Sittande regering dränerar kvinnors företagande

Det finns ännu inget lagförslag om vinstbegränsning för riksdagen att ta ställning till. Men trots det minskar företagandet i välfärden – något som särskilt drabbar kvinnor. Redan ord, och hot om politiska förändringar, får alltså stora konsekvenser.

Den 800 sidor långa, famösa, utredningen om vinstbegränsning i välfärdsföretagande som Ilmar Reepalu presenterade hösten 2016 saknade en viktig sak – en konsekvensanalys. Utredningen som alltså var tänkt att ligga till grund för en så omfattande reform hade inte ens undersökt vad effekterna skulle bli om den genomfördes. Men nu ser vi i vilken riktning kurvorna pekar och vad som skulle ske om vinsttaket blev verklighet, och det redan innan förslaget beslutats i Riksdagen, än mindre trätt i kraft.

 

Nya siffror visar att nyföretagandet i välfärdssektorn sedan årsskiftet 2015-2016 sjunkit med hela 15 procent (ca) och att antalet välfärdsföretagare som valt att lägga ned sin verksamhet sedan dess ökat med 18 procent. Det är anmärkningsvärt höga siffror.

Siffrorna är allvarliga i sak, men också oerhört besvärande för de som propagerar för ett vinstförbud i välfärden och som påstår att ett sådant inte skulle leda till några stora effekter. De som menar att valfriheten kommer bestå och vara oförändrad även efter att vinstförbudet är infört. De nypublicerade siffrorna visar nämligen att färre vågar satsa och ta risker när politiker så kategoriskt dömer ut deras verksamheter. Redan ord, och hot om politiska förändringar, får alltså stora konsekvenser.

Men siffrorna är också besvärande för en regering som gör anspråk på att vara feministisk, vilket förtjänar att lyftas fram såhär på Internationella kvinnodagen. Välfärden är en sektor som fortfarande domineras av kvinnor. Därför är det inte konstigt att så många företag startas och leds av kvinnor just där. Andelen kvinnor som betecknas som företagsamma är större inom välfärden än inom näringslivet generellt.

Tidigare publicerade siffror visar att hela 55 procent av de operativa företagsledarna inom vården och omsorgen är kvinnor, jämfört med 29 procent för näringslivet generellt. Inom äldreomsorgen är kvinnodominansen ännu större – där är hela 70 procent (drygt) av företagsledarna kvinnor.

 

Och det är inte bara de mindre företagen som har en högre andel kvinnor i ledande ställning. När Vårdföretagarna, ett av de sju förbunden inom Almega, undersökte de tio största börsbolagen inom vård- och omsorg visade det sig att fördelningen mellan män och kvinnor i koncernledningen var i det närmaste helt jämn. För börsbolag i allmänhet var könsfördelningen i koncernledningen istället en av fyra.

Redovisningsbolaget PWC är en de oberoende aktörer som tydligt visat vilka stora konsekvenser den föreslagna vinstbegränsningen skulle leda till. Men redan nu kan vi alltså, med hjälp av faktiska siffror, se om hörnet och få en föraning om vad som skulle hända om förslaget verkligen skulle bli verklighet. Och bilden är tydligt: slaget mot vår gemensamma välfärd skulle bli hårt när innovativa, duktiga och drivna personer väljer att ge upp och lämna branschen. Men framför allt: vinstbegränsning i välfärden vore ett hårt slag mot jämställdheten.

Har vi råd med någotdera?