Ge tjänstesektorn förutsättningar att klara den internationella konkurrensen

Idag skriver jag tillsammans med Almegas ekonomiska analytiker, Linnea Kvist, i Arbetsvärlden om att kunskapsintensiva tjänsteföretag står för en väldigt stor andel av Sveriges export och inte minst därför måste ges goda möjligheter att tackla den globala konkurrensen.

 

Idag ingår allt fler svenska företag i globala produktionsnätverk där olika delar av samma produkt kan göras i flera länder. Närmare en tredjedel av alla privata jobb i Sverige finns i företag som ingår i sådana globala värdekedjor. Ofta handlar det om kunskapsintensiva tjänster som forsk­ning och utveckling, design, logistik och marknadsföring. Mer än hälften av alla nya jobb de två senaste decennierna har skapats inom kun­skapsintensiva tjänste­branscher med stort kun­skaps­innehåll och hög andel högutbildad personal, som t ex datakonsulter, arkitekter, tekniska konsulter samt yrken inom utbildning, hälso- och sjukvård.

Samtidigt visar nya siffror från OECD att tjänsteinnehållet i Sveriges export är betydligt större än vad man tidigare trott: nära 60 procent. Tjänsteexporten har även stor betydelse för sysselsättningen. Räknar man med exporten från samt­liga sektorer samt underleverantörer så är c:a 1,3 miljoner tjänste­jobb i Sverige kopplade till exporten. I en ny rapport, som Almega presenterar vid ett seminarium imorgon, pekar vi på att det behövs reformer för att klara konkurrensen och behålla syssel­sättningen i tjänstesektorn:

  • Kompetensförsörjning. Svårigheter att hitta rätt kompetens är ett växande problem för fram­för­allt kunskapsintensiva företag. Ökad kvalitet på utbildningar i Sverige liksom minskad byråkrati kring kompetensinvandring är nyckelfrågor.
  • Innovationsklimat. I dag handlar innovationer inte främst om tekniska upp­finningar, utan om innovativa tjänstelösningar; nya affärsmodeller, samt nya sätt att organisera och leda verksam­heter. Forsknings- och utbild­nings­­systemet måste uppdateras för att möta kompetensbehoven.
  • Anställningsformer. Global konkurrens och varierande efterfrågan gör att företag snabbt måste kunna ställa om verksamheten och samtidigt behålla nyckel­kompetens. Dagens arbetsrätt är inte anpassad efter det. Lagen måste stödja ständig förnyelse, flexiblare arbetstider, högre rörlighet på arbets­marknaden och ojämn arbetsbelastning.
  • Skattesystem. Arbetade timmar har länge ansetts som en logisk skattebas eftersom arbets­kraftens rörlighet över nationsgränser varit begränsad. Men en globaliserad arbets­marknad gör arbets­kraft alltmer rörlig. Höga marginalskatter gör det svårt att locka hit personal i den globala konkurrensen om nyckelkompetenser. Därför behöver skatte­systemet reformeras.
  • Attraktivitet. För att locka nyckelkompetens att komma till och stanna i Sverige krävs att vårt land är attraktivt att bo och arbeta i. Det måste vara enkelt att flytta hit och bosätta sig här. Det innebär tillgång på bostäder, internationella skolor, bra sjukvård och annat serviceutbud.

Redan idag är tjänsterna en stor del av Sveriges export, och en oerhört viktig jobbmotor. Med rätt reformer och rätt förutsättningar kan tjänstesektorn komma att bidra med ännu mer än så!