{"id":87992,"date":"2026-05-22T13:42:18","date_gmt":"2026-05-22T11:42:18","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?page_id=87992"},"modified":"2026-06-05T17:49:06","modified_gmt":"2026-06-05T15:49:06","slug":"modellbeskrivning-statsfinansiella-effekten-av-arbetsloshet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.almega.se\/arbetsloshetenskostnad\/modellbeskrivning-statsfinansiella-effekten-av-arbetsloshet\/","title":{"rendered":"Modellbeskrivning"},"content":{"rendered":"
\n\n \n
\n
\n

Modellbeskrivning Statsfinansiella effekten av arbetsl\u00f6shet<\/i><\/h1>\n <\/div>\n
\n \n\n\n<\/svg>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n
\n

H\u00e4r f\u00f6ljer en beskrivning av ber\u00e4kningsmodellen bakom Almegas r\u00e4knesnurra<\/a> f\u00f6r arbetsl\u00f6shetens kostnad.<\/p>\n<\/div>\n\n

Modellens kostnadssida<\/a><\/h2>\n<\/div>\n\n
\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att fullt ut f\u00e5nga alla kostnadskomponenter i en enskild ber\u00e4kningsmodell. I denna studie har d\u00e4rf\u00f6r fokus lagts p\u00e5 att belysa de direkta offentliga kostnaderna, och s\u00e4rskilt de kostnader som \u00e4r tydligt och entydigt kopplade till arbetsl\u00f6shet. <\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Av de olika ers\u00e4ttningsformer som kan relateras till arbetsl\u00f6shet utg\u00f6r arbetsl\u00f6shetsers\u00e4ttningen, aktivitetsst\u00f6det\/utvecklingsers\u00e4ttningen och det ekonomiska bist\u00e5ndet de i s\u00e4rklass st\u00f6rsta utgiftsposterna. De \u00e5rliga utbetalningarna uppg\u00e5r till omkring 25, 18, respektive 5 miljarder kronor, vilket \u00e4r avsev\u00e4rt mer \u00e4n exempelvis etableringsers\u00e4ttningen, som uppg\u00e5r till cirka 900 miljoner kronor.<\/ins><\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Ber\u00e4kningsmodellen utg\u00e5r fr\u00e5n de totala utbetalningarna av arbetsl\u00f6shetsers\u00e4ttning, aktivitetsst\u00f6d, utvecklingsers\u00e4ttning samt ekonomiskt bist\u00e5nd, dividerat med det totala antalet arbetsl\u00f6sa enligt Arbetsf\u00f6rmedlingens definition. Eftersom arbetsl\u00f6shetsers\u00e4ttning, aktivitetsst\u00f6d och utvecklingsers\u00e4ttning utg\u00f6r skattepliktig inkomst reduceras dessa belopp med kommunal inkomstskatt f\u00f6r att ber\u00e4kna de faktiska nettoutbetalningarna. Skatteint\u00e4kterna betraktas s\u00e5ledes inte som en offentlig kostnad, d\u00e5 de \u00e5terf\u00f6rs till den offentliga sektorn.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

De totala bruttoutbetalningarna fr\u00e5n den offentliga sektorn till inskrivna arbetsl\u00f6sa uppg\u00e5r till cirka 48 miljarder kronor per \u00e5r. Efter avdrag f\u00f6r kommunal inkomstskatt p\u00e5 de skattepliktiga ers\u00e4ttningarna uppg\u00e5r de samlade nettoers\u00e4ttningarna till cirka 29 miljarder kronor.<\/strong> <\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Ekonomiskt bist\u00e5nd \u00e4r d\u00e4remot inte skattepliktigt, varf\u00f6r de utbetalda cirka 5 miljarderna motsvarar den faktiska offentliga kostnaden. Sammantaget uppg\u00e5r d\u00e4rmed den totala nettokostnaden f\u00f6r ers\u00e4ttningar till arbetsl\u00f6sa till cirka 34 miljarder kronor. <\/strong>Detta belopp divideras i n\u00e4sta steg med det totala antalet arbetsl\u00f6sa enligt Arbetsf\u00f6rmedlingens definition, vilket uppg\u00e5r till cirka 366 000 personer. <\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Resultatet, cirka 93 000 kronor per person och \u00e5r, representerar den genomsnittliga nettoers\u00e4ttningen per arbetsl\u00f6s<\/strong> och utg\u00f6r modellens kostnadssida.<\/p>\n<\/div>\n\n

Modellens int\u00e4ktssida<\/a><\/h2>\n<\/div>\n\n
\n

Att g\u00e5 fr\u00e5n arbetsl\u00f6shet till arbete inneb\u00e4r inte enbart minskad ers\u00e4ttning till den arbetsl\u00f6se utan \u00e4ven att skatteint\u00e4kterna \u00f6kar.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

F\u00f6r att ber\u00e4kna de offentliga int\u00e4kterna vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete antas att individen erh\u00e5ller en arbetsinkomst motsvarande 75 procent av medianl\u00f6nen. Antagandet syftar till att p\u00e5 ett f\u00f6rsiktigt s\u00e4tt spegla de l\u00f6neniv\u00e5er som ofta g\u00e4ller vid intr\u00e4de p\u00e5 arbetsmarknaden, exempelvis genom instegsjobb, deltidsarbete eller anst\u00e4llningar med l\u00e4gre kvalifikationskrav. <\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Tidigare forskning om s\u00e5 kallade l\u00f6ne\u00e4rr (wage scar) pekar p\u00e5 att \u00e4ven relativt korta perioder av arbetsl\u00f6shet kan leda till varaktigt l\u00e4gre l\u00f6ner, i storleksordningen 5\u201340 procent (Gregg & Tominey, 2004; Andersson & Br\u00e4nnstr\u00f6m, 2018). Mot denna bakgrund \u00e4r antagandet om en arbetsinkomst motsvarande 75 procent av medianl\u00f6nen f\u00f6renligt med forskningsl\u00e4get och utg\u00f6r ett f\u00f6rsiktigt, men realistiskt, antagande vid ber\u00e4kningar av offentliga int\u00e4kter vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete fr\u00e5n arbetsl\u00f6shet.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Int\u00e4ktssidan ber\u00e4knas i flera steg. F\u00f6r det f\u00f6rsta uppskattas de \u00f6kade skatteint\u00e4kterna i form av kommunal inkomstskatt och arbetsgivaravgifter som uppst\u00e5r n\u00e4r en individ \u00f6verg\u00e5r fr\u00e5n arbetsl\u00f6shet till syssels\u00e4ttning. Dessa ber\u00e4kningar baseras p\u00e5 75 procent av medianl\u00f6nen, vilket ger en \u00e5rlig offentlig int\u00e4kt om cirka 213 000 kronor per person.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

I n\u00e4sta steg ber\u00e4knas individens \u00f6kade disponibla inkomst genom att skillnaden mellan nettol\u00f6nen (baserad p\u00e5 medianl\u00f6nen) och den tidigare ber\u00e4knade genomsnittliga nettoers\u00e4ttningen ber\u00e4knas. F\u00f6r att uppskatta \u00f6kade momsint\u00e4kter multipliceras denna inkomst\u00f6kning med hush\u00e5llens genomsnittliga konsumtionsandel (justerad med hj\u00e4lp av SCB:s sparkvot) samt med den genomsnittliga momssatsen enligt EUROMOD. Denna ber\u00e4kning resulterar i en uppskattad \u00f6kning av momsint\u00e4kterna om cirka 17 000 kronor per person och \u00e5r. <\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Den totala int\u00e4ktssidan erh\u00e5lls sedan genom att summera de \u00f6kade int\u00e4kterna fr\u00e5n kommunal inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och merv\u00e4rdesskatt, vilket uppg\u00e5r till cirka 230 000 kronor per person och \u00e5r.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Tabell 3-Int\u00e4kter som uppst\u00e5r vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete<\/strong><\/strong><\/p>\n<\/div>\n\n\n

Variabel<\/strong><\/td>V\u00e4rde<\/strong><\/td><\/tr>
75% av medianl\u00f6n (kr)<\/td>333 900<\/td><\/tr>
Genomsnittlig kommunalskatt<\/td>32,38%<\/td><\/tr>
Arbetsgivaravgift<\/td>31,42%<\/td><\/tr>
Extra skatteint\u00e4kter fr\u00e5n kommunalskatt och arbetsgivaravgift vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete (kr)<\/td>213 028<\/td><\/tr>
Extra disponibel inkomst vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete (kr) (75% av medianl\u00f6n netto – totalt utbetalad st\u00f6d netto)<\/td>132 731<\/td><\/tr>
Extra momsint\u00e4kter vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete (kr) (Extra disponibel inkomst * (1-sparkvot) * genomsnittlig moms)<\/td>16 983<\/td><\/tr>
Genomsnittlig extra skatteint\u00e4ktarbetsgivaravgift per \u00e5r vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete (kr)<\/td>230 011<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n

Sammantagen bed\u00f6mning: nettoeffekten vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete<\/a><\/h2>\n<\/div>\n\n
\n

Den samlade samh\u00e4llsekonomiska \u00e5rsvinsten av att en arbetsl\u00f6s individ \u00f6verg\u00e5r till syssels\u00e4ttning ber\u00e4knas genom att summera kostnadssidan och int\u00e4ktssidan. Det vill s\u00e4ga summan av den reducerade kostnaden (93 000 kronor) och de \u00f6kade int\u00e4kterna (230 000 kronor), vilket totalt uppg\u00e5r till cirka 323 000 kronor per person och \u00e5r.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Avslutningsvis b\u00f6r det noteras att v\u00e5r bed\u00f6mning av ers\u00e4ttningen till arbetsl\u00f6sa inte fullt ut f\u00e5ngar alla aspekter av arbetsl\u00f6shetens kort- och l\u00e5ngsiktiga kostnader, men ger en robust och approximativ uppskattning av de st\u00f6rsta och mest direkt m\u00e4tbara offentligfinansiella kostnadskomponenterna.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Tabell 4 – R\u00e4kneexempel<\/strong><\/p>\n<\/div>\n\n\n

Variabel<\/strong><\/td>Riket 2025<\/strong><\/td><\/tr>
Kostnadssidan<\/strong><\/td> <\/td><\/tr>
Utbetald arbetsl\u00f6shetsers\u00e4ttning (mkr)<\/td>24 714<\/td><\/tr>
Utbetalt aktivitetsst\u00f6d och utvecklingsers\u00e4ttning (mkr)<\/td>18 331<\/td><\/tr>
Utbetalt ekonomiskt bist\u00e5nd (mkr)<\/td>5 031<\/td><\/tr>
Summa beskattningsbart st\u00f6d (mkr) (arbetsl\u00f6sers\u00e4ttning + aktivitetsst\u00f6d och utvecklingsers\u00e4ttning)<\/td>43 045<\/td><\/tr>
Genomsnittlig kommunalskatt<\/td>32,38%<\/td><\/tr>
Summa beskattningsbart st\u00f6d, netto (mkr) (arbetsl\u00f6shetsers\u00e4ttning + aktivitetsst\u00f6d och utvecklingsers\u00e4ttning)<\/td>29 107<\/td><\/tr>
Totalt utbetalat st\u00f6d till arbetsl\u00f6sa, netto (mkr)<\/td>34 138<\/td><\/tr>
Antal arbetsl\u00f6sa enligt AF<\/td>366 871<\/td><\/tr>
Totalt utbetalat st\u00f6d per arbetsl\u00f6s och \u00e5r, netto (tkr)<\/strong><\/td>93 <\/strong><\/td><\/tr>
Int\u00e4ktssidan<\/strong><\/td> <\/td><\/tr>
75% av medianl\u00f6n (tkr)<\/td>334<\/td><\/tr>
Genomsnittlig kommunalskatt<\/td>32,38%<\/td><\/tr>
Arbetsgivaravgift<\/td>31,42%<\/td><\/tr>
Extra skatteint\u00e4kter fr\u00e5n kommunalskatt och arbetsgivaravgift vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete (tkr)<\/td>213<\/td><\/tr>
Extra disponibel inkomst vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete (tkr) (75% av medianl\u00f6n netto – totalt utbetalad st\u00f6d netto)<\/td>133<\/td><\/tr>
Sparkvot<\/td>15,60%<\/td><\/tr>
Genomsnittlig moms<\/td>15,16%<\/td><\/tr>
Extra momsint\u00e4kter vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete (tkr) (Extra disponibel inkomst * (1-sparkvot) * genomsnittlig moms)<\/td>17<\/td><\/tr>
Genomsnittlig extra skatteint\u00e4ktarbetsgivaravgift per \u00e5r vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete (tkr)<\/strong><\/td>230<\/strong><\/td><\/tr>
\u00c5rskostnad per arbetsl\u00f6s + skatteint\u00e4kt per \u00e5r vid \u00e5terg\u00e5ng till arbete (tkr)<\/strong><\/td>323<\/strong><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n
\n

De kvantifierade vinster som redovisas i tabellen ska tolkas som den direkta finansiella effekten av att en individ g\u00e5r fr\u00e5n arbetsl\u00f6shet till arbete, givet de gjorda antagandena och avgr\u00e4nsningarna. Ber\u00e4kningarna f\u00e5ngar s\u00e5ledes de kortsiktiga och direkt observerbara effekterna f\u00f6r de offentliga finanserna, medan bredare och mer l\u00e5ngsiktiga samh\u00e4llsekonomiska vinster s\u00e5som produktions\u00f6kning, f\u00f6rb\u00e4ttrad h\u00e4lsa och st\u00e4rkt arbetsmarknadsanknytning, inte kvantifieras inom ramen f\u00f6r modellen. <\/p>\n<\/div>\n\n

\n

De redovisade resultaten b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r tolkas som en f\u00f6rsiktig uppskattning, d\u00e4r den totala samh\u00e4llsekonomiska vinsten av \u00e5terg\u00e5ng till arbete sannolikt \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n de belopp som h\u00e4r ber\u00e4knas.<\/p>\n<\/div>\n\n