Fakta är viktig kunskap!

I debatten om sjukfrånvaron, viktig att skilja från sjuklighet, är det viktigt att vi har en gemensam bas att stå på för att veta var, hur och vilka åtgärder som måste vidtas för att minska den. Av den anledningen initierade Almega, tillsammans med Unionen och Saco- P (Sveriges Ingenjörer) en forskningsstudie från Karolinska institutet. Studien har finansierats av Alecta och har vidgats till att omfatta alla privatanställda tjänstemän under 2012.

Nu har studien presenterats och det är en gedigen kartläggning av bland annat bakgrundsfaktorer som kan påverka sjukfrånvaron.

Återigen det är skillnad på sjuklighet och sjukfrånvaro. Inom de flesta tjänstemannayrkena kan du gå till jobbet med en bruten fot. Det finns en diagnos, men arbetsförmågan påverkas inte i någon större utsträckning efter den första tiden varför den enskilde inte behöver vara sjukskriven. Det är viktigt att ha med sig detta när siffrorna analyseras.

Det var 7,6% av de som omfattas av studien som hade ett sjukfall som varade längre än 14 dagar under 2012. Den vanligaste diagnosen för såväl kvinnor som män var psykiska, därefter muskulosrelaterade. Precis som övrig statistik visar så är sjukfrånvaron högre inom vård, skola och omsorg.  I alla näringsgrenar är sjukfrånvaron över 14 dagar högre hos kvinnor än män.  En intressant faktor som studien redovisar är att medelantalet nettodagar samt dagar med sjuk och aktivitetsersättning inte nämnvärt skiljer sig bland könen.

Vilka faktorer påverkar då sjukfrånvaron?  Helt klart är att familjesituationen är en. Av den anledningen menade flera paneldeltagare, när studien presenterades, att ledarskapet och dialogen på arbetsplatsen mellan den anställde och chefen är ett viktigt instrument för hantera de konsekvenser som eventuella svårigheter i familjelivet har.

Men det finns flera åtgärder. Almega har i många år påpekat behovet av bättre samordning mellan sjukvården, försäkringskassan, arbetsgivaren och den anställde. Rehabiliteringssamordnare som är fristående från vården är ett förslag från Almega. Solveig Zander från Centerpartiet var mycket tydlig med att försäkringskassan har en viktig roll. Camilla Frankelius från Sveriges Ingenjörer påpekade att den s k OSA-föreskriften från Arbetsmiljöverket är ett hjälpmedel för att arbeta med stressen.

Carina Lindfeldt från Svenskt Näringslivmenade att parterna idag avsätter mycket medel genom www.prevent.se för att ta fram material som kan användas i förebyggande syfte.

Vad har då en forskningsstudie för värde? Det är oerhört viktigt, enligt min uppfattning, att ha en gedigen kunskap. Den möjligheten finns nu och det är bara att hoppas att Alecta låter KI följa upp den här studien och följa den totala utvecklingen liksom de enskilda individernas sjukfrånvaro från 2013 och framåt. De kan ge oss, som arbetsgivare men även politiken, ovärderlig kunskap. Och framförallt ge oss en kunskap som kan medverka till att rätt åtgärder sätts in i tid för att minska det  mänskliga lidandet som en sjukfrånvaro kan vara liksom minska de kostnader som såväl arbetsgivaren som samhället drabbas av.

Det intressanta är att Alecta har presenterat en statistik som visar hur sjukfrånvaron ser ut efter dag 90 d v s den dag då ITP sjukpension träder i kraft. Den bekräftar bilden att det är fler kvinnor än män som omfattas men att bland dem som omfattas är det ingen nämnvärd skillnad mellan könen på hur lång sjukskrivningen blir.

När arbetsmarknadens parter tillsammans eller i överläggningar med regeringen diskuterar åtgärder mot sjukfrånvaron så finns det underlag, använd det så slipper vi kanske förslag som att de anställda ska förmånsbeskattas om arbetsgivarna har tecknat en sjukvårdsförsäkring. På denna punkt är Almega och bland annat Centerpartiet helt överens.

Under valåret 2018 kommer säkert sjukfrånvaron och ohälsan vara uppe till debatt. Måtte den inte bara handla om enskilda fall utan om systemfrågan. Hur ska sjukfrånvaron minskas? Hur kan systemen underlätta för företagen att arbeta med frågan och hur ska företagens kostnader kunna minskas, både de direkta och de indirekta som sociala avgifter.

Jag kommer med spänning följa frågan.