Tjänstesektorns produktivitet står stark

Den svenska tjänstesektorn växer och blir en allt viktigare del av Sveriges ekonomi. Därför är produktiviteten i tjänsteproduktionen avgörande för BNP-utvecklingen och de offentliga finanserna. Den svenska tjänsteproduktionen står stark i internationell jämförelse, mycket tack vare de kunskapsintensiva företagstjänsterna. Men nu hejdas tillväxten i dessa företag – mycket på grund av stora svårigheter att hitta kvalificerad personal. Det visar Almegas rapport ”Tjänstesektorns produktivitet står stark”.

Även om svensk tjänstesektor står sig stark i en internationell jämförelse, så visar rapporten att Sveriges totala produktivitet utvecklas långsamt det senaste decenniet, ca en procent under det historiska snittet. Det finns en risk att den låga produktivitetsutvecklingen efter finanskrisen 2008 är av strukturell karaktär, och har kommit för att stanna. Om så är fallet är det en allvarlig utmaning för Sveriges tillväxt, konkurrenskraft och välfärd.

För att förbättra kompetensförsörjningen och stärka produktivitetsutvecklingen, föreslår Almega:

Korta fakta ur rapporten:

  • EU-området drabbades hårt av finanskrisen, men tjänstesektorn i Sverige klarade sig relativt väl och höll uppe produktionstillväxten på̊ i genomsnitt 0,9 procent per år 2008–2010 medan den minskade med 0,8 procent per år inom EU-12.
  • Sverige har haft en relativt sett god tillväxt i den privata tjänstesektorn, både åren innan samt åren närmast efter finanskrisen, jämfört med EU-12 och med tre länder som ligger nära Sverige i tjänsteintensitet, Belgien, Nederländerna och Danmark.
  • Före finanskrisen bidrog arbetskraftens sammansättning (med arbetskraftens sammansättning avses framförallt utbildningsnivån, begreppet används vid tillväxtbokföring) i Sverige högre grad till tillväxten i tjänstesektorn jämfört med EU-12. Efter finanskrisen har Sverige tapppat denna positiva fördel, troligtvis till följd av växande problem att hitta rätt matchad kompetens till de lediga jobben.
  • Det minskade bidraget från arbetskraftens sammansättning i Sverige efter finanskrisen talar för att andelen högkvalificerad arbetskraft, som behövs för den kunskapsintensiva produktionen i stora delar av tjänstesektorn, inte ökat i tillräcklig takt. Tillgången på̊ den kompetens som behövs i stora delar av tjänstesektorn behöver öka för att återvinna det starka bidraget från arbetskraftens sammansättning till en högre produktionstillväxt i tjänstesektorn.
  • Sverige har ändå visat en högre produktivitetstillväxt inom tjänstesektorn jämfört med EU-12, som bara hade en hälften så hög tillväxttakt som Sverige under perioden 2011–2014, 0,8 pro- cent i genomsnitt per år jämfört med 1,6 procent per år i Sverige. Skillnaden förklaras främst av att Sverige hade en högre produktivitetstillväxt inom företagstjänster.

Läs rapporten här