Ny regering måste riva hinder för tjänstetillväxt

Takten i produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn ligger kvar på en lägre nivå än 2017, när konjunkturen tycks ha toppat i tjänstesektorn. Inbromsningen beror framför allt på den utbredda bristen på personal, som hindrar tjänsteföretagen från att expandera. Efterfrågan ligger dock fortsatt på en hög nivå, även om det finns en förväntan om att efterfrågan kommer minska något de närmsta månaderna. En ny regering måste på allvar ta tag i de strukturella hinder som finns för att åtgärda kompetensförsörjningsproblemen, i god tid innan lågkonjunktur kommer. Den bedömningen gör Almega i samband med tredje kvartalets Tjänsteindikator.

Arbetslösheten tycks ha bottnat tidigare i år och vänt upp något till 6,4 procent i augusti. Samtidigt är antalet lediga jobb i näringslivet relativt många, drygt 94 000 under andra kvartalet enligt SCB (konjunkturstatistik över vakanser). Det är en ökning med drygt 12 procent från andra kvartalet 2017. Av de lediga jobben finns 4 av 5 (ca 75 000) i tjänstesektorn. 

–      Samtidigt som många företag i tjänstesektorn skriker efter medarbetare genomför Arbetsförmedlingen ett fokusskifte från effektiv matchning och verkningsfulla arbetsmarknadsutbildningar till 100-procentigt statligt subventionerade extratjänster och så kallade moderna beredskapsjobb. Människor som, i den här goda konjunkturen, med hjälp av stöd och matchning snabbt skulle kunna komma ut på arbetsmarknaden, låses istället in i extratjänster som mycket sällan leder vidare till osubventionerade jobb, säger Almegas vd Anna Karin Hatt.

En stor andel lediga jobb i kombination med många arbetssökande visar att matchningen på den svenska arbetsmarknaden fortsatt fungerar dåligt och att företagen inte hittar den kompetens de behöver. 37 procent av de privata tjänsteföretagen uppger att brist på personal är det främsta hindret för att de ska kunna öka sin produktion, och i branschen datakonsulter och programmering är det nu hela 86 procent som säger att man har brist på personal.

–      Arbetsförmedlingens fokusskifte till extratjänster leder dessutom till att flera av de företag som effektivt jobbar med att matcha människor till riktiga jobb nu måste dra ned på sin verksamhet. Det är en mycket oroande utveckling som måste brytas, säger Anna Karin Hatt. 

En utvärdering gjord på uppdrag av Almega visar att bara 2,3 procent av dem som avslutat en extratjänst har fått ett osubventionerat arbete, vilket kan jämföras med de mest effektiva insatserna som arbetsmarknadsutbildningar där 35–40 procent får ett osubventionerat arbete efter avslutad insats. 

Den privata tjänstesektorn svarar för drygt hälften av Sveriges totala produktion. Under årets två första kvartal skapades drygt 57 000 nya jobb i privat tjänstesektor, jämfört med motsvarande period förra året. Det motsvarar 77 procent av den totala sysselsättningsökningen i det svenska näringslivet under perioden. 

–      Oavsett hur den nya regeringen ser ut måste den ha en rejäl reformagenda för att förbättra villkoren och förutsättningarna för företagande. Goda villkor för företagandet bygger Sveriges välstånd. Vad som behövs för att stärka Sveriges konkurrenskraft och säkra välfärden framöver, måste bli en central fråga för politiken den kommande mandatperioden. Framförallt behöver vi reformer för att klara kompetensförsörjningen, liksom reformer som moderniserar både Lagen om anställningsskydd och som gör om Arbetsförmedlingens struktur och uppdrag, avslutar Anna Karin Hatt.