H\u00e4r publicerar vi snabba, korta kommentarer av de viktigaste domarna under veckan i Arbetsdomstolen. Hela domarna hittar du p\u00e5 Arbetsdomstolen hemsida via l\u00e4nken under kommentarer.<\/p>\n\n
Fr\u00e5ga om en arbetsgivare varit skyldig att f\u00f6rhandla enligt 38 \u00a7 medbest\u00e4mmandelagen (\u201dMBL\u201d) p\u00e5 nytt inf\u00f6r byte av underentrepren\u00f6r.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Bakgrunden till tvisten var att en arbetsgivare, ett flygbolag, avs\u00e5g att anlita en entrepren\u00f6r f\u00f6r att utf\u00f6ra viss flygverksamhet. Inf\u00f6r detta f\u00f6rhandlade flygbolaget fr\u00e5gan med Svensk Pilotf\u00f6rening (\u201dpilotf\u00f6reningen\u201d) enligt 38 \u00a7 MBL. Entrepren\u00f6ren anlitade i sin tur en underentrepren\u00f6r (\u201dUE1\u201d). D\u00e4refter anlitades en ny underentrepren\u00f6r (\u201dUE2\u201d).<\/p>\n\n\n\n Tvist uppkom sedan om flygbolaget brutit mot 38 \u00a7 MBL genom att inte f\u00f6rhandla med pilotf\u00f6reningen igen inf\u00f6r beslutet att l\u00e5ta UE2 utf\u00f6ra arbete som underentrepren\u00f6r ist\u00e4llet f\u00f6r UE1. Pilotf\u00f6reningen yrkade allm\u00e4nt skadest\u00e5nd f\u00f6r brott mot 38 \u00a7 MBL.<\/p>\n\n\n\n Pilotf\u00f6reningen gjorde g\u00e4llande f\u00f6ljande. Ny f\u00f6rhandlingsskyldighet enligt 38 \u00a7 MBL f\u00f6rel\u00e5g oavsett om f\u00f6rhandlingarna enligt 38 \u00a7 MBL 2019 hade omfattat fr\u00e5gan om att UE1 skulle vara underentrepren\u00f6r eller inte. Det var UE1 och dess personal som utf\u00f6rde arbete i flygbolagets verksamhet. Entrepren\u00f6ren agerade f\u00f6r flygbolagets r\u00e4kning n\u00e4r UE2 anlitades ist\u00e4llet f\u00f6r UE1.<\/p>\n\n\n\n Pilotf\u00f6reningen gjorde vidare g\u00e4llande att en f\u00f6rhandlingsskyldighet enligt 38 \u00a7 MBL i vart fall f\u00f6relegat med beaktande av att f\u00f6rhandlingarna 2019 hade omfattat fr\u00e5gan att UE1 skulle vara underentrepren\u00f6r och att piloterna skulle omfattas av kollektivavtal med pilotf\u00f6reningen. Pilotf\u00f6reningen anf\u00f6rde d\u00e5 att flygbolaget varit skyldigt att \u00e5nyo f\u00f6rhandla med pilotf\u00f6reningen n\u00e4r UE2, som saknade kollektivavtal, skulle anlitas ist\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n Arbetsgivarparterna bestred att flygbolaget var skadest\u00e5ndsskyldigt f\u00f6r brott mot 38 \u00a7 MBL och anf\u00f6rde att det var entrepren\u00f6ren, och inte flygbolaget, som beslutat att byta underentrepren\u00f6r fr\u00e5n UE1 till UE2. Flygbolaget hade s\u00e5ledes inte fattat n\u00e5got beslut om att byta entrepren\u00f6r. N\u00e5gon skyldighet att f\u00f6rhandla underentrepren\u00f6rsbytet f\u00f6rel\u00e5g s\u00e5ledes inte f\u00f6r flygbolaget, menade arbetsgivarparterna.<\/p>\n\n\n\n Arbetsdomstolen anf\u00f6rde inledningsvis att reglerna om prim\u00e4r f\u00f6rhandlingsskyldighet i 38 \u00a7 MBL \u00e4r knutna till reglerna i 39 och 40 \u00a7\u00a7 MBL om m\u00f6jligheterna f\u00f6r en arbetstagarorganisation att l\u00e4mna veto mot en av arbetsgivaren tillt\u00e4nkt \u00e5tg\u00e4rd. Arbetstagarorganisationen ska f\u00f6ljaktligen, genom reglerna om prim\u00e4r f\u00f6rhandlingsskyldighet, f\u00e5 tillf\u00e4lle att unders\u00f6ka om situationen \u00e4r den att f\u00f6ruts\u00e4ttningar finns f\u00f6r veto.<\/p>\n\n\n\n Arbetsdomstolen redogjorde sedan f\u00f6r relevanta f\u00f6rarbetsuttalanden och tidigare praxis fr\u00e5n Arbetsdomstolen. Bland annat avseende vad som anges om s.k. \u201dentreprenadkedjor\u201d i f\u00f6rarbetena till MBL.<\/p>\n\n\n\n Arbetsdomstolen angav sedan att pilotf\u00f6reningen anf\u00f6rde att arbetsgivaren, flygbolaget, inte kunde undg\u00e5 f\u00f6rhandlingsskyldighet enligt 38 \u00a7 MBL enbart genom att l\u00e5ta en mellanman, i detta fall entrepren\u00f6ren, fatta det formella beslutet om anlitande av inte anst\u00e4lld arbetskraft genom att anlita en annan underentrepren\u00f6r. Arbetsdomstolen delade emellertid inte pilotf\u00f6reningens st\u00e5ndpunkt d\u00e4rom. Enligt Arbetsdomstolen kunde entrepren\u00f6ren inte anses ha handlat f\u00f6r flygbolagets r\u00e4kning n\u00e4r denne beslutade att anlita UE2 ist\u00e4llet f\u00f6r UE1. Arbetsdomstolen anf\u00f6rde att flygbolaget hade anlitat entrepren\u00f6ren f\u00f6r att det bolaget skulle utf\u00f6ra den avtalade produktionen och d\u00e4rvid \u00e4ven bemanna de flygplan som skulle utf\u00f6ra produktionen i fr\u00e5ga, med egen eller t ex inhyrd personal. Arbetsdomstolen fann s\u00e5lunda att pilotf\u00f6reningens talan inte kunde vinna bifall p\u00e5 den i f\u00f6rsta hand \u00e5beropade grunden.<\/p>\n\n\n\n Arbetsdomstolen angav sedan att en arbetstagarorganisation kan, inom ramen f\u00f6r MBL \u00a7 38-f\u00f6rhandlingar, l\u00e4mna synpunkter och kr\u00e4va garantier r\u00f6rande k\u00e4nda eller eventuellt tillkommande underentrepren\u00f6rer f\u00f6r att godk\u00e4nna den tillt\u00e4nkta entrepren\u00f6ren. Pilotf\u00f6reningens m\u00f6jlighet att p\u00e5verka flygbolagets beslut och fr\u00e5gan om villkoren f\u00f6r bemanningen fanns inom ramen f\u00f6r f\u00f6rhandlingarna med flygbolaget om det tillt\u00e4nkta beslutet fr\u00e5n flygbolagets sida att anlita entrepren\u00f6ren. I aktuellt fall var det sedan entrepren\u00f6ren som fattade beslutet om att byta underentrepren\u00f6r, anf\u00f6rde Arbetsdomstolen. N\u00e5gon skyldighet f\u00f6r flygbolaget att f\u00f6rhandla med pilotf\u00f6reningen inf\u00f6r entrepren\u00f6rens beslut att byta underentrepren\u00f6r f\u00f6rel\u00e5g inte, angav Arbetsdomstolen.<\/p>\n\n\n\n Arbetsdomstolen beaktade d\u00e4rvid bl.a. att 38 \u00a7 MBL inte f\u00f6reskriver att en arbetsgivare\/best\u00e4llare \u00e4r f\u00f6rhandlingsskyldig inf\u00f6r att en anlitad entrepren\u00f6r avser att anlita n\u00e5gon annan f\u00f6r uppdraget en\u00e4r underentrepren\u00f6ren inte anlitas f\u00f6r att utf\u00f6ra arbete f\u00f6r arbetsgivarens\/best\u00e4llarens (i detta fall flygbolagets) r\u00e4kning, utan f\u00f6r entrepren\u00f6rens r\u00e4kning. \u00c4ven om det varit s\u00e5 att pilotf\u00f6reningen hade st\u00e4llt krav p\u00e5 flygbolaget, att piloterna skulle vara anst\u00e4llda hos UE1 och att UE1 skulle ha kollektivavtal med pilotf\u00f6reningen, hade det i sig inte lett till f\u00f6rhandlingsskyldighet f\u00f6r flygbolaget inf\u00f6r bytet av underentrepren\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n Arbetsdomstolens slutsats var s\u00e5ledes att flygbolaget inte varit skyldigt att p\u00e5kalla f\u00f6rhandling enligt \u00a7 38 i MBL med pilotf\u00f6reningen inf\u00f6r entrepren\u00f6rens beslut att byta underentrepren\u00f6r. Pilotf\u00f6reningens talan avslogs d\u00e4rmed och de \u00e5lades att ers\u00e4tta arbetsgivarparternas r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader.<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5ga om tv\u00e5 kvinnor utsatts f\u00f6r k\u00f6nsdiskriminering vid en internrekrytering, genom att en man anst\u00e4lldes ist\u00e4llet f\u00f6r n\u00e5gon av dem. \u00c4ven fr\u00e5ga om en av kvinnorna missgynnats i strid med f\u00f6r\u00e4ldraledighetslagen.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Arbetsgivaren hade, i juni 2021, internt utlyst en ledig anst\u00e4llning som teamekonom. Ekonomiassistenterna MW, LM och MJ anm\u00e4lde, som enda s\u00f6kande, intresse f\u00f6r den lediga anst\u00e4llningen. Ingen av de s\u00f6kande kallades till intervju av arbetsgivaren. Arbetsgivaren gjorde inte heller n\u00e5gon referenstagning. MJ, som var man, erh\u00f6ll anst\u00e4llningen som teamekonom. MW och LM, som var kvinnor, erbj\u00f6ds f\u00f6ljaktligen inte anst\u00e4llningen som teamekonom.<\/p>\n\n\n\n Parterna i m\u00e5let var ense om att MW och LM blev \u201dmissgynnade\u201d i diskrimineringslagens \u2013 och avseende MW \u00e4ven i f\u00f6r\u00e4ldraledighetslagens \u2013 mening genom att de inte kom ifr\u00e5ga f\u00f6r den utlysta anst\u00e4llningen som teamekonom. Mellan parterna var det dock tvistigt om MW och LM var i en \u201dj\u00e4mf\u00f6rbar situation\u201d med MJ, och om beslutet att erbjuda och anst\u00e4lla MJ ist\u00e4llet f\u00f6r MW eller LM hade n\u00e5got samband med deras k\u00f6nstillh\u00f6righet. Vidare var tvistigt om beslutet att inte erbjuda och anst\u00e4lla MW hade n\u00e5got samband med hennes f\u00f6r\u00e4ldraledighet.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rbundet gjorde d\u00e4rvid g\u00e4llande att LM och MW hade ett klart f\u00f6rsteg framf\u00f6r MJ betr\u00e4ffande utbildning, arbetslivserfarenhet och personlig l\u00e4mplighet f\u00f6r befattningen som teamekonom. Enligt arbetsgivarparterna var MW och LM inte i en j\u00e4mf\u00f6rbar situation, fr\u00e4mst eftersom de varit mindre personligen l\u00e4mpliga \u00e4n MJ.<\/p>\n\n\n\n Arbetsdomstolen hade s\u00e5ledes att bed\u00f6ma om MW och LM uppfyllde de krav p\u00e5 utbildning, arbetslivserfarenhet och personlig l\u00e4mplighet som uppst\u00e4lldes f\u00f6r anst\u00e4llningen som teamekonom, och d\u00e4rf\u00f6r var i en j\u00e4mf\u00f6rbar situation med MJ. Vid en sammantagen bed\u00f6mning fann Arbetsdomstolen att MW och LM varit i en j\u00e4mf\u00f6rbar situation med MJ, eftersom Arbetsdomstolen fann att MW och LM i och f\u00f6r sig uppfyllde kraven p\u00e5 utbildning, yrkes- och arbetslivserfarenhet samt personlig l\u00e4mplighet f\u00f6r anst\u00e4llningen som teamekonom.<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5gan var d\u00e5 om f\u00f6rbundet visat s\u00e5dana omst\u00e4ndigheter som gav anledning att anta att de utsatts f\u00f6r k\u00f6nsdiskriminering. Med beaktande av att MW och LM hade l\u00e4ngre utbildning och arbetslivserfarenhet inom ekonomi \u00e4n MJ, ans\u00e5g Arbetsdomstolen att omst\u00e4ndigheterna gav anledning att anta att MW och LM utsatts f\u00f6r k\u00f6nsdiskriminering vid anst\u00e4llningsbeslutet i fr\u00e5ga. Arbetsdomstolen beaktade d\u00e4rvid \u00e4ven att arbetsgivaren inte under tvistef\u00f6rhandlingarna hade anf\u00f6rt att det var MW:s och LM:s bristande personliga l\u00e4mplighet f\u00f6r arbetet som var sk\u00e4let till att ingen av dem kom i fr\u00e5ga f\u00f6r anst\u00e4llningen.<\/p>\n\n\n\n Vid en s\u00e5dan bed\u00f6mning \u00e5l\u00e5g det d\u00e4rmed arbetsgivarparterna att visa att s\u00e5dan diskriminering inte f\u00f6rekommit. Arbetsdomstolen h\u00e4nvisade d\u00e4rvid till sin tidigare praxis avseende vilka krav som ska st\u00e4llas p\u00e5 en arbetsgivare f\u00f6r att presumtionen om diskriminering ska kunna brytas. Arbetsdomstolen konstaterade sedan, betr\u00e4ffande en s\u00f6kandes personliga l\u00e4mplighet, att man inte kan godta en rent subjektivt betonad bed\u00f6mning eller enbart l\u00f6st grundade uppgifter, t ex fr\u00e5n personer som inte har n\u00e5gon f\u00f6rhandskunskap om den s\u00f6kande saken g\u00e4ller.<\/p>\n\n\n\n I det aktuella fallet var det fr\u00e5ga om en intern rekrytering, d\u00e4r arbetsgivaren ans\u00e5g sig redan ha personlig k\u00e4nnedom om de s\u00f6kande, och d\u00e4rf\u00f6r avst\u00e5tt fr\u00e5n b\u00e5de referenstagning och intervjuer, och beslutet att anst\u00e4lla MJ hade enligt arbetsgivarparterna sin grund i uppgifter fr\u00e5n en redovisningschef och teamledare, samt genom spontana lovord som inkommit fr\u00e5n andra avdelningar som MJ arbetat med. Arbetsdomstolen konstaterade bl.a. att det vid beslutsfattandet funnits flera personer hos arbetsgivaren med personlig k\u00e4nnedom om de tre s\u00f6kande. Arbetsdomstolen fann, s\u00e5vitt avs\u00e5g de av arbetsgivarparterna uppgivna sk\u00e4len till varf\u00f6r MJ erbj\u00f6ds anst\u00e4llningen och anst\u00e4lldes framf\u00f6r MW och LM, inte anledning att ifr\u00e5gas\u00e4tta att den grupp som ansvarade f\u00f6r rekryteringen, vari det ingick f\u00f6retr\u00e4dare med f\u00f6rhandskunskap om de s\u00f6kande, hade gjort bed\u00f6mningen att MJ var b\u00e4ttre personligen l\u00e4mpad f\u00f6r anst\u00e4llningen som teamekonom \u00e4n MW och LM. Enligt Arbetsdomstolen framstod arbetsgivarparternas uppgift om att rekryteringsgruppen bed\u00f6mt MJ som mer analytisk, proaktiv och med en st\u00f6rre ekonomisk helhetsbild \u00e4n MW och LM, inte som en efterhandskonstruktion utan fick st\u00f6d av de uppgifter som n\u00e5gra i rekryteringsgruppen hade l\u00e4mnat. Den personliga l\u00e4mplighet hos MJ som gruppen hade f\u00e4st vikt vid framstod, enligt Arbetsdomstolens mening, som b\u00e5de saklig och motiverad vid anst\u00e4llning av den aktuella befattningen, och saknade vidare samband med k\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n Enligt Arbetsdomstolens mening var det d\u00e4rmed visat att beslutet grundades p\u00e5 en saklig bed\u00f6mning av de s\u00f6kandes l\u00e4mplighet f\u00f6r befattningen och det hade inte framkommit n\u00e5gra andra uppgifter som talade f\u00f6r att beslutet haft n\u00e5got samband med MW:s och LM:s k\u00f6nstillh\u00f6righet. Vid en samlad bed\u00f6mning ans\u00e5g Arbetsdomstolen att arbetsgivarparterna hade styrkt att missgynnandet saknade samband med deras k\u00f6nstillh\u00f6righet. F\u00f6rbundets talan om diskrimineringsers\u00e4ttning avslogs d\u00e4rmed.<\/p>\n\n\n\n Arbetsdomstolen \u00f6vergick sedan till att pr\u00f6va huruvida MW missgynnats i strid med f\u00f6r\u00e4ldraledighetslagen.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rbundet hade d\u00e4rvid gjort g\u00e4llande att MW:s f\u00f6r\u00e4ldraledighet var ytterligare ett sk\u00e4l, ut\u00f6ver hennes k\u00f6nstillh\u00f6righet, f\u00f6r att hon inte kom i fr\u00e5ga f\u00f6r anst\u00e4llningen som teamekonom. Detta bestreds av arbetsgivarparterna, som inv\u00e4nde att beslutet att inte anst\u00e4lla MW helt saknade samband med hennes f\u00f6r\u00e4ldraledighet.<\/p>\n\n\n\n Arbetsdomstolen ans\u00e5g d\u00e4rvid att det framkommit uppgifter\/omst\u00e4ndigheter som gav anledning att anta att MW missgynnats av sk\u00e4l som hade samband med hennes f\u00f6r\u00e4ldraledighet. Arbetsdomstolen beaktade d\u00e4rvid bl.a. att det, enligt Arbetsdomstolens mening, var klarlagt att f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r arbetsgivaren hade uppgett att MW presterat s\u00e4mre efter hennes f\u00f6r\u00e4ldraledighet samt att detta uttryckligen framh\u00f6lls som svar p\u00e5 MW:s fr\u00e5ga om varf\u00f6r hon inte kom ifr\u00e5ga f\u00f6r anst\u00e4llningen.<\/p>\n\n\n\n Detta innebar att det \u00e5l\u00e5g arbetsgivaren att visa att det saknats samband mellan missgynnandet och f\u00f6r\u00e4ldraledigheten. Arbetsgivaren hade i den delen framf\u00f6rt samma inv\u00e4ndningar som hade behandlats i det f\u00f6reg\u00e5ende. Arbetsdomstolen ans\u00e5g d\u00e4rvid att arbetsgivarparterna, av samma sk\u00e4l som i fr\u00e5gan om diskriminering, hade uppfyllt sin bevisb\u00f6rda.<\/p>\n\n\n\n Arbetsdomstolens slutsats blev s\u00e5ledes att arbetsgivaren inte heller brutit mot missgynnandef\u00f6rbudet enligt f\u00f6r\u00e4ldraledighetslagen. F\u00f6rbundets talan om allm\u00e4nt skadest\u00e5nd med anledning d\u00e4rav avslogs s\u00e5ledes ocks\u00e5. Eftersom f\u00f6rbundets talan avslogs i sin helhet \u00e5lades f\u00f6rbundet att ers\u00e4tta arbetsgivarparternas r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader.<\/p>\n\n\n\nAD 2022 nr 57<\/strong><\/a><\/h3>\n\n\n\n