H\u00e4r publicerar vi snabba, korta kommentarer av de viktigaste domarna under veckan i Arbetsdomstolen. Hela domarna hittar du p\u00e5 Arbetsdomstolen hemsida via l\u00e4nken under kommentarer.<\/p>\n
AD 2021 13<\/strong><\/p>\n Fr\u00e5ga om en sk\u00e5despelare, som engagerats f\u00f6r att under tre m\u00e5nader medverka i upps\u00e4ttningen av en teaterpj\u00e4s, skulle anses ha varit arbetstagare. \u00c4ven fr\u00e5ga om avtal tr\u00e4ffats om att viss del av l\u00f6nen bara skulle betalas om alla planerade f\u00f6rest\u00e4llningar genomf\u00f6rdes.<\/p>\n En ideell f\u00f6rening (\u201dF\u00f6reningen\u201d) och en person (\u201dsk\u00e5despelaren\u201d) kom i december 2019 \u00f6verens om att sk\u00e5despelaren skulle medverka i en pj\u00e4s mot betalning. Parterna i m\u00e5let var ense om att \u00f6verenskommelsen innebar att han skulle delta i repetitioner och f\u00f6rest\u00e4llningar mellan den 2 januari \u2013 26 mars 2020. Tio f\u00f6rest\u00e4llningar skulle ges under tiden 9-26 mars 2020. Till f\u00f6ljd av coronapandemin st\u00e4lldes f\u00f6rest\u00e4llningarna in efter premi\u00e4ren den 9 mars. Sk\u00e5despelarens medverkan i pj\u00e4sen kom d\u00e4rf\u00f6r endast att avse tiden 2 januari \u2013 9 mars 2020.<\/p>\n Sk\u00e5despelaren v\u00e4ckte talan mot F\u00f6reningen och gjorde g\u00e4llande att han varit arbetstagare, och yrkade l\u00f6n med visst belopp f\u00f6r tiden t.o.m. den 9 mars 2020, samt semesterers\u00e4ttning. F\u00f6reningen bestred talan, gjorde g\u00e4llande att sk\u00e5despelaren varit uppdragstagare och redan hade f\u00e5tt all ers\u00e4ttning som han hade r\u00e4tt till. F\u00f6reningen gjorde vidare g\u00e4llande att sk\u00e5despelaren inte hade r\u00e4tt till n\u00e5gon semesterers\u00e4ttning eftersom han inte varit arbetstagare.<\/p>\n Parterna var \u00f6verens om att k\u00e4rom\u00e5let skulle avsl\u00e5s om r\u00e4tten fann att det inte f\u00f6relegat ett anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llande mellan sk\u00e5despelaren och F\u00f6reningen. Utifr\u00e5n hur parterna utformat sin talan hade Arbetsdomstolen f\u00f6rst att pr\u00f6va huruvida sk\u00e5despelaren varit arbetstagare.<\/p>\n Domstolen inledde d\u00e4rvid med en r\u00e4ttslig redog\u00f6relse av gr\u00e4nserna mellan arbetstagare och uppdragstagare. Arbetsdomstolen h\u00e4nvisade bl.a. till tidigare praxis och angav bl.a. f\u00f6ljande. Fr\u00e5gan om en arbetspresterande part \u00e4r att anse som arbetstagare eller uppdragstagare ska avg\u00f6ras genom en helhetsbed\u00f6mning av samtliga omst\u00e4ndigheter i det enskilda fallet, t ex om arbetet har utf\u00f6rts under huvudmannens ledning och kontroll, arbetsf\u00f6rh\u00e5llandets varaktighet, syssels\u00e4ttningsgraden och ers\u00e4ttningens form. H\u00e4nsyn ska inte bara tas till inneh\u00e5llet i det avtal parterna tr\u00e4ffat utan \u00e4ven s\u00e5dana omst\u00e4ndigheter som den sakliga inneb\u00f6rden av avtalade villkor och de faktiska f\u00f6rh\u00e5llanden under vilken den arbetspresterande parten har utf\u00f6rt arbete. Hur parterna rubricerat sitt avtal \u00e4r inte avg\u00f6rande, utan arbetstagarbegreppet \u00e4r i princip tvingande. I tveksamma fall b\u00f6r det avg\u00f6ras till arbetstagarens f\u00f6rdel, dvs. ett arbetstagarf\u00f6rh\u00e5llande b\u00f6r d\u00e5 anses f\u00f6religga. Det finns emellertid \u00e4ven exempel i r\u00e4ttspraxis d\u00e4r domstolarna, i situationer som ligger i gr\u00e4nsomr\u00e5det mellan anst\u00e4llnings- och uppdragsf\u00f6rh\u00e5llanden, har beaktat hur parterna sj\u00e4lva uppfattat sitt avtal.<\/p>\n Enligt Arbetsdomstolen pekade utredningen p\u00e5 att det var vanligt f\u00f6rekommande att sk\u00e5despelare som medverkar vid enstaka upps\u00e4ttningar i vissa fall g\u00f6r detta som arbetstagare och i vissa andra fall som uppdragstagare. I det aktuella fallet fanns det, enligt Arbetsdomstolen, vissa omst\u00e4ndigheter som talade f\u00f6r ett anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llande och vissa omst\u00e4ndigheter som talade f\u00f6r ett uppdragsf\u00f6rh\u00e5llande. Enligt Arbetsdomstolen var det inte visat att parterna hade kommit \u00f6verens om huruvida sk\u00e5despelaren skulle utf\u00f6ra arbetet som uppdragstagare eller arbetstagare. Vid en helhetsbed\u00f6mning av omst\u00e4ndigheterna kom Arbetsdomstolen till slutsatsen att sk\u00e5despelaren var arbetstagare.<\/p>\n Arbetsdomstolen pr\u00f6vade d\u00e4refter huruvida sk\u00e5despelaren hade r\u00e4tt till ytterligare l\u00f6n samt semesterers\u00e4ttning. Parternas inst\u00e4llning i l\u00f6nefr\u00e5gan var f\u00f6ljande.<\/p>\n Sk\u00e5despelaren gjorde g\u00e4llande att parterna kommit \u00f6verens om en l\u00f6n om 48\u00a0000 kr f\u00f6r hela avtalsperioden (2 jan \u2013 26 mars). Han arbetade under tiden 2 jan-9 mars, och hade r\u00e4tt till l\u00f6n i proportion till den del av avtalsperioden som han arbetat, med avdrag f\u00f6r vad F\u00f6reningen redan hade betalat i februari m\u00e5nad.<\/p>\n F\u00f6reningen anf\u00f6rde att ers\u00e4ttningen skulle betalas i tv\u00e5 lika stora delar. Den f\u00f6rsta delen skulle betalas i februari, och den andra delen efter att alla f\u00f6rest\u00e4llningarna var spelade. Eftersom f\u00f6rest\u00e4llningarna st\u00e4lldes in hade sk\u00e5despelaren inte r\u00e4tt till ytterligare betalning.<\/p>\n Arbetsdomstolen redogjorde f\u00f6r de r\u00e4ttsliga utg\u00e5ngspunkterna och angav d\u00e4rvid bl.a. f\u00f6ljande. En arbetstagare tj\u00e4nar som huvudregel in l\u00f6nen allteftersom arbetet utf\u00f6rs. Om en arbetstagare som t ex \u00e4r m\u00e5nadsavl\u00f6nad slutar anst\u00e4llningen under en m\u00e5nad har han eller hon r\u00e4tt till l\u00f6n motsvarande den del av m\u00e5naden som arbete utf\u00f6rts. Ett krav p\u00e5 att arbetstagaren t ex ska kvarst\u00e5 i anst\u00e4llningen vid tidpunkten f\u00f6r l\u00f6neutbetalningen f\u00f6r att erh\u00e5lla viss del av l\u00f6nen kan dock t\u00e4nkas f\u00f6lja av avtal, bruk p\u00e5 arbetsplatsen eller sedv\u00e4nja i branschen. Avtal som ber\u00e4ttigar arbetsgivare att mer allm\u00e4nt inneh\u00e5lla l\u00f6n som s\u00e4kerhet f\u00f6r fullg\u00f6rande av arbetet kan t\u00e4nkas vara osk\u00e4liga enligt 36 \u00a7 avtalslagen.<\/p>\n Enligt Arbetsdomstolen gav utredningen visst st\u00f6d f\u00f6r att ledningen f\u00f6r F\u00f6reningen hade t\u00e4nkt sig att den andra delen av ers\u00e4ttningen inte skulle betalas om f\u00f6rest\u00e4llningarna inte genomf\u00f6rdes. Enligt Arbetsdomstolens bed\u00f6mning hade det emellertid inte framkommit att F\u00f6reningen hade klargjort sin uppfattning f\u00f6r sk\u00e5despelaren, och det hade inte heller framkommit n\u00e5got som gav st\u00f6d f\u00f6r att avtalet mellan sk\u00e5despelaren och F\u00f6reningen hade den inneb\u00f6rd som F\u00f6reningen gjorde g\u00e4llande. Arbetsdomstolen fann d\u00e4rmed att sk\u00e5despelaren hade r\u00e4tt till l\u00f6n f\u00f6r sitt arbete fram t.o.m. den 9 mars. L\u00f6neyrkandet bif\u00f6lls d\u00e4rmed.<\/p>\n Eftersom Arbetsdomstolen kommit fram till att sk\u00e5despelaren var arbetstagare konstaterade domstolen vidare att han hade r\u00e4tt till semesterers\u00e4ttning, med 12 procent, av den l\u00f6n som han tj\u00e4nat sammanlagt.<\/p>\n Som vinnande part tilld\u00f6mdes sk\u00e5despelaren \u00e4ven ers\u00e4ttning f\u00f6r sina r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader.<\/p>\n AD 2021 14<\/strong><\/p>\n Fr\u00e5ga i m\u00e5let var om arbetsgivaren avskedat arbetstagaren eller om arbetstagaren sj\u00e4lvmant fr\u00e5ntr\u00e4tt anst\u00e4llningen. Parterna var \u00f6verens om att arbetstagaren och bolagets VD hade ett m\u00f6te den 22 maj 2018 och att arbetstagaren efter den dagen inte utf\u00f6rt arbete i arbetsgivarens verksamhet.<\/p>\n Arbetstagaren angav i f\u00f6rh\u00f6r att hon i m\u00f6tet med VD:n den 22 maj blev tillsagd att inte \u00e5terv\u00e4nda till arbetet och att hon blev ombedd att l\u00e4mna in sin tj\u00e4nstetelefon, vilket hon gjorde. VD:n \u00e5 sin sida angav att arbetstagaren beg\u00e4rde och beviljades ledighet i avvaktan p\u00e5 att bolaget skulle f\u00e5 besked om det fanns arbetsuppgifter till henne och att hon inte \u00e5terl\u00e4mnade sin tj\u00e4nstetelefon. Arbetstagarens uppgifter fick st\u00f6d av ett vittne som uppgav att arbetstagaren ringt henne samma dag och beg\u00e4rde facklig r\u00e5dgivning eftersom hon blivit tillsagd att hon inte beh\u00f6vde komma till arbetet mer. Tv\u00e5 vittnen gav st\u00f6d till arbetsgivarens uppgifter. Sammantaget fann Arbetsdomstolen inte utrett att arbetstagaren vid m\u00f6tet den 22 maj blev tillsagd att inte \u00e5terv\u00e4nda till bolaget. Det befanns s\u00e5ledes inte styrkt att hon avskedades den dagen eller att bolagets f\u00f6retr\u00e4dare agerat p\u00e5 ett s\u00e4tt som gjort att hon haft fog att uppfatta att bolaget avslutade hennes anst\u00e4llning.<\/p>\n Arbetsdomstolen \u00f6vergick till att pr\u00f6va om arbetsgivaren \u00e4nd\u00e5 kunde anses ha avskedat arbetstagaren genom vad som framkom mellan parterna d\u00e4refter.<\/p>\n Mejlv\u00e4xling f\u00f6rekom mellan arbetstagaren och arbetsgivaren, d\u00e4r arbetstagaren den 23 maj bl a f\u00f6rklarade att hon uppfattat att hon inte l\u00e4ngre skulle komma till jobbet men att hon fanns tillg\u00e4nglig f\u00f6r arbete. Hon fick inget svar fr\u00e5n arbetsgivaren utan skickade ett mejl igen den 28 maj och fr\u00e5gade n\u00e4r hennes l\u00f6n skulle komma. Arbetsgivaren svarade samma dag med en beg\u00e4ran om ett m\u00f6te dagen efter. Arbetstagaren infann sig inte till m\u00f6tet och f\u00f6rklarade i mejl den 30 maj att hon inte hade l\u00e4st bolagets mejl, men att hon kunde komma till arbetet n\u00e4stkommande dag. Arbetstagaren efterfr\u00e5gade p\u00e5 nytt den l\u00f6n som bolaget inte hade betalat till henne och informerade om att hon hade varit i kontakt med \u201dfacket\u201d. Arbetsgivaren fr\u00e5gade i mejl samma dag om arbetstagarens fack skulle kommunicera med honom och bad henne \u00e5terl\u00e4mna en nyckel till lokalen. D\u00e4refter fr\u00e5gade arbetstagaren varf\u00f6r arbetsgivaren inte svarade p\u00e5 hennes fr\u00e5gor och varf\u00f6r l\u00f6n inte hade betalats. Den 30 maj skickade samorganisationen en f\u00f6rhandlingsframst\u00e4llan till bolaget med p\u00e5st\u00e5ende om att bolaget avskedat arbetstagaren den 22 maj. Enligt bolaget var det f\u00f6rst vid beg\u00e4ran om f\u00f6rhandling som bolaget ins\u00e5g att arbetstagaren ans\u00e5g att anst\u00e4llningen hade avslutats av bolaget, och det var anledningen till att bolaget beg\u00e4rt in nyckeln.<\/p>\n Arbetsdomstolen betvivlade inte arbetstagarens uppgifter om att n\u00e5got h\u00e4nt mellan henne och VD:n vid m\u00f6tet den 22 maj som r\u00f6rde anst\u00e4llningen, och att hon uppfattat situationen som s\u00e5 att hon blev skild fr\u00e5n anst\u00e4llningen i vart fall senast vid den mejlv\u00e4xling som f\u00f6rekom dagarna efter m\u00f6tet. Fr\u00e5gan var om arbetsgivaren haft grundad anledning att inse att arbetstagaren uppfattat sig som avskedad.<\/p>\n Genom mejlen fr\u00e5n arbetstagaren och f\u00f6rhandlingsframst\u00e4llan ang\u00e5ende avsked fr\u00e5n samorganisationen m\u00e5ste bolaget, enligt Arbetsdomstolen, \u00e5tminstone vid denna senare tidpunkt, haft grundad anledning att inse att arbetstagaren uppfattade sig som skild fr\u00e5n anst\u00e4llningen. Det hade d\u00e4rmed \u00e5legat bolaget att undanr\u00f6ja det missf\u00f6rst\u00e5nd som uppst\u00e5tt. Vid efterf\u00f6ljande f\u00f6rhandling f\u00f6rnekade bolaget att arbetstagaren alls varit anst\u00e4lld och ans\u00e5g d\u00e4rf\u00f6r att n\u00e5got avskedande inte skett. Bolaget klargjorde inte att anst\u00e4llningen bestod och h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet skulle d\u00e4rmed enligt Arbetsdomstolen j\u00e4mst\u00e4llas med ett avskedande.<\/p>\n Arbetsdomstolen d\u00f6mde \u00e4ven ut allm\u00e4nt skadest\u00e5nd f\u00f6r formaliafel, sk konsekvensskadest\u00e5nd f\u00f6r brott mot skriftlighetskravet och varselskyldigheten. I fall d\u00e4r arbetsgivaren i god tro agerat utifr\u00e5n sin uppfattning har domstolen enligt sin praxis inte d\u00f6mt ut allm\u00e4nt skadest\u00e5nd. I detta fall fann Arbetsdomstolen att arbetsgivaren i f\u00f6rhandlingen med samorganisationen, mot b\u00e4ttre vetande, hade f\u00f6rnekat att arbetstagaren \u00f6ver huvud taget varit anst\u00e4lld, varf\u00f6r arbetsgivaren inte kunde undg\u00e5 att betala skadest\u00e5nd f\u00f6r formaliafelen.<\/p>\n