Dialogavtal ökar engagemanget i lönefrågor 

Sifferlösa avtal, processlöneavtal eller dialogavtal – det finns många namn på avtalsformen som sätter individuell och företagsnära lönesättning i fokus. Sveriges chefsorganisation Ledarnas löneexpert förklarar varför den gynnar deras medlemmar.

Sedan början av 1990-talet har Ledarna arbetat med löneavtal som inte innehåller centralt bestämda löneökningar, utan där man låter arbetsgivare och medarbetare komma överens om lönenivån lokalt.

– Grunden för det vi kallar sifferlösa avtal är att verksamhetsutvecklingen sätts i fokus, när avtalet ger förutsättningar för lokal lönebildning. När lönen bestäms mellan den som sätter lön och den som blir lönesatt, skapas större förståelse och tillit till lönesättningsprocessen, säger Peder Bertilsson, som är lönestrateg på Ledarna. Det skapar större engagemang, vilket stärker företagets konkurrenskraft och gynnar förbundets medlemmar.

Peder Bertilsson ser att trenden går mot att allt fler verksamheter ser fördelarna med att lönesättningen sker genom individuell dialog och med ett individuellt fokus, heller än centralt satta nivåer:

– Centrala kollektivavtal är viktiga för att definiera övergripande villkor och för att sätta ramar för hur processerna kring lönesättningen ska utformas. Vi anser att sifferlösa avtal ger bättre möjligheter för företagen och våra medlemmar genom att det skapar mer aktivitet i lönesättningen, som i sin tur ökar engagemanget inom organisationen för både företagets och den personliga utvecklingen.

Läs också: Så formas framtidens arbetsliv 

Dialogavtal bygger på att det finns bra processer, med en rad delaktiviteter som lägger grunden för slutresultatet. När det görs rätt blir lönesättningen inte bara ett måste, utan ett sätt att driva fram en positiv utveckling. Ledarnas egna undersökningar bland sina chefsmedlemmar visar att de företag som arbetar aktivt med dialog som grund för löneprocessen har nöjdare medlemmar.

– Våra medlemmar är generellt sett positiva till dessa avtal, eftersom det ger mer utrymme för flexibilitet och en närmare koppling mellan lönenivå och det egna uppdraget. Det sifferlösa avtalet ger en tydligare bild av vad som kan påverka lönen och känslan av att det jag presterar stämmer överens med vad jag får i lön. Möjligheten till flexibilitet i lönesättningen gynnar både individen och företagets lönsamhet.

Farhågan som ibland lyfts fram i debatten, att sifferlösa avtal skulle kunna leda till allt för stora löneökningar, menar Peder Bertilsson bygger på en missuppfattning:

– Våra avtal driver inte på löneglidning på det sättet. I sunda företag och organisationer tar man ansvar för en sund lönesättning, man vill inte betala mer än företaget klarar av. Dialogen är det optimala verktyget för att få verkstad i detta, i det dagliga arbetet läggs grunden för en ansvarsfull lönesättning.

Almega är Sveriges ledande arbetsgivar­organisation för tjänstesektorn. Här kan du läsa mer om vad medlemskapet innebär.

Så fungerar dialogavtal:

1. Genom lokal lönebildning som inte styrs av centrala avtal, blir det lättare för företag att styra löneutvecklingen utifrån de egna förutsättningarna. Avtalet bygger på en ömsesidig vilja att både företaget och medarbetaren ska utvecklas, vilket ger de hållbara förutsättningarna till högre löner.

2. Det ger i sin tur starka incitament till att aktivt arbeta med de processer som ligger till grund för lönesättningen.

3. Det systematiska arbetet visar tydliga kopplingar mellan företagets utveckling och individens lön, vilket skapar förståelse mellan lönesättande chefer och medarbetare. Dialogen gör det lättare för individen att se hur lönen kan påverkas i positiv riktning.