Tjänstesektorn – jobbmotorn i Sverige

Almegas vd Anna-Karin Hatt var en av talarna då IFS, Internationella företagarföreningen, arrangerade en konferens i Stockholm. En konferens som främst handlar om hur vi ska kunna integrera nyanlända i Sverige.

 

Våra medlemsföretag – jobbmotorn i Sverige

Vi var inbjudna då vi är en arbetsgivarorganisation som representerar 11 000 företag inom tjänstesektorn. Tillsammans sysselsätter våra företag mer än 550 000 personer, vilket faktiskt motsvarar mer än 11 % av alla som är sysselsatta i Sverige. Och jobben fortsätter att växa fram i just våra branscher, tjänstesektorn har utvecklats till att idag vara Sveriges främsta jobbmotor.
Tittar vi bara på de senaste tio åren har den privata tjänstesektorn stått för två tredjedelar av de nytillkomna jobben i Sverige – hela 300 000 till antalet. Gör vi en jämförelse med den varuproducerande sektorn så har det under samma period tillkommit 12 000 jobb. Vi kan därför konstatera att det är inom tjänstesektorn de nya jobben växer fram.

Kompetensglappet

Sverige står just nu inför en historisk stor utmaning när det handlar om att integrera alla nyanlända personer som kommit till Sverige de senaste åren – både på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Samtidigt kan vi konstatera att en kritisk punkt på svensk arbetsmarknad nu är nådd. För samtidigt som det råder skriande kompetensbrist står 350 000 personer utan arbete. Idag är antalet lediga jobb per arbetslös rekordhög. De arbetslösa saknar alltså kompetens att matchas ihop med de lediga jobben hos de företag som just nu letar med ljus och lykta efter rätt personer att anställa. Det råder därmed ett allvarligt kompetensglapp på svensk arbetsmarknad som omöjliggör en effektiv matchningsprocess.

 

Vad behövs göras

Vi behöver sluta samman kompetensglappet och möjliggöra en framgångsrik matchningsprocess. För att lyckas behöver Sverige en ny näringspolitik som är anpassad till det näringsliv och den arbetsmarknad vi faktiskt har idag. Den innebär att vi behöver skapa en mer inkluderande arbetsmarknad med sänkta trösklar, där även människor med lägre förkunskaper ryms och kan bli anställningsbara. Här spelar regelbörda och kostnader en avgörande roll för företagen. Det handlar även om att vi behöver stärka incitamenten för kompetensinvesteringar som ett led i omställningen mot ett livslångt lärande, där vidareutbildning kommer bli en allt viktigare del i arbetslivet. Vi behöver också få till en effektiviserad matchningsprocess som är mer resultatorienterad än vad den är idag. Vi tror att det finns en väg framåt genom att reformera den nuvarande arbetsförmedlingen.