Summering av negativa remissvar

Det har öst in protester mot Reepalus förslag om vinsttak i välfärden. Här är en summering av negativa remissvar från myndigheter runt om i Sverige.

  1. Advokatsamfundet: Anser att förslaget kan strida mot regeringsformen, Europakonventionen och EU-rätten. En vinstbegränsning är dessutom skadlig för samhället och för välfärden och på sikt riskerar att öka kostnaderna för samhället. Utredningen har inte presenterat tillräckligt stöd för att det förekommer ”övervinster”.

 

  1. Konkurrensverket: Konkurrensverket anser att utredningen inte visat att det finns skäl att reglera vinster i välfärden, det finns inga ”övervinster”. En effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet är till nytta för konsumenterna och ett medel för att uppnå en effektiv användning av offentliga medel.

 

  1. Umeå universitet: Universitetet anser att mkt talar emot att begränsningar i tillåtet rörelseresultat skulle få de effekter som avses med förslaget, t.ex. kommer just de mekanismer som vi vill aktivera när går från offentlig regi till privat regi att begränsas (dvs. investera i innovationer och effektivare produktionsteknologier). Ser även briser i utredningens bakgrunds- och konsekvensanalys.

 

  1. Kommarrätten i Stockholm: Anser att utredningen inte i tillräcklig utsträckning kunnat överblicka de legala konsekvenser som förslagen innebär. Delar inte utredningens slutsats att förslaget är förenligt med EU-rätten. Det kräver ytterligare analys innan det går att komma till den slutsatsen.

 

  1. Kommerskollegium: Anser att utredningens proportionalitetsbedömning av förslaget är bristfälligt och att såväl allmänintresse som problembeskrivning är otydligt formulerat. Det går därmed inte att avgöra om förslaget är proportionerligt.

 

  1. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys: Anser inte att delbetänkandet i tillräckligt hög utsträckning utgör ett fullgott underlag för ett ställningstagande. Anser inte att utredningen på ett övertygande sätt gör troligt att en vinstbegränsning är det mest ändamålsenliga sättet att åtgärda de brister som identifierats samt att konsekvensanalysen brister.

 

  1. Riksrevisionen: Riksrevisionen finner brister i underlaget till utredningens förslag och i de konsekvensbedömningar som gjorts. Dessa brister gör att utredningens betänkande inte utgör ett fullgott beslutsunderlag för att införa en vinstbegränsning för företag som bedriver välfärdsverksamhet. Förslaget är även ett stort ingrepp i de näringspolitiska principer som styr företagsverksamhet i Sverige.

 

  1. Regelrådet: Anser att det finns flera delar i utredningen som är i behov av komplettering. De allvarligaste bristerna hittas i beskrivningarna om alternativa lösningar, påverkan på företagens kostnader och verksamhet samt hur konkurrensförhållandena för berörda företag påverkas. I och med att utredningen dels föreslår regeländringar som kan bedömas få mycket stora effekter för företag, dels då effekterna av förslaget är föremål för omfattande debatt, är det Regelrådets uppfattning att höga krav bör ställas på den konsekvensutredning som medföljer förslaget. Regelrådet anser att beskrivningarna i betänkandet inte möter de höga kraven.

 

  1. IFAU: Forskningen kan inte säkerställa några tydliga samband mellan vinst och resultat i välfärdstjänster. IFAU bedömer begreppet övervinst som problematiskt och svårdefinierat. Det förefaller svårt, och troligen dyrt, att kontrollera att utförarna inte manipulerar vinsttaket.

 

  1. Friskolornas riksförbund: Anser att förslaget kommer leda till en mängd konkurser, kommunerna kommer inte klara av att ta emot alla elever som står utan skola till följd av förslaget, mindre valfrihet och mindre nytänkande. Anser inte att förslaget är förenligt med EU-rätten.

 

  1. Vårdföretagarna: För fram samma argument som SN. De anser att utredningen misslyckas med att styrka dess utgångspunkt, att det skulle finnas ett samband mellan vinst och kvalitet. Reglering är skadligt för välfärdens utveckling. Vinsttaket blir ett vinstförbud. Dråpslag mot brukarnas möjlighet att välja. Ej förenligt med EU-rätten.

 

  1. Coompanion: Förslaget om begränsning i rörelseresultat kommer att försvåra nystart och nyetablering för mindre kooperativ, idéburna och sociala företag.

 

  1. KFS: För att kunna leverera samhällsnyttiga tjänster på ett effektivt och hållbart sätt måste samhällsnyttiga verksamheter ha långsiktig ekonomisk stabilitet och kraft, vilket kräver att de genererar överskott och att detta överskott återinvesteras efter behov för verksamhetens bästa.

 

  1. Mora kommun: Mora kommun ser positivt på de drivkrafter och den innovationskraft som finns i den privata sektorn. Ställer sig frågande till om det finns några ”övervinster” och ifrågasätter utredningens beräkningar. Förslaget kommer få långtgående konsekvenser för kommunen. T.ex. minskad mångfald, resursslöseri hos de företag som blir kvar, ökad koncentration till stora välfärdsbolag, minskat omvandlingstryck, ökade kostnader för kommunen.

 

  1. Trosa kommun: Utredningens analys brister och konsekvenserna av utredningen riskerar att bli omfattande. Förslaget kommer att leda till att många privata välfärdsföretag inte kommer kunna bedriva sin verksamhet med mindre valfrihet för brukaren. Stora utmaningar för kommuner som har en stor andel privata välfärdsföretag i kommunen.

 

  1. Mörbylånga kommun: Anser att utredningen effektivt tar bort alla drivkrafter till alternativ utförda välfärdstjänster. Med tanke på Sveriges utmaningar borde alternativ som innebär effektivitet och kvalitet uppmuntras. Företagen kommer ha begränsade möjligheter att bygga upp buffertar, vilket gör dem mycket sårbara. Förslaget strider mot EU-rätten.

 

  1. Stockholms läns landsting: Förslaget skulle medföra mycket negativa konsekvenser för SLL. Förslaget är troligen inte heller förenligt med EU-rätten. Många vårdföretag skulle bli tvungna att lägga ned verksamheten. Förslaget försvårar kompetensförsörjningen till vården.

 

  1. Falkenberg kommun: Kommunen vänder sig mot utredningens misstroende mot privata alternativ. Utredningen tar effektivt bort alla drivkrafter till alternativa utförda välfärdstjänster. Med tanke på Sveriges utmaningar borde alternativ som innebär effektivitet och kvalitet uppmuntras.

 

  1. Kils kommun: Möjligheten att välja utförare har ökat den enskildes valfrihet. Den lågt föreslagna högsta tillåtna vinstnivån kommer drastiskt förändra förutsättningarna för välfärdsföretagande. Flera välskötta och högkvalitativa välfärdsföretag riskerar att slås ut.

 

  1. SPF Seniorerna: anser att förslaget riskerar att få negativa konsekvenser för dem som nyttjat tjänsterna och för verksamheterna, särskilt för de idéburna verksamheterna.

 

  1. Vision: Att reglera uttaget av vinst löser inte några kvalitetsbrister. Alla bidrag som ger öka tillgänglighet och ökad mångfald av välfärdstjänster är positivt. Utredningens förslag är inte ett sätt att förenkla och förbättra välfärdens verksamheter. En mångfald av aktörer i konkurrens på lika villkor bidrar till metod- och verksamhetsutveckling. Det är bra för brukare, patienter och medarbetare.

 

  1. Stockholms universitet: Anser det tveksamt om restriktioner mot övervinster skulle få positiva konsekvenser för kvalitet och långsiktighet.

 

  1. Statskontoret: Förslaget kommer få den föreslagna effekten – att begränsa välfärdsföretagens vinster. Men det är inte säkert att förslaget får några positiva effekter för verksamheternas effektivitet eller kvalitet. I värsta fall leder det till att de mest effektiva och innovativa företag försvinner, medan företag med höga kostnader blir kvar. Syftet med att tillåta privata aktörer är att öka brukarnas valfrihet, stimulera utvecklingen av nya sätt att bedriva verksamheterna och främja kvalitet och effektivitet. Syftet riskera att gå om intet med förslaget.

 

  1. Norrköpings kommun: Kommunen anser att möjligheten för medborgare att välja utförare och för företag att erbjuda välfärdstjänster är här för att stanna. Nuvarande system har fel och brister men dessa kan åtgärdas på annat sätt än genom att begränsa möjligheten till vinstuttag. En svaghet med förslaget är att det är relativt enkelt att kringgå.

 

  1. Lärarförbundet: Ställer sig tveksamma till om den föreslagna modellen är den viktigaste vägen att välja. Ett problem med vinstförbud är att de inte på något sätt garanterar att resurserna går till de elever som har störst behov av dem.

 

  1. Idéburna Skolors Riksförbund: Förbundet anser inte att utredningen i tillräckligt stor utsträckning sett till den särart med särskilda förutsättningar och logik som präglar den icke vinstutdelande idéburna sektorn. Resultatbegränsning bör inte omfatta idéburna skolor.

 

  1. Almega: För fram samma argument som SN. De anser att utredningen misslyckas med att styrka dess utgångspunkt, att det skulle finnas ett samband mellan vinst och kvalitet. Reglering är skadligt för välfärdens utveckling. Vinsttaket blir ett vinstförbud. Många företag riskerar att gå i konkurs. Dråpslag mot brukarnas möjlighet att välja. Ej förenligt med EU-rätten.

 

  1. Intressegruppen för Assistansberättigade: Anser att förlaget skulle få stor inverkan på utbud och mångfald. Mångfalden av seriösa stora och små assistansverksamheter är nödvändiga för att behålla den assistansberättigades valfrihet. Konsekvensanalys för assistansområdet saknas i utredningen.

 

  1. FAR: Anser att förslaget är ett hot mot välfärdsföretagens finansiella stabilitet, att vinstmöjligheten görs beroende av företagets redovisningsprinciper samt att förslagen är ofullständiga.

 

  1. Sveriges Arbetsterapeuter: Anser inte att lösningen på välfärdens brister står att finna i en begränsning av vinstutdelning. Istället bör bristerna adresseras genom en kombination av höjda kvalitetskrav och stärkt tillsyn.

 

  1. TCO: Anser att reglera nivån på överskott innebär ingen garanti för varken högre kvalitet eller bättre arbetsvillkor. Utredningens huvudförslag innebär inte heller någon garanti för att skattemedel används på ett mer effektivt sätt. Anser att utredningen gör en för ytlig genomgång om förslaget är förenligt med EU-rätten.

 

  1. Göteborgs Stad: Anser att förslaget om att införa ett vinstförbud inom vård, skola och omsorg är en begränsning av företagandet som saknar motstycke i svensk näringslivshistoria. Allvarligt stopp för nyetableringar samt att många företag kommer att avvecklas. Utredningen är ett hot mot kvinnligt företagande.

 

  1. Tillväxtverket: Anser att begränsa förutsättningarna för företagande inom en specifik bransch skulle innebära ojämlika villkor för företagande i Sverige. Generellt är det nödvändigt att företag genererar ett överskott från sin verksamhet. Vinst är en förutsättning för att bygga upp en buffert för sämre tider.  Anser inte heller att det råder en motsättning mellan vinst och verksamhetens kvalitet, eller att kvaliteten nödvändigtvis blir lidande av att privata aktörer inom välfärdssektorn är vinstdrivande. Risken är stor att mindre företag lämnar välfärdssektorn.

 

  1. Föreningen JAG: Ställer sig positiva till att reglera vinster och vinstuttag i välfärden, men anser att det måste göras på annat sätt än vad utredningen föreslår. JAG:s assistansverksamhet skulle behöva göra minusresultat med förslaget. Det hindrar brukarkooperativet och många andra idéburna aktörer, från att fortsätta driva verksamhet med personlig assistans.

 

  1. Handikappförbunden: Tar inte ställning till de delar i utredningens förslag som rör vinstreglering, men hyser en oro för att förslagen skulle leda till en minskad mångfald och en begränsad kvalitetsutveckling inom välfärden.

 

  1. Näringslivets Regelnämnd: Till att börja med anser inte NNR att utredningens underlag på ett tydligt sätt stöder den problembild som man vill ta till intäkt för utredningens arbete. Förslaget är en inskränkning av äganderätten, ett angrepp på näringsfriheten och en försämring av näringslivsklimatet. Kommer kommuner och landsting ha kapacitet att ta över befintliga privata välfärdsverksamheter när dessa lämnar? Poängterar att utredningens konsekvensanalys har stora brister.

 

  1. Ronneby kommun: Kommunen ser positivt på mångfald av utövare och valfrihet för den enskilde brukaren. Den låga vinstnivån som föreslår kommer bli ett hinder för att bedriva verksamhet. Utredningen fokuserar för mkt på ”vinsttak” istället för att fokusera på kvalitet för brukarna. Det är det viktiga.

 

  1. Unizon: Ställer sig positiva till att reglera vinster och vinstuttag i välfärden, men anser att idéburna icke-vinstdrivande aktörer helt bör undantas.

 

  1. Skyddsvärnet: Anser att det saknas skäl för att införa vinstbegränsning inom välfärden. Begreppet övervinster är problematiskt, utredningens analys och definition av begreppet är bristfällig och de föreslagna regelförändringarna utgår från begrepp som är riskabla. Oroliga för konsekvenserna vid ett genomförande av förslaget.