Almega r\u00e4knar med en historiskt sett l\u00e5ngdragen \u00e5terh\u00e4mtning i svensk ekonomi, och prognosen f\u00f6r Sveriges BNP-\u00f6kning ligger kvar kring 2 procent per \u00e5r f\u00f6r 2014-2015.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r fr\u00e4mst hush\u00e5llen som ber\u00e4knas bidra till \u00f6kad tillv\u00e4xt, trots att deras sparande i \u00e5r ligger kvar p\u00e5 de senaste \u00e5rens h\u00f6ga niv\u00e5er. Hush\u00e5llens konsumtion v\u00e4ntas i \u00e5r \u00f6ka lika mycket som deras realinkomst\u00f6kning, dvs. med 2,6 procent. \u00d6vriga delar av Sveriges BNP bed\u00f6ms bidra i mindre grad till BNP-\u00f6kningen. Uppg\u00e5ngen f\u00f6r Sveriges export och investeringar bed\u00f6ms bli tr\u00f6g i ett historiskt perspektiv.<\/p>\n\n\n\n
J\u00e4mf\u00f6rt med Almegas h\u00f6stprognos har tillv\u00e4xten justerats upp f\u00f6r ett f\u00e5tal l\u00e4nder, men ocks\u00e5 ned f\u00f6r vissa, fr\u00e4mst f\u00f6r flera nya tillv\u00e4xtekonomier, till exempel Brasilien och Indien och \u00e4ven f\u00f6r Ryssland. Den globala tillv\u00e4xten v\u00e4ntas \u00e4nd\u00e5 gradvis \u00e5tervinna styrka och i \u00e5r n\u00e5 upp till den \u00f6kningstakt som i snitt r\u00e5dde innan finanskrisen, 3,4 procent.<\/p>\n\n\n\n
Mot bakgrund av den relativt m\u00e5ttliga \u00f6kning av Sveriges BNP som Almega r\u00e4knar med f\u00f6r i \u00e5r och n\u00e4sta \u00e5r bed\u00f6ms syssels\u00e4ttningen \u00f6ka i n\u00e5got mindre omfattning i \u00e5r j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rra \u00e5ret. F\u00f6retagen bed\u00f6ms forts\u00e4tta att anpassa antalet anst\u00e4llda efter f\u00f6rm\u00e5gan att h\u00e5lla uppe produktionen per sysselsatt, detta f\u00f6r att motverka en f\u00f6rs\u00e4mring av produktiviteten och att drabbas av stigande kostnader per producerad enhet.<\/p>\n\n\n\n
Almega r\u00e4knar med att Sveriges inflation i \u00e5r, f\u00f6r andra \u00e5ret i rad, kommer att hamna p\u00e5 0 procent i genomsnitt. Den historiskt l\u00e5ngsamma \u00e5terh\u00e4mtningen i b\u00e5de Sverige och omv\u00e4rlden har pressat ned inflationen i m\u00e5nga l\u00e4nder. Fortfarande bedrivs en expansiv penningpolitik i flera l\u00e4nder, med m\u00e5let att f\u00e5 efterfr\u00e5gan och inflationen att \u00e5terh\u00e4mta sig.<\/p>\n\n\n\n
Sveriges produktionsniv\u00e5 per capita ligger \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge l\u00e4gre \u00e4n d\u00e4r flertalet l\u00e4nder normalt har legat lika m\u00e5nga \u00e5r efter tidigare finanskriser, enligt en studie av IMF. Enligt studien har l\u00e4nder i genomsnitt legat cirka 9 procent under den niv\u00e5 som produktionen per inv\u00e5nare hade legat p\u00e5 i dag om tillv\u00e4xtens trend hade fortsatt som innan krisen. S\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt efter den senaste finanskrisens start 2008 ligger Sveriges BNP per capita p\u00e5 motsvarande 16 procent under trendniv\u00e5n. Det h\u00f6r sannolikt samman med att Sverige \u00e4r ett s\u00e5 exportberoende land och d\u00e4rmed drabbats extra h\u00e5rt av finanskrisens effekter p\u00e5 omv\u00e4rldens efterfr\u00e5gan. Utvecklingen f\u00f6r Sveriges export liknar exportutvecklingen f\u00f6r l\u00e4nder som drabbats h\u00e5rdast av tidigare finanskriser, enligt IMF. I ett s\u00e4rskilt avsnitt i den h\u00e4r rapporten har Almega studerat finanskrisens effekter p\u00e5 exporten, b\u00e5de f\u00f6r Sverige och f\u00f6r v\u00e5ra n\u00e4rmaste grannl\u00e4nder. D\u00e4r framkommer att Sverige och Finlands export drabbats extra h\u00e5rt i samband med krisen 2008-2009.<\/p>\n\n\n\n
Att Sveriges export nu ligger s\u00e5 l\u00e5ngt under den niv\u00e5 som hade varit fallet om trenden innan krisen hade fortg\u00e5tt, inneb\u00e4r att det kommer kr\u00e4vas ett kraftigt uppsving f\u00f6r exporten f\u00f6r att \u00e5terh\u00e4mta det stora tappet fr\u00e5n finanskrisen. F\u00f6r att \u00e5stadkomma ett kraftigare uppsving kr\u00e4vs b\u00e5de en starkare efterfr\u00e5gan fr\u00e5n utlandet och en starkare internationell konkurrenskraft. Detta f\u00f6r att \u00e5tervinna exportmarknadsandelar och f\u00e5 b\u00e4ttre fart p\u00e5 exporten.<\/p>\n\n\n\n
Finanskrisen har ocks\u00e5 lett till att m\u00e5nga l\u00e4nder tappat potentiell tillv\u00e4xt och konkurrenskraft. F\u00f6r att \u00e5tervinna tillv\u00e4xt kr\u00e4vs ocks\u00e5 strukturella \u00e5tg\u00e4rder som skulle f\u00f6rb\u00e4ttra l\u00e4nders tillv\u00e4xtf\u00f6rm\u00e5ga. Det kan till exempel handla om att \u00f6ka investeringar i modernare teknik, nya tj\u00e4nsteinnovationer, effektivare arbetsorganisation och arbetsledning. Men \u00e4ven \u00f6kad utbildningsniv\u00e5 och st\u00f6rre tillg\u00e5ng till h\u00f6gkvalificerad arbetskraft som bidrar till att \u00e5tervinna en h\u00f6gre produktivitetstillv\u00e4xt och konkurrenskraft.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Almega r\u00e4knar med en historiskt sett l\u00e5ngdragen \u00e5terh\u00e4mtning i svensk ekonomi, och prognosen f\u00f6r Sveriges BNP-\u00f6kning ligger kvar kring 2 procent per \u00e5r f\u00f6r 2014-2015. <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[581],"tags":[50],"article_type":[56,42],"agreement":[],"class_list":["post-6197","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-tjanstesektorns-betydelse","tag-tjanstesektorns-utveckling","type-nyheter","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"\n