Regelförenklingen går i fel riktning

Näringslivet är beroende av klara och tydliga regler. Är de korrekt utformade kan regler bidra till ett gott företagsklimat. Idag skriver jag på Dagens Industris debattsida om hur utvecklingen nu tyvärr går i fel riktning. Frågan är angelägen – regelförbättring pekas av företagare alltid ut som topp tre av de frågor som behöver angripas för att riva tillväxthinder.

Regelförenklingsfrågan berör hela näringslivet och just därför är vi tillsammans hela 22 företrädare för olika delar av näringslivet som idag skriver under artikeln i Dagens Industri. Just idag besöker OECD Sverige på inbjudan av Näringslivets Regelnämnd, NNR, och träffar bland annat den svenska näringsministern. Syftet med besöket är att redogöra för de svenska resultaten i undersökningen Regulatory Policy Outlook 2018.

Man skulle önska det omvända, men tyvärr går utvecklingen när det gäller regelförenkling idag i fel riktning och frågan får inte i närheten av det utrymme som skulle behövas när företagsklimatet diskuteras. Regelbördan i Sverige har ökat och Tillväxtverkets mätningar visar att företagens administrativa kostnader för att hantera reglerna har ökat med hela sex miljarder kronor, på bara fem år.

Summeras nettoökningen av de kostnader som berodde på nya eller förändrade regler under 2016 och 2017 så uppgick dessa till tio miljarder kronor. Dessutom upplever en tredjedel av de tillfrågade företagarna att de statliga regelverken har blivit krångligare att följa från ett år till nästa. Samma undersökning visar att det bara är 2 procent av företagarna som tycker att reglerna blivit enklare.

Bra regler är regler som tjänar sitt syfte och som är enkla att följa – det ska vara lätt att göra rätt. Ska man lyckas med det är det viktigt att noga utreda konsekvenserna av att införa nya regler, innan man gör det. Men Regelrådets granskning visar att en stor del av de konsekvensutredningar som görs håller låg kvalitet. Dessutom konstaterar ESO i en rapport från 2018 att den svenska regeringen ställt sig vid sidan av det utvecklingsarbete för metodutveckling och implementering av samhällsekonomiska konsekvensanalyser som EU och OECD driver.

Vi som idag skriver i Dagens Industri pekar på att det som krävs är ett systematiskt arbete, med bland annat:

  • principer om kostnadseffektivitet vid regelgivning
  • systematisk utvärdering av regelverk
  • komplettering och återremittering av bristfälliga konsekvensutredningar
  • tidiga samråd med näringslivet och tydliggörande av överimplementering vid genomförande av EU-lagstiftning.
  • att regeringen fastställer en målsättning för minskning av regelbördan och skapar en process för att förenkla och förbättra befintliga regler

Det är viktigt att komma ihåg att förenklade regler inte betyder avsaknad av regler. Regler behövs och skapar rätt formulerade viktig förutsägbarhet. Men det skulle göra svensk konkurrenskraft och företagsklimat väl om de regler vi har, och de nya som tillkommer, ger rätt effekt – utan att skapa onödigt krångel.