Kompetensavdrag rustar Sverige för framtida lågkonjunktur

Sverige behöver genomföra strukturella reformer som förbättrar kompetensförsörjningen – det var mitt budskap till regeringen och näringsminister Mikael Damberg och finansminister Magdalena Andersson vid det senaste Industrisamtalet, som hölls igår. Syftet med Industrisamtalen – som återkommande äger rum mellan regeringen, Almega och parterna inom Industrirådet – är att regeringen, företagare, fack- och arbetsgivarrepresentanter tillsammans ska kunna diskutera frågor som är avgörande för svensk ekonomi. Gårdagens samtal ägnade vi åt frågan om vad vi behöver göra för att rusta Sverige inför en framtida lågkonjunktur.

Att konjunkturer går upp och att konjunkturer går ned är en oomtvistlig sanning. Men problemet är att vi oftast inte på förhand förmår förutse exakt när den kommer gå ned eller upp. Lika svårt är det att se när vi befinner oss på toppen av konjunkturen och när en inbromsning i ekonomin är nära förestående. Och svårigheten att bedöma var i konjunkturen vi befinner oss gör det också svårt för politikerna att föra en politik som tar tillräcklig hänsyn till och hanterar svängningarna i ekonomin.

Att utforma en politik som håller igen statens utgifter och betalar av på statens skulder när ekonomin går bra, och eldar på den när ekonomin går trögt är svårt. Ibland lika svårt som att försöka köra en bil utan att se genom framrutan. Den enda vägledning du har då, för att hålla kursen och kunna hålla en jämn hastighet på en kuperad väg, är backspeglarna – och i dem kan du möjligen se om du nyss lämnat en backe bakom dig. Men de hjälper dig inte att se vad du har framför dig.

Det är en av anledningarna till varför det är viktigt att – nu i goda tider – fokusera på att genomföra de strukturella reformer som är viktiga för att rusta Sverige för en kommande lågkonjunktur. Det är där energin nu behöver läggas, inte på att fundera på hur vi ska kunna gasa och bromsa när krisen väl är här. Nu måste fokus ligga på hur vi kan serva bilen och se till att den går så bränslesnålt och effektivt som möjligt.

2008-2009 slog finanskrisen hårt mot Sverige, och mot många andra länder. De allra flesta vet att det ledde till att många svenska industrijobb försvann, men vad färre känner till är att också den privata tjänstesektorn drabbades hårt. Bara mellan 2008 och 2009 försvann hela 53.000 jobb i den privata tjänstesektorn, till följd av finanskrisen.

Risken är stor att nästa stora kris kommer slå ännu hårdare mot svenska tjänstejobb, vilket hänger samman med att allt fler av oss nu jobbar i tjänstesektorn och att tjänsteinnehållet i svensk export ökat så att mer än hälften av det svenska exportvärdet idag består av tjänster. Samtidigt har många tjänsteföretag internationaliserats och ingår idag i globala värdekedjor med dotterbolag eller samarbetspartners i andra länder, där man vant sig vid att förlägga olika delar av också avancerad tjänsteproduktion till verksamheter i de länder där förutsättningarna är bäst, och där man dessutom kan få tag på rätt kompetens. Som vi från Almega visat i en ny rapport i vår flyttar nu fler och fler kvalificerade tjänsteföretag jobb utomlands, för att det är så svårt att gå tag på rätt kompetens i Sverige. Kompetens som hade kunnat byggas upp här byggs nu upp på andra håll i världen, vilket kan komma att öka konkurrensen med svenska jobb när lågkonjunkturen slår till, och många företag kommer behöva minska sina kostnader. I takt med en i grunden tilltagande internationalisering och globalisering blir det allt lättare att snabbt flytta också avancerad tjänsteproduktion utomlands, också i en lågkonjunktur.

Samtidigt som kompetensbristen är stor ser vi hur svenska företag investerar allt mindre i att utveckla de egna medarbetarnas kompetens, vilket jag skrev om här på bloggen bara för några dagar sedan. Som Eurostat visat investerade svenska företag 2005 motsvarande 2,1% av sina samlade personalkostnader i att utveckla medarbetarnas kompetens, en siffra som tio år senare sjunkit till 1,6%. Det är en utveckling i helt fel riktning, som riskerar att göra det ännu svårare för både företag och medarbetare att hantera nästa lågkonjunktur. Det beror sannolikt både på att företagen med dagens starka efterfrågan har svårt att avvara medarbetare för kompetensutveckling, men vi hör också tydligt från våra medlemsföretag att många av dem har svårt att avsätta de pengar som krävs, eftersom marginalerna idag är oerhört pressade, till följd av tilltagande internationell konkurrens. I vissa tjänstebranscher, om än inte alla, ligger priserna idag kvar på samma nivå som de gjorde 2006. Det säger sig självt att det då är svårt att avsätta tillräckliga resurser för att investera i att utveckla medarbetarnas kompetens.

Det kloka politiker borde göra nu är att införa det Kompetensavdrag som vi från Almega föreslagit, som innebär att företagen ska få samma förmånliga rätt att dra av investeringar i att utveckla sina medarbetares kompetens som de redan har när det gäller att investera i maskiner. Det är en reform som självklart kortsiktigt skulle kosta en del för statskassan, men som långsiktigt framför allt är en mycket klok och riktig investering för både medarbetarna, företagen och för ”aktiebolaget Sverige”. Om fler företag får det ekonomiska utrymme som krävs för att investera i medarbetarnas kompetens kommer fler av dem vara både anställnings- och anlitningsbara i framtiden, i det företag de redan jobbar eller hos en annan arbetsgivare. Vilket allt annat lika skulle underlätta kommande omställningar och strukturomvandlingar på arbetsmarknaden, och en framtida lågkonjunktur. Och rusta såväl medarbetare, som företag och Sverige för densamma.

Vi vet inte idag hur länge den pågående högkonjunkturen håller i sig. Men det vi med säkerhet vet är att det är nu vi har chansen och möjligheten att göra de strukturella reformer som behöver vara genomförda när konjunkturen vänder nedåt. Vi gör helt enkelt bäst i att här och nu ge bilen Sverige en riktig service. Vilket också var mitt huvudbudskap till regeringen vid gårdagens Industrisamtal.