Utveckla rut-avdraget till ett mer heltäckande hemavdrag

Integration och utanförskap är två av vår tids största utmaningar. Det tar fortfarande i genomsnitt hela sju år för hälften av alla nyanlända att få sitt första jobb i Sverige. En utmaning inte bara för samhället i stort utan framförallt för den enskilda människan.

Vi kommer att behöva nya idéer för att lösa den här samhällsutmaningen, men vi kommer också behöva ta vara på det som redan prövats och som visat sig funka bra. Rut-avdraget är ett utmärkt exempel på det och tillsammans med Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega, skriver jag i Aftonbladet idag om hur avdraget bör vidareutvecklas.

Rut-avdraget infördes 2007. På de tio åren har rut-avdraget skapat hela 30 000 nya jobb, och antalet kunder uppgick i fjol till nära 900 000. I dag uppger hela 81 procent att de köper eller kan tänka sig att köpa hushållsnära tjänster – och det näst intill oavsett vilket parti man sympatiserar med. Till och med en majoritet av Vänsterpartiets väljare är i dag positiva till rut-avdraget enligt en undersökning från Novus. Tre fjärdedelar av de jobb som skapats tack vare rut-avdraget har gått till människor som kom direkt från arbetslöshet.

Men är det verkligen rimligt att det är politiker som bestämmer vilken typ av tjänster vi ska kunna få hjälp med? I dag finns många exempel på onödigt krångel i reglerna kring rut: avdrag kan göras för läxläsning i samband med barnpassning, men inte om läxläsningen överstiger sex minuter per barnpassningstimme. Rut-avdrag kan göras för tvätt av gardiner, men inte för ångtvätt av en soffkudde. Rut-avdrag kan göras för att fälla ett träd och för att rensa sly i en trädgård, men inte för att få grenarna och veden bortforslad.

Vi är övertygade om att människor kan bestämma själva vad de behöver hjälp med, vilket skulle kunna öka den mängd jobb som kan skapas runt tjänster i hemmet. Därför föreslår Almega att rutavdraget görs om till ett mer heltäckande hemavdrag.

Med ett hemavdrag finns stora möjligheter att öka efterfrågan på hushållsnära tjänster till drygt 50 000 sysselsatta år 2020. Det är drygt 15 000 fler än om reformen inte görs.

Sverige har inte råd, varken ekonomiskt eller humanistiskt, att lämna stora grupper utanför arbetsmarknaden. Vi måste ta vara på fungerande reformer som öppnar dörrarna till egen försörjning.