Så ska Sverige klara välfärden

200 000 fler anställda i välfärden, en kraftigt ökad försörjningskvot och ett stort behov av nya skolor och äldreboenden. Det är en efterfrågeökning som kommuner har mycket svårt att hantera ekonomiskt. Slutsatsen är att det behövs enorma investeringar i välfärden framöver för att bibehålla den höga välfärdsnivå vi har idag. Då måste privata aktörer få bidra med investeringar, innovationer och effektiviseringar, så kan Anna-Karin Hatts presentation, på Almegas seminarium om hur Sverige ska klara välfärden, sammanfattas.

Att de demografiska förändringarna i samhället sätter stor press på välfärden är inget nytt – ändå har debatten om välfärdens stora och strukturella utmaningar ofta hamnat i skymundan. Men bortom den makrodebatt som handlar om efterfrågesiffror på riksnivå finns två ytterligare perspektiv som lyftes på seminariet.

Efter Anna-Karin Hatts inledning bidrog Sara Karlin, Atvexa, och Kerstin Stålskog, Norlandia, med de privata företagens perspektiv, som bland annat handlade om den mångfald och investeringsstyrka som kommer av företag som resurs i välfärden – där välfärdsverksamheter saknades så har de privata företagen startat egna verksamheter. Men både Sara Karlin och Kerstin Stålskog är kritiska till att vinstdebatten överskuggat de privata företagens bidrag till välfärden

– I kommunen är vinstfrågan icke-existerande, för mig är det en fråga som bara finns på riksnivå. Hur kan det vara ett problem att ett företag som levererar bra kvalitet också gör en vinst, säger Sara Karlin.

Sist upp på seminariet togs frågan ned på lokal nivå, då lokalpolitikerna Oliver Rosengren (M) och Lars Stjernkvist (S), som gav sin syn på hur de som kommunala företrädare ser på utmaningarna som uppstår av den demografiska utvecklingen.