Krisen kräver mer krisstöd

Flera av de åtgärder som hjälpt svenska jobb och företag genom krisen kommer att förlängas. Dock inte alla, trots att alltfler företag är på randen till konkurs efter månader av kamp.

De stödåtgärder som kommer förlängas är bland annat stödet för korttidsarbete, anstånd med skatteinbetalningar och omställningsstödet.

– Vi har arbetat hårt för att få såväl stödåtgärder som förlängningar till stånd och är givetvis positiva till att regeringen är inne på samma linje. Samtidigt återstår en del frågetecken kring hur förlängningarna kommer att utformas som måste rätas ut innan vi kan ge tummen upp, säger Andreas Åström.

Bland annat har regeringen meddelat att förlängningen för korttidspermitteringar ska kombineras med en striktare hantering vid ansökan om godkännande för stöd.

– Anledningen till att stödet hittills har fungerat väl är att det inte varit till närmelsevis så krångligt rent administrativt som det underutnyttjade omställningsstödet, säger Andreas Åström.
Samtidigt finns det stödåtgärder vars framtid ännu inte har adresserats av regeringen, däribland sjuklönekostnaderna. Under pandemins första månader ersattes dessa fullt ut av staten. Från augusti till och med december ersätts de utifrån en beräkningsmodell.

– Som det ser ut försvinner ersättningen för sjuklönekostnader vid årsskiftet. Detta är givetvis väldigt olyckligt med tanke på att rekommendationerna driver upp sjuktalen för företagen. Den som känner sig minsta krasslig ska ju stanna hemma. Det enda rimliga vore att förlänga ersättningen för sjuklönekostnaderna tills pandemin är över, säger Andreas Åström.

I september beslutade regeringen att sänka arbetsgivaravgifterna för unga från och med den 1 april nästa år. Enligt Almega vore det rimliga att sänka arbetsgivaravgiften permanent för samtliga, särskilt eftersom omkring 30 procent av avgiften inte är kopplad till någon socialförsäkring och snarast är en indirekt skatt på arbete. Det nya beslutet är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt.

– Sänkningen måste tidigareläggas givet det läge som stora delar av näringslivet befinner sig i. Lägre kostnader för att behålla eller anställa personal är helt avgörande för att hindra arbetslösheten från att skena. Av samma anledning är det beklagligt att sänkningen dessutom bara gäller i två år, eftersom det kommer att hämma återhämtningen, säger Andreas Åström.

Alltsedan pandemin slog till har Almega arbetat fokuserat för att bidra till en minskad smittspridning i samhället, vilket skett genom tät dialog med myndigheter och medlemsföretag. Samtidigt innebär restriktioner och rekommendationer att vissa verksamheter drabbas extremt hårt.

– För exempelvis biografer, friskvårdsföretag, tåg- och reseföretag, mässor och biluthyrare innebär regeringens restriktioner att verksamheten i praktiken stängts ned. Och då har de redan kämpat för sin överlevnad i snart nio månader. Nu är pengarna slut. För dessa företag måste omställningsstödet byggas ut och gränsen för omsättningsminskningen bör ändras från 50 till 30 procent, säger Andreas Åström.

Han menar att det i grunden handlar om livskraftiga företag med en i normala fall hållbar affär. Nu har extraordinära yttre omständigheter i form av pandemin och påföljande statliga beslut berövat dem möjligheten att bedriva sin verksamhet.

– Om dessa företag inte överlever kommer det att på sikt få enorma effekter på samhällsekonomin. När företagen dukar under och arbetslösheten ökar, minskar även skattebasen vilket slår direkt på den svenska välfärden. Och det kan gå snabbt, säger Andreas Åström.

Dessutom riskerar många av de jobb som nu går förlorade att försvinna för alltid. Dagens situation både skapar och skyndar på stora strukturomvandlingar på arbetsmarknaden. Sverige verkar på en hårt konkurrensutsatt internationell marknad och när krisen väl är över kan jobben mycket väl återuppstå någon annanstans.