Regeringens sjukskatt skulle hota jobben

Idag skriver jag tillsammans med Marie Silfverstolpe på Altingets debattsida i ett synnerligen aktuellt och viktigt ämne. Regeringen, med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) i spetsen, har nämligen presenterat ett förslag om att införa en sjukskatt där arbetsgivarna framöver skulle få betala hela 25% av sjukpenningkostnaderna efter dt att en medarbetare varit sjukskriven i fler än 91 dagar. Men ett av de stora problemen med regeringens sjukskatt är att sjukskrivningskostnaderna framför allt skapas i det offentliga, men i regeringens förslaget är det privata arbetsgivare som får stå för notan, samtidigt som sjukskatten skulle leda till att människor som redan idag har svårt att få jobb skulle få det ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden.

1362

Om sjukskatten skulle införas är många moderna tjänsteföretag extra utsatta. Redan idag är kostnaden för personal den i särklass största kostnaden för tjänsteföretagen. Och eftersom våra framtidsföretag i olika branscher är mycket personalintensiva riskerar föreslaget slå extra hårt mot dem. Samtidigt som man, eftersom kostnaden för personal är den enskilt största kostnaden i ett tjänsteföretag (ibland upp till 80-90% av rörelsens kostnader), redan idag har mycket starka ekonomiska incitament att jobba med att minska sina sjukskrivningar. Vilket väldigt många också aktivt gör.

Det regeringen och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) lagt fram är ett förslag som de kallar ”hälsoväxling”, som innebär att arbetsgivarna framöver skulle få betala hela 25 % av sjukpenningkostnaderna från och med det att en medarbetare varit sjukskriven i 91 dagar. Själva ”växlingen” skulle bestå i att arbetsgivarna som kompensation för ökad kostnader för medarbetarnas sjukskrivning skulle få en generell sänkning av arbetsgivaravgiften med 0,16 procentenheter.

I Sverige står tjänsteföretagen för en tredjedel av det samlade svenska privata näringslivet, och 4 av 5 nya jobb skapas hos oss. Det som gör tjänsteföretagen speciella är att det är så tydligt att det är medarbetarna som är den absolut viktigaste resursen och att tjänsteföretagen är oerhört personalintensiva. Just därför skapar regeringens förslag extra stor osäkerhet just i tjänstesektorn, eftersom det riskerar slå både oerhört hårt och alldeles fel.

För tjänsteföretagen skulle regeringens så kallade ”hälsoväxling” i praktiken innebära det här: en nedsatt arbetsgivaravgift om 0,16 procentenheter innebär ungefär 50 kronor i sänkt arbetsgivaravgift i månaden, per anställd. Men den ”kompensationen“ är bara en västanfläkt mot den ökade kostnad som regeringen vill lägga på arbetsgivaren om en medarbetare blir sjukskriven.

För en långtidssjukskriven med en lön på 27 000 kronor i månaden skulle den ökade kostnaden för arbetsgivaren bli över 5 000 kronor, per månad. Pengar som staten tänker använda för att bidra till att finansiera de ökade sjukpenningkostnaderna för den höga sjukfrånvaron i offentlig sektor. Det innebär att de privata företagen ska bära en ännu större andel av kostnaden för sjukskrivningarna än de gör idag, och proportionellt i förhållande till andelen sjukskrivna ännu mer än det offentliga, där de stora sjukskrivningsproblemen finns.

Enligt regeringen är hälsoväxlingen tänkt att vara ett kostnadsneutralt förslag. Men när de säger så avslöjar de en djup oförståelse för företagandets villkor. Arbetsgivare kan inte kalkylera risk i sitt företag utifrån ett genomsnitt. Redan idag är kostnaden för personal den i särklass största kostnaden för tjänsteföretagen.

Det betyder att redan nu betalar arbetsgivarna inom tjänstesektorn in betydligt mer till socialförsäkringarna än vad deras medarbetare får ut av desamma. Till det kommer alla andra kostnader som sjukfrånvaron orsakar, till exempel ökade kostnader för kollektivavtalade försäkringar och kostnader för medarbetarnas sjuklön efter den 14:e sjukskrivningsdagen, vilket redan idag drabbar företagen direkt.

Sveriges stora utmaning är att skapa fler jobb och få fler i arbete. Inte minst våra många nyanlända understryker det. Och det är i tjänsteföretagen som de nya jobben kan växa fram. Men ska det ske måste regeringens politik underlätta istället för försvåra. Förslaget om hälsoväxling får direkt motsatt effekt.

Regeringen har haft möjlighet att agera i den här frågan i snart två år. Att på detta sätt försöka lasta över de sjukskrivningskostnader som framför allt skapas i den offentliga sektorn på det privata näringslivet, är både orimligt och direkt skadligt. För näringslivet, men framför allt för jobben och för Sverige.

Nej, Annika Strandhäll (S), inte nog med att förslaget om en särskild sjukskatt avslöjar en oförståelse för företagandets villkor. Det skulle hota många jobb i tjänsteföretag där framtidens jobb finns, och det skulle dessutom leda till att människor – t.ex. den som har en sjukdomshistoria – som redan har svårt att få jobb skulle få ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden. Av många olika skäl är det med andra ord viktigt att inte förslaget om sjukskatt blir verklighet.

Läs gärna hela min och Maries debattartikel här.