Sverige har de senaste decennierna transformerats fr\u00e5n en utpr\u00e4glad industrination till ett alltmer kunskapsintensivt tj\u00e4nstesamh\u00e4lle. Industrin \u00e4r fortfarande en central del av n\u00e4ringslivet men tj\u00e4nstesektorn v\u00e4xer stadigt. Bara inom den kunskapsintensiva delen av sektorn arbetar i dag n\u00e4rmare 900\u00a0000 personer. Tj\u00e4nstesektorn bidrar med forskning, utveckling och andra nyckeltj\u00e4nster \u00e5t s\u00e5v\u00e4l industri som offentlig sektor och utg\u00f6r \u00e4ven en v\u00e4xande andel av svensk export \u2013 drygt 40 procent.<\/p>\n\n
Tillv\u00e4xten inom f\u00f6retagstj\u00e4nster drivs till stor del av klimatomst\u00e4llning och digitalisering och de jobb som kr\u00e4ver ingenj\u00f6rs- eller IT-kompetens blir stadigt fler \u00f6ver hela Sverige. I Stockholm \u00e4r programmerare redan det enskilt vanligaste yrket.<\/p>\n\n\n\n
Samtidigt som de kunskapsintensiva branscherna v\u00e4xer, har f\u00f6retagen sv\u00e5rt att hitta r\u00e4tt kompetens. Enligt Konjunkturinstitutet har sju av tio datakonsulter och tekniska konsultf\u00f6retag sv\u00e5rt att rekrytera den kompetens de beh\u00f6ver. F\u00f6r de f\u00f6retag som inte hittar r\u00e4tt kompetens i Sverige \u00e4r rekrytering fr\u00e5n utlandet helt avg\u00f6rande om de ska utvecklas och v\u00e4xa.<\/p>\n\n\n\n
Sveriges har sedan 2008 haft ett enkelt regelverk f\u00f6r arbetskraftsinvandring fr\u00e5n l\u00e4nder utanf\u00f6r EU. Personer som erbjuds ett arbete med l\u00f6n och villkor enligt avtal eller praxis inom yrket f\u00e5r arbetstillst\u00e5nd i tv\u00e5 \u00e5r med m\u00f6jlighet till f\u00f6rl\u00e4ngning. Detta system har tj\u00e4nat Sverige v\u00e4l. Enligt OECD har systemet varit en f\u00f6rdel f\u00f6r Sverige konkurrensen om internationella talanger.<\/p>\n\n\n\n
Med hj\u00e4lp av data fr\u00e5n Migrationsverket har vi kartlagt till vilka yrken som arbetskraftsinvandringen har skett under \u00e5ren 2010 till 2021. Unders\u00f6kningen visar att drygt 140 000 personer fr\u00e5n tredje land har f\u00e5tt arbetstillst\u00e5nd i Sverige sedan 2010 \u00ad\u2013 s\u00e4songanst\u00e4llda undantagna. Av dessa arbetade n\u00e4stan 60 000 personer inom IT- och teknik. Tv\u00e5 procent av alla civilingenj\u00f6rer och sju procent av alla IT-arkitekter och system\u00adutvecklare som arbetar i Sverige \u00e4r arbetskraftsinvandrare. Ofta bidrar de med nyckelkompetens som i sin tur skapar fler jobb i Sverige, de flesta \u00e5terv\u00e4nder hem efter n\u00e5gra \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Trots detta vill allt fler politiska partier kraftigt begr\u00e4nsa arbetskraftsinvandringen. De menar att det skulle skapa fler jobb f\u00f6r arbetsl\u00f6sa i Sverige, fr\u00e4mst nyanl\u00e4nda flyktingar, samt motverka fusk. Dessv\u00e4rre kommer f\u00f6rslagen skapa stora problem f\u00f6r m\u00e5nga branscher.<\/p>\n\n\n\n
Det mest l\u00e5ngtg\u00e5ende f\u00f6rslaget \u00e4r en \u00e5terinf\u00f6rd arbetsmarknadspr\u00f6vning. Detta kommer att f\u00f6rl\u00e4nga de redan l\u00e5nga tillst\u00e5ndstiderna ytterligare. Ordningen d\u00e4r Arbetsf\u00f6rmedlingen avgjorde behovet av utl\u00e4ndsk arbetskraft avskaffades p\u00e5 goda grunder 2008. Ett \u00e5terinf\u00f6rande skulle minska Sveriges attraktionskraft p\u00e5 h\u00f6gkvalificerade globala talanger radikalt.<\/p>\n\n\n\n
\u00c4ven om f\u00f6retag inom IT och teknik sannolikt skulle f\u00e5 godk\u00e4nt i en bristyrkes\u00adpr\u00f6vning av Arbetsf\u00f6rmedlingen riskerar ytterligare byr\u00e5krati att f\u00f6rsena varje enskilt arbetstillst\u00e5nd. Det senaste \u00e5ret har v\u00e4ntetiderna \u00f6kat betydligt hos Migrationsverket vilket har skapat stora problem f\u00f6r v\u00e5ra branscher. Snabbsp\u00e5ret f\u00f6r h\u00f6gkvalificerade tj\u00e4nster existerar inte l\u00e4ngre i praktiken. I st\u00e4llet f\u00f6r utlovade tio dagars handl\u00e4ggning tar nu ett beslut runt 50 dagar. V\u00e4ntetiderna m\u00e5ste f\u00f6rkortas, inte f\u00f6rl\u00e4ngas.<\/p>\n\n\n\n
Ett annat l\u00e5ngtg\u00e5ende f\u00f6rslag \u00e4r ett l\u00f6nekrav p\u00e5 minst 28 000 kronor per m\u00e5nad f\u00f6r arbetstillst\u00e5nd. Detta skulle leda till att fyra av tio existerande arbetstillst\u00e5nd dras in. Arbetskraftsinvandrare \u00e4r ofta i b\u00f6rjan av sina karri\u00e4rer och har d\u00e4rmed l\u00e4gre l\u00f6ner. Ibland arbetar de deltid av olika orsaker. Ett krav p\u00e5 en m\u00e5nadsl\u00f6n p\u00e5 28 000 till 30 000 kronor f\u00f6r arbetstillst\u00e5nd skulle inneb\u00e4ra att mellan 10 och 15 procent av arbetstillst\u00e5nden f\u00f6r IT-tekniker, systemvetare och ingenj\u00f6rer riskerar att dras in. Inom andra bristyrken skulle arbetskraftsinvandringen helt upph\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n
Att n\u00e5gra oseri\u00f6sa f\u00f6retag fuskar med arbetstillst\u00e5nd \u00e4r tyv\u00e4rr en realitet. Men detta b\u00f6r bek\u00e4mpas genom h\u00e5rdare kontroller, inte genom svepande \u00e5tg\u00e4rder som drabbar de som erbjuder bra jobb med goda villkor. Ska Sverige beh\u00e5lla sin ledande position inom och IT och teknik m\u00e5ste v\u00e5ra f\u00f6retag \u00e4ven i framtiden kunna rekrytera n\u00f6dv\u00e4ndig talang d\u00e4r den finns.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5sa Zetterberg, f\u00f6rbundsdirekt\u00f6r, TechSverige
Anders Persson, t.f. f\u00f6rbundsdirekt\u00f6r Innovationsf\u00f6retagen
Patrick Joyce, chefekonom Almega<\/p>\n\n\n\n