Sverige får inte tätpositionen gratis

Idag är Sverige ett land som har förmånen att kunna konkurrera med kunskapsintensiv tjänsteproduktion. Faktum är att vårt välstånd i mångt och mycket bygger på att det vi säljer till utlandet – varor, produkter och i allt större grad tjänster – har ett högt förädlingsvärde. Men den tätpositionen är inte av någon gud given, utan något som vi måste slå vakt om – och faktum är att den tätpositionen nu riskeras av en akut brist på tillräcklig tillgång till den kompetens tjänsteföretagen behöver för att kunna fortsätta växa.

Om jag var tvungen att välja och peka ut ett enda problem som verkligen måste lösas för att vi ska kunna trygga den svenska välfärden så vore det den tilltagande och nu akuta kompetensbristen, i Sverige i allmänhet och tjänstesektorn i synnerhet. Inte för att de andra utmaningar som vi i näringslivet ställs inför på något sätt skulle vara lätthanterliga eller ovidkommande – det finns verkligen en lång rad reformer som behöver genomföras för att skapa förutsättningar för fler jobb och mer tillväxt i tjänstesektorn – men den skriande kompetensbristen är ett oerhört stort problem som, om den inte löses, kommer leder till en rad andra svåra problem.

Citat ur Almegas nya rapport ”Hur Sverige kan förbli en kunskapsnation”

Faktum är att det idag pågår, i det tysta, en kraftfull och tilltagande utflyttning av tjänster från Sverige. I en rykande färsk rapport som Almega nu presenterat och som Svenska Dagbladet skrivit om i dagens tidning visar vi, genom ett antal intervjuer med VD:ar i viktiga exporterande svenska tjänsteföretag, varför utflyttningarna sker och vilka avancerade tjänstejobb det är som nu flyttar. Och det är en djupt oroande bild som framträder.

Allt fler tjänsteföretag som exporterar tjänster utsätts idag för ett tilltagande och mycket hårt konkurrenstryck. Det gör att deras möjligheter att höja priserna på det de levererar är mycket begränsade. I vissa delar av tjänstesektorn, som t.ex. informations- och kommunikationstjänster, ligger priserna kvar på ungefär samma nivå som de gjorde för 12 år sedan, 2006. Samtidigt måste tjänsteföretagen på hemmaplan jaga och tävla om den kompetens som de behöver för att kunna fortsätta möta en stark efterfrågan på de kunskapsintensiva tjänster som företagen kan leverera. Allt fler kunskapsintensiva tjänsteföretag sitter i ett skruvstäd där de å ena sidan pressas av ett starkt konkurrenstryck från utländska aktörer som gör det svårt för dem att höja sina priser, och å andra sidan pressas av en skriande kompetensbrist för att kunna möta den efterfrågan som finns, vilket riskerar leda till ett starkt lönetryck uppåt, som man har svårt att möta.

I den situationen tvingas allt fler kunskapsintensiva tjänsteföretag hitta andra lösningar för att ändå kunna ta ordrar och fortsätta växa som företag. I vår rapport berättar VD:arna att man i huvudsak gör det på två olika sätt: genom att lägga ut mer och mer avancerad tjänsteproduktion på dotterbolag i andra länder. Eller genom att outsourca delar av sin produktionskedja till underleverantörer i andra länder, där det finns kompetens och där den kompetensen finns till en kostnad företagen klarar av att bära i den globala konkurrensen.

Det Almegas nya rapport visar är alltså att allt fler kunskapsintensiva tjänster flyttar ut – antingen genom outsourcing till dotterbolag i andra länder eller genom köp av tjänster från utländska leverantörer. För aktiebolaget Sverige är det ett problem, eftersom det innebär att vårt land tappar jobb och tillväxt som hade kunnat hamna här, om kompetensbristen löstes.

Citat ur Almegas nya rapport ”Hur Sverige kan förbli en kunskapsnation”

Ska Sverige inte förlora sin tätposition och även fortsättningsvis kunna konkurrera som kunskapsnation måste en rad reformer vidtas här och nu – där några ger effekt på längre sikt, men där andra kan och måste ge effekt inom en mycket snar framtid. Dit hör att företagens kostnader för att anställa måste sänkas genom sänkt skatt på arbete. Samtidigt måste antalet som utbildas och examineras från våra tekniska utbildningar öka, för att möta den stora brist som finns på bl.a. olika typer av tekniker och ingenjörer. Dessutom behöver politiken göra det mer attraktivt för företag att själva investera i att utveckla sina medarbetares kompetens, genom att införa det kompetensavdrag som Almega föreslagit. Ett avdrag där företag, precis som man kan göra avdrag för att investera i maskiner idag, kan göra avdrag om man investerar i sina medarbetares kompetens.

Tjänstesektorn bär allt mer av Sveriges ekonomi. 56 procent av det Sveriges samlade exportvärde har tjänsteinnehåll. Mer än hälften av Sveriges tillväxt förra året skedde i tjänstesektorn. Merparten av de nya jobb som skapats de senaste årtiondena har skapats just här. Tjänstesektorn är helt central för Sveriges ställning som ledande kunskapsnation. Delar man den synen är det helt centralt att förstå vidden av den förändring som nu sker, och att genomföra de reformer som krävs för att säkra att bristen på kompetens, en trög arbetsmarknad och hög beskattning av arbete inte får driva kunskapsintensiv tjänsteproduktion ur landet.