{"id":78108,"date":"2025-03-12T09:52:30","date_gmt":"2025-03-12T08:52:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.almega.se\/?page_id=78108"},"modified":"2025-05-06T13:30:38","modified_gmt":"2025-05-06T11:30:38","slug":"hallbarhet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.almega.se\/hallbarhet\/","title":{"rendered":"H\u00e5llbarhet"},"content":{"rendered":"
\n\n \"Utsikt\n \n
\n
\n

H\u00e5llbarhet \u2013 social, ekonomisk och ekologisk<\/i><\/h1>\n <\/div>\n
\n \n\n\n<\/svg>\n\n <\/div>\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n
\n

L\u00e4s om Almegas bidrag till social, ekonomisk och ekologisk h\u00e5llbarhet.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

H\u00e5llbar utveckling brukar definieras som en utveckling som tillfredsst\u00e4ller dagens behov utan att \u00e4ventyra kommande generationers m\u00f6jligheter att tillfredsst\u00e4lla sina behov. H\u00e5llbarhet m\u00e4ts oftast efter tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social. Almega och v\u00e5ra medlemsf\u00f6retag bidrar i alla tre dimensioner.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Social h\u00e5llbarhet<\/h3>\n<\/div>\n\n
\n

N\u00e4r det g\u00e4ller social h\u00e5llbarhet \u00e4r Almegas fr\u00e4msta bidrag v\u00e5r roll i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Med fr\u00e4mst kollektivavtalen i centrum kombinerar Sverige goda l\u00f6ne- och arbetsvillkor med konkurrenskraftiga villkor f\u00f6r n\u00e4ringslivet att verka i.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

H\u00e5llbarhetsfr\u00e5gan \u00e4r en naturlig del av Almegas arbete d\u00e4r vi genom kollektivavtalsutveckling st\u00e4rker f\u00f6retagens konkurrenskraft och attraktionskraft som arbetsgivare vilket bidrar till ett ekonomiskt och socialt h\u00e5llbart arbetsliv.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

I ett land som Sverige med integrationsutmaningar st\u00e5r tj\u00e4nstef\u00f6retagen f\u00f6r en annan viktig aspekt av den sociala h\u00e5llbarheten, n\u00e4mligen intr\u00e4det p\u00e5 arbetsmarknaden. P\u00e5 det s\u00e4ttet \u00e4r Almegas medlemsf\u00f6retag landets viktigaste integrationsmotor.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Ekonomisk h\u00e5llbarhet<\/h3>\n<\/div>\n\n
\n

Den ekonomiska h\u00e5llbarheten handlar om en stigande levnadsstandard f\u00f6r de breda befolkningslagren. En s\u00e5dan kan bara uppst\u00e5 och uppr\u00e4tth\u00e5llas genom uth\u00e5llig ekonomisk tillv\u00e4xt. Fri f\u00f6retagsamhet och en v\u00e4l fungerande marknadsekonomi \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en s\u00e5dan utveckling. Betydelsen av dessa f\u00f6reteelser kan illustreras med det faktum att Sveriges genomsnittliga levnadsstandard i dag \u00e4r 20 g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6r 150 \u00e5r sedan. N\u00e4r Sverige f\u00f6rsvagar marknadsekonomin, som p\u00e5 1970- och 1980-talen, slutar ocks\u00e5 levnadsstandarden att stiga. Exempelvis var reall\u00f6nerna \u00e5r 1995 p\u00e5 samma niv\u00e5 som 1975.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

Den privata tj\u00e4nstesektorn \u00e4r i dag den dominerande ekonomiska kraften i Sverige. Tj\u00e4nstef\u00f6retagen st\u00e5r f\u00f6r en \u00f6verv\u00e4gande del av s\u00e5v\u00e4l BNP som syssels\u00e4ttning. \u00c5r 2023 uppgick produktionen i den privata tj\u00e4nstesektorn till 52 procent av BNP och \u00e5r 2023 sysselsatte den privata tj\u00e4nstesektorn 48 procent av alla anst\u00e4llda och egna f\u00f6retagare i Sverige. Den privata tj\u00e4nstesektorn st\u00e5r \u00e4ven f\u00f6r huvuddelen av den ekonomiska tillv\u00e4xten. Sektorn har bidragit med \u00f6ver 70 procent av den svenska BNP-tillv\u00e4xten sedan \u00e5r 2010.[1]<\/a><\/p>\n<\/div>\n\n\n

\"Den<\/figure>\n\n\n
\n

Ekologisk h\u00e5llbarhet<\/h3>\n<\/div>\n\n
\n

L\u00e4nge har det p\u00e5st\u00e5tts att den ekonomiska h\u00e5llbarheten n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r i konflikt med den ekologiska. Det s\u00e4gs att o\u00e4ndlig tillv\u00e4xt \u00e4r om\u00f6jlig i en \u00e4ndlig v\u00e4rld. Samtidigt har forskare visat att i l\u00e4nder som USA och Sverige har det stigande v\u00e4lst\u00e5ndet fr\u00e5nkopplats fr\u00e5n \u00f6kad resursf\u00f6rbrukning och \u00f6kade utsl\u00e4pp. I Sverige har exempelvis BNP per capita stigit med runt 50 procent sedan mitten av 1990-talet, samtidigt som CO2-utsl\u00e4ppen sjunkit med n\u00e4stan lika mycket. Det g\u00e4ller \u00e4ven om man tar h\u00e4nsyn till den inhemska konsumtionen av produkter fr\u00e5n andra l\u00e4nder.<\/p>\n<\/div>\n\n\n

\"Tillv\u00e4xt<\/figure>\n\n\n
\n

En av de fr\u00e4msta f\u00f6rklaringarna till att detta blivit m\u00f6jligt \u00e4r tj\u00e4nstefieringen av ekonomin. Produktion av tj\u00e4nster tenderar n\u00e4mligen att vara renare och mindre energiintensiv \u00e4n produktion av varor. Och som vi redogjorde f\u00f6r ovan har tj\u00e4nsternas andel av s\u00e5v\u00e4l BNP som syssels\u00e4ttning stigit de senaste decennierna.<\/p>\n<\/div>\n\n

\n

[1]<\/a> K\u00e4lla: SCB, Nationalr\u00e4kenskaperna.<\/p>\n<\/div>\n\n