Ta Finanspolitiska rådets rapport på allvar

Det Finanspolitiska rådet riktade nyss kritik mot regeringens finanspolitik. Det är en kritik som det ligger mycket i, och som är värd att ta på allvar. Därför vore det olyckligt om rådets rapport avfärdades som en åsikt bland många andra åsikter, därför att kritiken skulle gynna det ena eller andra politiska blocket, enligt valårslogik. Men dess värre tyder en hel del på att det trots allt är så Finanspolitiska rådets rapport kommer att hanteras.

Syftet med det Finanspolitiska rådet är att genomföra oberoende granskningar av regeringens finanspolitik. Rådets arbete och slutsatser är en mycket viktig del av den kunskapsmassa som bör ligga till grund för politikens framtida beslut om Sveriges finanspolitik. Just nu står vi, som alla vet, på tröskeln till en valrörelse och måhända kan någon tycka att det är lite väl optimistiskt, men jag skulle önska att Finanspolitiska rådets rapport slapp bli politiserad, och istället fick utgöra en bas för viktiga och angelägna diskussioner om Sveriges framtid.

Låt mig lista några av de slutsatser Finanspolitiska rådet drar i sin rapport, och berätta något om varför jag och Almega tycker att de förtjänar tas på allvar:

Finanspolitiska rådet anser inte att finanspolitiken är väl avvägd i förhållande till konjunkturen

Finanspolitiska rådet kallar den finanspolitik regeringen just nu för för procyklisk, vilket innebär att finanspolitiken förstärker konjunkturen snarare än kompenserar för den. Liknelserna av regeringens politik har varit många i rapporteringen av rådets rapport – att regeringen ”vattnar rabatten i ösregn”, ”gasar i nedförsbacke” och så vidare. Sant är att en procyklisk finanspolitik kan visa sig ödesdiger den dag konjunkturen vänder nedåt genom att Sverige då riskerar stå sämre förberett än vad vi annars hade kunnat vara. Om detta behöver vi föra en öppen och allvarlig diskussion.

Finanspolitiska rådet pekar på att Sverige lider av strukturella problem som riskerar hämma tillväxten på längre sikt

Många av oss känner väl till att Sverige står inför en rad strukturella utmaningar där den förändrade demografin är en utav dem. Det har påtalats många gånger tidigare men med en åldrande befolkning sätts välfärden i ett skruvstäd och påfrestningarna kommer från flera håll – fler behöver omsorg samtidigt som fler av omsorgens medarbetare går i pension. Behovet av välfärdstjänster ökar alltså samtidigt som de som utför dem blir färre. För att återkoppla till den förra punkten blir ett strukturellt problem som detta än värre den dag då konjunkturen vänder nedåt. Detta är en av anledningarna till varför det krävs strukturella reformer, vilket jag tidigare påtalat behovet av.

Finanspolitiska rådet pekar på att det återstår ett omfattande arbete för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, förbättra matchningen och minska skillnaderna mellan inrikes- och utrikesfödda

Som företrädare för tjänstesektorn är det också naturligt att lyfta fram Finanspolitiska rådets slutsatser och råd när det gäller den svenska arbetsmarknaden. För Almegas branscher och för våra förbunds medlemsföretag är kompetensfrågan en av de allra viktigaste. Jag önskar verkligen att både regeringen och oppositionen tar till sig av det rådet skriver och samtidigt tar del av de förslag till lösningar som bl.a. vi inom Almega presenterat för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, förbättra matchningen och ge fler nyanlända chansen till en snabbare start på svensk arbetsmarknad. Sedan det infördes 2007 har Rut-avdraget skapat hela 30 000 nya jobb, där tre fjärdedelar gått till människor som kom direkt från arbetslöshet. Att bygga vidare på den lyckade reformen får anses vara en så kallad ”lågt hängande frukt” för den som vill skapa fler jobb för den med kort erfarenhet från svensk arbetsmarknad eller kort utbildningsbakgrund. Genom att bygga ut Rut-avdraget till det Hem-avdrag Almega föreslagit finns stora möjligheter att öka efterfrågan på hushållsnära tjänster till drygt 50 000 sysselsatta år 2020.

För att skapa bättre matchning på arbetsmarknaden krävs också att Arbetsförmedlingen reformeras och att privata aktörer släpps in. Genom det förslag Almega presenterat på det området skulle myndigheten fortsatt ha ansvar för det som rör myndighetsutövningen, men överlåta den del som rör matchningen till privata aktörer för att möjliggöra mer specialiserade och nischade tjänster, och snabbare vägar och bättre matchning till jobb.

Finanspolitiska rådet: arbetsmarknadens parter behöver fortsatt öppna för reguljära enkla jobb

Den överenskommelse som vi på arbetsgivarsidan slöt med vissa av våra fackliga motparter om så kallade etableringsjobb i vintras var riktig, viktig och nödvändig. I huvuddrag innebär den att en arbetsgivare kan anställa en person och betala enbart en del av lönen och att staten sedan skjuter till ytterligare ett belopp direkt till den anställde. Just nu pågår överläggningar med regeringen för att slutligt få anställningsformen på plats och godkänd av EU. Rätt utformad kommer etableringsjobben kunna ge många av våra medlemsföretag möjlighet att bidra till en god integration genom att skapa jobb som inte kräver omfattande utbildning eller lång tid i Sverige.

Dessa fyra punkter är bara några av de tunga och viktiga slutsatser och råd som Finanspolitiska rådet drar och ger, och sätter fingret på en rad mycket viktiga frågor. Därför önskar jag att rådets rapport erkänns som viktig och får utgöra den sakliga grund för debatt som krävs för att våra folkvalda, i riksdag och regering, ska kunna fatta välavvägda beslut. I arbetet med att identifiera vad som behöver göras inte minst för att åtgärda Sveriges strukturella problem bidrar vi från Almegas sida mer än gärna.