En l\u00e5ngsam \u00e5terh\u00e4mtning f\u00f6r b\u00e5de tj\u00e4nstesektorn och industrin de n\u00e4rmaste tv\u00e5 \u00e5ren – det r\u00e4knar Almega med i sin nya konjunkturrapport. Tillv\u00e4xten inom den privata tj\u00e4nstesektorn v\u00e4ntas \u00f6ka i ungef\u00e4r samma takt som Sveriges BNP, kring 2 procent per \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Sveriges exportindustri och tj\u00e4nstesektor har \u00e4ven i \u00e5r drabbats av den l\u00e5ga efterfr\u00e5gan fr\u00e5n omv\u00e4rlden. De senaste tv\u00e5 \u00e5rens avmattning i den privata tj\u00e4nstesektorn h\u00f6r starkt samman med den fallande efterfr\u00e5gan p\u00e5 svensk export. \u00c5terh\u00e4mtningen i omv\u00e4rlden v\u00e4ntas g\u00e5 l\u00e5ngsammare \u00e4n vi tidigare r\u00e4knat med. I v\u00e5r prognos utg\u00e5r vi fr\u00e5n att skuldtaket f\u00f6r USA \u00e5ter kommer att h\u00f6jas senast den 7 februari n\u00e4sta \u00e5r. Detta s\u00e5 att den amerikanska staten kan forts\u00e4tta att l\u00e5na kapital fr\u00e5n utlandet, klara av att finansiera offentliga utgifter och betala av p\u00e5 sina skulder. Alternativet vore en mycket kraftig \u00e5tstramning, som skulle f\u00e5 enorma \u00e5terverkningar f\u00f6r hela v\u00e4rldsekonomin.<\/p>\n\n\n\n
Almega r\u00e4knar med en l\u00e5ngsam \u00e5terh\u00e4mtning f\u00f6r b\u00e5de tj\u00e4nstesektorn och industrin under de n\u00e4rmaste tv\u00e5 \u00e5ren. Tillv\u00e4xten inom den privata tj\u00e4nstesektorn v\u00e4ntas \u00f6ka i ungef\u00e4r samma takt som Sveriges BNP, det vill s\u00e4ga kring 2 procent per \u00e5r. Samtidigt v\u00e4ntas produktionen per arbetad timme, det vill s\u00e4ga produktiviteten, utvecklas \u00e4nnu svagare \u00e4n vi tidigare r\u00e4knade med. Det h\u00f6r samman med b\u00e5de den svaga \u00e5terh\u00e4mtningen f\u00f6r produktionen och en ov\u00e4ntat stor \u00f6kning av syssels\u00e4ttningen inom tj\u00e4nstesektorn i \u00e5r. Denna kombination resulterar i nolltillv\u00e4xt f\u00f6r produktiviteten i tj\u00e4nstesektorn i \u00e5r. En s\u00e5dan utveckling \u00e4r inte h\u00e5llbar i l\u00e4ngden, varf\u00f6r vi bed\u00f6mer att antalet sysselsatta i tj\u00e4nstesektorn kommer \u00f6ka i l\u00e5ngsammare takt under de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Produktiviteten v\u00e4ntas samtidigt \u00f6ka svagt i ett historiskt perspektiv.<\/p>\n\n\n\n
Utvecklingen f\u00f6r Sveriges export och investeringar inom b\u00e5de industrin och tunga tj\u00e4nstebranscher har visat sig bli \u00e4nnu mycket svagare i \u00e5r \u00e4n vad vi r\u00e4knade med i b\u00f6rjan av \u00e5ret. Hush\u00e5llen har visserligen f\u00e5tt en god realinkomst\u00f6kning, men de h\u00e5ller tillbaka konsumtionen och l\u00e4gger ist\u00e4llet en del av inkomst\u00f6kningen p\u00e5 \u00f6kat sparande. Den s\u00e4mre utvecklingen g\u00f6r att Almega reviderat ned sin prognos f\u00f6r Sveriges BNP-tillv\u00e4xt i \u00e5r, till 0,7 procent (fr\u00e5n 0,9 i april). De tv\u00e5 kommande \u00e5ren bed\u00f6ms tillv\u00e4xten visa en l\u00e5ngsam \u00e5terh\u00e4mtning, och ligga omkring 2 procent per \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Eftersom en stor del av tj\u00e4nstesektorn i Sverige bidrar till utvecklingen och produktionen av exportprodukter p\u00e5verkas \u00e4ven tj\u00e4nstesektorn av utvecklingen p\u00e5 exportmarknaden. Almega pekar p\u00e5 att sambandet mellan Sveriges tj\u00e4nsteproduktion och export blivit allt starkare i takt med att tj\u00e4nsteinneh\u00e5llet i exporten \u00f6kat. Almega visar ocks\u00e5 att det internationella konkurrenstrycket \u00f6kat f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6retag, i samband med \u00f6kad import av kunskapsintensiva tj\u00e4nster f\u00f6r produktionen av Sveriges exportprodukter. Den \u00f6kade konkurrensen har lett till \u00f6kad prispress, vilket ocks\u00e5 bidragit till att tj\u00e4nstef\u00f6retag \u00f6kat sin utflyttning av verksamhet till utlandet, f\u00f6r att effektivisera sin produktion, h\u00f6ja f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet och \u00f6ka sin konkurrenskraft.<\/p>\n\n\n\n
Almega visar i denna rapport p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt att m\u00e4ta Sveriges tj\u00e4nsteexport, d\u00e5 man \u00e4ven f\u00e5ngar in tj\u00e4nsteinneh\u00e5llet i Sveriges exportprodukter, ut\u00f6ver den rena tj\u00e4nsteexporten. Det framg\u00e5r d\u00e5 att den totala tj\u00e4nsteexporten \u00e4r avsev\u00e4rt st\u00f6rre \u00e4n vad vi k\u00e4nt till, det vill s\u00e4ga tj\u00e4nsteexporten uppg\u00e5r till s\u00e5 mycket som drygt 50 procent av Sveriges totala export. Andelen tj\u00e4nster i Sveriges export har dessutom \u00f6kat kraftigt sedan mitten av 1990-talet, d\u00e5 den l\u00e5g p\u00e5 40 procent. En del av det \u00f6kade tj\u00e4nsteinneh\u00e5llet i exporten utg\u00f6r \u00f6kad import av tj\u00e4nster. F\u00f6rutom att bidra till produktionen av Sveriges exportprodukter inneb\u00e4r den \u00f6kade tj\u00e4nsteimporten att svenska tj\u00e4nstef\u00f6retag i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning uts\u00e4tts f\u00f6r internationell konkurrens, eftersom alltfler f\u00f6retag i utlandet levererar insatstj\u00e4nster till svensk export.<\/p>\n\n\n\n
Almega redovisar ocks\u00e5 ett nytt s\u00e4tt att m\u00e4ta v\u00e4rldsmarknadsandelar, utifr\u00e5n export av f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde. Det framg\u00e5r d\u00e5 att Sverige tappat exportmarknadsandelar fr\u00e5n mitten av 1990-talet. Den \u00f6kade specialiseringen och fragmenteringen av produktionen har visserligen h\u00f6jt f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rdet i Sverige, men motsvarande f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde i konkurrentl\u00e4nder har samtidigt \u00f6kat \u00e4nnu mer.<\/p>\n\n\n\n
Flertalet branscher i Sverige har f\u00f6rlorat marknadsandelar fr\u00e5n mitten av 1990-talet, men det finns tv\u00e5 undantag. Gruvindustrin har uppr\u00e4tth\u00e5llit sin marknadsandel medan den enda bransch som vunnit exportmarknadsandelar \u00e4r f\u00f6retagstj\u00e4nster. Detta faktum speglar utvecklingen mot alltmer kunskapsintensiv tj\u00e4nsteproduktion i Sverige. Det tyder \u00e4ven p\u00e5 att f\u00f6retagstj\u00e4nster har visat stark konkurrenskraft i relation till andra l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n
Mer forskning skulle dock beh\u00f6vas inom detta omr\u00e5de f\u00f6r att f\u00e5 svar p\u00e5 orsakerna till varf\u00f6r Sverige tappar exportmarknadsandelar inom s\u00e5 m\u00e5nga andra branscher. H\u00e4r kan det sannolikt finnas flera f\u00f6rklaringar, till exempel \u00f6kad outsourcing av varuproduktion fr\u00e5n Sverige. En annan f\u00f6rklaring kan vara att olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar i olika l\u00e4nder styr f\u00f6retags beslut om var de ska investera i ut\u00f6kad kapacitet, forskning och utveckling m.m. Erbjuder Sverige s\u00e4mre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r produktion placerar f\u00f6retagen den i andra l\u00e4nder med b\u00e4ttre villkor.<\/p>\n\n\n\n
Den \u00f6kade fragmenteringen mot globala v\u00e4rdekedjor har stor inverkan p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l tillv\u00e4xt som syssels\u00e4ttning i olika l\u00e4nder. Specialiseringen av produktionen p\u00e5verkar utvecklingen \u00e4ven p\u00e5 arbetsmarknaden. F\u00f6r Sveriges del har de globala v\u00e4rdekedjorna skapat jobb fr\u00e4mst f\u00f6r h\u00f6gkvalificerad arbetskraft och fr\u00e4mst inom tj\u00e4nstesektorn. Enklare produktion har i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning outsourcats av f\u00f6retag till andra l\u00e4nder med l\u00e4gre arbetskraftskostnader, inte enbart fr\u00e5n industrin utan \u00e4ven fr\u00e5n tj\u00e4nstesektorn. Denna utveckling, mot alltmer fragmenterade produktionskedjor i v\u00e4rlden, fortg\u00e5r. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att Sverige ska lyckas h\u00f6ja sitt f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde och klara sig i den h\u00e5rda internationella konkurrensen handlar i h\u00f6g grad om f\u00f6rm\u00e5gan att \u00f6ka den kunskapsintensiva tj\u00e4nsteproduktionen i landet och \u00f6ka exportens tj\u00e4nsteinneh\u00e5ll.
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
En l\u00e5ngsam \u00e5terh\u00e4mtning f\u00f6r b\u00e5de tj\u00e4nstesektorn och industrin de n\u00e4rmaste tv\u00e5 \u00e5ren – det r\u00e4knar Almega med i sin nya konjunkturrapport. Tillv\u00e4xten inom den privata tj\u00e4nstesektorn v\u00e4ntas \u00f6ka i ungef\u00e4r samma takt som Sveriges BNP, kring 2 procent per \u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[79,581],"tags":[50],"article_type":[56,42],"agreement":[],"class_list":["post-6455","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-eu-och-internationellt","category-tjanstesektorns-betydelse","tag-tjanstesektorns-utveckling","type-nyheter","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"\n