N\u00e4r sommarferien n\u00e4rmar sig uppst\u00e5r en hel del fr\u00e5gor kring ber\u00e4kning av feriel\u00f6n. D\u00e4rf\u00f6r vill vi med detta Arbetsgivarnytt reda ut en del vanliga fr\u00e5gor som kan uppst\u00e5 i samband med ber\u00e4kning av feriel\u00f6n. I slutet av texten redog\u00f6rs f\u00f6r olika exempel som kan uppst\u00e5.<\/p>\n
Utgångspunkten är att en lärare som inte varit frånvarande av annan anledning än sådan som enligt Semesterlagen är semesterlönegrundande behåller sin månadslön året runt. I detta fall behöver man således inte göra någon särskild beräkning utan ferielönen utgörs av månadslönen.<\/p>\n
Beräkning av ferielön görs däremot i följande fall:
• anställning del av år
• ej ferielönegrundande frånvaro
• ändrad sysselsättningsgrad<\/p>\n
Då läraren varit frånvarande av någon anledning som inte är ferielönegrundande eller inte varit anställd hela arbetsåret måste en beräkning göras för att se hur mycket ferielön som tjänats in.<\/p>\n
Om all frånvaro under arbetsåret är ferielönegrundande har läraren tjänat in full ferielön.<\/p>\n
Vad som är ferielönegrundande följer av Semesterlagens bestämmelser för vad som är semesterlönegrundande.<\/p>\n
Sjukdom:<\/strong> 180 dagar<\/p>\n Tillfällig föräldrapenning (vid delad vårdnad):<\/strong> 120 dagar<\/p>\n Tillfällig föräldrapenning (vid ensam vårdnad): <\/strong>180 dagar<\/p>\n Graviditetspenning: <\/strong>Hela perioden<\/p>\n Föräldraledighet (vid delad vårdnad):<\/strong> 120 dagar<\/p>\n Föräldraledighet (vid ensam vårdnad):<\/strong> 180 dagar<\/p>\n Observera att det är endast ledighet med föräldrapenning som är semester- tillika ferielönegrundande!<\/p>\n Närståendepenning:<\/strong> 45 dagar<\/p>\n Studieledighet för fackliga utbildningar och TUFF:<\/strong> 180 dagar<\/p>\n Frånvaro som inte omfattas av ovanstående är inte ferielönegrundande och därför måste beräkning ske.<\/p>\n Hur ska man räkna ut ferielön om en lärare varit frånvarande mer än 30 dagar (som inte är ferielönegrundande)? För att enkelt räkna ut ferielön, använd gärna Almegas Ferielönekalkylator<\/a>.<\/p>\n Vid frånvaro som under arbetsåret understiger 30 kalenderdagar görs istället ett avdrag från ferielönen med motsvarande procentsatser. Detta regleras i Friskoleavtalet 6:3.<\/p>\n Om läraren haft en varierande sysselsättningsgrad under arbetsåret ska en genomsnittlig sysselsättningsgrad räknas ut. Om den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 75 procent under året ska ferielönen under jul- och sommarferie utgöras av 75 procent av månadslönen.<\/p>\n Bestämmelser om detta återfinns i kap 6:5 i Friskoleavtalet.<\/p>\n Om dag 1-14 i sjuklöneperioden infaller under de 35 första kalenderdagarna av ferieperioden, så utges både ferielön (som ju redan är intjänad) och sjuklön från arbetsgivaren. Från dag 15 och framåt utges ingen sjuklön från arbetsgivaren utan endast den intjänade ferielönen.<\/p>\n Lärare som under ferieperioden får ersättning från försäkringskassan, t ex sjukpenning eller föräldrapenning får även intjänad ferielön utbetald.<\/p>\n Det förekommer att en anställd som inte tjänat in full ferielön kräver att få ”återgå i tjänst” under ferieperioden, t ex genom att avbryta föräldraledighet eller studieledighet. Detta innebär att den anställde kräver att få arbete under en period då arbetsgivaren inte har något arbete att erbjuda och då händer det att den anställde hävdar rätt till lön i alla fall. Den anställde kan inte kräva att få ”återgå i tjänst” innebärande ledighet med lön. Ferieperiod är ferieperiod och har läraren inte tjänat in full ferielön kan hon\/han inte kräva lön utan att behöva arbeta. Det står givetvis arbetsgivaren fritt att erbjuda den anställde arbete under ferieperioden, men finns inget sådant jobb behöver således inte arbetsgivaren betala ut ferielön som den anställde inte har tjänat in eller erbjuda arbete.<\/p>\n Om lönetillägget inte är en rörlig lönedel utan bygger på att man under en period (eller hela läsåret) får ett fast lönetillägg så är det månadslönen vid ferien som avgör semestertillägg respektive ferielön.<\/p>\n Semestertillägget på 0,8 procent utges på aktuell månadslön. Dvs om en lärare haft lönetillägg januari till maj, men inte under juni månad då semestern påbörjas så blir inte semestertillägget uppräknat utan 0,8 procent utfaller på den vid semestern aktuella månadslönen. Detta innebär också att om personen ifråga enbart har lönetillägget under juni månad då semestern förläggs så får han 0,8 procent på den högre lönen trots att detta bara gäller en månad på året.<\/p>\n Ferielönen ska behandlas på samma vis. Dvs ferielön beräknas på aktuell månadslön oberoende av hur lönetilläggen har sett ut under året.<\/p>\n Exempel 1 – Anställd del av år<\/em> Om läraren tar ut föräldrapenning under denna tid, är hela perioden ferielönegrundande (120 dagar) och man behöver därför inte räkna ut hur mycket ferielön läraren tjänat in. Ferielönen utgörs av månadslönen och utbetalas oavsett om läraren återgår i tjänst eller fortsätter sin föräldraledighet.<\/p>\n Om läraren inte tar ut föräldrapenning (vilket är möjligt vid hel ledighet till dess barnet är 18 månader) är föräldraledigheten inte ferielönegrundande. Därför måste man räkna ut hur mycket ferielön läraren tjänat in enligt de procentsatser som finns i Friskoleavtalet. Använd gärna Almegas Ferielönekalkylator<\/a>.<\/p>\n Exempel 2 – Kortare frånvaro som ej är ferielönegrundande<\/em> I och med att frånvaron understiger 30 dagar ska ett avdrag från ferielönen göras.<\/p>\n Beräkning: 30 000 x 1,25% x 5 dagar = 1 875 kr<\/p>\n Med andra ord ska ferielönen reduceras med 1 875 kr vilket påverkar lärarens lön i augusti.<\/p>\n Exempel 3 – Frånvaro som ej är ferielönegrundande<\/em> Av hela denna ledighetsperiod är det de första 120 kalenderdagarna som är ferielönegrundande under förutsättning att läraren erhåller föräldrapenning från Försäkringskassan. Ferielön intjänas alltså från och med den 9 augusti till och med den 6 december. Därefter tjänas ingen ferielön in.<\/p>\n Augusti: 15 arbetsdagar (15 x 1,25 % x 27 000 = 5063 kr)<\/p>\n September: Hel månad (26,3 % x 27 000 = 7101 kr)<\/p>\n Oktober: Hel månad (26,3 % x 27 000 = 7101 kr)<\/p>\n November: Hel månad (26,3 % x 27 000 = 7101 kr)<\/p>\n December: 4 arbetsdagar (1-6 dec) (4 x 1,25 % x 27 000 = 1350 kr)<\/p>\n Total ferielön: 27 716 kr som ska fördelas på jul- respektive sommarferien.<\/p>\n Exempel 4 – Sjukdom under ferie<\/em>
Intjänandeformeln återfinns i kollektivavtalets 6:2. För varje hel kalendermånad som läraren arbetar intjänas 26,3 procent av månadslönen i ferielön. Om läraren inte arbetat en hel kalendermånad beräknas intjänad ferielön per arbetsdag med 1,25 procent av månadslönen.<\/p>\nHur ska man räkna ut ferielön om en lärare varit frånvarande 30 dagar eller mindre (som inte är ferielönegrundande)?<\/h3>\n
Vad händer om en lärare haft varierande sysselsättningsgrad under året?<\/h3>\n
Vad händer om lärare blir sjuk under ferien?<\/h3>\n
Vad händer om en lärare vill återgå i tjänst under ferieperioden?<\/h3>\n
Vad händer med ferielönen när en lärare har lönetillägg under en viss period av året?<\/h3>\n
Beräkningsexempel<\/h3>\n
En lärare arbetar från arbetsårets start i augusti 2015 fram till och med 29 februari. Den 1 mars påbörjas föräldraledighet som löper fram till och med sommarferien.<\/p>\n
En lärare med 30 000 kr i månadslön är tjänstledig (ej ferielönegrundande) fem arbetsdagar under arbetsåret. Hur påverkar det ferielönen?<\/p>\n
En lärare går på föräldraledighet direkt vid arbetsårets början den 9 augusti. Föräldraledigheten pågår hela arbetsåret. Lönen är 27 000 kr per månad.<\/p>\n
Om en person blir sjuk kalenderdag 30 på ferieperioden så utbetalar arbetsgivaren sjuklön i 5 dagar. Därefter upphör skyldigheten att betala sjuklön. Om arbetstagaren fortfarande är sjuk när arbetsåret börjar inträder en skyldighet att betala sjuklön enligt kollektivavtalet. Observera dock att sjuklöneperioden enligt sjuklönelagen har upphört. Arbetsgivaren ska således inte börja räkna ny sjuklöneperiod när arbetsåret börjar. Detta blir endast fallet om arbetstagaren har friskskrivit sig under sommaren och sedan sjukskriver sig på nytt i samband med arbetsårets början.<\/p>\n