Tv\u00e5 av tre nya jobb i n\u00e4ringslivet skapas i tj\u00e4nstef\u00f6retag. Enligt en ny rapport fr\u00e5n Almega \u00e4r det tillv\u00e4xten inom f\u00f6retagstj\u00e4nster som driver utvecklingen. \u201dSverige har g\u00e5tt fr\u00e5n en utpr\u00e4glad industrination till en tj\u00e4nstebaserad ekonomi\u201d, s\u00e4ger Patrick Joyce, chefekonom p\u00e5 tj\u00e4nstef\u00f6retagens organisation Almega.<\/p>\n\n
\u2013 Den privata tj\u00e4nstesektorn \u00f6kar i betydelse, b\u00e5de globalt och i Sverige. \u00c5r 2020 stod den f\u00f6r n\u00e4stan 68 procent av det svenska n\u00e4ringslivets f\u00f6r\u00e4dlingsv\u00e4rde och 31 procent av exporten. Dessutom utg\u00f6rs en stor del av v\u00e5r varuexport i realiteten av tj\u00e4nster, s\u00e4ger Patrick Joyce, chefekonom p\u00e5 Almega.<\/p>\n\n\n\n
I den nya rapporten Kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster \u00e4r allt viktigare f\u00f6r Sverige <\/em>har Almega l\u00e5tit Nima Sanandaji, teknologie doktor, kartl\u00e4gga utvecklingen av svensk tj\u00e4nsteproduktion. Rapporten visar att den det fr\u00e4mst \u00e4r kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster, tj\u00e4nster till andra f\u00f6retag och som ofta kr\u00e4ver medarbetare med l\u00e4ngre utbildning eller djupt yrkeskunnande, som driver utvecklingen.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Tillv\u00e4xten inom kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster \u00e4r central f\u00f6r den svenska ekonomins f\u00f6r\u00e4ndring mot en alltmer kunskapsbaserad produktion. Mellan 2008 och 2020 \u00f6kade produktionen med 77 procent och de kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna st\u00e5r numera f\u00f6r 12,3 procent av BNP i Sverige, s\u00e4ger Patrick Joyce.<\/p>\n\n\n\n Tillv\u00e4xten har fr\u00e4mst skett inom programmering och konsulttj\u00e4nster d\u00e4r produktionen, i l\u00f6pande priser, mer \u00e4n f\u00f6rdubblats fr\u00e5n 2008 till 15,9 miljarder euro 2020. \u00c4ven produktionen inom arkitektur och ingenj\u00f6rsverksamhet har vuxit kraftigt. De kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna blir ocks\u00e5 allt viktigare f\u00f6r syssels\u00e4ttningen.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Mellan 2008 och 2020 \u00f6kade antalet sysselsatta inom sektorn fr\u00e5n 502 000 till 708 000 personer. Var fj\u00e4rde, 160 000 personer, arbetar inom programmering och konsulttj\u00e4nster. Sammantaget st\u00e5r de kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nsterna f\u00f6r 15 procent av svensk syssels\u00e4ttning, s\u00e4ger Patrick Joyce.<\/p>\n\n\n\n I j\u00e4mf\u00f6relse med andra europeiska l\u00e4nder har kunskapsintensiva f\u00f6retagstj\u00e4nster stor betydelse f\u00f6r Sverige. Sektorn har vuxit snabbare i Sverige \u00e4n i de flesta l\u00e4nderna i Europa och Sverige placerar sig p\u00e5 sjunde plats sett till sektorns andel av BNP.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Sverige har en v\u00e4lutbildad befolkning vilket gynnar den kunskapsintensiva sektorn, trots h\u00f6ga arbetskraftskostnader j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga Europa. Den kunskapsintensiva sektorn v\u00e4xer dock snabbt i l\u00e4nder med m\u00e5nga v\u00e4lutbildade unga och l\u00e5ga kostnader f\u00f6r arbetskraften som Bulgarien, Slovakien och Kroatien. F\u00f6r att den kunskapsintensiva sektorn ska beh\u00e5lla sin konkurrenskraft i Sverige kr\u00e4vs bland annat fortsatta satsningar p\u00e5 utbildning, s\u00e4ger Patrick Joyce.<\/p>\n\n\n\n