R\u00f6stfisket \u00e4r \u00f6ver och det \u00e4r dags f\u00f6r politikerna att fokusera p\u00e5 det som har en mer fundamental betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Det beh\u00f6vs reformer f\u00f6r fler jobb. Reformer som skapar b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6retagen, inte minst inom tj\u00e4nstesektorn. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5r vi ocks\u00e5 en \u00f6kad integration och en starkare v\u00e4lf\u00e4rd, menar Ann \u00d6berg.<\/p>\n\n
Valet \u00e4r \u00f6ver och v\u00e4ljarna har gjort sitt.<\/strong> F\u00f6r politikerna, \u00e5 sin sida, \u00e4r det nu som det riktiga arbetet b\u00f6rjar. Genom f\u00f6rhandlingar, kompromisser och kohandel ska riktlinjerna f\u00f6r Sveriges utveckling dras upp. Och utmaningarna \u00e4r fler \u00e4n de rent parlamentariska. Svensk ekonomi g\u00e5r mot tuffare tider. Inflationen skenar, r\u00e4ntorna stiger och m\u00e4nniskors tillg\u00e5ngar krymper. Konsumtionen minskar och tillv\u00e4xten avstannar. Samst\u00e4mmiga prognoser sp\u00e5r att l\u00e5gkonjunkturen st\u00e5r f\u00f6r d\u00f6rren.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6retag \u00e4r inte v\u00e4ljare.<\/strong> Tyv\u00e4rr, kan man tycka. Med tanke p\u00e5 den avg\u00f6rande roll som de spelar i samh\u00e4llsbygget var f\u00f6retagsperspektivet orov\u00e4ckande fr\u00e5nvarande under valr\u00f6relsen. Energikrisen och g\u00e4ngkriminaliteten \u00e4r givetvis fortsatt centrala och mycket viktiga fr\u00e5gor. Men n\u00e4r r\u00f6stfisket \u00e4r avslutat \u00e4r det dags f\u00f6r politikerna att fokusera p\u00e5 det som har en mer fundamental betydelse f\u00f6r landet som helhet. Det beh\u00f6vs reformer f\u00f6r fler jobb, \u00f6kad integration och en starkare v\u00e4lf\u00e4rd. Reformer som skapar b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6retagen, inte minst inom tj\u00e4nstesektorn.<\/p>\n\n\n\n Dessv\u00e4rre \u00e4r utg\u00e5ngsl\u00e4get p\u00e5 sina h\u00e5ll redan anstr\u00e4ngt. L\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sheten har etablerat sig p\u00e5 h\u00f6ga niv\u00e5er. Enligt Arbetsf\u00f6rmedlingen har 160 000 personer varit utan arbete i mer \u00e4n 12 m\u00e5nader. Utanf\u00f6rskapet v\u00e4xer. Samtidigt skulle h\u00e4lften av de n\u00e4rmare 800 000 personer i arbetsf\u00f6r \u00e5lder som i dag lever p\u00e5 sociala ers\u00e4ttningar kunna ta ett arbete.<\/p>\n\n\n\n Den privata tj\u00e4nstesektorn \u00e4r Sveriges fr\u00e4msta tillv\u00e4xtmotor.<\/strong> Drygt h\u00e4lften av Sveriges BNP och tre av fem nya jobb skapas h\u00e4r. Genom sin f\u00f6rm\u00e5ga att skapa jobb har tj\u00e4nstesektorn \u00e4ven visat sig fungera som integrationsmotor som kan bryta utanf\u00f6rskapet. I landets s\u00e4rskilt utsatta omr\u00e5den \u00e4r de vanligaste yrkena olika serviceyrken. Med en integrationspolitik som prioriterar villkoren f\u00f6r dessa tj\u00e4nstef\u00f6retag kommer de kunna anst\u00e4lla fler och skapa ytterligare v\u00e4rde f\u00f6r Sverige.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra villkoren f\u00f6r tj\u00e4nstesektorn och d\u00e4rmed \u00f6ka syssels\u00e4ttningen m\u00e5ste incitamenten b\u00e5de att anst\u00e4lla och att arbeta \u00f6ka. F\u00f6retagen m\u00e5ste ocks\u00e5 ges r\u00e4tt f\u00f6ruts\u00e4ttningar att hitta r\u00e4tt kompentens. De arbetsmarknadspolitiska insatserna m\u00e5ste effektiviseras och anpassas till dagens men \u00e4ven morgondagens arbetsmarknad.<\/p>\n\n\n\n Sveriges h\u00f6ga anst\u00e4llningskostnader \u00e4r ett stort tillv\u00e4xthinder f\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6retag.<\/strong> Men det beror inte p\u00e5 l\u00f6nerna i Sverige, utan p\u00e5 v\u00e5ra arbetsgivaravgifter som \u00e4r bland de h\u00f6gsta i Europa. Ber\u00e4kningar visar att en s\u00e4nkning p\u00e5 tre procentenheter skulle skapa 107 000 nya jobb.<\/p>\n\n\n\n Ett annat mycket stort tillv\u00e4xthinder, inte minst inom tj\u00e4nstesektorn, \u00e4r f\u00f6retagens sv\u00e5righeter att hitta r\u00e4tt medarbetare.<\/strong> I vissa fall \u00e4r arbetskraftsinvandring helt n\u00f6dv\u00e4ndig och regelverken m\u00e5ste anpassas utifr\u00e5n dessa f\u00f6retags reella behov, givetvis med avtalsenliga villkor. Kompetensinflyttningen, som \u00e4r en mer r\u00e4ttvisande ben\u00e4mning, bidrar dessutom varje \u00e5r med 34 miljarder kronor till v\u00e5r BNP och 12 miljarder kronor i skatteint\u00e4kter. \u00c4ven matchningen av arbetss\u00f6kande beh\u00f6ver ut\u00f6kas och f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/p>\n\n\n\n Sveriges framtida v\u00e4lst\u00e5nd bygger p\u00e5 att fler arbetar.<\/strong> F\u00f6rst d\u00e5 kan vi f\u00e5 de \u00f6kade resurser som kr\u00e4vs f\u00f6r att st\u00e4rka v\u00e5rt samh\u00e4lle. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det centralt att f\u00f6retagens villkor f\u00f6rb\u00e4ttras. Det \u00e4r inom tj\u00e4nstesektorn som jobben skapas och bland Almegas medlemsf\u00f6retag som l\u00f6sningarna p\u00e5 m\u00e5nga av de stora samh\u00e4llsutmaningarna \u00e5terfinns. Det \u00e4r h\u00f6g tid att p\u00e5 skapa reformer f\u00f6r jobb och tillv\u00e4xt \u2013 i synnerhet f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6retagen.<\/p>\n\n\n\n \n \n \n L\u00e4s alla Ann \u00d6bergs kr\u00f6nikor <\/span> om tj\u00e4nstesektorns betydelse<\/span> <\/p>\n \n \n\n \n \n \n \n \n \n Almegas vd har ordet\n \n \n <\/span>\n