Statens åtgärder den 16 mars 2020 med anledning av coronaviruset

  1. Stöd vid korttidsarbete

Regeringen har beslutat om ett nytt system för stöd vid korttidsarbete. Beslutet innebär ändringar i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Lagändringarna träder i kraft den 7 april 2020 men de nya bestämmelserna ska tillämpas för tid från och med den 16 mars 2020.

Korttidsarbete innebär att en arbetstagare tillfälligt går ner i arbetstid och lön. Kostnaden delas av arbetstagare, arbetsgivare och staten. Till skillnad från vad som gällt tidigare innebär det nya systemet att en arbetsgivare kan beviljas stöd med hänsyn till förhållandena hos den enskilda arbetsgivaren, dvs. oberoende av det allmänna konjunkturläget och utan att regeringen meddelar föreskrifter.

Syftet är att bevara arbetstillfällen. För företag som möter en vikande efterfrågan och behöver minska antalet arbetade timmar kan tillämpning av korttidsarbete vara ett alternativ till att säga upp personal. Stödåtgärden ska anses underlätta för företag att behålla kompetens och när ekonomin börjar återhämta sig ska företagen snabbt kunna öka produktionen genom att åter öka arbetstiden för de anställda. Genom korttidsarbete undviker arbetsgivaren också de direkta kostnader som uppsägningar och nyrekryteringar är förknippade med.

Reglerna om stöd vid korttidsarbete gäller arbetsgivare som är juridiska personer eller som är fysiska personer och bedriver näringsverksamhet.

Lagen gäller dock inte

  1. staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan,
  2. juridiska personer över vilka staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet, och
  3. arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten.

I förarbetena till lagen anges som exempel privata utförare av offentligt finansierade tjänster inom vård, skola och omsorg. En verksamhet anses huvudsakligen finansierad av allmänna medel om verksamheten till mer än hälften finansieras på sådant sätt. Det är den verksamhet på vilken korttidsarbete ska tillämpas som prövas. Om en arbetsgivare bedriver flera verksamheter, av vilka någon inte är huvudsakligen finansierad av allmänna medel, kan stöd lämnas i fråga om den verksamheten.

Definitioner av centrala begrepp

  1. Korttidsarbete är arbete där arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden, eller där partiell arbetsbefrielse införs med stöd av ett centralt kollektivavtal, under en begränsad period och lönen därför är lägre än den ordinarie lönen.
  2. Jämförelsemånad är den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då regeringen föreskriver att stöd vid korttidsarbete ska lämnas eller, när Tillväxtverket fattat beslut om godkännande, den kalendermånad som infaller tre månader före den kalendermånad då beslutet fattades.
  3. Ordinarie arbetstid är den tid som en arbetstagare skulle ha arbetat, om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. Vid beräkning av den ordinarie arbetstiden ska det bortses från frånvaro.
  4. Ordinarie lön är den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. I den ordinarie lönen ingår dock inte löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden. Inte heller ingår lön till den del som den överstiger det belopp som regeringen bestämmer – för närvarande är taket 44 000 kr per månad. Vid beräkning av den ordinarie lönen ska det bortses från frånvaro. Om arbetstagaren har deltagit i korttidsarbete under endast en del av stödmånaden, utgör den ordinarie lönen motsvarande del.
  5. Stödperiod är den tidsperiod när stöd vid korttidsarbete lämnas.
  6. Stödmånad är den kalendermånad som arbetsgivaren begär preliminärt stöd för.

Stöd efter godkännande från Tillväxtverket

Sedan tidigare gäller att Regeringen får meddela föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas vid korttidsarbete för tolv kalendermånader (med möjlighet till förlängning om ytterligare 12 kalendermånader) bl a om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur.

Enligt det nya systemet kan en arbetsgivare beviljas stöd med hänsyn till förhållandena hos den enskilda arbetsgivaren, dvs. oberoende av det allmänna konjunkturläget och utan att regeringen meddelar föreskrifter. Stöd lämnas till arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket.

Ett sådant godkännande får bara lämnas om följande fyra förutsättningar är uppfyllda.

  1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter.
  2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll.
  3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas.

Av lagens förarbeten framgår att stöd inte kan erhållas av arbetsgivare vars verksamhet syftar till att möta andra arbetsgivares tillfälliga och kortsiktiga behov av arbetskraft. Stora och plötsliga fall i efterfrågan på arbetskraft anses för sådana arbetsgivare inte vara oförutsedda.

  1. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

Med andra tillgängliga åtgärder avses enligt lagens förarbeten åtgärder som att genomföra förändringar i skiftläggningen samt uppsägning av personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms verksamhetskritiskt, t.ex. konsulter, inhyrd personal eller tillfälligt anställd personal. Utgångspunkten är att arbetsgivaren ska använda sig av alla tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Vilka åtgärder som kan anses tillgängliga får bedömas utifrån förhållandena hos den arbetsgivare som har ansökt om stöd.

Det är viktigt att arbetsgivare som ansöker om godkännande på ett tydligt sätt motiverar varför en viss åtgärd inte kan betraktas som tillgänglig med hänsyn till hur verksamheten är beskaffad. Som exempel kan nämnas en arbetsgivare som inte finner det möjligt att säga upp konsulter eller annan inhyrd arbetskraft med hänsyn till att sådan arbetskraft anses verksamhetskritisk. Ska tidsbegränsat anställda sägas upp i förtid förutsätter det att det är särskilt avtalat antingen i kollektivavtal eller i det enskilda anställningsavtalet.

Ett godkännande får inte lämnas om arbetsgivaren vid tidpunkten för ansökan om godkännande är på obestånd, skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen eller föremål för företagsrekonstruktion. Preliminärt stöd får inte heller lämnas till arbetsgivare som har näringsförbud eller skatte- och avgiftsskulder.

En arbetsgivare som fått ett godkännande får ansöka om preliminärt stöd för högst sex kalendermånader i följd. Tidsperiod kan förlängas en gång med tre kalendermånader.

Den sammanlagda tiden för stöd enligt det gamla och nya systemet får inte överstiga 24 kalendermånader under en period om 36 kalendermånader. När en tidsperiod har löpt ut, får ett beslut om godkännande fattas tidigast 24 kalendermånader efter den tidpunkten.

Preliminärt stöd får lämnas endast till arbetsgivare som var registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket under jämförelsemånaden och som även är registrerad när ansökan om preliminärt stöd prövas.

Ansökan hos Tillväxtverket

En ansökan om preliminärt stöd ska ha kommit in till Tillväxtverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. I annat fall får stöd inte lämnas för stödmånaden.

Krav hänförliga till arbetstagare

Stöd kan lämnas för såväl arbetstagare med anställningsavtal som gäller tillsvidare som för arbetstagare med olika slag av avtal om tidsbegränsade anställningar.

Preliminärt stöd lämnas dock endast för arbetstagare

  1. som var anställda hos arbetsgivaren under hela eller en del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad som under stödmånaden,
  2. för vilka arbetsgivaren för stödmånaden var skyldig att betala arbetsgivaravgifter, och
  3. som inte tillhör arbetsgivarens familj.

Nivåer för arbetstids- och löneminskning under perioden 16 mars – 31 december 2020

För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstidsminskning och löneminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till

  1. 20 procent av ordinarie arbetstid – löneminskning 4 procent,
  2. 40 procent av ordinarie arbetstid – löneminskning 6 procent, eller
  3. 60 procent av ordinarie arbetstid – löneminskning 7,5 procent.

Förutsättningar för preliminärt stöd när det finns kollektivavtal om korttidsarbete

För att en arbetsgivare ska ha rätt till preliminärt stöd ska följande förutsättningar vara uppfyllda:

  1. Arbetsgivaren ska vara bunden av ett kollektivavtal om korttidsarbete som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.
  2. De närmare förutsättningarna för tillämpningen av korttidsarbete och vilka arbetstagare som ska omfattas ska regleras i ett lokalt kollektivavtal.
  3. Den arbetstids- och löneminskning som avtalats ska vara förenlig med lagens nivåer enligt ovan.

Om det inte finns någon lokal part på arbetstagarsidan, får ett avtal enligt punkt 2 i stället ingås mellan arbetsgivaren och den centrala arbetstagarorganisationen.

En förutsättning för rätt till preliminärt stöd ska vara att arbetsgivaren är bunden av ett kollektivavtal om just korttidsarbete. Reglerna förutsätter således inte att ett kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor gäller mellan parterna.

Förutsättningar för preliminärt stöd när det inte finns kollektivavtal om korttidsarbete

För att en arbetsgivare som inte är bunden av ett kollektivavtal om korttidsarbete ska ha rätt till preliminärt stöd ska följande förutsättningar vara uppfyllda:

  1. Arbetstagarens deltagande i korttidsarbete ska ha stöd i skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Ett sådant avtal ska ha ingåtts efter det att korttidsarbete aktualiserats hos arbetsgivaren.
  2. Minst 70 procent av de arbetstagare inom en driftsenhet som uppfyller kraven om att omfattas ska delta i stödberättigat korttidsarbete under stödmånaden.
  3. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.
  4. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara förenlig med lagens nivåer enligt ovan.

Arbetsgivare som är bunden av ett centralt kollektivavtal – som inte reglerar korttidsarbete – kan välja att i stället träffa individuella avtal om korttidsarbete, enligt ovan, med varje arbetstagare så länge inte hinder däremot föreligger enligt kollektivavtal.

Beräkning av preliminärt stöd

Underlaget för preliminärt stöd för en arbetstagare avseende en stödmånad ska beräknas på följande sätt.

Arbetstagarens ordinarie lön ska multipliceras med den avtalade arbetstidsminskningen för avtalsperioden. Detta resultat ska minskas i proportion till det antal hela dagar arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet under den del av stödmånaden som arbetstagaren deltagit i korttidsarbete.

Preliminärt stöd beräknas således enligt följande formel:

Preliminärt stöd = Ordinarie lön x Arbetstidsminskning x Närvarokvot x Procentsats

Preliminärt stöd betalas normalt med ett belopp som motsvarar 43 procent av underlaget.

OBS! För stödmånader som infaller under perioden den 16 mars 2020 till och med den 31 december 2020 ska preliminärt stöd lämnas med ett belopp som motsvarar 98,6 procent av underlaget.

Ordinarie lön

Ordinarie lön är den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. I den ordinarie lönen ingår dock inte löneökningar som avser tid efter jämförelsemånaden.

Föreskrifter om lönetak kan lämnas av Regeringen i förordningsform. För närvarande föreligger ett lönetak om 44 000 kr per månad.

Vid beräkning av den ordinarie lönen ska det bortses från frånvaro av någon annan anledning än deltagande i korttidsarbete. Om arbetstagaren har deltagit i korttidsarbete under endast en del av stödmånaden, utgör den ordinarie lönen motsvarande del.

Med att lönen ska vara regelmässigt utgående avses att bara sådana ersättningar som normalt ingår i den månatliga lönen räknas med. Det kan t.ex. handla om normalt förekommande ersättningar för obekväm arbetstid och skifttillägg, i den mån de verkligen skulle ha tjänats in den aktuella månaden om det inte hade varit för avtalet om korttidsarbete. Däremot ska inte t.ex. en bonus, provision och ersättning för övertidsarbete som inte utgår regelmässigt varje månad räknas med. Begränsningen till kontant lön innebär att olika typer av löneförmåner inte ingår.

Vid beräkning av den ordinarie lönen bortses från löneminskning eller annan påverkan på lönen på grund av frånvaro av någon annan anledning än deltagande i korttidsarbete som t.ex. sjukdom, semester, ledighet för facklig förtroendeman eller föräldraledighet.

Arbetstidsminskning

När underlaget för beräkning av preliminärt stöd fastställs för en arbetstagare avseende en stödmånad, används den nivå som parterna avtalat om att tillämpa för den enskilde arbetstagaren, dvs. 20, 40 eller 60 procents arbetstidsminskning i genomsnitt under avtalsperioden.

Det gäller oavsett hur arbetstidsminskningen läggs ut under enskilda månader inom avtalsperioden.

Närvarokvot

För att undvika att arbetsgivaren överkompenseras om arbetstagaren har varit frånvarande under stödmånaden av någon annan anledning än deltagandet i korttidsarbete ska det preliminära stödet även beräknas med hänsyn tagen till arbetstagarens närvaro under stödmånaden. Frånvaron kan bestå av t.ex. sjukdom, semester, ledighet för facklig förtroendeman eller föräldraledighet.

Kvoten beräknas enligt följande. Om arbetstagaren exempelvis i normala fall, dvs. om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete, skulle ha arbetat 20 dagar under månaden men var frånvarande under två hela dagar, är den individuella närvarokvoten 18/20. Frånvaro under delar av dagar beaktas inte.

Exempel – Beräkning av preliminärt stöd

Heltidsanställd arbetstagare med en ordinarie lön på 25 000 kronor/mån och en ordinarie arbetstid på 170 timmar/mån.

  1. i) Fr.o.m. den 16 mars t.o.m. den 15 juni omfattas arbetstagaren av ett avtal om korttidsarbete med 60 procents arbetstidsminskning och 7,5 procents löneminskning.
  2. ii) Arbetsgivaren begär preliminärt stöd för arbetstagaren för halva mars, hela april och halva juni. Ansökan om stöd ska göras inom två kalendermånader efter utgången av den månad stöd begärs för.

iii) Arbetstagaren skulle under samtliga månader ha arbetat 20 dagar, om han eller hon inte deltagit i korttidsarbete. Arbetstagaren var frånvarande den 18 mars samt den 19 och 20 april.

  1. iv) Preliminärt stöd för arbetstagaren beräknas enligt följande.

Mars: 12 500 x 0,6 x (9 / 10) x 0,986 = 6 656 kronor

April: 25 000 x 0,6 x (18 / 20) x 0,986 = 13 311 kronor

Juni: 12 500 x 0,6 x (10 / 10) x 0,986 = 7 395 kronor

Det antas att samtliga månader innehåller exakt 20 ordinarie arbetsdagar, som arbetstagaren skulle ha arbetat om han eller hon inte deltagit i korttidsarbete, och att dessa fördelar sig helt jämnt över månaden. I punkten iv) visas hur preliminärt stöd beräknas. För mars och juni är den ordinarie lönen hälften av 25 000 kronor och antalet ordinarie dagar 10 eftersom arbetstagaren deltagit i korttidsarbete halva månaden.

Arbetstidsminskningen är samma varje månad eftersom den ska vara vad parterna avtalat om ska gälla enligt en av de tre nivåerna. Inom parentes anges närvarokvoten. I närvarokvotens täljare anges antal ordinarie dagar minus eventuell frånvaro räknat i hela dagar och i nämnaren anges ordinarie dagar under månaden.

Om en arbetsgivare ansöker om stöd för fler än en arbetstagare, ska arbetsgivaren summera och i ansökan om preliminärt stöd ange totalt belopp som begärs.

Arbetstiden vid korttidsarbete

Arbetsgivaren förfogar över hur arbetstiden vid korttidsarbete förläggs. Arbetsgivaren förfogar emellertid inte över den tid som arbetstagaren inte ska arbeta vid deltagande i korttidsarbete. Arbetstagaren är inte skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande under sådan tid.

Stöd lämnas inte för uppsägningstid

Stöd får inte lämnas för korttidsarbete som är hänförligt till en arbetstagares uppsägningstid.

Utgångspunkt är att korttidsarbete inte ska vidtas när uppsägning framstår som den naturliga och riktiga åtgärden. Mot denna bakgrund lämnas inte stöd vid korttidsarbete under uppsägningstid, oavsett om arbetstagaren sagts upp av arbetsgivaren eller sagt upp sig själv.

Att uppsägning skett av en arbetstagare innebär inte att avtalet om korttidsarbete i sig faller utan endast att stöd inte kan utgå för den tiden. Det står parterna fritt att i avtal om korttidsarbete enas t.ex. om att arbetsskyldighet, lön och andra ersättningar ska återgå till vad som tidigare gällt för det fall arbetstagaren säger upp sig eller blir uppsagd.

Arbetsgivarens skyldighet att göra en avstämning

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att göra en avstämning för att fastställa ett slutligt stöd. Avstämningen innebär en jämförelse och bedömning av om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som har tillämpats överensstämmer med de angivna nivåerna i lagen och de avtal som slutits.

När preliminärt stöd har lämnats ska avstämning som huvudregel göras vid utgången av tredje kalendermånaden från den tidpunkt då en stödperiod löpt ut.

En avstämning innebär att arbetsgivaren ska, för varje arbetstagare som det preliminära stödet har avsett, bedöma om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som har tillämpats under respektive avtalsperiod som avstämningsperioden består av

  1. motsvarar en och samma nivå
  2. har stöd i kollektivavtal eller avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare

Återbetalningsskyldighet för allt preliminärt stöd i vissa fall

Arbetsgivaren är skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd som har betalats ut för en arbetstagare under en avtalsperiod, om tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskning beräknat på de månader eller delar av månader under avtalsperioden för vilka preliminärt stöd lämnats för arbetstagarens deltagande i korttidsarbete inte motsvarar en och samma nivå dvs. 20, 40 eller 60 procents arbetstidsminskning.  Detsamma gäller om något av angivna förhållanden inte har stöd i kollektivavtal eller avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Beräkning av slutligt stöd om avtal justerats under avtalsperioden

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att betala tillbaka skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd, om det preliminära stödet för en stödmånad har beräknats på en större arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden.

Slutligt stöd beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd men baserat på den mindre arbetstidsminskningen.

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd har rätt till ytterligare stöd motsvarande skillnaden mellan preliminärt stöd och slutligt stöd, om preliminärt stöd för en stödmånad har beräknats på en mindre arbetstidsminskning än den som följer av det avtal som vid avstämningstidpunkten gäller för stödmånaden.

Slutligt stöd beräknas på motsvarande sätt som preliminärt stöd men baserat på den större arbetstidsminskningen.

Anmälan om avstämning

En arbetsgivare som är skyldig att göra en avstämning ska ge in en anmälan om avstämning till Tillväxtverket. När preliminärt stöd har lämnats efter föreskrifter meddelade av Regeringen ska anmälan ha kommit in till Skatteverket inom två kalendermånader från avstämningstidpunkten.

När preliminärt stöd har lämnats efter godkännande med hänsyn till förhållandena hos den enskilda arbetsgivaren ska anmälan ha kommit in till Tillväxtverket inom två veckor från avstämningstidpunkten.

Om en anmälan om avstämning inte ges in inom rätt tid, är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka allt preliminärt stöd. Detsamma gäller en arbetsgivare som i anmälan inte anger återbetalningsskyldighet eller anger återbetalningsskyldighet med för lågt belopp.

Arbetsgivaren kan helt eller delvis befrias från sin återbetalningsskyldighet, om det är uppenbart oskäligt att arbetsgivaren ska betala tillbaka allt preliminärt stöd.

Återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar

En arbetsgivare som genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stöd lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är återbetalningsskyldig för det som har betalats ut för mycket.

Om stöd i annat fall lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är arbetsgivaren återbetalningsskyldig endast om denne har insett eller skäligen borde ha insett felet.

Kreditering och debitering av skattekonto

Preliminärt stöd och ytterligare stöd, som har lämnats efter att regeringen har meddelat föreskrifter tillgodoförs arbetsgivaren genom kreditering på skattekonto. Stödet krediteras arbetsgivarens skattekonto normalt den 12 i månaden efter det att beslut om utbetalning fattats.

  1. En tidsbegränsad möjlighet till anstånd med inbetalning av skatter och avgifter införs.

Skatteverket ges möjlighet att bevilja anstånd med inbetalning av arbetsgivares sammanlagda skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som gäller redovisningsperioder som infaller under januari–september 2020.

Anståndet får beviljas för högst tre redovisningsperioder för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter respektive mervärdesskatt. För mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis får anstånd beviljas för högst en redovisningsperiod. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år. Anståndsbeloppet ska betalas senast den förfallodag enligt viss bestämmelse i skatteförfarandelagen som infaller närmast efter att anståndstiden upphör.

Anståndsavgiften, som beräknas till 0,3 procent på beviljat anståndsbelopp, ska tas ut per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljas till och med den månad då anståndet ska betalas. Anståndsavgiften ska betalas senast den dag då anståndsbeloppet senast ska vara inbetalt.

Om anståndet har återkallats ska anståndsbeloppet betalas senast den förfallodag enligt viss bestämmelse i skatteförfarandelagen som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från beslutet om återkallelse. Anståndsavgiften ska då betalas vid samma tidpunkt.

För ytterligare information hänvisas till Skatteverket.