Rapporten \u00e4r framtagen i ett samarbete mellan chefekonomerna p\u00e5 Almega, IF Metall, Sveriges Ingenj\u00f6rer, Teknikf\u00f6retagen och Unionen. I rapporten analyseras industrins utveckling p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt som ger en mer r\u00e4ttvisande och helt\u00e4ckande bild av industrins betydelse f\u00f6r Sveriges produktion och syssels\u00e4ttning. <\/p>\n
Industrin i Sverige har idag en helt annan struktur än förr. Numera är industrin integrerad i långa förädlingskedjor globalt. De stora företagen har fler anställda utomlands än i Sverige. Tjänsteinnehållet i produkterna ökar liksom inköpen av tjänster. Både den egna förädlingen innehåller i stadigt ökad omfattning tjänster och så även hos leverantörerna, som också i ökad omfattning är rena tjänsteföretag. Tjänsteleverantörerna finns i växande grad både i Sverige och utomlands. Traditionella uppdelningar i tjänster och varor ger idag en direkt felaktig bild av industrins storlek och betydelse.<\/p>\n
Analysen visar att industrin i verkligheten svarar för närmare 25 procent av Sveriges BNP<\/strong>, en andel som dessutom framstår som avsevärt mer stabil än vad mer traditionella mått visar. Det är fler ”indirekt” än ”direkt” sysselsatta i industrin. Av de svenska leverantörerna till industrin i Sverige är numera hela 64 procent leverantörer av tjänster medan följaktligen endast 36 procent levererar varor. Siffrorna visar tydligt att tjänsteinnehållet i industrin är omfattande. Industrin och industrins leverantörers produktion innehåller idag tjänster i en helt annan omfattning än tidigare. Analysen visar också tydligt att svensk industri och tjänstesektor i allt högre utsträckning deltar i det internationella handelsutbytet. Andelen importerade insatsvaror och insatstjänster har trendmässigt ökat, liksom exporten, som andel av Sveriges produktion.<\/p>\n I rapporten framgår också att industrin efter finanskrisen visserligen haft svårt öka antalet direkt anställda, men de indirekt anställda har på endast två år (från 2009 till 2011) ökat med närmare 25 000 personer. Här svarade tjänsteproducenterna för hela 70 procent av ökningen.<\/p>\n Att industrin ger många fler jobb än de som direkt är anställda innebär enligt analysen av den så kallade multiplikatoreffekten att industrin ger närmare en miljon personer jobb<\/strong> – direkt och indirekt.<\/p>\n Rapporten innehåller även ett bredare och längre perspektiv på industrins utveckling. Här visas bland annat att industrins intäkter av tjänster mer än fördubblats sedan mitten av 1990-talet<\/strong>. Att andelen stadigt ökat över lång tid indikerar att utvecklingen kan komma att fortsätta även framöver. Globalisering och internationell handel med en ökad specialisering är viktiga faktorer för konkurrenskraft och industrins framgångar också i Sverige.<\/p>\n Avgörande för industrins fortsatta framgångar är tillräcklig tillgång på personal med rätt kompetens. I rapporten konstateras att utbildningsnivån på de anställda har ökat och kan förväntas fortsätta att öka i takt med att kraven stiger. Här visas att utbildningsnivån i den industrinära tjänstesektorn är högre än i industrin (här i en mer traditionell beskrivning) och därtill växer de kvalificerade tjänstejobben snabbare. Företagstjänsterna är en allt viktigare del i den mer rättvisande beskrivningen av industrin.<\/p>\n Entreprenörer, uppfinnare och ingenjörer har sedan länge varit viktiga delar i industrins framgångar. Ser vi framåt med en fortsatt "tjänstefiering" av industrin i Sverige, med fler specialister och högutbildade, är det faktorer som kluster, kompetens och förmåga till samverkan som bidrar till ett innovationsklimat samt till konkurrenskraft. Rapporten innehåller här ett praktiskt och aktuellt exempel från Volvo Cars.<\/p>\n<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Rapporten \u00e4r framtagen i ett samarbete mellan chefekonomerna p\u00e5 Almega, IF Metall, Sveriges Ingenj\u00f6rer, Teknikf\u00f6retagen och Unionen. I rapporten analyseras industrins utveckling p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt som ger en mer r\u00e4ttvisande och helt\u00e4ckande bild av industrins betydelse f\u00f6r Sveriges produktion och syssels\u00e4ttning. <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[581],"tags":[50],"article_type":[42],"agreement":[],"class_list":["post-5963","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-tjanstesektorns-betydelse","tag-tjanstesektorns-utveckling","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"\n