H\u00e4r publicerar vi snabba, korta kommentarer av de viktigaste domarna under veckan i Arbetsdomstolen. Hela domarna hittar du p\u00e5 Arbetsdomstolen hemsida via l\u00e4nken under kommentarer.<\/p>\n
AD 2021 10<\/strong><\/p>\n M\u00e5let g\u00e4llde huruvida ett avskedande var lagligen grundat.<\/p>\n Arbetstagaren som avskedats var anst\u00e4lld hos Arbetsf\u00f6rmedlingen. Staten gjorde g\u00e4llande att arbetstagaren hade kommenterat en arbetss\u00f6kandes utseende p\u00e5 ett ol\u00e4mpligt s\u00e4tt, f\u00f6ljt med till hennes hem och d\u00e4r kommit med sexuella n\u00e4rmanden mot henne, b\u00e5de fysiskt och verbalt, och d\u00e4rvid utlovat vissa f\u00f6rm\u00e5ner fr\u00e5n Arbetsf\u00f6rmedlingens sida till henne i utbyte mot en sexuell relation. Staten gjorde vidare g\u00e4llande att arbetstagaren agerat utanf\u00f6r ramen f\u00f6r sin anst\u00e4llning \u2013 genom att sammanfattningsvis ha s\u00f6kt ordna en praktikplats \u00e5t arbetss\u00f6kanden och d\u00e4rvid k\u00f6rt henne i sin privata bil och d\u00e4rut\u00f6ver ha kommunicerat med henne genom sin privata mobiltelefon \u2013 samt varit olovligen fr\u00e5nvarande fr\u00e5n arbetet.<\/p>\n Arbetstagarsidan bestred att arbetstagaren gjort sexuella n\u00e4rmanden och utlovat f\u00f6rm\u00e5ner i utbyte mot en sexuell relation. Arbetstagarsidan tillstod att arbetstagaren anv\u00e4nt sin privata bil och mobiltelefon p\u00e5 det s\u00e4tt staten gjort g\u00e4llande, men bestred att arbetstagaren d\u00e4rigenom agerat utanf\u00f6r ramen f\u00f6r sin anst\u00e4llning. Arbetstagarsidan bestred \u00e4ven p\u00e5st\u00e5endet om olovlig fr\u00e5nvaro.<\/p>\n Arbetsdomstolen framh\u00f6ll inledningsvis att arbetsgivaren har bevisb\u00f6rdan f\u00f6r att arbetstagaren beg\u00e5tt en handling av s\u00e5dant slag att ett avskedande varit ber\u00e4ttigat.<\/p>\n Arbetsdomstolen bed\u00f6mde att de uppgifter som arbetss\u00f6kanden hade l\u00e4mnat framstod som tillf\u00f6rlitliga och skulle tillm\u00e4tas ett h\u00f6gt bevisv\u00e4rde. Vidare ans\u00e5g Arbetsdomstolen att hennes uppgifter fick ett s\u00e5dant st\u00f6d av den \u00f6vriga utredningen att det, enligt domstolen, fick anses styrkt att arbetstagaren hade agerat p\u00e5 det s\u00e4tt som staten gjorde g\u00e4llande.<\/p>\n Arbetsdomstolen ans\u00e5g att de uppgifter som arbetstagaren sj\u00e4lv hade l\u00e4mnat inte f\u00f6rtog n\u00e5got av styrkan i statens bevisning.<\/p>\n Arbetsdomstolen fann det s\u00e5lunda styrkt att arbetstagaren hade kommenterat arbetss\u00f6kandens utseende, att han hade sagt till henne att han kunde hj\u00e4lpa henne med olika f\u00f6rm\u00e5ner som k\u00f6rkortsundervisning, praktikplats och undervisning i svenska i utbyte mot en sexuell relation, och att han hade tagit p\u00e5 hennes kropp och \u00e4ven f\u00f6rs\u00f6kt kyssa henne. Enligt domstolen var det utrett att de sexuella n\u00e4rmandena varit o\u00f6nskade fr\u00e5n den arbetss\u00f6kandes sida.<\/p>\n Arbetsdomstolen \u00f6vergick sedan till bed\u00f6mningen av om det funnits laga sk\u00e4l f\u00f6r avskedande, och uttalade d\u00e4rvid f\u00f6ljande. Det som var utrett om de sexuella n\u00e4rmandena var allvarligt i sig. Genom att, i egenskap av anst\u00e4lld hos Arbetsf\u00f6rmedlingen, ha utlovat f\u00f6rm\u00e5ner fr\u00e5n Arbetsf\u00f6rmedlingen i utbyte mot en sexuell relation, hade arbetstagaren utnyttjat sin st\u00e4llning p\u00e5 ett h\u00f6gst klanderv\u00e4rt s\u00e4tt. Enligt Arbetsdomstolens bed\u00f6mning hade hans agerande dels skadat arbetsgivarens f\u00f6rtroende f\u00f6r honom, samt medf\u00f6rt risk f\u00f6r att skada allm\u00e4nhetens f\u00f6rtroende f\u00f6r Arbetsf\u00f6rmedlingen.<\/p>\n Enligt Arbetsdomstolens mening hade arbetstagaren redan d\u00e4rigenom grovt \u00e5sidosatt sina \u00e5ligganden mot staten p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att det funnits laga sk\u00e4l f\u00f6r avskedandet. Arbetsdomstolen fann det d\u00e4rf\u00f6r inte n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00e5 vidare med en pr\u00f6vning av det som lagts arbetstagaren till last i \u00f6vrigt.<\/p>\n Bed\u00f6mningen innebar att Arbetsdomstolen avslog arbetstagarsidans talan, och \u00e5lade arbetstagarsidan att ers\u00e4tta staten f\u00f6r dess r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader.<\/p>\n AD 2021 11<\/strong><\/p>\n M\u00e5let g\u00e4llde huruvida en talan om skadest\u00e5nd f\u00f6r brott mot anst\u00e4llningsskyddslagen var preskriberad. Fr\u00e5ga var dels om arbetsgivaren som tr\u00e4tt ur sin arbetsgivarorganisation \u00e4nd\u00e5 var bunden av ett kollektivavtal och dess f\u00f6rhandlingsordning, dels om arbetstagaren hade v\u00e4ckt talan i r\u00e4tt tid efter att tvistef\u00f6rhandling hade avslutats.<\/p>\n Arbetsdomstolen redogjorde f\u00f6r de r\u00e4ttsliga utg\u00e5ngspunkterna och konstaterade d\u00e4rvid att en uttr\u00e4dande medlem inte \u00e4r bunden av kollektivavtalet under l\u00e4ngre tid \u00e4n den avtalsslutande organisationen och att en uttr\u00e4dande medlem blir fri fr\u00e5n avtalet utan s\u00e4rskild upps\u00e4gning vid den tidpunkt avtalet upph\u00f6r att g\u00e4lla f\u00f6r organisationen. Detta g\u00e4ller oavsett om avtalet blivit uppsagt i f\u00f6rh\u00e5llandet mellan organisationerna eller om det utan f\u00f6reg\u00e5ende upps\u00e4gning ersatts av annat avtal. Av praxis framg\u00e5r vidare att en arbetsgivare som uttr\u00e4der ur en arbetsgivarorganisation forts\u00e4tter att vara bunden av kollektivavtalet \u00e4ven om avtalstiden f\u00f6rl\u00e4ngs. Om avtalstiden f\u00f6rl\u00e4ngs genom att de avtalsslutande organisationerna kommer \u00f6verens om det l\u00e4r det dock kr\u00e4vas att \u00f6verenskommelsen om f\u00f6rl\u00e4ngning tr\u00e4ffas under avtalets giltighetstid f\u00f6r att den uttr\u00e4dande arbetsgivaren ska vara fortsatt bunden. En uttr\u00e4dande arbetsgivare kan undvika att bli bunden under den f\u00f6rl\u00e4ngda avtalstiden genom att sj\u00e4lv s\u00e4ga upp avtalet. Om kollektivavtalet inte \u00e4r tidsbegr\u00e4nsat utan g\u00e4ller tillsvidare, kan den uttr\u00e4dde arbetsgivaren s\u00e4ga upp avtalet med avtalad eller sk\u00e4lig upps\u00e4gningstid.<\/p>\n En central fr\u00e5ga f\u00f6r en arbetsgivare som uttr\u00e4der ur sin arbetsgivarorganisation \u00e4r allts\u00e5 om det ursprungliga kollektivavtalet har upph\u00f6rt och ersatts av ett annat avtal, eller om dess giltighetstid f\u00f6rl\u00e4ngts.<\/p>\n Arbetsdomstolen konstaterade att parternas avtalsf\u00f6rhandlingar normalt avslutas med att parterna tr\u00e4ffar en \u00f6verenskommelse som dokumenteras i ett protokoll. Protokollet anger ofta att det tidigare kollektivavtalet prolongeras med de \u00e4ndringar och till\u00e4gg som anges i protokollet. I protokollet anges den nya avtalstiden samt de f\u00f6r\u00e4ndringar av l\u00f6ner och allm\u00e4nna anst\u00e4llningsvillkor m.m. som parterna enats om. Det \u00e4r vidare vanligt att parterna d\u00e4refter uppr\u00e4ttar ett avtalstryck som inneh\u00e5ller den konsoliderade avtalstext som parterna enats om. Efter en redog\u00f6relse av domstolens praxis konstaterade Arbetsdomstolen att det gamla kollektivavtalet normalt f\u00e5r anses ha upph\u00f6rt att g\u00e4lla och ersatts av ett nytt om parterna gemensamt uppr\u00e4ttat ett avtalstryck som anger den nya avtalstiden och inneh\u00e5ller den konsoliderade avtalstexten. Detsamma g\u00e4ller \u00e4ven om parterna inte uppr\u00e4ttar ett avtalstryck, om parterna i samband med att de enas om ny avtalstid \u00e4ven kommer \u00f6verens om s\u00e5dana \u00e4ndringar av l\u00f6ner och anst\u00e4llningsvillkor som \u00e4r brukliga vid omf\u00f6rhandlingar av f\u00f6rbundsavtal.<\/p>\n Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationen f\u00f6r det i m\u00e5let aktuella kollektivavtalsomr\u00e5det hade kommit \u00f6verens om ett kollektivavtal. Av protokollet framgick att parterna prolongerade mellanvarande avtal f\u00f6r perioden 1 april 2017 \u2013 31 mars 2020 med de \u00e4ndringar och till\u00e4gg som framgick av s\u00e4rskild bilaga. Ett avtalstryck med den konsoliderade avtalstexten hade d\u00e4refter uppr\u00e4ttats. Med h\u00e4nvisning till sin praxis konstaterade Arbetsdomstolen att \u00f6verenskommelsen innebar ett nytt avtal som ersatte det \u00e4ldre. Arbetsgivaren var inte l\u00e4ngre bunden av det tidigare kollektivavtalet eftersom dess tidigare arbetsgivarorganisation inte l\u00e4ngre var det.<\/p>\n I m\u00e5let framf\u00f6rdes en inv\u00e4ndning om att en uttr\u00e4dande arbetsgivare som inte s\u00e4ger upp avtalet \u00e4r bunden av \u201ddet gamla avtalet\u201d \u00e4ven om organisationerna har kommit \u00f6verens om vad som ska g\u00e4lla f\u00f6r n\u00e4sta avtalsperiod. Arbetsdomstolen fann att den uppfattningen inte var f\u00f6renlig med f\u00f6rarbeten och r\u00e4ttspraxis om att en medlem aldrig \u00e4r bunden l\u00e4ngre \u00e4n organisationen.<\/p>\n Arbetsdomstolen redogjorde f\u00f6r preskriptionsreglerna i 41 \u00a7 LAS som anger att den som vill kr\u00e4va skadest\u00e5nd f\u00f6r brott mot anst\u00e4llningsskyddslagen ska underr\u00e4tta motparten inom fyra m\u00e5nader fr\u00e5n den tidpunkt den skadeg\u00f6rande handlingen f\u00f6retogs. Om f\u00f6rhandling enligt MBL eller kollektivavtal p\u00e5kallats ska talan v\u00e4ckas inom fyra m\u00e5nader fr\u00e5n det att f\u00f6rhandlingen avslutades f\u00f6r att talan inte ska preskriberas. Saknas kollektivavtal mellan de f\u00f6rhandlande parterna \u00e4r tvistef\u00f6rhandling slutf\u00f6rd efter en f\u00f6rhandlingsomg\u00e5ng, ist\u00e4llet f\u00f6r uppdelningen med lokal och d\u00e4refter central f\u00f6rhandling, som annars \u00e4r brukligt vid kollektivavtalsbundenhet.<\/p>\n I fr\u00e5gan om preskription konstaterade Arbetsdomstolen att arbetstagarorganisationen hade p\u00e5kallat lokal f\u00f6rhandling i tid. Efter att lokal f\u00f6rhandling avslutats p\u00e5kallades \u201dcentral f\u00f6rhandling\u201d som h\u00f6lls utan att arbetsgivaren gjorde n\u00e5gon inv\u00e4ndning om preskription eller om att man inte var f\u00f6rhandlingsskyldig. Talan v\u00e4cktes sedermera mer \u00e4n fyra m\u00e5nader efter den lokala f\u00f6rhandlingen avslutats, men kortare tid \u00e4n fyra m\u00e5nader efter att den andra f\u00f6rhandlingen avslutats. Eftersom arbetsgivaren inte var bundet av kollektivavtalets f\u00f6rhandlingsordning var tvistef\u00f6rhandlingen avslutad efter den f\u00f6rsta f\u00f6rhandlingsomg\u00e5ngen. Trots detta medverkade arbetsgivaren vid en \u201dcentral f\u00f6rhandling\u201d. I sin praxis har Arbetsdomstolen funnit att arbetstagare i s\u00e5dan situation n\u00e4r preskriptionsfrister l\u00f6per under en f\u00f6rhandling, haft grundad anledning att anta att han, f\u00f6r att undg\u00e5 preskription, i vart fall inte skulle beh\u00f6va v\u00e4cka talan innan den \u201dcentrala\u201d f\u00f6rhandlingen \u00e4gt rum. Vidare har domstolen i sin praxis givit arbetstagaren sk\u00e4ligt r\u00e5drum med en m\u00e5nad att v\u00e4cka talan efter att den \u201dcentrala\u201d f\u00f6rhandlingen avslutats. Samma st\u00e4llningstagande gjordes \u00e4ven i detta m\u00e5l. Eftersom arbetstagaren inte hade v\u00e4ckt talan inom en m\u00e5nad efter att den andra f\u00f6rhandlingen avslutats var talan preskriberad. R\u00e4ttsl\u00e4get bed\u00f6mdes ha varit p\u00e5tagligt sv\u00e5rbed\u00f6mt och arbetstagaren ans\u00e5gs haft sk\u00e4lig anledning att f\u00e5 tvisten pr\u00f6vas, varf\u00f6r vardera parten fick b\u00e4ra sin r\u00e4tteg\u00e5ngskostnad.<\/p>\n