illustreras i diagram 1 nedan.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Diagram 1 Skillnader mellan en generell s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften och en riktad s\u00e4nkning f\u00f6r unga arbetstagare<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1013\" height=\"760\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-13.14.55.png\" alt=\"Diagram 1 visar Skillnader mellan en generell s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften och en riktad s\u00e4nkning f\u00f6r unga arbetstagare\" class=\"wp-image-67624\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-13.14.55.png 1013w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-13.14.55-580x435.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-13.14.55-380x285.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-13.14.55-768x576.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1013px) 100vw, 1013px\" \/><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sa-manga-jobb-skulle-sankta-arbetsgivaravgifter-skapa' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">S\u00e5 m\u00e5nga jobb skulle s\u00e4nkta arbetsgivaravgifter skapa<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Med utg\u00e5ngspunkt i tidigare forskning och utredningar g\u00f6r vi i detta avsnitt nya skattningar av hur m\u00e5nga jobb som skapas vid tv\u00e5 olika typer av arbetsgivaravgiftss\u00e4nkningar.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det f\u00f6rsta scenariot utg\u00f6rs av en s\u00e4nkning f\u00f6r unga arbetstagare mellan 18 och 24 \u00e5r som uppg\u00e5r till 11,62 procentenheter av arbetsgivaravgiften, vilket motsvarar ett avskaffande av den s\u00e5 kallade allm\u00e4nna l\u00f6neavgiften f\u00f6r denna grupp. Det andra scenariot utg\u00f6rs av en generell s\u00e4nkning med tre procentenheter av arbetsgivaravgiften f\u00f6r samtliga arbetstagare.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tabell 2: Ber\u00e4kningsscenarion f\u00f6r syssels\u00e4ttningseffekter av s\u00e4nkta arbetsgivaravgifter<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table class=\"has-fixed-layout\"><thead><tr><th><\/th><th>Arbetsgivaravgiftss\u00e4nkning<\/th><th>Ber\u00f6rda arbetstagare<\/th><\/tr><\/thead><tbody><tr><td>Scenario 1<\/td><td>11,62 procentenheter<\/td><td>Arbetstagare mellan 18 och 24 \u00e5r<\/td><\/tr><tr><td>Scenario 2<\/td><td>3 procentenheter<\/td><td>Samtliga arbetstagare<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>Syssels\u00e4ttningseffekten av en arbetsgivaravgiftsreform brukar i f\u00f6rsta hand analyseras som en efterfr\u00e5gereform som stimulerar f\u00f6retagens efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft. Syssels\u00e4ttningseffekten i antalet nya jobb kan d\u00e5, i sin allm\u00e4nna form, skrivas som en funktion av den procentuella priss\u00e4nkningen p\u00e5 arbetskraften multiplicerat med <mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-black-color\">efterfr\u00e5geelasticiteten<\/mark> p\u00e5 arbetskraft och antalet i arbete f\u00f6re reformen.<sup>5<\/sup> Efterfr\u00e5geelasticiteten \u00e4r den procentuella syssels\u00e4ttningsf\u00f6r\u00e4ndring som erh\u00e5lls vid en prisf\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 en procent. Den \u00e4r i normalfallet negativ, vilket inneb\u00e4r att en prish\u00f6jning p\u00e5 arbetskraft skulle ge negativa syssels\u00e4ttningseffekter.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r den generella reformen \u00e4r den relevanta efterfr\u00e5geelasticiteten enhetlig d\u00e5 alla arbetstagare uts\u00e4tts f\u00f6r samma typ av behandling \u2013 en s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften med tre procentenheter. <\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r den riktade reformen konstaterades i litteratur\u00f6versikten att forskningen identifierat inte bara en utan tv\u00e5 olika typer av syssels\u00e4ttningseffekter: en effekt i reformens m\u00e5lgrupp (unga arbetstagare) och en effekt f\u00f6r arbetstagare utanf\u00f6r reformens m\u00e5lgrupp (\u00e4ldre arbetstagare). Efterfr\u00e5geelasticiteten f\u00f6r unga \u00e4r av samma slag som \u00e4r relevant vid en generell reform och brukar ben\u00e4mnas <mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-black-color\">egenpriselasticitet<\/mark>. En s\u00e5dan talar om vilken syssels\u00e4ttningseffekt som erh\u00e5lls inom den grupp som tr\u00e4ffas av priss\u00e4nkningen. En annan typ av elasticitet beh\u00f6vs dock f\u00f6r att beskriva syssels\u00e4ttningseffekten f\u00f6r \u00e4ldre arbetstagare n\u00e4r priset p\u00e5 unga arbetstagare s\u00e4nks. Denna typ av elasticitet kallas f\u00f6r <mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-black-color\">korspriselasticitet<\/mark> och uttrycker ett komplementsf\u00f6rh\u00e5llande mellan unga och \u00e4ldre \u2013 en priss\u00e4nkning p\u00e5 ungas arbetskraft genererar fler \u00e4ldre i arbete.<\/p>\n\n\n\n<p>I tabell 3 nedan har vi sammanst\u00e4llt efterfr\u00e5geelasticiteter fr\u00e5n svenska studier kring syssels\u00e4ttningseffekten av s\u00e4nkta arbetsgivaravgifter f\u00f6r unga, i enlighet med litteratur\u00f6versikten i f\u00f6reg\u00e5ende avsnitt samt appendix 1 och 2. I n\u00e5gra av studierna anges elasticitetsm\u00e5tt direkt och explicit i respektive artikel, medan elasticiteterna f\u00f6r n\u00e5gra av studierna (markerade med asterisker) har h\u00e4rletts\/ber\u00e4knats utifr\u00e5n resultat som artikelf\u00f6rfattarna redovisar p\u00e5 andra s\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n<p>Av nedanst\u00e5ende studier ber\u00f6r Skedingers studie endast detaljhandeln och inte ekonomin som helhet. Av denna anledning exkluderar vi n\u00e4mnda studie som underlag till kommande ber\u00e4kningar. Genomsnittet av de kvarvarande egenpriselasticiteterna f\u00f6r unga uppg\u00e5r till -0,39. Detta v\u00e4rde bed\u00f6ms utg\u00f6ra ett rimligt och relativt f\u00f6rsiktigt antagande. Ett sk\u00e4l till att v\u00e4rdet kan vara f\u00f6rsiktigt \u00e4r att flera av studierna med l\u00e4gre elasticiteter bortser fr\u00e5n positiva syssels\u00e4ttningseffekter f\u00f6r \u00e4ldre arbetstagare, vilket g\u00f6r att den totala syssels\u00e4ttningseffekten sannolikt underskattas. Ett annat sk\u00e4l \u00e4r att Daunfeldt, Gidehag &amp; Rudholm (2021) i praktiken bara unders\u00f6ker syssels\u00e4ttningseffekten i en subkategori av privata f\u00f6retag. Deras skattning g\u00f6rs f\u00f6r f\u00f6retag som existerat med kontinuitet under hela prereformperioden respektive behandlingsperioden efter s\u00e4nkningen f\u00f6r unga 2007. Det inneb\u00e4r att man bortser fr\u00e5n potentiella syssels\u00e4ttningseffekter i nya f\u00f6retag som tillkommit under behandlingsperioden.<\/p>\n\n\n\n<p>Den enda studie som har m\u00f6jliggjort h\u00e4rledningen av en korspriselasticitet \u00e4r studien av Daunfeldt, Gidehag &amp; Rudholm (2021). Det beror p\u00e5 att denna studie anv\u00e4nder en metod som betraktar f\u00f6retagen som behandlingsgrupp, vilket m\u00f6jligg\u00f6r uppt\u00e4ckten av komplementsf\u00f6rh\u00e5llandet mellan unga och \u00e4ldre. Motsvarande korspriselasticitet (-0,021) utg\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r antagandet f\u00f6r \u00e4ldre arbetstagare. \u00d6vriga input till ber\u00e4kningen av syssels\u00e4ttningseffekten f\u00f6r den riktade reformen specificeras i tabell 4 p\u00e5 n\u00e4sta uppslag.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Tabell 3: Efterfr\u00e5geelasticiteter av relevans f\u00f6r s\u00e4nkningen f\u00f6r unga<\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><thead><tr><th><\/th><th>Egenpriselasticitet<br>(<mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><em><sup>\u03b5<\/sup>unga<\/em><\/mark>)<\/th><th>Korspriselasticitet<br>(<mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><em><sup>\u03b2<\/sup>\u00e4ldre<\/em><\/mark>)<\/th><\/tr><\/thead><tbody><tr><td>Egebark &amp; Kaunitz (2013)<\/td><td>-0,31<\/td><td>i.u.<\/td><\/tr><tr><td>Skedinger (2014)<\/td><td>-0,19<\/td><td>i.u.<\/td><\/tr><tr><td>Saez, Schoefer &amp; Seim (2019)*<\/td><td>-0,25<\/td><td>i.u.<\/td><\/tr><tr><td>Daunfeldt, Gidehag &amp; Rudholm (2021)*<\/td><td>-0,50<\/td><td>-0,021<\/td><\/tr><tr><td>Saez, Schoefer &amp; Seim (2021)*<\/td><td>-0,51<\/td><td>i.u.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><figcaption class=\"wp-element-caption\">*H\u00e4rledda\/utr\u00e4knade elasticiteter. Se appendix 2 f\u00f6r ber\u00e4kningsredog\u00f6relse.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Tabell 4: Antaganden f\u00f6r ber\u00e4kning av syssels\u00e4ttningseffekten vid en s\u00e4nkning f\u00f6r unga<\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><thead><tr><th>Beskrivning <\/th><th><strong>Beteckning i appendix 3<\/strong><\/th><th><strong>Antagande\/v\u00e4rde<\/strong><\/th><\/tr><\/thead><tbody><tr><td>Prisf\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 ung arbetskraft<sup>6<\/sup><\/td><td><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><sup>\u0394p%<\/sup>unga<\/mark><\/td><td>-7,02%<\/td><\/tr><tr><td>Egenpriselasticitet f\u00f6r ung arbetskraft<\/td><td><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><em><sup>\u03b5<\/sup><\/em>unga<\/mark><\/td><td>-0,39<\/td><\/tr><tr><td>Antal unga i arbete f\u00f6re reformen<sup>7<\/sup><\/td><td><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><sup>Q<\/sup>unga<\/mark><\/td><td>463 929 <\/td><\/tr><tr><td>Korspriselasticitet f\u00f6r \u00e4ldre i arbetstagare<\/td><td><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><em><sup>\u03b2<\/sup><\/em>\u00e4ldre<\/mark><\/td><td>-0,021<\/td><\/tr><tr><td>Antal \u00e4ldre i arbete f\u00f6re reformen <\/td><td><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><sup>Q<\/sup>\u00e4ldre<\/mark><\/td><td>4 645 455<\/td><\/tr><\/tbody><tfoot><tr><td><strong>Antal nya jobb<\/strong><\/td><td><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><sup>\u0394q<\/sup>riktad<\/mark><\/td><td><strong>\u2248 19 600 jobb<\/strong><\/td><\/tr><\/tfoot><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>Sammantaget ger ber\u00e4kningen en syssels\u00e4ttningseffekt p\u00e5 19 600 nya jobb f\u00f6r en riktad s\u00e4nkning f\u00f6r unga om den skulle genomf\u00f6ras idag. Omkring tv\u00e5 tredjedelar av jobben ber\u00e4knas skapas bland yngre arbetstagare i reformens m\u00e5lgrupp (18\u201324 \u00e5r), medan resterande tredjedel ber\u00e4knas v\u00e4xa fram f\u00f6r \u00e4ldre arbetstagare.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r den generella reformen anv\u00e4nder vi elasticiteter h\u00e4rledda fr\u00e5n studien genomf\u00f6rd av HUI Research p\u00e5 uppdrag av Almega (2021). Studien \u00e4r oss veterligen \u00e4r den enda i sitt slag av relevans f\u00f6r svenska f\u00f6rh\u00e5llanden. I denna g\u00f6rs skattningar f\u00f6r tv\u00e5 scenarion, avseende tre respektive sex procentenheters s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften f\u00f6r samtliga arbetstagare. Detta motsvarar ett intervall f\u00f6r egenpriselasticiteten p\u00e5 mellan -0,70 och -1,06, d\u00e4r den h\u00f6gre elasticiteten motsvaras av s\u00e4nkningen p\u00e5 tre procentenheter. Vi v\u00e4ljer att anv\u00e4nda det mer f\u00f6rsiktiga medelv\u00e4rdet f\u00f6r de tv\u00e5 scenarierna till kommande ber\u00e4kningar, det vill s\u00e4ga -0,88. V\u00e4gvalet motiveras av att det saknas utv\u00e4rderingsstudier p\u00e5 faktiska, generella avgiftss\u00e4nkningar i Sverige, vilket inneb\u00e4r att os\u00e4kerheten kring syssels\u00e4ttningseffekten \u00e4r stor. V\u00e4rt att notera \u00e4r att denna valda elasticitet inte \u00e4r direkt j\u00e4mf\u00f6rbar med elasticiteterna som n\u00e4mns f\u00f6r den riktade reformen. Detta beror p\u00e5 att elasticiteterna f\u00f6r den riktade reformen var f\u00f6r sig endast beskriver <mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-black-color\">deleffekter<\/mark> av hur syssels\u00e4ttningen p\u00e5verkas vid en riktad reform, medan elasticiteten h\u00e4r beskriver <mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-black-color\">totaleffekten<\/mark> f\u00f6r en generell reform.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;Sammantaget ger ber\u00e4kningen en syssels\u00e4ttningseffekt p\u00e5 19 600 nya jobb f\u00f6r en riktad s\u00e4nkning f\u00f6r unga om den skulle genomf\u00f6ras idag.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tabell 5: Antaganden f\u00f6r ber\u00e4kning av syssels\u00e4ttningseffekten vid en s\u00e4nkning f\u00f6r alla<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><thead><tr><th>Beskrivning<\/th><th>Beteckning i appendix 3 <\/th><th>Antagande\/v\u00e4rd<\/th><\/tr><\/thead><tbody><tr><td>Prisf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 (all) arbetskraft<\/td><td><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><em><sup>\u0394p%<\/sup>alla<\/em><\/mark><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><\/mark><\/td><td>-2,12%<\/td><\/tr><tr><td>Egenpriselasticitet f\u00f6r (all) arbetskraft <\/td><td><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><em><sup>\u03b5<\/sup>alla<\/em><\/mark><\/td><td>-0,88<\/td><\/tr><tr><td>Totalt antal i arbete f\u00f6re reformen <\/td><td><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><em><sup>Q<\/sup>alla<\/em><\/mark><\/td><td>5 109 384<\/td><\/tr><\/tbody><tfoot><tr><td>Antal nya jobb<\/td><td><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\"><em><sup>\u0394q<\/sup>generell<\/em><\/mark><\/td><td><strong>\u2248 95 400 jobb<\/strong><\/td><\/tr><\/tfoot><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>Sammantaget ger ber\u00e4kningarna utifr\u00e5n dessa antaganden en syssels\u00e4ttningseffekt p\u00e5 cirka 95 400 nya jobb f\u00f6r den generella reformen, om en s\u00e5dan skulle genomf\u00f6ras idag. Det motsvarar en procentuell syssels\u00e4ttnings\u00f6kning p\u00e5 ungef\u00e4r 1,9 procent av 2021 \u00e5rs niv\u00e5er.<\/p>\n\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Slutsats<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>En s\u00e4nkning f\u00f6r unga ber\u00e4knas skapa 19 600 nya jobb och en s\u00e4nkning f\u00f6r alla ber\u00e4knas skapa 95 400 nya jobb.<\/p>\n\n\n\n\n<p>En riktad reform ber\u00e4knas s\u00e5ledes skapa 19 600 nya jobb, medan en generell reform ber\u00e4knas skapa 95 400 nya jobb. Resultaten kopplade till den generella reformen omg\u00e4rdas av en st\u00f6rre os\u00e4kerhet \u00e4n resultaten f\u00f6r den riktade reformen. Detta till f\u00f6ljd av att det finns betydligt mer bakgrundsmaterial inom forskningen att luta sig mot f\u00f6r att bed\u00f6ma den riktade reformens syssels\u00e4ttningseffekter. B\u00e5da reformerna bed\u00f6ms emellertid ge mycket betydande tillskott till syssels\u00e4ttningen.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='offentligfinansiella-effekter-av-sankta-arbetsgivaravgifter' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Offentligfinansiella effekter av s\u00e4nkta arbetsgivaravgifter<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter medf\u00f6r ett inkomstbortfall i statsbudgeten, vilket \u00e4r legitimt d\u00e5 reformen syftar till att stimulera syssels\u00e4ttning och produktion, prim\u00e4rt i den privata sektorn. Detta inneb\u00e4r att man kan tala om tv\u00e5 typer av offentligfinansiella effekter: dels en direkt (brutto)effekt p\u00e5 statsbudgeten, dels en nettoeffekt som motsvaras av det initiala int\u00e4ktsbortfallet minus \u00e5terfl\u00f6det av skatter och avgifter som genereras av \u00f6kad produktion i privat sektor.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>En generell reform p\u00e5 tre procentenheter ber\u00e4knas inneb\u00e4ra ett initialt inkomstbortfall p\u00e5 47,2 miljarder kronor i statsbudgeten, medan s\u00e4nkningen f\u00f6r unga mellan 18 och 24 \u00e5r initialt skulle inneb\u00e4ra ett int\u00e4ktsbortfall p\u00e5 uppskattningsvis 15,8 miljarder.<sup>8<\/sup> Det inneb\u00e4r att antalet skapade jobb per utebliven offentlig int\u00e4ktskrona enligt skattningarna \u00e4r n\u00e5got h\u00f6gre f\u00f6r den generella arbetsgivaravgiftss\u00e4nkningen \u00e4n f\u00f6r s\u00e4nkningen f\u00f6r unga. <\/p>\n\n\n\n<p>Tar man h\u00e4nsyn till att inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter \u00e5terfl\u00f6dar till den offentliga sektorn s\u00e5 motverkar detta fl\u00f6de det initiala int\u00e4ktsbortfallet i statsbudgeten. Den generella s\u00e4nkningen med tre procentenheter ber\u00e4knas utifr\u00e5n syssels\u00e4ttningseffektens storlek ha en sj\u00e4lvfinansieringsgrad p\u00e5 58 procent.<sup>9<\/sup> Det inneb\u00e4r att mer \u00e4n h\u00e4lften av int\u00e4ktsbortfallet bed\u00f6ms komma tillbaka i \u00f6kade skatter och avgifter p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5rs sikt till f\u00f6ljd \u00f6kad syssels\u00e4ttning och produktion. Som vi skall se i n\u00e4sta avsnitt bed\u00f6ms den generella reformen ge upphov till m\u00e5nga nya jobb, inte bara i l\u00e5gl\u00f6neyrken, utan \u00e4ven med relativt h\u00f6ga f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rden. Dessa jobb ger stora skatte\u00e5terfl\u00f6den till stat, kommuner och regioner, b\u00e5de i kronor och sett till att skattesatsen blir relativt h\u00f6g.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tabell 6: Offentligfinansiella effekter av s\u00e4nkt arbetsgivaravgift<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"484\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.54.19-1180x484.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-67716\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.54.19-1180x484.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.54.19-580x238.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.54.19-380x156.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.54.19-768x315.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.54.19-1536x630.png 1536w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.54.19.png 1774w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Den riktade s\u00e4nkningen f\u00f6r unga ber\u00e4knas ha en l\u00e4gre sj\u00e4lvfinansieringsgrad p\u00e5 14 procent. Unga arbetar ofta p\u00e5 timmar, exempelvis inom handeln, restaurangn\u00e4ringen eller v\u00e5rd- och omsorgssektorn. Reformen skulle d\u00e4rf\u00f6r sannolikt ge m\u00e5nga unga arbetstagare m\u00f6jlighet att g\u00e5 upp i arbetstid, eftersom m\u00e5nga arbetsgivare beaktar denna m\u00f6jlighet innan de anst\u00e4ller ny personal. Denna typ av syssels\u00e4ttningseffekt f\u00e5ngas dock inte av ber\u00e4kningarna av sj\u00e4lvfinansieringsgraden ovan men kan antas vara s\u00e4rskilt betydande f\u00f6r den riktade s\u00e4nkningen.<sup>10<\/sup> Man kan vidare v\u00e4ga in att en s\u00e4nkning f\u00f6r unga, till skillnad fr\u00e5n en generell s\u00e4nkning, kan ha en tydlig f\u00f6rdelningspolitisk dimension. Syftet \u00e4r inte bara att \u00f6ka syssels\u00e4ttningen utan att skapa jobb f\u00f6r en grupp med s\u00e4rskilt h\u00f6g arbetsl\u00f6shet och svag arbetsmarknadsanknytning (det vill s\u00e4ga ungdomar) som annars riskerar att fastna i varaktigt eller till och med livsl\u00e5ngt utanf\u00f6rskap. <\/p>\n\n\n\n<p>Ber\u00e4kningarna av offentligfinansiella effekter sammanfattas i tabell 6 ovan. Antaganden och ber\u00e4kningar av sj\u00e4lvfinansieringsgrader f\u00f6r reformerna beskrivs mer utf\u00f6rligt i appendix 4.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;Unga arbetar ofta p\u00e5 timmar, exempelvis inom handeln, restaurangn\u00e4ringen eller v\u00e5rd- och omsorgssektorn. Reformen skulle d\u00e4rf\u00f6r sannolikt ge m\u00e5nga unga arbetstagare m\u00f6jlighet att g\u00e5 upp i arbetstid.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sankt-arbetsgivaravgift-skapar-alla-sorters-jobb' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">S\u00e4nkt arbetsgivaravgift skapar alla sorters jobb<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Ut\u00f6ver att bara unders\u00f6ka antalet nya jobb \u00e4r det av intresse att unders\u00f6ka vad det \u00e4r f\u00f6r typ av jobb som skapas. Allts\u00e5 inom vilka yrkeskategorier tillkommer de nya jobben och vad har jobben f\u00f6r kvalifikationer.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r av intresse f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l politiska beslutsfattare som f\u00f6r f\u00f6retag och allm\u00e4nheten n\u00e4r olika reformm\u00f6jligheter tas i beaktning. I detta avsnitt redovisar vi simuleringar f\u00f6r hur en riktad respektive en generell s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften skulle p\u00e5verka olika typer av jobb och yrkeskategorier. <\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let har en modell konstruerats f\u00f6r att simulera effekten av s\u00e5v\u00e4l den riktade s\u00e4nkningen f\u00f6r unga motsvarande den allm\u00e4nna l\u00f6neavgiften (11,62 procentenheter) som f\u00f6r den generella arbetsgivaravgiftss\u00e4nkningen med tre procentenheter. Modellen utg\u00e5r fr\u00e5n totalskattningen av antalet jobb i f\u00f6reg\u00e5ende avsnitt och best\u00e4mmer s\u00e5ledes endast f\u00f6rdelningen av de nya jobben.<\/p>\n\n\n\n<p>Kostnadsbesparingarna som erh\u00e5lls av arbetsgivare inom offentlig sektor till f\u00f6ljd av en arbetsgivaravgiftss\u00e4nkning motsvaras av ett lika stort int\u00e4ktsbortfall i statsbudgeten. Denna finansiella nolleffekt har, tillsammans med ett behov av att h\u00e5lla antagandena f\u00f6r skattningsmodellen relativt enkla, motiverat ett antagande om att den totala syssels\u00e4ttningseffekten i offentlig sektor \u00e4r f\u00f6rsumbar. Det inneb\u00e4r att modellen f\u00f6rdelar ut hela syssels\u00e4ttningseffekten fr\u00e5n totalskattningen i privat sektor.<sup>11<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>En faktor som p\u00e5verkar graden av syssels\u00e4ttningsrespons vid en kostnadss\u00e4nkning f\u00f6r arbetskraft \u00e4r storleken p\u00e5 l\u00f6nekostnadernas andel av arbetsgivarnas totala kostnader (Skedinger 2007). Den genomsnittliga andelen personalkostnader kan \u00e4ven ses som en proxy f\u00f6r den s\u00e5 kallade personalintensiteten i en bransch. Skattningsmodellen som anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00f6rdela ut den nya jobben i olika yrken tar h\u00e4nsyn till (1) den befintliga yrkesstrukturen i n\u00e4ringslivet och (2) personalintensiteten i de branscher d\u00e4r de olika yrkena f\u00f6rekommer, d\u00e4r personalintensiteten definieras som personalkostnaden i relation till de totala r\u00f6relsekostnaderna. F\u00f6r den riktade reformen beaktas \u00e4ven (3) f\u00f6rekomsten av unga mellan 18 och 24 \u00e5r i respektive yrke.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Data och metod f\u00f6r yrkesskattningar av nya jobb<sup>12<\/sup><\/h3>\n\n\n\n<p>Som underlag till yrkesskattningarna har tv\u00e5 databaser anv\u00e4nts som b\u00e5da administreras av SCB: Yrkesregistret (YR) respektive F\u00f6retagens Ekonomi (FEK). Yrkesregistret samlar uppgifter om antalet f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande i Sverige f\u00f6rdelade p\u00e5 v\u00e4ldefinierade och standardiserade koder av yrkeskategorier utifr\u00e5n arbetets art, kvalifikationsgrad och utbildningskrav. F\u00f6retagens ekonomi inneh\u00e5ller ekonomiska data fr\u00e5n de privata, icke-finansiella f\u00f6retagen i Sverige, d\u00e4r data kan brytas ner p\u00e5 branschniv\u00e5 genom SNI-koder (\u201dStandard f\u00f6r svensk n\u00e4ringsgrensindelning\u201d).<\/p>\n\n\n\n<p>Specialbest\u00e4llda dataset har erh\u00e5llits av SCB fr\u00e5n Yrkesregistret, inneh\u00e5llande en mycket stor upps\u00e4ttning unika parkombinationer av 3-siffriga SSYK-koder (arbetstagarens yrkeskategori) och 3-siffriga SNI-koder (arbetsgivarens bransch). F\u00f6r varje unik parkombination har det funnits uppgifter om antalet f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande i ekonomin som ing\u00e5r i gruppen. Varje yrkeskategori har tilldelats en viktandel som uttrycker yrkets relativa f\u00f6rekomst i n\u00e4ringslivet samt en genomsnittlig personalintensitet h\u00e4rledd fr\u00e5n de branscher d\u00e4r yrket f\u00f6rekommer. Yrken som \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande i branscher d\u00e4r arbetsgivarna har en relativt h\u00f6g personalkostnadsandel blir genom modellen proportionellt \u00f6verrepresenterade i antalet nya jobb, i relation till yrkenas f\u00f6rekomst i den befintliga n\u00e4ringslivsstrukturen. F\u00f6r den riktade reformen har separata skattningar gjorts f\u00f6r arbetstagare i reformens m\u00e5lgrupp (18 till 24 \u00e5r) respektive arbetstagare utanf\u00f6r m\u00e5lgruppen (prim\u00e4rt personer 25 \u00e5r eller \u00e4ldre). Detta f\u00f6r att beakta olikheterna i den befintliga yrkesstrukturen med avseende p\u00e5 dessa grupper.<\/p>\n\n\n\n<p>Med ovanst\u00e5ende utg\u00e5ngspunkter och resultaten fr\u00e5n totalskattningarna i f\u00f6reg\u00e5ende avsnitt har varje yrkeskategori matematiskt tilldelats en unik efterfr\u00e5geelasticitet.<\/p>\n\n\n\n<p>Eftersom syssels\u00e4ttningseffekten kan analyseras som en elasticitet g\u00e5nger prisf\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 arbetskraften (d\u00e4r prisf\u00f6r\u00e4ndringen i princip ges av reformscenarierna) har detta m\u00f6jliggjort att simulera syssels\u00e4ttningseffekten f\u00f6r respektive yrkeskategori.<sup>13<\/sup><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Flest jobb skapas inom v\u00e5rd och omsorg<\/h3>\n\n\n\n<p>Resultatet av de yrkesvisa skattningarna av en generell s\u00e4nkning med tre procentenheter redovisas i tabell 7. Resultaten redovisas f\u00f6r yrkeskategorier p\u00e5 SSYK2-niv\u00e5.<sup>14<\/sup> <\/p>\n\n\n\n<p>Den st\u00f6rsta kategorin f\u00f6r de nya jobb som skapas \u00e4r omsorgsyrken. H\u00e4r ber\u00e4knas den generella s\u00e4nkningen av arbetsgivaravgiften skapa drygt 11 000 nya jobb. H\u00e4r ing\u00e5r jobb med l\u00e4gre utbildningskrav inom v\u00e5rd och omsorg s\u00e5som sk\u00f6tare, v\u00e5rdare och personliga assistenter, undersk\u00f6terskor, v\u00e5rdbitr\u00e4den, barnsk\u00f6tare och elevassistenter samt tandsk\u00f6terskor. <\/p>\n\n\n\n<p>Den n\u00e4st st\u00f6rsta kategorin \u00e4r \u201dyrken med krav p\u00e5 h\u00f6gskolekompetens eller motsvarande inom ekonomi och f\u00f6rvaltning\u201d med n\u00e4rmare 7 300 nya jobb. H\u00e4r ing\u00e5r yrken som exempelvis banktj\u00e4nstem\u00e4n, redovisningsekonomer, f\u00f6rs\u00e4kringsr\u00e5dgivare, f\u00f6retagss\u00e4ljare och ink\u00f6pare.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tabell 7: Nya jobb av en generell s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften med tre procentenheter<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><thead><tr><th><strong>SSYK2<\/strong><\/th><th>Beskrivning<\/th><th>Antal nya jobb<\/th><\/tr><\/thead><tbody><tr><td>53<\/td><td>Omsorgsyrken<\/td><td>11 180<\/td><\/tr><tr><td>33<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 h\u00f6gskolekompetens eller motsvarande inom ekonomi och f\u00f6rvaltning<\/td><td>7 290 <\/td><\/tr><tr><td>24<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens inom ekonomi och f\u00f6rvaltning<\/td><td>4 730<\/td><\/tr><tr><td>71<\/td><td>Byggnads och anl\u00e4ggningsyrke<\/td><td>4 360<\/td><\/tr><tr><td>23<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens inom utbildning<\/td><td>4 190<\/td><\/tr><tr><td>25<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens inom IT<\/td><td>4 140<\/td><\/tr><tr><td>21<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens inom naturvetenskap och teknik<\/td><td>3 920<\/td><\/tr><tr><td>83<\/td><td>Transport- och maskinf\u00f6raryrken<\/td><td>3 680<\/td><\/tr><tr><td>91<\/td><td>St\u00e4dyrke<\/td><td>3 460<\/td><\/tr><tr><td>52<\/td><td>F\u00f6rs\u00e4ljningsyrken inom detaljhandeln m.m.<\/td><td>3 450<\/td><\/tr><tr><td>41<\/td><td>Kontorsassistenter och sekreterare<\/td><td>3 450<\/td><\/tr><tr><td>31<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 h\u00f6gskolekompetens eller motsvarande inom teknik<\/td><td>3 420<\/td><\/tr><tr><td>51<\/td><td>Serviceyrken<\/td><td>3 270<\/td><\/tr><tr><td>72<\/td><td>Metallhantverks- och reparat\u00f6rsyrken<\/td><td>3 140<\/td><\/tr><tr><td>22<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd<\/td><td>2 840<\/td><\/tr><tr><td>43<\/td><td>Yrken inom materialf\u00f6rvaltning m.m.<\/td><td>2 700<\/td><\/tr><tr><td>81<\/td><td>Process- och maskinoperat\u00f6rer<\/td><td>2 270<\/td><\/tr><tr><td>26<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens inom juridik, kultur och socialt arbete m.m.<\/td><td>2 130<\/td><\/tr><tr><td>12<\/td><td>Chefer inom ekonomi, personal, marknadsf\u00f6ring och f\u00f6rs\u00e4ljning samt annan administration m.m.<\/td><td>2 050<\/td><\/tr><tr><td>13<\/td><td>Chefer inom IT, logistik, FoU, fastighetsbolag, bygg- och ingenj\u00f6rsverksamhet samt tillverkning m.m.<\/td><td>1 930<\/td><\/tr><tr><td>94<\/td><td>Snabbmatspersonal, k\u00f6ks- och restaurangbitr\u00e4den m.fl.<\/td><td>1 860<\/td><\/tr><tr><td>96<\/td><td>\u00c5tervinningsarbetare, tidningsdistribut\u00f6rer och \u00f6vriga servicearbetare<\/td><td>1 820<\/td><\/tr><tr><td>42<\/td><td>Kundserviceyrken<\/td><td>1 800<\/td><\/tr><tr><td>74<\/td><td>Installations- och serviceyrken inom el och elektronik<\/td><td>1 610<\/td><\/tr><tr><td>82<\/td><td>Mont\u00f6rer<\/td><td>1 470<\/td><\/tr><tr><td>34<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 h\u00f6gskolekompetens eller motsvarande inom kultur, frisk v\u00e5rd och socialt arbete<\/td><td>1 260<\/td><\/tr><tr><td>54<\/td><td>Andra bevaknings- och s\u00e4kerhetsyrken<\/td><td>1 190<\/td><\/tr><tr><td>35<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 h\u00f6gskolekompetens eller motsvarande inom IT, ljud- och ljusteknik m.m.<\/td><td>1 120<\/td><\/tr><tr><td>32<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 h\u00f6gskolekompetens eller motsvarande inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd samt laboratorium<\/td><td>700<\/td><\/tr><tr><td>17<\/td><td>Chefer inom \u00f6vrig servicen\u00e4ring<\/td><td>670<\/td><\/tr><tr><td>61<\/td><td>Lantbruks- och tr\u00e4dg\u00e5rdsyrken<\/td><td>670<\/td><\/tr><tr><td>15<\/td><td>Chefer inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd samt annan samh\u00e4llsservice<\/td><td>640<\/td><\/tr><tr><td>44<\/td><td>Andra kontors- och kundserviceyrken<\/td><td>600<\/td><\/tr><tr><td>93<\/td><td>Andra yrken inom bygg, tillverkning och godshantering<\/td><td>550<\/td><\/tr><tr><td>11<\/td><td>Politiker, verkst\u00e4llande direkt\u00f6rer och h\u00f6gre \u00e4mbetsm\u00e4n m.fl.<\/td><td>530<\/td><\/tr><tr><td>16<\/td><td>Chefer inom bank, finans och f\u00f6rs\u00e4kring<\/td><td>310<\/td><\/tr><tr><td>75<\/td><td>Andra hantverksyrken inom tr\u00e4 och textil m.m.<\/td><td>280<\/td><\/tr><tr><td>73<\/td><td>Finmekaniska, grafiska och konsthantverksyrken<\/td><td>250<\/td><\/tr><tr><td>14<\/td><td>Chefer inom utbildning<\/td><td>210<\/td><\/tr><tr><td>76<\/td><td>Hantverksyrken inom livsmedel<\/td><td>160<\/td><\/tr><tr><td><\/td><td>\u00d6vriga yrkeskategorier<\/td><td>130<\/td><\/tr><\/tbody><tfoot><tr><td><\/td><td><strong>Totalt<\/strong><\/td><td><strong>95 430<\/strong><\/td><\/tr><\/tfoot><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>Den generella reformen skapar jobb i m\u00e5nga olika typer av kategorier. M\u00e5nga jobb uppst\u00e5r i yrken som inte kr\u00e4ver h\u00f6gskoleutbildning eller motsvarande. Drygt 53 000 jobb (motsvarande 56 procent av jobben) ber\u00e4knas skapas f\u00f6r yrkeskategorier utan krav p\u00e5 \u00e5tminstone tre\u00e5rig h\u00f6gskoleutbildning eller tv\u00e5\u00e5rig yrkesutbildning.<sup>15<\/sup> Reformen har d\u00e4rmed potential att utg\u00f6ra en brygga f\u00f6r individer med begr\u00e4nsad utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. <\/p>\n\n\n\n<p>Samtidigt \u00e4r spridningen stor f\u00f6r de nya jobben och \u00e4ven m\u00e5nga h\u00f6gkvalificerade jobb inom chefsyrken och jobb med h\u00f6ga krav p\u00e5 kvalifikationer och utbildning ber\u00e4knas v\u00e4xa fram. Bland de mer komplexa yrkena med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens \u00e5terfinns bland annat jobb inom ekonomi, utbildning, IT samt naturvetenskap\/teknik h\u00f6gt upp p\u00e5 listan.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Diagram 2: Andel nya jobb utifr\u00e5n krav p\u00e5 utbildning vid en<\/strong> generell s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften<\/h4>\n\n\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image aligncenter size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"820\" height=\"250\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-16.01.45.png\" alt=\"Diagram 2: Beskrivning av v\u00e4rden. \" class=\"wp-image-67656\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-16.01.45.png 820w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-16.01.45-580x177.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-16.01.45-380x116.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-16.01.45-768x234.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 820px) 100vw, 820px\" \/><\/figure>\n\n\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image aligncenter size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"922\" height=\"878\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-16.02.43.png\" alt=\"Diagram 2: Bild av donutdiagram\" class=\"wp-image-67657\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-16.02.43.png 922w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-16.02.43-580x552.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-16.02.43-380x362.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-17-kl.-16.02.43-768x731.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 922px) 100vw, 922px\" \/><\/figure>\n\n\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vilka typer av jobb skapar s\u00e4nkta arbetsgivaravgifter f\u00f6r unga?<\/h3>\n\n\n\n<p>Resultatet av de yrkesvisa skattningarna av en riktad s\u00e4nkning med 11,62 procentenheter (motsvarande den allm\u00e4nna l\u00f6neavgiften) f\u00f6r unga mellan 18 och 24 \u00e5r redovisas i tabell 8. \u00c4ven h\u00e4r redovisas resultaten f\u00f6r yrkeskategorier p\u00e5 SSYK2-niv\u00e5. <\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven f\u00f6r den riktade reformen utg\u00f6r \u201domsorgsyrken\u201d den st\u00f6rsta yrkeskategorin f\u00f6r nya jobb. I denna kategori ber\u00e4knas det v\u00e4xa fram drygt 3 000 nya jobb. Den n\u00e4st st\u00f6rsta kategorin \u00e4r \u201df\u00f6rs\u00e4ljningsyrken inom detaljhandeln\u201d d\u00e4r drygt 1 500 nya jobb ber\u00e4knas tillkomma. Den absolut st\u00f6rsta subkategorin inom den sistn\u00e4mnda kategorin \u00e4r butikspersonal, vilket rimmar v\u00e4l med att detaljhandeln \u00e4r en stor och viktig arbetsgivare f\u00f6r unga. \u00c4ven kategorierna \u201dyrken inom materialf\u00f6rvaltning\u201d och \u201dyrken med krav p\u00e5 h\u00f6gskolekompetens eller motsvarande inom ekonomi och f\u00f6rvaltning\u201d ber\u00e4knas v\u00e4xa med fler \u00e4n 1 000 jobb vardera. \u201dYrken inom materialf\u00f6rvaltning\u201d inneh\u00e5ller huvudsakligen olika typer av lagerpersonal. \u00c4ven jobb som kommer restaurangn\u00e4ringen, byggsektorn och \u00f6vriga servicen\u00e4ringen till godo ber\u00e4knas f\u00e5 stort genomslag vid en s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften f\u00f6r unga.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Tabell 8: Nya jobb av en s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften f\u00f6r unga mellan 18 och 24 \u00e5r med 11,62 procentenheter (motsvarande den allm\u00e4nna l\u00f6neavgiften).<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><thead><tr><th><strong>SSYK2<\/strong><\/th><th>Beskrivning<\/th><th>Totalt<\/th><th>Unga<\/th><th>\u00c4ldre<\/th><\/tr><\/thead><tbody><tr><td>53<\/td><td>Omsorgsyrken<\/td><td>3 040 <\/td><td>2 280<\/td><td>760<\/td><\/tr><tr><td>52<\/td><td>F\u00f6rs\u00e4ljningsyrken inom detaljhandeln m.m.<\/td><td>1 530<\/td><td>1 320<\/td><td>200<\/td><\/tr><tr><td>43<\/td><td>Yrken inom materialf\u00f6rvaltning m.m.<\/td><td>1 140<\/td><td>980<\/td><td>160<\/td><\/tr><tr><td>33<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 h\u00f6gskolekompetens eller motsvarande inom 1 050 500 540 ekonomi och f\u00f6rvaltning<\/td><td>1 050<\/td><td>500<\/td><td>540<\/td><\/tr><tr><td>94<\/td><td>Snabbmatspersonal, k\u00f6ks- och restaurangbitr\u00e4den m.fl.<\/td><td>960<\/td><td>860<\/td><td>100<\/td><\/tr><tr><td>71<\/td><td>Byggnads- och anl\u00e4ggningsyrken<\/td><td>910<\/td><td>600<\/td><td>310<\/td><\/tr><tr><td>51<\/td><td>Serviceyrken<\/td><td>840<\/td><td>610<\/td><td>220<\/td><\/tr><tr><td>42<\/td><td>Kundserviceyrken<\/td><td>790<\/td><td>680<\/td><td>100<\/td><\/tr><tr><td>83<\/td><td>Transport- och maskinf\u00f6raryrken<\/td><td>740<\/td><td>470<\/td><td>260<\/td><\/tr><tr><td>72<\/td><td>Metallhantverks- och reparat\u00f6rsyrken<\/td><td>650<\/td><td>430<\/td><td>220<\/td><\/tr><tr><td>91<\/td><td>St\u00e4dyrken<\/td><td>560<\/td><td>300<\/td><td>260<\/td><\/tr><tr><td>41<\/td><td>Kontorsassistenter och sekreterare<\/td><td>550<\/td><td>290<\/td><td>250<\/td><\/tr><tr><td>81<\/td><td>Process- och maskinoperat\u00f6rer<\/td><td>550<\/td><td>390<\/td><td>160<\/td><\/tr><tr><td>82<\/td><td>Mont\u00f6rer<\/td><td>550<\/td><td>460<\/td><td>90<\/td><\/tr><tr><td>23<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens inom 520 200 320 utbildning<\/td><td>520<\/td><td>200<\/td><td>320<\/td><\/tr><tr><td>24<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens inom 520 160 360 ekonomi och f\u00f6rvaltning<\/td><td>520<\/td><td>160<\/td><td>360<\/td><\/tr><tr><td>74<\/td><td>Installations- och serviceyrken inom el och elektronik<\/td><td>500<\/td><td>390<\/td><td>110<\/td><\/tr><tr><td>25<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens inom IT<\/td><td>420<\/td><td>100<\/td><td>320<\/td><\/tr><tr><td>31<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 h\u00f6gskolekompetens eller motsvarande inom 420 160 260 teknik<\/td><td>420<\/td><td>160<\/td><td>260<\/td><\/tr><tr><td>54<\/td><td>Andra bevaknings- och s\u00e4kerhetsyrken<\/td><td>370<\/td><td>290<\/td><td>80<\/td><\/tr><tr><td>21<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens inom 340 40 300 naturvetenskap och teknik<\/td><td>340<\/td><td>40<\/td><td>300<\/td><\/tr><tr><td>96<\/td><td>\u00c5tervinningsarbetare, tidningsdistribut\u00f6rer och \u00f6vriga 290 150 130 servicearbetare<\/td><td>290<\/td><td>150<\/td><td>130<\/td><\/tr><tr><td>22<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens inom 280 60 220 h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd<\/td><td>280<\/td><td>60<\/td><td>220<\/td><\/tr><tr><td>34<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 h\u00f6gskolekompetens eller motsvarande inom 250 160 90 kultur, friskv\u00e5rd och socialt arbete<\/td><td>250<\/td><td>160<\/td><td>90<\/td><\/tr><tr><td>26<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 f\u00f6rdjupad h\u00f6gskolekompetens inom juridik, 220 60 160 kultur och socialt arbete m.m.<\/td><td>220<\/td><td>60<\/td><td>160<\/td><\/tr><tr><td>44<\/td><td>Andra kontors- och kundserviceyrken<\/td><td>220<\/td><td>180<\/td><td>40<\/td><\/tr><tr><td>12<\/td><td>Chefer inom ekonomi, personal, marknadsf\u00f6ring och f\u00f6rs\u00e4ljning samt annan administration m.m.<\/td><td>200<\/td><td>20<\/td><td>180<\/td><\/tr><tr><td>35<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 h\u00f6gskolekompetens eller motsvarande inom IT, ljud- och ljusteknik m.m.<\/td><td>190<\/td><td>110<\/td><td>80<\/td><\/tr><tr><td>13<\/td><td>Chefer inom IT, logistik, FoU, fastighetsbolag, bygg- och ingen- j\u00f6rsverksamhet samt tillverkning m.m.<\/td><td>160<\/td><td>10<\/td><td>150<\/td><\/tr><tr><td>93<\/td><td>Andra yrken inom bygg, tillverkning och godshantering<\/td><td>160<\/td><td>120<\/td><td>40<\/td><\/tr><tr><td>61<\/td><td>Lantbruks- och tr\u00e4dg\u00e5rdsyrken<\/td><td>140<\/td><td>90<\/td><td>50<\/td><\/tr><tr><td>32<\/td><td>Yrken med krav p\u00e5 h\u00f6gskolekompetens eller motsvarande inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd samt laboratorium<\/td><td>120<\/td><td>70<\/td><td>50<\/td><\/tr><tr><td><\/td><td>\u00d6veriga yrkeskategorier<\/td><td>380<\/td><td>140<\/td><td>240<\/td><\/tr><\/tbody><tfoot><tr><td><\/td><td><strong>Totalt<\/strong><\/td><td><strong>19 550<\/strong><\/td><td><strong>12 720<\/strong><\/td><td><strong>6 830<\/strong><\/td><\/tr><\/tfoot><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>Vid en s\u00e4nkning f\u00f6r unga ber\u00e4knas n\u00e4rmare 15 000 jobb (eller 75 procent av jobben) skapas f\u00f6r yrkeskategorier utan krav p\u00e5 tre\u00e5rig h\u00f6gskoleutbildning eller tv\u00e5\u00e5rig yrkesutbildning. Det \u00e4r en betydligt h\u00f6gre andel \u00e4n i fallet med den generella reformen. Det inneb\u00e4r dock att en fj\u00e4rdedel av de nya jobben kr\u00e4ver en h\u00f6gskoleutbildning p\u00e5 minst tre \u00e5r eller yrkesutbildning p\u00e5 minst tv\u00e5 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;Vid en s\u00e4nkning f\u00f6r unga ber\u00e4knas n\u00e4rmare 15 000 jobb (eller 75 procent av jobben) skapas f\u00f6r yrkeskategorier utan krav p\u00e5 tre\u00e5rig h\u00f6gskoleutbildning eller tv\u00e5\u00e5rig yrkesutbildning.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Diagram 3: Andel nya jobb utifr\u00e5n krav p\u00e5 utbildning vid en s\u00e4nkning av arbetsgivar<strong>avgiften f\u00f6r unga<\/strong><\/h4>\n\n\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image aligncenter size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"848\" height=\"302\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.49.43.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-67707\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.49.43.png 848w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.49.43-580x207.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.49.43-380x135.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.49.43-768x274.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 848px) 100vw, 848px\" \/><\/figure>\n\n\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image aligncenter size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"946\" height=\"850\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.50.06.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-67708\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.50.06.png 946w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.50.06-580x521.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.50.06-380x341.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.50.06-768x690.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 946px) 100vw, 946px\" \/><\/figure>\n\n\n\n\n\n<p>S\u00e4nkningen av arbetsgivaravgifter f\u00f6r unga inneb\u00e4r en besparing f\u00f6r f\u00f6retagen som kan anv\u00e4ndas till \u00e4ven att anst\u00e4lla personer i andra \u00e5ldersgrupper. Genomslaget f\u00f6r andra \u00e4n unga blir st\u00f6rst i typer av jobb d\u00e4r det finns utbudsbegr\u00e4nsningar i gruppen mellan 18 och 24 \u00e5r. Exempelvis v\u00e4ntas nio av tio av de cirka 600 chefsjobb som ber\u00e4knas tillkomma till f\u00f6ljd av reformen tills\u00e4ttas utanf\u00f6r den \u00e5ldersgrupp f\u00f6r vilken arbetsgivaravgiften s\u00e4nks. Enligt diskussion i den utvidgade litteratur\u00f6versikten (se appendix 1) visar sig h\u00e4r det komplementsf\u00f6rh\u00e5llande mellan unga och \u00e4ldre arbetstagare som beror p\u00e5 att gruppernas kvalifikationer och arbetslivserfarenhet \u00e4r mycket olika.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Diagram 4: Komplementaritetseffekter mellan unga och \u00e4ldre<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"597\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.50.58-1180x597.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-67709\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.50.58-1180x597.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.50.58-580x293.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.50.58-380x192.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.50.58-768x388.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.50.58-1536x777.png 1536w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-08.50.58.png 1752w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;S\u00e4nkningen av arbetsgivaravgifter f\u00f6r unga inneb\u00e4r en besparing f\u00f6r f\u00f6retagen som kan anv\u00e4ndas till \u00e4ven att anst\u00e4lla personer i andra \u00e5ldersgrupper.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><mark style=\"background-color:rgba(0, 0, 0, 0)\" class=\"has-inline-color has-primary-color\">Reformj\u00e4mf\u00f6relse<\/mark><\/h3>\n\n\n\n<p><strong>M\u00e5nga jobb med l\u00e5ga intr\u00e4desbarri\u00e4rer i b\u00e5da fallen, men fler h\u00f6gspecialiserade jobb med den generella reformen<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e5gra ord kan \u00e4ven n\u00e4mnas i ett j\u00e4mf\u00f6rande perspektiv mellan de tv\u00e5 olika reformtyper som har analyserats med avseende p\u00e5 yrkesf\u00f6rdelningen av nya jobb.<\/p>\n\n\n\n<p>Den generella reformen skapar inte helt ov\u00e4ntat effekter som \u00e4r mer utspridda \u00e4n vad den riktade reformen g\u00f6r, med avseende p\u00e5 jobbens art och kvalifikationsniv\u00e5. Jobben som skapas vid en generell reform \u00e4r i genomsnitt n\u00e5got mer komplexa \u00e4n de jobb som skapas om arbetsgivaravgiftss\u00e4nkningen riktas till unga. Det inneb\u00e4r fler h\u00f6gspecialiserade jobb med l\u00e4ngre utbildningskrav, fler jobb i chefsyrken och ett h\u00f6gre f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde per skapat jobb. Den riktade reformen ger i st\u00e4llet upphov till en h\u00f6gre andel jobb med l\u00e5g kvalifikationsgrad, vilket kan \u00f6ka chansen till jobb f\u00f6r ungdomar p\u00e5 gr\u00e4nsen till arbete.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-style-plain is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>&#8221;D\u00e4remot kr\u00e4ver de allra flesta nya jobben gymnasieutbildning eller motsvarande. Detta \u00e4r dock inget s\u00e4rdrag f\u00f6r reformerna som s\u00e5dana utan speglar snarare generellt den svenska n\u00e4ringslivsstrukturen.&#8221;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Det b\u00f6r dock noteras att b\u00e5da reformtyperna v\u00e4ntas ge upphov till m\u00e5nga jobb som inte kr\u00e4ver l\u00e4ngre utbildning. Om man ser till andelen \u201denkla jobb\u201d \u2013 jobben med den allra l\u00e4gsta kvalifikationsniv\u00e5n \u2013 s\u00e5 ber\u00e4knas b\u00e5da reformslagen skapa ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 m\u00e5nga s\u00e5dana relativt de enkla jobbens totala andel i den befintliga yrkesstrukturen.<sup>16<\/sup> D\u00e4remot kr\u00e4ver de allra flesta nya jobben gymnasieutbildning eller motsvarande. Detta \u00e4r dock inget s\u00e4rdrag f\u00f6r reformerna som s\u00e5dana utan speglar snarare generellt den svenska n\u00e4ringslivsstrukturen.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Diagram 5: De nya jobbens kvalifikationsniv\u00e5 per typ av reform<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"460\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-09.16.49-1180x460.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-67710\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-09.16.49-1180x460.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-09.16.49-580x226.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-09.16.49-380x148.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-09.16.49-768x299.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-09.16.49-1536x599.png 1536w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-09.16.49.png 1822w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sankta-arbetsgivaravgifter-ger-hogre-tillvaxt' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter ger h\u00f6gre tillv\u00e4xt<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Finanspolitiskt handlingsutrymme i h\u00f6ginflationsmilj\u00f6<\/h3>\n\n\n\n<p>Sedan inledningen p\u00e5 2022 har inflationen legat p\u00e5 en betydligt h\u00f6gre niv\u00e5 \u00e4n vad som \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt. Detta har framkallat ett behov av finanspolitisk \u00e5terh\u00e5llsamhet utifr\u00e5n motivet att politiken inte b\u00f6r motverka Riksbankens \u00e5tstramningar. Stora underskott i statens finanser \u2013 eller f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 s\u00e5dana fr\u00e5n marknaden \u2013 skulle potentiellt kunna driva upp svenska r\u00e4ntor och\/eller f\u00f6rsvaga kronkursen p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r finanspolitiken kontraproduktiv, vilket i sin tur skulle kunna f\u00f6rsvaga f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r en god ekonomisk utveckling.<\/p>\n\n\n\n<p>Skattel\u00e4ttnader respektive utgifts\u00f6kningar som inte motbalanseras av \u00e5tstramningar i andra offentliga utgifter utg\u00f6r d\u00e4rmed en samh\u00e4llsekonomisk risk i nuvarande milj\u00f6. S\u00e5 l\u00e4nge inflationen h\u00e5ller sig betydligt \u00f6ver inflationsm\u00e5let \u00e4r det extra angel\u00e4get att identifiera utbudsst\u00e4rkande reformer som inte riskerar att driva p\u00e5 inflationen. En s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften utg\u00f6r en s\u00e5dan reformkandidat, bland annat eftersom kostnadss\u00e4nkningar f\u00f6r f\u00f6retag kan f\u00e5 genomslag mot konsumenterna i form av \u00f6kat utbud och l\u00e4gre priser.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">S\u00e4nkt arbetsavgift som en potentiellt optimal stimulans enligt Konjunkturinstitutet<\/h3>\n\n\n\n<p>Konjunkturinstitutet (KI) publicerade i slutet av 2022 en skattning av effekten p\u00e5 BNP och inflationen f\u00f6r stimulanser genom \u00e5tta olika typer av finanspolitiska instrument, d\u00e4r skattningarna gjorts med hj\u00e4lp av en s\u00e5 kallad allm\u00e4n j\u00e4mviktsmodell (Konjunkturinstitutet 2022).<sup>17 <\/sup>Allm\u00e4nna j\u00e4mviktsmodeller relaterar ett ofta stort antal aggregerade parametrar till varandra som beskriver ekonomin. Det handlar bland annat om inkomster, priser, r\u00e4ntor och syssels\u00e4ttning som kopplas ihop genom teoretiska och historiska samband. KI simulerar en generell arbetsgivaravgiftss\u00e4nkning som uppg\u00e5r till en procent av BNP, vilket under 2022 motsvarade knappt 60 miljarder kronor eller en s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften med cirka 3,8 procentenheter.<sup>18<\/sup><\/p>\n\n\n\n<p>I ett scenario med \u201dl\u00e5g prisstelhet\u201d och normal penningpolitisk respons leder den generella arbetsgivaravgiftss\u00e4nkningen enligt KI till en \u00f6kning av BNP med i genomsnitt 0,5 procent under det \u00e5r som n\u00e4rmast f\u00f6ljer stimulans\u00e5tg\u00e4rden. \u00c5tg\u00e4rden skulle vidare trycka ner inflationen med i genomsnitt 0,7 procentenheter. L\u00e5g prisstelhet inneb\u00e4r i sammanhanget att f\u00f6retagen svarar p\u00e5 kostnadsbesparingarna genom att s\u00e4nka sina priser, vilket b\u00e5de leder till l\u00e4gre inflation och \u00f6kad produktion n\u00e4r efterfr\u00e5gan stiger. <\/p>\n\n\n\n<p>I ett \u201creferensfall\u201d med tr\u00f6gr\u00f6rliga priser som ocks\u00e5 simuleras av KI blir i st\u00e4llet effekten p\u00e5 b\u00e5de BNP och inflationen noll. Nolleffekten i referensfallet beror p\u00e5 att den arbetsgivaravgiftss\u00e4nkning som KI simulerar \u00e4r en tillf\u00e4llig finanspolitisk stimulans\u00e5tg\u00e4rd och inte en strukturreform. M\u00e5nga f\u00f6retag v\u00e4ljer d\u00e4rf\u00f6r i referensfallet att inte justera ner sina priser, eftersom kostnadss\u00e4nkningen inte \u00e4r varaktig (Konjunkturinstitutet 2022). Detta \u00e4r en viktig skillnad mot den generella s\u00e4nkning som vi simulerat syssels\u00e4ttningseffekterna av i denna rapport. En permanent reform m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r f\u00f6retagen att fatta l\u00e5ngsiktiga beslut p\u00e5 basis av l\u00e4gre arbetskraftskostnader och d\u00e4rmed att s\u00e4nka priserna. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r scenariot med \u201cl\u00e5g prisstelhet\u201d ocks\u00e5 den mest relevanta j\u00e4mf\u00f6relsepunkten f\u00f6r den typ av reform som belyses av denna rapport.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">BNP-effekter av s\u00e4nkt arbetsgivaravgift \u2013 fler jobb \u00f6kar v\u00e4lst\u00e5ndet<\/h3>\n\n\n\n<p>I denna del g\u00f6r vi en egen skattning av BNP-effekten f\u00f6r den generella s\u00e4nkningen av arbetsgivaravgiften med tre procentenheter. Till skillnad fr\u00e5n den offentligfinansiella kalkyl som presenterades tidigare i rapporten utg\u00f6r BNP-effekten en uppskattning av reformens p\u00e5verkan p\u00e5 samh\u00e4llsekonomin i sin helhet. Den samh\u00e4llsekonomiska kalkylen besvarar s\u00e5ledes fr\u00e5gan om s\u00e4nkt arbetsgivaravgift g\u00f6r oss rikare eller fattigare \u2013 och i s\u00e5 fall med hur mycket \u2013 medan den offentligfinansiella kalkylen fokuserar p\u00e5 den sn\u00e4vare fr\u00e5gan om hur den offentliga sektorns resurser p\u00e5verkas. Relationen mellan samh\u00e4llsekonomiska och offentligfinansiella effekter illustreras i diagram 6.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Diagram 6: Sambandet mellan samh\u00e4llsekonomiska och offentligfinansiella effekter<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"631\" src=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.57.08-1180x631.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-67717\" srcset=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.57.08-1180x631.png 1180w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.57.08-580x310.png 580w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.57.08-380x203.png 380w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.57.08-768x411.png 768w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.57.08-1536x821.png 1536w, https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/Skarmavbild-2023-10-23-kl.-10.57.08.png 1732w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>V\u00e5r ber\u00e4kning av den samh\u00e4llsekonomiska effekten tar fasta p\u00e5 att BNP kan skrivas som en summa av samtliga f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rden som skapas i ekonomin under en given tidsperiod, med till\u00e4gg f\u00f6r produktskatter och avdrag f\u00f6r produktsubventioner.<sup>19<\/sup> Varje nytt jobb som den generella s\u00e4nkningen skapar motsvarar ett extra f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde i privat sektor. Det totala antalet jobb som skapas kan mot denna bakgrund r\u00e4knas upp till en samh\u00e4llsekonomisk bruttoint\u00e4kt. Fr\u00e5n denna bruttoint\u00e4kt m\u00e5ste en alternativkostnad f\u00f6r reformen dras bort. Alternativkostnaden best\u00e5r av det extra f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde som hade genererats i offentlig sektor av h\u00f6gre arbetsgivaravgifter om reformen inte \u00e4gt rum.<\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e5r ber\u00e4kning av den samh\u00e4llsekonomiska effekten tar fasta p\u00e5 att BNP kan skrivas som en summa av samtliga f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rden som skapas i ekonomin under en given tidsperiod, med till\u00e4gg f\u00f6r produktskatter och avdrag f\u00f6r produktsubventioner. Varje nytt jobb som den generella s\u00e4nkningen skapar motsvarar ett extra f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde i privat sektor. Det totala antalet jobb som skapas kan mot denna bakgrund r\u00e4knas upp till en samh\u00e4llsekonomisk bruttoint\u00e4kt. Fr\u00e5n denna bruttoint\u00e4kt m\u00e5ste en alternativkostnad f\u00f6r reformen dras bort. Alternativkostnaden best\u00e5r av det extra f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde som hade genererats i offentlig sektor av h\u00f6gre arbetsgivaravgifter om reformen inte \u00e4gt rum.<\/p>\n\n\n\n<p>Det genomsnittliga f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet per jobb i privat sektor uppg\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande till cirka 1,3 miljoner kronor per \u00e5r. Det bed\u00f6ms dock vara sannolikt att de nya arbetstagare som erh\u00e5ller jobb vid en arbetsgivaravgiftss\u00e4nkning i snitt skulle bidra med l\u00e4gre f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rden \u00e4n den population som redan befinner sig i arbete. Detta beror p\u00e5 flera faktorer. En arbetsgivaravgiftss\u00e4nkning bidrar till att f\u00e5 in personer i arbete som tidigare haft en f\u00f6r l\u00e5g produktivitet f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga arbetskraftskostnaden f\u00f6r potentiella arbetsgivare. Det inneb\u00e4r att de nya jobben i h\u00f6g grad kan v\u00e4ntas vara \u00f6verrepresenterade p\u00e5 marginalen till arbete, i personalintensiva yrken med relativt l\u00e5g l\u00f6neniv\u00e5 och begr\u00e4nsat f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde (se exempelvis Daunfeldt, Gidehag &amp; Seerar Westerberg, 2023). Det \u00e4r ocks\u00e5 sannolikt att arbetstagare som kommer in i jobb till f\u00f6ljd av reformen kan komma att arbeta n\u00e5got f\u00e4rre timmar \u00e4n dem redan \u00e4r i arbete (Ibid.). Slutligen dras siffran f\u00f6r det genomsnittliga f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet per befintligt jobb sannolikt upp (mer \u00e4n proportionellt) av individer med de allra h\u00f6gsta f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdena i ekonomin.<\/p>\n\n\n\n<p>Utifr\u00e5n ovanst\u00e5ende faktorer har vi i BNP- skattningen antagit att det genomsnittliga f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet per skapat jobb ligger i intervallet mellan en och tv\u00e5 tredjedelar av de befintliga jobbens genomsnittliga f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde.<sup>20<\/sup> I kombination med cirka 95 400 skapade jobb f\u00f6r den generella arbetsavgiftss\u00e4nkningen ger antagandet en samh\u00e4llsekonomisk bruttoint\u00e4kt f\u00f6r reformen p\u00e5 mellan 41 och 82 miljarder.<\/p>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5n bruttoint\u00e4kten dras en alternativkostnad. F\u00f6r hela den offentliga sektorn g\u00e4ller att varje offentlig utgiftskrona motsvarar cirka 36 \u00f6re i BNP-bidrag. Alternativkostnaden kan d\u00e4rf\u00f6r estimeras som 0,36 g\u00e5nger det initiala int\u00e4ktsbortfall i statsbudgeten som uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av att arbetsgivaravgiften s\u00e4nks.<sup>21<\/sup> Detta leder till en alternativkostnad p\u00e5 omkring 17 miljarder och en samh\u00e4llsekonomisk vinst av arbetsgivaravgiftss\u00e4nkningen med mellan 24 och 65 miljarder, motsvarande mellan 0,4 och 1,1 procent av BNP. Mitten av intervallet \u2013 cirka 45 miljarder \u2013 motsvarar 4 300 kronor per svensk inv\u00e5nare. Det motsvarar \u00e4ven bland annat en fj\u00e4rdedel av de totala investeringarna i forskning och utveckling i Sverige eller den summa som Sverige beh\u00f6ver addera till f\u00f6rsvaret f\u00f6r att n\u00e5 upp till tv\u00e5procentsm\u00e5let av BNP. <\/p>\n\n\n\n<p>Den samh\u00e4llsekonomiska kalkyl vi har redogjort f\u00f6r ger s\u00e5ledes st\u00f6d f\u00f6r att en generell s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften kan ge en positiv och betydande effekt p\u00e5 BNP-tillv\u00e4xten. Konjunkturinstitutets estimat p\u00e5 0,5 procent av BNP f\u00f6r effekterna av en tillf\u00e4llig s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften ligger som j\u00e4mf\u00f6relse i den nedre delen av skattningsintervallet. Resultat och antaganden sammanfattas i tabell 9.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Tabell 9: Samh\u00e4llsekonomisk kalkylber\u00e4kning av BNP-effekten.<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table><thead><tr><th>Beskrivning<\/th><th>V\u00e4rde\/antagande<\/th><\/tr><\/thead><tbody><tr><td>a) Totalt antal skapade jobb vid generell reform<\/td><td>+95 430<\/td><\/tr><tr><td>b) F\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde per befintligt jobb i privat sektor<sup>22<\/sup><\/td><td>+ 1 291 tusen kronor per \u00e5r<\/td><\/tr><tr><td>c) De nya jobbens f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde, i relation till befintliga jobb<\/td><td>1\/3 \u2013 2\/3<\/td><\/tr><tr><td><strong>Samh\u00e4llsekonomisk bruttoint\u00e4kt (=a * b* c)<\/strong><\/td><td><strong>+41 \u2013 82 miljarder kronor<\/strong><\/td><\/tr><tr><td>d) F\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde per utgiftskrona i offentlig sektor<sup>23<\/sup><\/td><td>36 procent<\/td><\/tr><tr><td>e) Budgetbortfall i statsbudgeten vid en generell reform<sup>24<\/sup><\/td><td>&#8211; 47 miljarder kronor<\/td><\/tr><tr><td><strong>Samh\u00e4llsekonomisk alternativkostnad (=d * e)<\/strong><\/td><td><strong>&#8211; 17 miljarder kronor<\/strong><\/td><\/tr><tr><td><strong>Samh\u00e4llsekonomisk vinst <\/strong>(bruttoint\u00e4kt minus alternativkostnad)<\/td><td><strong>+24 &#8211; 65 miljarder kronor<\/strong><\/td><\/tr><tr><td><strong>Samh\u00e4llsekonomisk vinst, andel av BNP<\/strong><\/td><td><strong>+0,4 &#8211; 1,1 procent<\/strong><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='slutsatser' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Slutsatser<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Forskningen har p\u00e5 senare \u00e5r reviderat den tidigare vanligt f\u00f6rekommande bilden av att arbetsgivaravgiftsreformer \u00e4r ett ineffektivt s\u00e4tt att skapa nya jobb. H\u00f6gst sannolikt har syssels\u00e4ttningseffekten av arbetsgivaravgiftss\u00e4nkningarna f\u00f6r unga 2007 respektive 2009 underskattats i den tidiga litteraturen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Aktuell forskning visar att m\u00e5nga jobb inte bara skapades bland unga utan \u00e4ven bland \u00e4ldre arbetstagare utanf\u00f6r reformens huvudsakliga m\u00e5lgrupp. Fler \u00e4ldre som kompletterade de ungas kompetens m\u00f6jliggjorde specialiseringsvinster och de nya jobben hj\u00e4lpte f\u00f6retagen att skala upp sin produktion. S\u00e4nkningarna f\u00f6r unga tycks dessutom ha gett mycket varaktiga syssels\u00e4ttningseffekter som v\u00e4xte \u00f6ver tiden. <\/p>\n\n\n\n<p>Att s\u00e4nka arbetsgivaravgiften kan s\u00e5ledes vara ett smart och uth\u00e5lligt s\u00e4tt att skapa m\u00e5nga nya jobb, bidra till att fler kommer i arbete, \u00f6ka sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningsf\u00f6rm\u00e5gan f\u00f6r fler individer och minska utanf\u00f6rskapet f\u00f6r stora grupper i samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n<p>En generell s\u00e4nkning p\u00e5 tre procentenheter kan skapa n\u00e4rmare 100 000 jobb (95 400) och en avskaffad allm\u00e4n l\u00f6neavgift f\u00f6r unga mellan 18 och 24 \u00e5r kan skapa n\u00e4rmare 20 000 jobb (19 600). Den privata tj\u00e4nsten\u00e4ringen skulle vara en stor vinnare p\u00e5 s\u00e4nkta arbetsgivaravgifter men \u00e4ven andra personalintensiva n\u00e4ringar f\u00f6r vilka l\u00f6ner utg\u00f6r en betydande del av kostnadsmassan. I fallet med en generell s\u00e4nkning av arbetsgivaravgiften f\u00e5r alla f\u00f6retag med anst\u00e4llda en kostnadsbesparing som ger brett genomslag, vilket skapar m\u00e5nga olika typer av jobb. M\u00e5nga av jobben skulle skapas med relativt l\u00e5ga kvalifikationskrav, vilket ger personer som idag har en svag arbetsmarknadsanknytning f\u00f6rb\u00e4ttrade chanser. N\u00e4ra h\u00e4lften av jobben skulle dock v\u00e4xa fram i mer h\u00f6gkvalificerade yrken s\u00e5som exempelvis i chefsyrken och jobb inom ekonomi, IT, teknik, utbildning med mera.<\/p>\n\n\n\n<p>En riktad s\u00e4nkning f\u00f6r unga f\u00e5r effekten att en st\u00f6rre andel av jobben skapas i yrken med l\u00e5ga kvalifikationskrav och relativt l\u00e5ga krav p\u00e5 utbildning, bland annat inom omsorgsyrken, handeln och restaurangn\u00e4ringen. \u00c4ven vid en s\u00e4nkning f\u00f6r unga ber\u00e4knas f\u00f6retagen dock skapa runt en fj\u00e4rdedel av jobben i yrken som normalt kr\u00e4ver en l\u00e4ngre h\u00f6gskole- eller yrkesutbildning, prim\u00e4rt f\u00f6r \u00e4ldre arbetstagare.<\/p>\n\n\n\n<p>Det har uppm\u00e4rksammats av bland andra Konjunkturinstitutet att s\u00e4nkt arbetsgivaravgift kan utg\u00f6ra en extra intressant \u00e5tg\u00e4rd i det aktuella ekonomiska l\u00e4get med stagnerande tillv\u00e4xt och h\u00f6g inflation. Detta till f\u00f6ljd av att s\u00e4nkningar av arbetsgivaravgiften \u00e4r en utbudsreform som kan leda till att f\u00f6retagen s\u00e4nker priser och samtidigt skapar h\u00f6gre tillv\u00e4xt. En tillf\u00e4lligt s\u00e4nkt arbetsgivaravgift kan enligt KI \u00f6ka BNP med 0,5 procent och samtidigt pressa ner inflationen med 0,7 procentenheter. Med utg\u00e5ngspunkt i att en generell och permanent s\u00e4nkning med tre procentenheter skulle skapa m\u00e5nga nya jobb ber\u00e4knas en s\u00e5dan strukturreform \u00f6ka BNP-tillv\u00e4xten med mellan 0,4 och 1,1 procent, vilket motsvarar till exempel en fj\u00e4rdedel av de totala investeringarna i forskning och utveckling i Sverige eller den summa som Sverige beh\u00f6ver addera till f\u00f6rsvaret f\u00f6r att n\u00e5 upp till tv\u00e5procentsm\u00e5let av BNP.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en stark reformkandidat. F\u00e5 andra reformer tycks ha samma potential att sl\u00e5 flera flugor i en sm\u00e4ll och p\u00e5 ett s\u00e5 p\u00e5tagligt s\u00e4tt st\u00e4rka b\u00e5de tj\u00e4nsten\u00e4ringens och Sveriges konkurrenskraft \u2013 i en tid d\u00e5 fler jobb och h\u00f6gre tillv\u00e4xt beh\u00f6vs som allra mest.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='bilagor-och-referenser' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Bilagor och referenser <\/h2>\n\n\n\n<p>Ta del av bilagor och referenslista i pdf-versionen av rapporten. <\/p>\n\n\n\n      <a href=\"#LaddaNer\" target=\"\" class=\"Button is-text Button--arrow-tip\">\n      \n        Du hittar den l\u00e4ngst upp p\u00e5 denna sida. \n      \n      \n                \n                <svg class='icon icon--arrow-tip'  width=\"11\" height=\"16\" viewBox=\"0 0 11 16\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n<path d=\"M0.858398 15L9.2304 7.99664L0.967732 1.00001\" stroke=\"black\" stroke-width=\"2\" stroke-miterlimit=\"10\"\/>\n<\/svg>\n\n        \n    <\/a>\n  \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ladda ner rapporten Rapporten finns i sin helhet p\u00e5 denna sida men finns \u00e4ven att h\u00e4mtas som pdf-fil. F\u00f6rord Tj\u00e4nstesektorn har l\u00f6sningarna p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l dagens som framtidens stora utmaningar. Varje dag skapar Almegas medlemsf\u00f6retag jobb, &hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":15264,"featured_media":67209,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[64,57],"tags":[],"article_type":[42],"agreement":[],"class_list":["post-67622","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arbetsmarknad","category-skatter","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO Premium plugin v26.8 (Yoast SEO v26.8) - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-premium-wordpress\/ -->\n<title>S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter f\u00f6r fler jobb och \u00f6kad tillv\u00e4xt | Almega<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter f\u00f6r fler jobb och \u00f6kad tillv\u00e4xt\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Ladda ner rapporten Rapporten finns i sin helhet p\u00e5 denna sida men finns \u00e4ven att h\u00e4mtas som pdf-fil. F\u00f6rord Tj\u00e4nstesektorn har l\u00f6sningarna p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l dagens som framtidens stora utmaningar. Varje dag skapar Almegas medlemsf\u00f6retag jobb, &hellip;\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Almega\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2023-10-24T04:00:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-04-18T14:16:45+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/ima221189-1180x787.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1180\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"787\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"filippaostling\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"filippaostling\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"41 minuter\" \/>\n<!-- \/ Yoast SEO Premium plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter f\u00f6r fler jobb och \u00f6kad tillv\u00e4xt | Almega","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter f\u00f6r fler jobb och \u00f6kad tillv\u00e4xt","og_description":"Ladda ner rapporten Rapporten finns i sin helhet p\u00e5 denna sida men finns \u00e4ven att h\u00e4mtas som pdf-fil. F\u00f6rord Tj\u00e4nstesektorn har l\u00f6sningarna p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l dagens som framtidens stora utmaningar. Varje dag skapar Almegas medlemsf\u00f6retag jobb, &hellip;","og_url":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/","og_site_name":"Almega","article_published_time":"2023-10-24T04:00:00+00:00","article_modified_time":"2024-04-18T14:16:45+00:00","og_image":[{"width":1180,"height":787,"url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/ima221189-1180x787.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"filippaostling","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"filippaostling","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"41 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"NewsArticle","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/"},"author":{"name":"filippaostling","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/6a769e8c64bfc060d97757abccc542a4"},"headline":"S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter f\u00f6r fler jobb och \u00f6kad tillv\u00e4xt","datePublished":"2023-10-24T04:00:00+00:00","dateModified":"2024-04-18T14:16:45+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/"},"wordCount":8749,"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/ima221189.jpg","articleSection":["Arbetsmarknad","Skatter"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/","url":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/","name":"S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter f\u00f6r fler jobb och \u00f6kad tillv\u00e4xt | Almega","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/ima221189.jpg","datePublished":"2023-10-24T04:00:00+00:00","dateModified":"2024-04-18T14:16:45+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/6a769e8c64bfc060d97757abccc542a4"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/ima221189.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.almega.se\/app\/uploads\/2023\/10\/ima221189.jpg","width":2500,"height":1667,"caption":"Man arbetar vid en dator"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/10\/sankta-arbetsgivaravgifter-for-fler-jobb-och-okad-tillvaxt\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.almega.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"S\u00e4nkta arbetsgivaravgifter f\u00f6r fler jobb och \u00f6kad tillv\u00e4xt"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#website","url":"https:\/\/www.almega.se\/","name":"Almega","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.almega.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/6a769e8c64bfc060d97757abccc542a4","name":"filippaostling","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.almega.se\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/e9de4cc4600aa1657856eb831cc6fdfe64510cceefd71a933b69e2a42ac5b31f?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/e9de4cc4600aa1657856eb831cc6fdfe64510cceefd71a933b69e2a42ac5b31f?s=96&d=mm&r=g","caption":"filippaostling"},"url":"https:\/\/www.almega.se\/person\/filippaostling\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/67622","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/users\/15264"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/comments?post=67622"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/67622\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":67906,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/posts\/67622\/revisions\/67906"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media\/67209"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/media?parent=67622"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/categories?post=67622"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/tags?post=67622"},{"taxonomy":"type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/article_type?post=67622"},{"taxonomy":"agreement","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.almega.se\/api\/wp\/v2\/agreement?post=67622"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}