H\u00e4r publicerar vi snabba, korta kommentarer av de viktigaste domarna under veckan i Arbetsdomstolen. Hela domarna hittar du p\u00e5 Arbetsdomstolen hemsida via l\u00e4nken under kommentarer.<\/p>\n
AD 2021 1<\/strong><\/p>\n En f\u00f6re detta arbetstagare (\u201dArbetstagaren\u201d) bildade tillsammans med en aff\u00e4rskompanjon (\u201dKompanjonen\u201d) ett bolag (\u201dBolaget\u201d) som bedrev verksamhet som konkurrerade med Arbetstagarens tidigare arbetsgivare (\u201dArbetsgivaren\u201d). Arbetstagaren, Kompanjonen och Bolaget hade i den nya verksamheten bl.a. anv\u00e4nt ett kalkylprogram som var Arbetsgivarens f\u00f6retagshemlighet och upphovsr\u00e4ttsligt skyddade verk som denne innehade. Allm\u00e4nna uttalanden om skadest\u00e5nd enligt upphovsr\u00e4ttslagen och 2018 \u00e5rs f\u00f6retagshemlighetslag. \u00c4ven fr\u00e5ga om ett vitesf\u00f6rbud enligt de b\u00e5da lagarna kan omfatta en annan typ av angrepp eller intr\u00e5ng \u00e4n det som angriparen gjort sig skyldig till.<\/p>\n Arbetsgivaren v\u00e4ckte talan vid tingsr\u00e4tten och yrkade att Bolaget och Arbetstagaren skulle f\u00f6rpliktas att betala 3\u00a0000\u00a0000 kronor till Arbetsgivaren f\u00f6r brott mot f\u00f6retagshemlighetslagen och upphovsr\u00e4ttslagen, varav 2\u00a0000\u00a0000 kronor avs\u00e5g ekonomiskt skadest\u00e5nd och 1\u00a0000\u00a0000 kronor avs\u00e5g allm\u00e4nt skadest\u00e5nd. Arbetsgivaren yrkade vidare att Bolaget, Arbetstagaren och Kompanjonen vid vite skulle f\u00f6rbjudas att utnyttja och r\u00f6ja Arbetsgivarens f\u00f6retagshemligheter i form av kalkylprogrammet. Vidare yrkades att Bolaget och Arbetstagaren med st\u00f6d av upphovsr\u00e4ttslagen vid vite skulle f\u00f6rbjudas att framst\u00e4lla exemplar av kalkylprogrammet samt vissa s.k. KMA-dokument och en personalhandbok, samt att g\u00f6ra dem tillg\u00e4ngliga f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/p>\n Tingsr\u00e4tten \u00e5lade Bolaget att betala 400\u00a0000 kr i allm\u00e4nt skadest\u00e5nd till Arbetsgivaren f\u00f6r att ha angripit Arbetsgivarens f\u00f6retagshemligheteter och gjort intr\u00e5ng i dess upphovsr\u00e4tt. Tingsr\u00e4tten fann vidare att det f\u00f6rel\u00e5g f\u00f6ruts\u00e4ttningar att meddela vitesf\u00f6rbud enligt f\u00f6retagshemlighetslagen och upphovsr\u00e4ttslagen mot Bolaget, Arbetstagaren och Kompanjonen, dock bara p\u00e5 s\u00e5 vis att vitesf\u00f6rbudet tog sikte p\u00e5 de specifika intr\u00e5ng som Bolaget, Arbetstagaren och Kompanjonen hade gjort. Vitesbeloppen sattes l\u00e4gre \u00e4n vad som yrkats.<\/p>\n Arbetsgivaren \u00f6verklagade domen till Arbetsdomstolen. Fr\u00e5gorna som Arbetsdomstolen skulle pr\u00f6va var dels<\/u> om Arbetstagaren var skyldig att betala skadest\u00e5nd enligt f\u00f6retagshemlighetslagen respektive upphovsr\u00e4ttslagen och i s\u00e5 fall med vilket belopp, dels<\/u> om Bolaget skulle \u00e5l\u00e4ggas att betala ett h\u00f6gre skadest\u00e5ndsbelopp \u00e4n vad tingsr\u00e4tten best\u00e4mt, dels<\/u> om Bolaget och Kompanjonen vid vite skulle f\u00f6rbjudas \u00e4ven att r\u00f6ja Arbetsgivarens f\u00f6retagshemligheter, samt<\/u> om Arbetstagaren och Bolaget vid vite skulle f\u00f6rbjudas att g\u00f6ra Arbetsgivarens upphovsr\u00e4ttsligt skyddade verk tillg\u00e4ngliga f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/p>\n Arbetsdomstolen skulle \u00e4ven pr\u00f6va fr\u00e5gor om r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader vid tingsr\u00e4tten och i Arbetsdomstolen.<\/p>\n I Arbetsdomstolen var det ostridigt att Arbetstagaren upps\u00e5tligen gjort intr\u00e5ng i Arbetsgivarens upphovsr\u00e4tt genom att framst\u00e4lla kopior av kalkylprogrammet, KMA-dokumenten och personalhandboken. Arbetsdomstolen konstaterade att han s\u00e5ledes, enligt 54 \u00a7 upphovsr\u00e4ttslagen, var skyldig att ers\u00e4tta Arbetsgivaren f\u00f6r den skada som intr\u00e5nget eller \u00f6vertr\u00e4delsen medf\u00f6rt. Arbetsdomstolen delade tingsr\u00e4ttens bed\u00f6mning betr\u00e4ffande att Arbetstagaren inte gjort n\u00e5got verk tillg\u00e4ngligt f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/p>\n I Arbetsdomstolen var vidare ostridigt att kalkylprogrammet var Arbetsgivarens f\u00f6retagshemlighet, att Arbetstagaren fick del av programmet i sin anst\u00e4llning samt att han f\u00f6rst\u00e5tt att han t ex inte fick sprida programmet till andra. Arbetsdomstolen fann att Arbetstagaren anv\u00e4nt kalkylprogrammet i Bolagets verksamhet och gjort det tillg\u00e4ngligt f\u00f6r Kompanjonen. Arbetsdomstolen fann att Arbetstagaren d\u00e4rigenom utnyttjat och r\u00f6jt Arbetsgivarens f\u00f6retagshemlighet, samt att angreppet p\u00e5 f\u00f6retagshemligheten skett efter att Arbetstagarens anst\u00e4llning hos Arbetsgivaren upph\u00f6rt. Arbetsdomstolen fann, till skillnad mot tingsr\u00e4tten, att det f\u00f6rel\u00e5g synnerliga sk\u00e4l f\u00f6r att Arbetstagaren, enligt 7 \u00a7 andra stycket f\u00f6retagshemlighetslagen, skulle ers\u00e4tta Arbetsgivaren f\u00f6r den skada som uppkommit genom att han r\u00f6jt och utnyttjat kalkylprogrammet.<\/p>\n Arbetsdomstolen framh\u00f6ll att Arbetstagarens agerande skett i hans anst\u00e4llning hos Bolaget, och utifr\u00e5n omst\u00e4ndigheterna fann Arbetsdomstolen att det f\u00f6rel\u00e5g synnerliga sk\u00e4l att \u00e5l\u00e4gga honom personligt skadest\u00e5ndsansvar trots att angreppet genomf\u00f6rts i arbete f\u00f6r Bolagets r\u00e4kning (jfr skadest\u00e5ndslagen 4 kap 1 \u00a7 och 6 kap 2 \u00a7). Arbetsdomstolen kom s\u00e5lunda fram till att Arbetstagaren var skyldig att ers\u00e4tta Arbetsgivaren f\u00f6r den skada som uppkommit genom f\u00f6rfarandet, dels enligt 7 \u00a7 f\u00f6retagshemlighetslagen samt enligt 54 \u00a7 upphovsr\u00e4ttslagen.<\/p>\n Vidare fann Arbetsdomstolen att Bolaget var skyldigt att ers\u00e4tta Arbetsgivaren f\u00f6r den skada som uppkommit genom f\u00f6rfarandet, dels enligt 9 \u00a7 f\u00f6retagshemlighetslagen samt enligt 54 \u00a7 i upphovsr\u00e4ttslagen. Arbetsdomstolen framh\u00f6ll d\u00e4rvid att det var ostridigt att Bolaget, i strid med 9 \u00a7 f\u00f6retagshemlighetslagen, angripit Arbetsgivarens f\u00f6retagshemligheter och att Bolaget \u00e4ven gjort intr\u00e5ng i Arbetsgivarens upphovsr\u00e4tt.<\/p>\n D\u00e4refter \u00f6vergick Arbetsdomstolen till att pr\u00f6va skadest\u00e5ndets storlek. Inledningsvis gjorde Arbetsdomstolen utf\u00f6rliga uttalanden och redog\u00f6relser om skadest\u00e5ndsbest\u00e4mningen och r\u00e4ttsliga utg\u00e5ngspunkter.<\/p>\n I sin bed\u00f6mning fann Arbetsdomstolen sammanfattningsvis att det inte var visat att Arbetsgivaren drabbats av n\u00e5gon f\u00f6rlust \u2013 utebliven vinst \u2013 till f\u00f6ljd av att Arbetstagaren och Bolaget angripit Arbetsgivarens f\u00f6retagshemligheter och gjort intr\u00e5ng i dess upphovsr\u00e4tt. D\u00e4remot ans\u00e5g Arbetsdomstolen att det var visat att Bolaget haft en betydande nytta av att utnyttja Arbetsgivarens kalkylprogram samt att Bolaget fick anses ha gjort en obeh\u00f6rig vinst motsvarande vad det skulle ha kostat Bolaget att utveckla ett likv\u00e4rdigt program. Enligt Arbetsdomstolen var det vidare visat att Bolaget sparat tid genom att anv\u00e4nda Arbetsgivarens KMA-dokument och att Bolaget \u00e4ven i det avseendet gjort en viss obeh\u00f6rig vinst. Mot bakgrund d\u00e4rav, och med beaktande av Arbetsgivarens intresse av att dess f\u00f6retagshemligheter inte angrips och att det inte beg\u00e5s intr\u00e5ng i dess upphovsr\u00e4tt, best\u00e4mde Arbetsdomstolen det skadest\u00e5nd som Bolaget skulle betala Arbetsgivaren till 800\u00a0000 kronor.<\/p>\n Arbetsdomstolen konstaterade att Arbetstagaren inte gjort n\u00e5gon obeh\u00f6rig vinst genom angreppet respektive intr\u00e5nget, annat \u00e4n indirekt som del\u00e4gare i Bolaget. Med beaktande d\u00e4rav best\u00e4mde Arbetsdomstolen den del av skadest\u00e5ndet som han skulle betala Arbetsgivaren till 100\u00a0000 kronor.<\/p>\n Skadest\u00e5ndet som Bolaget och Arbetstagaren \u00e5lades att betala Arbetsgivaren avs\u00e5g samma skada. Arbetsdomstolen angav d\u00e4rvid att de skulle svara solidariskt f\u00f6r skadest\u00e5ndet p\u00e5 s\u00e4tt som framgick av domslutet. Detta innebar att Arbetstagaren \u00e5lades att betala 100\u00a0000 kronor, med avr\u00e4kning f\u00f6r vad Bolaget betalat ut\u00f6ver 700\u00a0000 kronor. Bolaget \u00e5lades \u00e5 sin sida att betala 800\u00a0000 kronor, med avr\u00e4kning f\u00f6r vad Arbetstagaren betalat.<\/p>\n Arbetsdomstolen \u00f6vergick d\u00e4refter till att pr\u00f6va fr\u00e5gorna om vite, varvid f\u00f6ljande bed\u00f6mningar gjordes.<\/p>\n F\u00f6r att f\u00f6rhindra fortsatt angrepp p\u00e5 Arbetsgivarens f\u00f6retagshemligheter fanns det, enligt Arbetsdomstolens mening, sk\u00e4l att f\u00f6rbjuda Bolaget och Kompanjonen \u00e4ven att r\u00f6ja kalkylprogrammet. Arbetsdomstolens slutsats innebar en \u00e4ndring av tingsr\u00e4ttens dom.<\/p>\n Enligt Arbetsdomstolens mening fanns det inte sk\u00e4l att f\u00f6rbjuda Arbetstagaren och Bolaget att g\u00f6ra kalkylprogrammet, KMA-dokumenten och personalhandboken tillg\u00e4ngliga f\u00f6r allm\u00e4nheten. Enligt Arbetsdomstolen gav utredningen inte st\u00f6d f\u00f6r att Arbetstagaren eller Bolaget gjort n\u00e5got av de aktuella dokumenten tillg\u00e4ngliga f\u00f6r allm\u00e4nheten, och s\u00e5vitt framkommit ans\u00e5gs ej heller f\u00f6religga risk att de skulle g\u00f6ra det. Arbetsdomstolen fann inte sk\u00e4l att \u00e4ndra tingsr\u00e4ttens domslut, utan fastst\u00e4llde tingsr\u00e4ttens domslut i denna del.<\/p>\n Slutligen pr\u00f6vade Arbetsdomstolen fr\u00e5gor om r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader vid tingsr\u00e4tten och i Arbetsdomstolen.<\/p>\n I tvisten mellan Arbetsgivaren och Bolaget ans\u00e5g Arbetsdomstolen att Arbetsgivaren, vid en samlad bed\u00f6mning, fick anses ha vunnit tre fj\u00e4rdedelar av m\u00e5let vid tingsr\u00e4tten. Bolaget \u00e5lades att betala h\u00e4lften av Arbetsgivarens r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader i tingsr\u00e4tten, i den m\u00e5n de var sk\u00e4liga (263\u00a0466 kronor). Avseende tvisten i Arbetsdomstolen fann domstolen att Arbetsgivaren skulle betala Bolagets r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader med tv\u00e5 tredjedelar, i den m\u00e5n de varit sk\u00e4liga (125\u00a0860 kronor).<\/p>\n I tvisten mellan Arbetsgivaren och Arbetstagaren ans\u00e5g Arbetsdomstolen att r\u00e4tteg\u00e5ngskostnaderna vid tingsr\u00e4tten skulle kvittas, d\u00e5 parterna fick anses ha vunnit och f\u00f6rlorat i lika m\u00e5n d\u00e4r. Avseende tvisten i Arbetsdomstolen fann domstolen att Arbetstagaren skulle tillerk\u00e4nnas ers\u00e4ttning med tre fj\u00e4rdedelar av sina r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader i Arbetsdomstolen (7\u00a0866 kronor).<\/p>\n Avseende tvisten mellan Arbetsgivaren och Kompanjonen fastst\u00e4llde Arbetsdomstolen tingsr\u00e4ttens dom betr\u00e4ffande r\u00e4tteg\u00e5ngskostnaderna i tingsr\u00e4tten, vilket innebar att Kompanjonen \u00e5lades att ers\u00e4tta Arbetsgivarens kostnader med 100\u00a0000 kronor. Avseende tvisten dem emellan i Arbetsdomstolen ans\u00e5g domstolen att r\u00e4tteg\u00e5ngskostnaderna skulle kvittas, d\u00e5 parterna fick anses ha vunnit och f\u00f6rlorat i lika m\u00e5n d\u00e4r.<\/p>\n