Västmanland: 660 000 vårdbesök, 4 500 jobb och 9 000 elever berörs av Reepalus utredning

660 000 patientbesök inom privata vården i Västmanland skulle äventyras om Reepalus välfärdsutredning blev verklighet. Almega har kartlagt de privata alternativen inom Västmanlands län välfärd via SCB:s utförarregister. Och den kartläggningen visar att bara i Västmanland drabbas 4 500 anställda och 2 000 äldre med privat hemtjänst eller privat särskilt boende om Reepalus förslag blir verklighet.

660 000 patientbesök inom privata vården i Västmanland skulle äventyras om Reepalus välfärdsutredning blev verklighet.

Almega har kartlagt de privata alternativen inom Västmanlands län välfärd via SCB:s utförarregister. Och den kartläggningen visar att bara i Västmanland drabbas 4 500 anställda och 2 000 äldre med privat hemtjänst eller privat särskilt boende om Reepalus förslag blir verklighet.

– Sammantaget berör det cirka 660 000 årliga läkarbesök samt övriga sjukvårdsbesök inom den privata vården och 9 000 elever inom friskolorna. Det här är det välfärdstapp som faktiskt riskerar att skada Västmanland men även drabbar alla de äldre, elever samt anställda inom den privata välfärdssektorn, säger Anna-Karin Hatt, vd på Almega.

– Nu måste diskussionen ändra fokus. Välfärden ska hålla en hög kvalitet och levereras till ett bra pris, oavsett om det är det offentliga eller privata vårdgivare som är huvudman. Kärnan måste vara att ge människor så mycket bra välfärd som möjligt för varje krona och där är de privata vårdgivarna en stor tillgång, säger Anna-Karin Hatt.

Det innebär att Västmanland riskerar ett omfattande välfärdstapp om Ilmar Reepalus förslag genomförs.

– Utredningens förslag skulle ha omfattande negativa konsekvenser för företag, anställda och brukare. Att möjligheten till drygt 660 000 läkar- och sjukvårdsbesök hotas bara i Västmanland är givetvis en stor sak, säger Anna-Karin Hatt.

Reepalu-utredningens förslag går i korthet ut på att lägga ett vinsttak på välfärdsföretag där maximal tillåten vinst blir sju procent av det operativa kapitalet. Eftersom majoriteten av alla välfärdsföretag inte äger sina egna lokaler och i balansräkningen har ett negativt eller lågt operativt kapital så innebär det för många företag ett krav på väldigt låg vinst eller i vissa fall krav på förlust.


Rapporten bifogas som PDF.