H\u00e4r publicerar vi snabba, korta kommentarer av de viktigaste domarna under veckan i Arbetsdomstolen. Hela domarna hittar du p\u00e5 Arbetsdomstolen hemsida via l\u00e4nken under kommentarer.<\/p>\n
M\u00e5let g\u00e4llde fr\u00e5ga om Polismyndigheten vidtagit en otill\u00e5ten disciplinp\u00e5f\u00f6ljd avseende en polisinspekt\u00f6r. Polisinspekt\u00f6ren hade misst\u00e4nkts f\u00f6r st\u00f6ld varp\u00e5 en husrannsakan gjorts i hennes bostad. Ett paket kaffe p\u00e5tr\u00e4ffades som, enligt Polismyndigheten, hade stulits fr\u00e5n polisstationen samma eller f\u00f6rg\u00e5ende dag. Hon d\u00f6mdes sedermera f\u00f6r st\u00f6ld av kaffepaketet och hade vid tidpunkten f\u00f6r Arbetsdomstolens avg\u00f6rande \u00f6verklagat domen. Efter husrannsakan hade Polismyndigheten beslutat att tillf\u00e4lligt f\u00f6rs\u00e4tta polisinspekt\u00f6ren ur tj\u00e4nstg\u00f6ring med bibeh\u00e5llen l\u00f6n. Hon var arbetsbefriad med l\u00f6n under en arbetsvecka.<\/p>\n
Arbetsdomstolen konstaterade att inget i utredningen tydde p\u00e5 att Polismyndigheten hade inlett ett \u00e4rende om disciplinansvar enligt lagen om offentlig anst\u00e4llning (LOA). Polisinspekt\u00f6ren hade f\u00e5tt l\u00f6n. Det hade s\u00e5ledes inte varit fr\u00e5ga om l\u00f6neavdrag eller varning enligt LOA och n\u00e5gon skyldighet att betala allm\u00e4nt skadest\u00e5nd f\u00f6rel\u00e5g inte enligt den best\u00e4mmelsen.<\/p>\n
Vidare fann Arbetsdomstolen att det inte handlade om en otill\u00e5ten disciplinp\u00e5f\u00f6ljd enligt 62 \u00a7 MBL. Om en arbetstagare har gjort sig skyldig till en \u00e5tg\u00e4rd eller underl\u00e5tenhet som kan f\u00f6ranleda skadest\u00e5nd enligt MBL \u00e4r det enligt paragrafen otill\u00e5tet att \u00e5l\u00e4gga arbetstagaren annan p\u00e5f\u00f6ljd utan st\u00f6d i f\u00f6rfattning eller kollektivavtal. Arbetstagarsidan hade inte angett n\u00e5gon n\u00e4rmare \u00e5tg\u00e4rd eller underl\u00e5tenhet av polisinspekt\u00f6ren som hade kunnat f\u00f6ranleda skadest\u00e5nd f\u00f6r henne. Polismyndigheten hade s\u00e5ledes inte brutit mot 62 \u00a7 MBL. Inte heller ans\u00e5gs Polismyndighetens agerande ha st\u00e5tt i strid med god sed p\u00e5 arbetsmarknaden. Arbetstagarens talan avslogs s\u00e5ledes.<\/p>\n
AD 2022 03<\/strong><\/p>\n Fr\u00e5ga i m\u00e5let var om det f\u00f6relegat laga sk\u00e4l f\u00f6r avskedande av en polis och d\u00e4rvid \u00e4ven om Polismyndigheten agerat i strid med tv\u00e5m\u00e5nadersregeln i 18 \u00a7 LAS.<\/p>\n Polisen hade genomg\u00e5tt en s\u00e4kerhetspr\u00f6vning f\u00f6re det att han anst\u00e4lldes \u00e5r 2015 i en s\u00e4kerhetsklassad anst\u00e4llning. V\u00e5ren 2019 s\u00e4kerhetspr\u00f6vades han p\u00e5 nytt d\u00e5 han s\u00f6kte anst\u00e4llning i en h\u00f6gre s\u00e4kerhetsklass. Den 2 maj 2019 beslutade s\u00e4kerhetsavdelningen hos Polismyndigheten att polisen inte l\u00e4ngre kunde vara placerad i s\u00e4kerhetsklassad anst\u00e4llning. Den 28 februari 2020 beslutade myndighetens ansvarsn\u00e4mnd att avskeda honom.<\/p>\n I fr\u00e5ga om Polismyndigheten agerat i strid med tv\u00e5m\u00e5nadersregeln fann Arbetsdomstolen f\u00f6ljande omst\u00e4ndigheter utredda. Polismyndigheten hade underr\u00e4ttat om avsked den 6 maj 2019 varp\u00e5 en \u00f6verl\u00e4ggning f\u00f6ljde den 14 maj 2019. Ytterligare en underr\u00e4ttelse om avsked l\u00e4mnades i november 2019 f\u00f6re avskedet i februari 2020. F\u00f6rbundet gjorde g\u00e4llande att det r\u00f6rde sig om tv\u00e5 olika \u00e4renden om upps\u00e4gning.<\/p>\n Arbetsdomstolen fann utrett att arbetstagarf\u00f6rbundet vid \u00f6verl\u00e4ggningen i maj 2019 hade beg\u00e4rt att f\u00e5 ta del av samtliga handlingar och uppgifter som l\u00e5g till grund f\u00f6r \u00e4rendet och att personalansvarsn\u00e4mnden skulle avvakta sin pr\u00f6vning till dess. Beg\u00e4ran beviljades och \u00e4rendet bordlades i avvaktan p\u00e5 dom i ett p\u00e5g\u00e5ende m\u00e5l i Arbetsdomstolen. Efter att dom i det m\u00e5let meddelats i augusti 2019 \u00f6verl\u00e4mnade Polismyndigheten en sammanst\u00e4llning av de faktiska omst\u00e4ndigheter som l\u00e5g till grund f\u00f6r s\u00e4kerhetsbeslutet. Arbetsdomstolen ans\u00e5g inte att det r\u00f6rde sig om tv\u00e5 olika \u00e4renden eller att Polismyndigheten hade avst\u00e5tt fr\u00e5n att fullf\u00f6lja det inledda f\u00f6rfarandet. Underr\u00e4ttelsen den 6 maj lades d\u00e4rmed till grund f\u00f6r pr\u00f6vningen av tv\u00e5m\u00e5nadersregeln. F\u00f6rbundet fick del av sammanst\u00e4llningen i november 2019. Eftersom materialet var omfattande och kr\u00e4vde sv\u00e5ra sekretesspr\u00f6vningar ifr\u00e5gasatte inte Arbetsdomstolen tidsutdr\u00e4kten. F\u00f6rbundet var klar med sin genomg\u00e5ng f\u00f6rst den 31 januari 2020. Mot den bakgrunden bed\u00f6mde Arbetsdomstolen att polisen inte hade sv\u00e4vat i ovisshet om huruvida anst\u00e4llningen skulle best\u00e5 p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt som stred mot tv\u00e5m\u00e5nadersregeln. De omst\u00e4ndigheter som l\u00e5g till grund f\u00f6r avskedet hade blivit k\u00e4nda f\u00f6r Polismyndigheten inom tv\u00e5m\u00e5nadersfristen.<\/p>\n Grunderna f\u00f6r avskedet var att polisen, enligt Polismyndigheten, hade f\u00f6rtigit information och l\u00e4mnat oriktiga uppgifter om samr\u00f6re med kriminella personer vid de tv\u00e5 s\u00e4kerhetspr\u00f6vningarna \u00e5r 2015 och 2019. Vidare menade Polismyndigheten att han hade haft f\u00f6rtroendeskadligt samr\u00f6re med vissa personer under sin anst\u00e4llning.<\/p>\n Arbetsdomstolen fann utrett att polisen m\u00e5ste ha f\u00f6rst\u00e5tt att han hade v\u00e4nner och bekanta samt kontakter med Bandidos som kunde vara av intresse vid s\u00e4kerhetspr\u00f6vningen. Enligt Arbetsdomstolen var det visat att han i s\u00e4kerhetsintervjun \u00e5r 2015 hade undanh\u00e5llit uppgifter om bl a h\u00e4ndelser och sina kontakter med kriminella samt f\u00f6rringat sin relation till Bandidos. \u00c4ven vid s\u00e4kerhetsintervju \u00e5r 2019 befanns polisen ha undanh\u00e5llit information av relevans f\u00f6r s\u00e4kerhetsskyddspr\u00f6vningen, bl a \u00e5terigen om sina kontakter med Bandidos och om vissa penningtransaktioner till en person med kopplingar till kriminella kretsar. Polismyndigheten hade enligt Arbetsdomstolen genom utredningen i m\u00e5let visat p\u00e5 s\u00e5dana faktiska omst\u00e4ndigheter h\u00e4nf\u00f6rliga till s\u00e4kerhetspr\u00f6vningsintervjuerna och s\u00e4kerhetssamtalen att det kunde antas att polisen inte var p\u00e5litlig fr\u00e5n s\u00e4kerhetssynpunkt. F\u00f6ljden hade blivit att han inte kunde ha s\u00e4kerhetsklassad anst\u00e4llning hos Polismyndigheten. Genom att medvetet ha l\u00e4mnat oriktiga och ofullst\u00e4ndiga uppgifter hade han allvarligt skadat arbetsgivarens f\u00f6rtroende f\u00f6r honom och agerandet innebar en uppenbar risk f\u00f6r att allm\u00e4nhetens f\u00f6rtroende f\u00f6r honom som polis och Polismyndigheten skulle p\u00e5verkas negativt. Laga sk\u00e4l f\u00f6r avsked f\u00f6rel\u00e5g s\u00e5ledes.<\/p>\n AD 2022 nr 4<\/strong><\/p>\n Fr\u00e5gan i m\u00e5let g\u00e4llde partiell f\u00f6r\u00e4ldraledighet. Tre kriminalv\u00e5rdare som arbetade med transporter ans\u00f6kte om att f\u00e5 vara lediga under vissa perioder med fast start- och sluttid under tv\u00e5 eller tre dagar per vecka. Tv\u00e5 av kriminalv\u00e5rdarna beviljades ledigheten men omplacerades till arbete vid h\u00e4kte. Den tredje kriminalv\u00e5rdaren avb\u00f6jde erbjudande om omplacering och fick ingen f\u00f6r\u00e4ldraledighet alls. Fr\u00e5gor som var tvistiga mellan parterna var bl a om ledighetsf\u00f6rl\u00e4ggning enligt ans\u00f6kan skulle ha medf\u00f6rt en p\u00e5taglig st\u00f6rning f\u00f6r Kriminalv\u00e5rdens verksamhet och om omplaceringarna utgjorde missgynnanden enligt f\u00f6r\u00e4ldraledighetslagen.<\/p>\n Med p\u00e5taglig st\u00f6rning avses omst\u00e4ndigheter som g\u00f6r att verksamheten, om ledigheten beviljas, kommer uts\u00e4ttas f\u00f6r stora p\u00e5frestningar. Arbetsplatsens storlek har betydelse och det \u00e4r arbetsgivaren som b\u00e4r bevisb\u00f6rdan f\u00f6r att arbetstagarens \u00f6nskem\u00e5l medf\u00f6r en p\u00e5taglig st\u00f6rning i verksamheten. Av f\u00f6r\u00e4ldraledighetslagen framg\u00e5r vidare att en arbetsgivare inte f\u00e5r missgynna en arbetstagare av sk\u00e4l som har samband med f\u00f6r\u00e4ldraledigheten, bl a n\u00e4r arbetsgivaren leder och f\u00f6rdelar arbetet. F\u00f6rbudet g\u00e4ller dock inte om olika villkor eller olika behandling \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6ljd av ledigheten. Enligt f\u00f6rarbetena utg\u00f6r ett missgynnande en n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6ljd av ledigheten om en arbetstagares partiella ledighet om\u00f6jligg\u00f6r att arbetet organiseras \u00e4ndam\u00e5lsenligt.<\/p>\n Arbetsdomstolen redogjorde f\u00f6r best\u00e4mmelserna och f\u00f6rarbetena till f\u00f6r\u00e4ldraledighetslagen och kom fram till f\u00f6ljande sammanfattande slutsats av regelverket. En arbetstagares ans\u00f6kan om delledighet ska, om n\u00e5gon \u00f6verenskommelse inte tr\u00e4ffas, som huvudregel beviljas med of\u00f6r\u00e4ndrade arbetsuppgifter. Om delledigheten med of\u00f6r\u00e4ndrade arbetsuppgifter skulle medf\u00f6ra p\u00e5taglig st\u00f6rning i verksamheten b\u00f6r arbetstagaren beredas omplacering till andra arbetsuppgifter med beg\u00e4rd delledighet, om det \u00e4r m\u00f6jligt utan att \u00e4ven omplaceringen med beg\u00e4rd delledighet medf\u00f6r p\u00e5taglig st\u00f6rning. Om arbetsgivaren i en s\u00e5dan situation omplacerar arbetstagaren och ger beg\u00e4rd delledighet, s\u00e5 inneb\u00e4r omplaceringen som utg\u00e5ngspunkt inte ett missgynnande i strid med f\u00f6r\u00e4ldraledighetslagen, eftersom det d\u00e5 \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6ljd av ledigheten.<\/p>\n Arbetsdomstolen delade inte Kriminalv\u00e5rdens uppfattning om att arbetstagarnas fr\u00e5nvaro fr\u00e5n informationsm\u00f6ten skulle ha inneburit s\u00e5dana sv\u00e5righeter som kunde betecknas som en p\u00e5taglig st\u00f6rning.<\/p>\n Arbetsgivaren gjorde \u00e4ven g\u00e4llande att den beg\u00e4rda ledigheten med of\u00f6r\u00e4ndrade arbetsuppgifter hade medf\u00f6rt en s\u00e5dan \u00f6kad tidsilla att det utgjorde en p\u00e5taglig st\u00f6rning. Av utredningen fann Arbetsdomstolen att transportverksamheten hade ett stort behov av flexibilitet och att endast prelimin\u00e4r planering f\u00f6r n\u00e4sta dag kunde g\u00f6ras. Ett s\u00e4rskilt arbetstidsavtal till\u00e4mpades, som bl a innebar att arbetstagarna tilldelades schablonarbetstider f\u00f6r varje arbetsdag som en utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r tj\u00e4nstg\u00f6ringen, med en m\u00f6jlighet att \u00f6ka eller minska tj\u00e4nstg\u00f6ringstiden med sammanlagt tre timmar. Av parternas talan framgick enligt Arbetsdomstolen att de var ense om att arbetstagarnas ledighetsans\u00f6kningar med fast start- och sluttid innebar att de inte skulle ha den typ av flexibla arbetstider som kollektivavtalsparterna kommit \u00f6verens om, inte ens att deras arbetstid fick f\u00f6rkortas under dessa dagar.<\/p>\n Enligt Arbetsdomstolen kunde man, av sammanst\u00e4llningar \u00f6ver transportuppdragen som arbetsgivaren \u00e5beropat, dra slutsatsen att en arbetstagare med fast start- och sluttid s\u00e5 gott som alltid hade kunnat utf\u00f6ra en transport p\u00e5 f\u00f6rmiddagen om 1\u20132,5 timmar och i b\u00e4sta fall \u00e4ven en kortare transport p\u00e5 eftermiddagen. Det fanns d\u00e4rmed sk\u00e4l att utg\u00e5 fr\u00e5n att arbetstagare med fast start- och sluttid enligt en av ans\u00f6kningarna hade kunnat tas i anspr\u00e5k f\u00f6r att utf\u00f6ra transporter som tog 2\u20133,5 timmar under en arbetsdag som omfattar 7,5 timmar inklusive m\u00e5ltidsuppeh\u00e5ll. D\u00e4rtill tillkom tid f\u00f6r att p\u00e5b\u00f6rja och avsluta arbetet, samt vissa andra arbetsuppgifter. Sammantaget fann dock Arbetsdomstolen att arbetstagarnas ans\u00f6kningar skulle ha medf\u00f6rt att Kriminalv\u00e5rden i avsev\u00e4rt l\u00e4gre grad skulle ha kunnat tillgodog\u00f6ra sig deras arbetskraft j\u00e4mf\u00f6rt med kollegor som arbetar med schablonarbetstid. Enligt Arbetsdomstolens mening skulle den beg\u00e4rda ledigheten d\u00e4rf\u00f6r ha medf\u00f6rt en p\u00e5taglig st\u00f6rning i arbetsgivarens verksamhet om arbetstagarna haft of\u00f6r\u00e4ndrade arbetsuppgifter. Omplaceringen till h\u00e4kten under f\u00f6r\u00e4ldraledigheten var d\u00e4rmed en n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6ljd av ledigheten och utgjorde inte ett brott mot f\u00f6r\u00e4ldraledighetslagen.<\/p>\n Den tredje arbetstagaren hade motsatt sig omplacering varvid hans f\u00f6r\u00e4ldraledighet inte blev av. Arbetstagarsidan gjorde g\u00e4llande att Kriminalv\u00e5rden, f\u00f6r det fall ledigheten innebar en p\u00e5taglig st\u00f6rning, skulle ha omplacerat honom. Enligt Arbetsdomstolen hade Kriminalv\u00e5rden fog f\u00f6r att uppfatta att ledighetsans\u00f6kan var villkorad av att han inte skulle omplaceras. Mot bakgrund av att den ans\u00f6kta ledigheten skulle ha inneburit en p\u00e5taglig st\u00f6rning i arbetsgivarens verksamhet kunde Kriminalv\u00e5rden inte ha ansetts brutit mot f\u00f6r\u00e4ldraledighetslagen n\u00e4r ans\u00f6kan inte bif\u00f6lls. Arbetstagarsidan f\u00f6rlorade s\u00e5ledes m\u00e5let i sin helhet.<\/p>\n