Krympande produktivitet i Sveriges ekonomi – tillväxtbranscher i tjänstesektorn hålls tillbaka

Efter den höga BNP-tillväxten i Sveriges ekonomi under förra året, 4,1 procent, räknar Almega, i sin Konjunkturrapport för hösten 2016, med en gradvis inbromsning. Tillväxten beräknas i år bli 3,1 procent och 1,9 procent nästa år. Bakom inbromsningen ligger dels en historiskt svag världshandel, som inte enbart beror på svag efterfrågan utan även på en strukturell förändring.

Efter den höga BNP-tillväxten i Sveriges ekonomi under förra året, 4,1 procent, räknar Almega, i sin Konjunkturrapport för hösten 2016, med en gradvis inbromsning. Tillväxten beräknas i år bli 3,1 procent och 1,9 procent nästa år. Bakom inbromsningen ligger dels en historiskt svag världshandel, som inte enbart beror på svag efterfrågan utan även på en strukturell förändring. Under de senaste åren har utvecklingen mot ökad världshandel med insatsvaror stannat upp medan produktionen istället i högre grad lokaliserats till stora marknader.

Det är framförallt bristen på personal som hämmar produktionen inom tillväxtbranscher i tjänstesektorn, något som inte kommer att lösas under kort tid. Detta riskerar att leda till att tjänstesektorns höga tillväxt bromsar in och kan väntas bli allt svagare framöver. Dessa tillväxtbranscher har stått bakom större delen av produktions- och jobbtillväxten i tjänstesektorn under de senaste åren. Eftersom den privata tjänstesektorn väger tungt för Sveriges totala produktion och sysselsättning kommer deras inbromsning att dämpa hela Sveriges BNP- och sysselsättningstillväxt.

Almega räknar med att antalet sysselsatta kommer öka i allt lägre takt, och att arbetslösheten kommer ned som lägst till 6,8 procent nästa år.

– Efterfrågan på en lång rad tjänster har fortsatt att öka, men företag drabbas nu hårt av resursbrist. Bland våra medlemmar uppger många att de tvingats tacka nej till uppdrag på grund av resursbrist. Eftersom företagen inte lyckats rekrytera så många man behöver har arbetstiden per sysselsatt ökat under året. I längden är det inte en lösning på personalbristen, säger Almegas chefekonom Lena Hagman.

Personalbrist i Sverige kan också komma att öka importen av tjänster. Om inte tillgången på kompetens ökar i Sverige blir effekten att jobben flyttar utomlands.

Almega ser även ett trendbrott inom tjänstesektorn. Tjänsteföretagens försäljningspriser har utvecklats svagare jämfört med tidigare konjunkturuppgångar. Förklaringen till de senaste årens svaga tjänsteprisutveckling är inte ett osäkert efterfrågeläge. Istället är det andra, mer strukturella förändringar som påverkar tjänsteföretagens möjligheter att höja sina priser, som till exempel ökad konkurrens från utlandet, digitalisering, ökad pristransparens och teknisk utveckling.

– Matchningsproblemen blir allt mer akut. Vi har föreslagit flera utbildningsreformer som skulle hjälpa till att fylla behoven. För att underlätta kompetensförsörjningen är det t ex angeläget att konkurrensutsätta och resultatstyra Arbetsförmedlingen genom betalningsmodeller som betalar för de insatser som leder till jobb. Även Komvux och SFI skulle kunna fungera bättre genom att öka resultatstyrningen. Yrkeshögskolan behöver också byggas ut. Samtidigt måste det bli lättare att anställa och behålla medarbetare med rätt kompetens, även om man inte hittar dem inom landets gränser, säger Almegas vd Anna-Karin Hatt.

– Att tjänstepriserna inte heller höjs trots hög efterfrågan och stigande lönekostnader visar tydligt behovet av nya lösningar för den nya arbetsmarknaden. Skatten på arbetade timmar måste sänkas för att möta de strukturella förändringar och det globaliseringstryck som på sikt hotar företagens konkurrenskraft, avslutar Anna-Karin Hatt.

Hur det amerikanska presidentvalet kommer att påverka är ännu oklart beroende på vad Donald Trump inledningsvis kommer att fokusera på. Om han verkställer delar av det han talat om under valkampanjen kan det på kort sikt ge en positiv effekt på ekonomin genom exempelvis skattesänkningar eller infrastrukturinvesteringar. På längre sikt kvarstår dock risken att nya handelshinder mot omvärlden införs, vilket skulle få negativa effekter på både USA:s och den globala ekonomins tillväxt.