Semester hanteras i Hemserviceavtalets 3 \u00a7 samt i semesterlagen. Observera att ni kan komma \u00f6verens med den enskilde anst\u00e4llde eller tillsammans med facket om andra regler i de delar d\u00e4r semesterlagen till\u00e5ter. Almega Hemservicef\u00f6retagen hj\u00e4lper er g\u00e4rna i vilka de delarna \u00e4r.<\/p>\n
Får hon ta semester? <\/strong> Det enkla och korta svaret till henne är: Nej, du får inte ledigt. Skälet till detta är att det alltid är arbetsgivaren som beslutar om när semesterledigheten ska läggas ut. Arbetstagaren kan framföra önskemål, och ofta kan dessa tillmötesgås, men det är aldrig arbetstagaren som beslutar om semesterutläggning, det är alltid ett arbetsgivarbeslut.<\/p>\n Det finns tre inskränkningar i arbetsgivarens beslutanderätt. Det första är att semesterledighet, som läggs ut mot en arbetstagares vilja, ska vara beslutad och meddelad minst två månader före ledighetens början. Det andra är att semester inte får läggas ut mot arbetstagarens vilja under uppsägningstid oavsett om det är arbetsgivaren eller arbetstagaren som gjort uppsägningen om inte uppsägningstiden är längre än sex månader. Den tredje inskränkningen är att den anställde har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni–augusti.<\/p>\n Får jag beordra semester?<\/strong> Semesterlagstiftningen är i första hand till för att ge arbetstagarna tid för vila och återhämtning. Med detta som utgångspunkt säger grundregeln att arbetstagare har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti, den s k huvudsemestern. Men semesterlagstiftningen innebär inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Som arbetstagare måste man ta ut 20 semesterdagar varje år. Betalda dagar därutöver kan sparas i maximalt fem år.<\/p>\n Som arbetsgivare har man en skyldighet att förlägga huvudsemester under perioden juni-augusti samt att se till att minst 20 av de betalda semesterdagarna tas ut under året. Vidare är man skyldig att hålla reda på de sparade semesterdagarna och meddela arbetstagaren när de senast måste tas ut.<\/p>\n När det gäller förläggning av semestern är det naturligtvis bäst om arbetsgivaren och arbetstagaren, eller facket, kommer överens. Gör de inte det, är det arbetsgivaren som bestämmer när semestern ska tas ut. Men arbetstagaren har fortfarande rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Huvudregeln är att arbetstagarna senast två månader före sommarsemestern, ska få besked om när de får semester.<\/p>\n Betalda semesterdagar ska alltså tas ut. Däremot har en anställd rätt att avstå från att ta ut obetald semester. Frågan kan t ex uppstå i samband med nyanställd personal. Det är viktigt att klargöra hur arbetstagaren tänker disponera de obetalda dagarna.<\/p>\n Får vi ge ersättning i stället för semester?<\/strong> Nej, alla arbetstagare har rätt till semester. En arbetstagare som inte tjänat in betald semester kan avstå från den obetalda ledigheten. En arbetstagare kan välja att spara upp till fem dagar till ett senare semesterår. Övriga betalda semesterdagar är arbetsgivaren skyldig att lägga ut.<\/p>\n Hur mycket semester får våra nyanställda?<\/strong> Nej. I semesterlagen regleras att en arbetstagare har rätt till 25 dagars semester varje semesterår. Är det så att arbetstagaren börjar efter den 31 augusti under semesteråret har arbetstagaren rätt till fem semesterdagar. Det innebär en rätt till ledighet, men inte automatiskt en rätt till betald ledighet. För att ledigheten ska vara betald måste arbetstagaren ha tjänat in semesterlön eller träffat överenskommelse med arbetsgivaren om att få betald semester i förskott.<\/p>\n Enligt semesterlagen tjänas semester in året innan semesteråret, från 1 april till 31 mars. Intjänandeåret kan sammanfalla med semesteråret eller för annan period beroende på vad som gäller enligt kollektivavtal i branschen. Arbetstagare får avstå från semesterledighet som inte är förenad med semesterlön.<\/p>\n Kan vi tvinga anställda att ta semester?<\/strong> Anställda har rätt till en sammanhängande ledighet om minst fyra veckor under perioden juni-augusti. Observera att förläggning av huvudsemestern är en MBL-fråga. Vid utläggning av övrig semesterledighet har arbetsgivaren en skyldighet att samråda med arbetstagaren. Träffas inte överenskommelse bestämmer arbetsgivaren hur semestern ska förläggas. Den anställde ska informeras om ett sådant beslut minst två månader innan semesterledigheten. Ni borde således kunna förlägga sista semesterveckan under mellandagarna.<\/p>\n Ni kan däremot inte tvinga en anställd att mot sin vilja ta ut obetald semester. Träffas inte överenskommelse om annat gäller för dem som inte har någon ledighet som t ex semester och kompledighet att arbetsgivaren är skyldig att betala lön oavsett om ni kan ge dem arbetsuppgifter eller inte.<\/p>\n Kan vi skjuta upp semestern?<\/strong> Enligt semesterlagen har anställda rätt till 25 dagars semester varje semesterår. Undantagna är bl a korttidsanställda och de som anställts efter den 31 augusti. Enligt huvudregeln ska fyra av dessa fem veckor läggas ut som huvudsemester under juni, juli och augusti. Semestern ska läggas ut sammanhängande.<\/p>\n Undantag från denna regel gäller om det finns avvikande regler i ert lokala kollektivavtal, eller om arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren kommit överens om annat. Har ni redan förhandlat och lagt ut huvudsemester under sommarmånaderna kan du som arbetsgivare inte ensidigt ta tillbaka beslutet. Det förutsätter ny förhandling eller samråd och då kan den enskilde säga nej.<\/p>\n Ytterligare ett undantag från regeln om huvudsemester under sommaren är om företaget kan åberopa särskilda skäl. Exempel på särskilda skäl kan vara säkerhetsskäl eller att viktiga samhällsintressen, t ex att sjukvård och kommunikationer, hotas.<\/p>\n I ert fall går inte detta undantag att tillämpa eftersom arbetsgivaren måste acceptera mindre omfattande produktionsstörningar för att tillgodose arbetstagarens önskemål om att få fyra veckors sammanhängande ledighet.<\/p>\n Vad ni kan göra är att fråga de anställda enskilt om de är beredda att frivilligt flytta halva semestern till september och att ni i gengäld skulle kunna erbjuda dem något i kompensation.<\/p>\n Kan man ta semester en halv dag?<\/strong> Nej. Enligt 3 a § semesterlagen avser semesterledighet hela dagar. Om den anställde vill vara ledig från arbetet en halv dag, kan arbetsgivaren bevilja en halv dags tjänstledighet med löneavdrag eller, om den anställde har rätt till föräldraledighet, en halv föräldraledighetsdag. I 10 § Hemserviceavtalet finns även möjlighet till permission, dvs betald ledighet för del av dagen eller undantagsvis flera dagar vid t ex hastigt påkommet sjukdomsfall inom familjen eller nära anhörigs dödsfall.<\/p>\n Kan anställd ha semester under uppsägningstiden? <\/strong> Svaret beror på om uppsägningen har skett före eller efter att beslutet om semesterns förläggning har fattats.<\/p>\n Om uppsägning har skett innan beslut fattats om semesterns förläggning så får inte arbetsgivaren, utan den anställdes medgivande, förlägga semester till uppsägningstiden. Det gäller oavsett om det är arbetstagaren som sagt upp sig själv eller om det är arbetsgivaren som sagt upp på grund av arbetsbrist eller personliga förhållanden.<\/p>\n Om den anställde inte går med på att semestern förläggs till uppsägningstiden så blir den intjänade semestern i stället ett krav på semesterersättning. Är det arbetstagaren som vill att semestern förläggs till uppsägningstiden så fordras arbetsgivarens medgivande.<\/p>\n Om uppsägning har skett efter att beslut har fattats om semesterns förläggning så har den anställde rätt att få semestern upphävd om den skulle sammanfalla med uppsägningstiden, men endast om uppsägningen skett på grund av arbetsbrist. Den intjänade semestern blir då i stället ett krav på semesterersättning. Om det är den anställde som sagt upp sig själv, eller om arbetsgivaren sagt upp den anställde på grund av personliga förhållanden, ligger den utlagda semestern fast. Då kan arbetstagaren få uppsägningstiden att sammanfalla med den utlagda semestern.<\/p>\n Måste vi ha semesterlistor?<\/strong> Nej, någon sådan regel finns inte. Däremot är det vanligt att företagen samlar in de anställdas semesterönskemål i god tid före huvudsemestern, dvs perioden juni-augusti. Om inte alla önskemål kan tillgodoses har arbetsgivaren rätt att bestämma när semestern ska förläggas men detta måste ske med två månaders framförhållning. För att kunna förlägga semester till juni måste arbetsgivaren därför meddela detta i slutet av mars eller början av april. Den arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal är dessutom skyldig att MBL-förhandla med facket innan beslut om semesterförläggningen tas.<\/p>\n Vad gäller för semesterersättning?<\/strong> Nej det går inte, det strider mot semesterlagen. Semesterlagstiftningen har som huvudsyfte att arbetstagare ska ha rätt till en längre betald ledighet för vila och rekreation under året. Det är det främsta skälet till att lagen i stor utsträckning är tvingande till arbetstagarens förmån. Arbetstagare har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti, den s k huvudsemestern.<\/p>\n Arbetsgivare har en skyldighet att förlägga huvudsemestern under denna period. Har inget annat avtalats, ska semesterledigheten förläggas så att arbetstagaren får en ledighetsperiod på fyra veckor under juni-augusti.<\/p>\n Det är också möjligt för arbetsgivaren och arbetstagaren att komma överens om att semestern förläggs under en annan period, men arbetsgivaren är skyldig att se till att 20 semesterdagar förläggs under semesteråret. Arbetstagaren har motsvarande skyldighet att ta ut 20 semesterdagar varje år. De resterande fem betalda semesterdagarna under semesteråret kan sparas i maximalt fem år.<\/p>\n Semesterersättning betalas ut då en arbetstagare slutar sin anställning och har intjänade semesterdagar innestående. Däremot har arbetstagare rätt att avstå från att ta ut obetald semester.<\/p>\n Vad gäller för obetald semester?<\/strong> Huvudregeln är att arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Enligt semesterlagen har arbetstagare rätt att avstå från att ta ut obetalda semesterdagar. Detta under förutsättning att arbetstagaren inte tidigare lämnat besked till arbetsgivaren att han vill ta ut även obetalda semesterdagar under semesteråret. Ett sådant besked är bindande för arbetstagaren.<\/p>\n Arbetsgivaren och arbetstagaren kan i samband med anställningen, eller när som helst under pågående anställning, komma överens om att obetalda semesterdagar inte ska tas ut. En sådan överenskommelse är bindande för båda parter. Träffas ingen sådan överenskommelse är arbetstagaren skyldig att på begäran från arbetsgivaren lämna besked om han önskar ta ut obetald semester eller inte. Arbetstagaren behöver inte lämna ett sådant besked förrän han vet hur många obetalda semesterdagar han har eller förväntas få. Beskedet är bindande för arbetstagaren.<\/p>\n Svaret på ovanstående fråga beror således på om arbetsgivaren frågat arbetstagaren om han vill ta ut de obetalda semesterdagarna innan semesterplaneringen gjordes eller inte. Har inte arbetsgivaren begärt in något besked i frågan har arbetstagaren rätt att avstå från de obetalda dagarna.<\/p>\n Kontaktpersoner Almega Hemserviceföretagen<\/strong><\/p>\n Madeleine Edberg, avtalsansvarig Semester hanteras i Hemserviceavtalets 3 \u00a7 samt i semesterlagen. Observera att ni kan komma \u00f6verens med den enskilde anst\u00e4llde eller tillsammans med facket om andra regler i de delar d\u00e4r semesterlagen till\u00e5ter. Almega Hemservicef\u00f6retagen hj\u00e4lper er g\u00e4rna i vilka de delarna \u00e4r.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"article_type":[313],"agreement":[164,165],"class_list":["post-5391","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","type-arbetsgivarnytt","agreement-84ce80f7-ff07-de11-b4e1-02bf9e69ca65","agreement-10cec22e-2f50-de11-bdb9-02bf9e69ca65"],"acf":[],"yoast_head":"\n
Jag har en anställd som kom till mig i går och sa att hon skulle ta semester sista veckan i maj. Detta passar egentligen inte så bra för verksamheten. Vad kan jag göra?<\/em><\/p>\n
Jag har en medarbetare som inte vill ta ut sin semester. Kan jag beordra henne att göra det?<\/em><\/p>\n
Vi har en arbetstagare som inte vill ha semester, kan vi betala semesterersättning i stället?<\/em><\/p>\n
Vi kommer att anställa personal under hösten. Har de rätt att ta ut 25 dagars semester för resten av semesteråret?<\/em><\/p>\n
Vi tänker stänga företaget i mellandagarna. Kan vi tvinga våra anställda att ta ut semester? Vad händer i så fall med dem som inte har någon ledighet kvar?<\/em><\/p>\n
Vi har fått in många uppdrag i sommar. Kan vi låta våra arbetstagare ta ut endast två veckors semester i juli och resterande två veckor i september?<\/em><\/p>\n
Vi har en anställd som vill ta semester en halv dag. Kan man göra det?<\/em><\/p>\n
Vi har sagt upp en av våra anställda och skulle vilja veta om semester och uppsägningstid får sammanfalla?<\/em><\/p>\n
En av mina anställda påstår att arbetsgivaren är skyldig att skicka runt s k semesterlistor senast den 31 mars varje år, stämmer det?<\/em><\/p>\n
En av våra anställda vill inte ta ut sin semester i sommar utan vill i stället ha semesterersättning. Vad gäller?<\/em><\/p>\n
En arbetstagare började hos oss i januari i år, så han har inte tjänat in full betald semester. Han vill ta ut sina nio intjänade betalda dagar i sommar. Vi har redan förhandlat och beslutat om huvudsemester för alla och skulle vilja att han tar ut fyra semesterveckor. Kan han vägra ta ut obetald semester?<\/em><\/p>\n
Jenny Moberg, arbetsrättsexpert
Marcus Lindström, arbetsrättsjurist
Lisa Eriksson, arbetsrättsjurist
Rasmus Lidén, arbetsrättsjurist
Tomas Nordensson Flygare, arbetsrättsexpert
Torbjörn Carlberg, arbetsrättsjurist<\/p>\n<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"