{"id":65590,"date":"2023-06-28T15:00:00","date_gmt":"2023-06-28T13:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?p=65590"},"modified":"2023-12-06T14:53:45","modified_gmt":"2023-12-06T13:53:45","slug":"vad-mer-kan-det-privata-ta-over-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.almega.se\/2023\/06\/vad-mer-kan-det-privata-ta-over-2\/","title":{"rendered":"Vad mer kan det privata ta \u00f6ver?"},"content":{"rendered":"

I en ny id\u00e9skrift fr\u00e5n Almega presenteras elva omr\u00e5den d\u00e4r det privata p\u00e5 olika s\u00e4tt skulle kunna \u00f6ver fr\u00e5n det offentliga och \u00f6ka tillv\u00e4xten i Sverige.<\/p>\n\n \n \n \n <\/svg> <\/a>\n

Ladda ner id\u00e9skriften <\/h2>\n\n\n\n

\n \n Ladda ner id\u00e9skriften h\u00e4r (pdf)\n \n \n \n\n\n<\/svg>\n\n \n <\/a>\n \n\n\n

Inledning <\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 1970- och 1980-talen var Sverige ett stagnerande land. Tillv\u00e4xten var l\u00e5g, \u00e5ren 1975\u20131995 stod reall\u00f6nerna stilla och Sverige f\u00f6rvandlades fr\u00e5n ett Schweiz till ett Italien n\u00e4r det g\u00e4ller levnadsstandard. <\/p>\n\n\n\n

Skattetrycket l\u00e5g \u00e5r 1990 p\u00e5 49,8 procent av BNP, Sverige stod utanf\u00f6r EU och staten hade monopol p\u00e5 el, tele, flyg, t\u00e5g, etermedia samt de olika formerna av v\u00e4lf\u00e4rdsproduktion. <\/p>\n\n\n\n

Maktutredningen 1990 visade att m\u00e4nniskor k\u00e4nde vanmakt i kontakt med det offentliga. Den produktivitetsdelegation som den socialdemokratiska regerigen hade tillsatt 1989 konstaterade att Sverige led av l\u00e5g produktivitetsutveckling, och f\u00f6reslog d\u00e4rf\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r bland annat st\u00e4rkta drivkrafter f\u00f6r arbete, utbildning och kapitalbildning samt st\u00e4rkt konkurrens. <\/p>\n\n\n\n

Det var mot denna bakgrund som ett omfattande f\u00f6r\u00e4ndringsprogram genomf\u00f6rdes, av s\u00e5v\u00e4l socialdemokratiska som borgerliga regeringar. Ett st\u00f6rre paradigmskifte, f\u00f6r att anv\u00e4nda ett samtidspopul\u00e4rt uttryck, inleddes i mitten av 1980-talet, och fram till mitten av 1990-talet genomf\u00f6rdes ett antal reformer. Den offentliga sektorn slutade v\u00e4xa, offentliga monopol avskaffades, marknader avreglerades och Sverige gick med i EU.<\/p>\n\n\n\n

Detta reformpaket var relevant f\u00f6r den svenska tj\u00e4nstesektorn ur minst tv\u00e5 perspektiv. Dels f\u00f6rb\u00e4ttrades f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att starta och driva f\u00f6retag i allm\u00e4nhet. Och dels finns en stor del av Almegas medlemsf\u00f6retag till tack vare dessa politiska f\u00f6r\u00e4ndringar. <\/p>\n\n\n\n

Fram till 1990-talets mitt var det i stort sett f\u00f6rbjudet att hyra ut arbetskraft. Medlemmarna i Kompetensf\u00f6retagen, det som tidigare kallades Bemanningsf\u00f6retagen, har kunnat uppst\u00e5 och v\u00e4xa genom f\u00f6r\u00e4ndringar i lagstiftningen. P\u00e5 samma s\u00e4tt finns m\u00e5nga av V\u00e5rdf\u00f6retagarnas medlemmar till f\u00f6r att politiken har gjort det m\u00f6jligt att bedriva privat v\u00e5rd och omsorg med offentlig finansiering. Detsamma g\u00e4ller de friskolef\u00f6retag som \u00e4r medlemmar i Almega Tj\u00e4nstef\u00f6retagen. T\u00e5gf\u00f6retagens medlemmar, f\u00f6rutom SJ, existerar f\u00f6r att det har blivit till\u00e5tet med privata t\u00e5goperat\u00f6rer, medan Utbildningsf\u00f6retagen inom Almega Tj\u00e4nstef\u00f6rbunden existerar f\u00f6r att  Arbetsf\u00f6rmedlingen  numera ofta handlar upp arbetsmarknadsutbildningar. De privata TV- och radiof\u00f6retagen inom Medief\u00f6retagen finns f\u00f6r att det har blivit till\u00e5tet med s\u00e5dana.<\/p>\n\n\n\n

Reformerna var ocks\u00e5 viktiga f\u00f6r landet som helhet. Sverige blev friare, b\u00e4ttre och rikare. Sedan 1995 har svenska reall\u00f6ner stigit med 70 procent. I flera decennier surfade vi vidare p\u00e5 den v\u00e5g som skapades d\u00e5, p\u00e5 1980- och 1990-talen. Visserligen har n\u00e5gra mindre \u00e5tg\u00e4rder vidtagits sedan dess, som omregleringen av apoteket (2009), d\u00e4r m\u00e5nga f\u00f6retag \u00e4r medlemmar i Almega Tj\u00e4nstef\u00f6rbunden, och bilprovningen (2010). Detta var naturligtvis inte n\u00e5gon \u201dmindre\u201d f\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6r de f\u00f6retag som kunde se dagens ljus, men p\u00e5 det stora hela, n\u00e4r det g\u00e4ller ett brett liberaliserings- och tillv\u00e4xt- perspektiv, var det inga avg\u00f6rande re- former. Vidare var alliansregeringens skattes\u00e4nkningar 2006\u20132014 omfattande, men Sverige har fortfarande en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta offentliga sektorer, med v\u00e4rldens sj\u00e4tte h\u00f6gsta skattetryck. N\u00e5got bredare reformprogram har allts\u00e5 inte genomf\u00f6rts p\u00e5 m\u00e5nga decennier.<\/p>\n\n\n\n

Det kommer inte att g\u00e5 i l\u00e4ngden. Vi kan inte vila p\u00e5 lagrarna och leva p\u00e5 gamla meriter f\u00f6r evigt. EU-kommissionen f\u00f6rutsp\u00e5r att Sverige under 2023 kommer att ha l\u00e4gst tillv\u00e4xt i unionen.Vi beh\u00f6ver nya reformer, f\u00f6r \u00f6kad valfrihet, mer f\u00f6retagande och h\u00f6gre tillv\u00e4xt. Tyv\u00e4rr \u00e4r det ont om id\u00e9er i den riktningen, s\u00e4rskilt fr\u00e5n politiken. Det finns f\u00e5 f\u00f6rslag om att minska det offentligas omf\u00e5ng, om att privatisera eller om att konkurrensuts\u00e4tta offentlig verksamhet. Om att ge marknad, f\u00f6retag och individer st\u00f6rre utrymme p\u00e5 politikens bekostnad. I st\u00e4llet handlar debatten om det motsatta, det vill s\u00e4ga att \u201d\u00e5terta den demokratiska kontrollen\u201d eller om att \u201dv\u00e5rda reformer\u201d, det vill s\u00e4ga att ge politiken st\u00f6rre utrymme p\u00e5 bekostnad av marknad, individer och f\u00f6retag. Tid\u00f6avtalet inneh\u00e5ller inte n\u00e5gra tankar om ut\u00f6kad valfrihet.<\/p>\n\n\n\n

Det finns d\u00e4rf\u00f6r anledning att unders\u00f6ka hur Sverige kan \u00e5teruppliva den tidigare s\u00e5 framg\u00e5ngsrika v\u00e4gen. Vad finns det f\u00f6r verksamheter som idag bedrivs av det offentliga som skulle kunna privatiseras, upphandlas eller p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt konkurrensuts\u00e4ttas? F\u00f6r att ta reda p\u00e5 det och f\u00f6r att samtidigt ge inspiration till de politiker som vill g\u00e5 vidare presenterar denna id\u00e9skrift n\u00e5gra verksamheter som i Sverige bedrivs av det offentliga men som i andra rika l\u00e4nder sk\u00f6ts av det privata eller p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt pr\u00e4glas av konkurrens. Syftet \u00e4r att inleda en diskussion om vi i Sverige inte skulle kunna inspireras av dessa exempel.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst ska vi dock g\u00e5 igenom lite av utvecklingen av Sveriges ekonomiska och politiska historia, f\u00f6r att r\u00e4tta till n\u00e5gra missuppfattningar som \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande.<\/p>\n\n\n

Missuppfattningar om Sveriges ekonomiska historia <\/h2>\n\n\n\n

Den f\u00f6rsta <\/strong>missuppfattningen handlar om att Sveriges relativa ekonomiska styrka skulle ha byggts upp under rekord\u00e5ren efter andra v\u00e4rldskriget. Det \u00e4r helt enkelt inte sant. I boken En modern svensk ekonomisk historia: Tillv\u00e4xt och omvandling under tv\u00e5 sekel visade den numera avlidne professorn i ekonomisk historia Lennart Sch\u00f6n att mellan 1949 och 1974 var den \u00e5rliga standardf\u00f6rb\u00e4ttringen i Sverige 3,2 procent, mot 3,4 procent i \u00f6vriga Norden och 3,8 procent i \u00f6vriga Europa.V\u00e5r tillv\u00e4xttakt var under denna period allts\u00e5 l\u00e4gre, inte h\u00f6gre, \u00e4n liknande l\u00e4nders. I st\u00e4llet var det mellan 1890 och 1950 som Sverige hade h\u00f6gst tillv\u00e4xttakt i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Den andra <\/strong>missuppfattningen, som \u00e4r t\u00e4tt f\u00f6rknippad med den f\u00f6rsta, \u00e4r att Sverige under den period d\u00e5 vi blev rika j\u00e4mf\u00f6rt med andra l\u00e4nder skulle haft h\u00f6gre skatter och en st\u00f6rre offentlig sektor \u00e4n de. Det \u00e4r en id\u00e9 eller uppfattning som f\u00f6ljer av p\u00e5st\u00e5endet att vi skulle utvecklats b\u00e4ttre \u00e4n andra l\u00e4nder under rekord\u00e5ren, d\u00e5 skatterna steg och offentlig sektor byggdes ut. Fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1950-talet till mitten av 1970-talet f\u00f6rdubblades skattetrycket.<\/p>\n\n\n\n

Men det \u00e4r allts\u00e5 en missuppfattning. Som vi redan sett var det inte under rekord\u00e5ren som Sverige utvecklades snabbare \u00e4n andra l\u00e4nder, utan mellan 1890 och 1950.Och under denna period hade Sverige ett skattetryck som var l\u00e4gre eller i niv\u00e5 med liknande l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

Tabell 1: Skatter som andel av BNP, procent<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Land\\<\/strong>\u00c5rtal<\/th>1900<\/th>1928<\/th>1938<\/th>1950<\/th><\/tr><\/thead>
Frankrike<\/strong><\/td>8,7<\/strong><\/td>16,8<\/strong><\/td>18,4<\/strong><\/td>28,5<\/strong><\/td><\/tr>
Storbritannien<\/strong><\/td>7,9<\/strong><\/td>Ingen uppgift<\/td> <\/strong> Ingen uppgift<\/td> <\/strong> 36,9<\/strong><\/td><\/tr>
 <\/strong> USA<\/strong><\/td>Ingen uppgift<\/td> <\/strong> 11,3<\/strong><\/td> <\/strong> 17,9<\/strong><\/td> <\/strong> 20,6<\/strong><\/td><\/tr>
 <\/strong> Sverige<\/strong><\/td>8,2<\/strong><\/td> <\/strong> 10,5<\/strong><\/td> <\/strong> 13,9<\/strong><\/td> <\/strong> 21,3<\/strong><\/td><\/tr><\/tbody><\/table>
Tabell 1 <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I Tabell 1 ovan ser vi, exempelvis, att skattetrycket i Sverige var l\u00e4gre \u00e4n i b\u00e5de Frankrike och USA, s\u00e5v\u00e4l 1928 som 1938. Till saken h\u00f6r att forskningen har visat att h\u00f6gt skattetryck f\u00f6rknippas med l\u00e4gre tillv\u00e4xttakt, \u00e4ven om det inte \u00e4r det enda som avg\u00f6r v\u00e4lst\u00e5ndsutvecklingen i ett samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

Den tredje <\/strong>missuppfattningen \u00e4r att 1980-talet \u00e4r den norm vi ska j\u00e4mf\u00f6ra med, som vore det n\u00e5gon slags sj\u00e4lvklar referenspunkt, n\u00e4r denna period i sj\u00e4lva verket var ett undantag i svensk ekonomisk-politisk historia. Aldrig tidigare hade politikens grepp om f\u00f6retag och m\u00e4nniskor varit st\u00f6rre, och det har det inte heller varit sedan dess. Dessutom var 1980-talet en tid som utgjorde k\u00e4rnan i det enda undantaget i den historiska v\u00e4lst\u00e5nds\u00f6kningen. Det verkar allts\u00e5 vara en d\u00e5lig tid att inspireras av eftersom det gick s\u00e4rdeles d\u00e5ligt f\u00f6r Sverige under denna period.<\/p>\n\n\n\n

Apotekens historia \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur tid och normer samspelar. P\u00e5 00-talet, n\u00e4r fr\u00e5gan diskuterades, var det m\u00e5nga som motsatte sig konkurrens och privata f\u00f6retag i apotekssektorn och som utgick fr\u00e5n att normen, det som inte hade bevisb\u00f6rdan, var just statligt monopol. Men det faktum att privata apotek var f\u00f6rbjudna var inte n\u00e5gon historisk norm i Sverige, utan ett kort undantag som var resultatet av en ideologisk v\u00e4nsterv\u00e5g. Det hade funnits privata apotek i flera hundra \u00e5r i Sverige, n\u00e4r de 1970 f\u00f6rstatligades. Ett Sverige utan privata apotek \u00e4r allts\u00e5 ett kort undantag, inte normen. Den epoken i svensk historia var en anomali. Det var monopolf\u00f6respr\u00e5karna som borde haft bevisb\u00f6rdan.<\/p>\n\n\n\n

Vilket \u00e4r kopplat till den fj\u00e4rde <\/strong>missuppfattningen, som handlar om hur svensk v\u00e4lf\u00e4rd skapades. Man f\u00e5r ibland intrycket att s\u00e5dan inte fanns f\u00f6rr\u00e4n v\u00e4lf\u00e4rdsstaten v\u00e4xte fram under 1900-talet och s\u00e4rskilt efter andra v\u00e4rldskriget med fokus p\u00e5 1960-och 1970-talen.<\/p>\n\n\n\n

Men faktum \u00e4r att svensk v\u00e4lf\u00e4rd \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n s\u00e5 och att den byggdes nedifr\u00e5n och upp av frivilliga insatser, varefter den f\u00f6rstatligades. Detta \u00e4r stor fr\u00e5ga som kr\u00e4ver ett eget avsnitt.<\/strong><\/p>\n\n\n