Företagstjänster – allt viktigare för Sveriges produktion och konkurrenskraft

Helt nya siffror från tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega visar att företagstjänster har betydligt större betydelse för Sveriges sysselsättning, BNP och konkurrenskraft än vad man tidigare trott. Ändå syns inte ett spår av politik för tjänstesektorn i regeringens politik.

Läs rapporten (pdf)

Trots att jobben var i särklass den viktigaste valfrågan har den verkliga bilden av näringslivets produktion saknats i debatten. Med hjälp av input-output-data från de svenska nationalräkenskaperna kan Almega nu med helt nya siffror i rapporten ”Företagstjänster – allt viktigare för Sveriges produktion och konkurrenskraft” visa att tjänster i allt högre grad används som insatser i både industrins och tjänstesektorns produktion.

Exempelvis jobbar flest bland underleverantörer till industrin inom tjänstesektorn jämfört med varuleverantörer till industrin – hela 62 procent. Efterfrågan på företagstjänster – exempelvis inom teknik, IT, design och personaluthyrning – är ännu större från tjänstesektorn i sig, och skapar nästan dubbelt så många jobb bland underleverantörer av företagstjänster som inom industrin.

– Det här visar att investeringar i företagstjänster spelar en allt viktigare roll för utvecklingen av svensk ekonomi. Ändå syns inte ett spår av satsningar på tjänstesektorn i regeringens budget. Skattehöjningar, som de på ungdomsarbetsgivaravgifter och höjningen av marginalskatten är snarare tvärtom, ett hårt slag mot de branscher som skapar jobb, säger Almegas chefekonom Lena Hagman.

Genom att visa hur sambanden mellan branschers produktion och sysselsättning ser ut framträder den pågående strukturomvandlingen – så många som 360 000 personer i produktionen av företagstjänster är sysselsatta tack vare efterfrågan på företagstjänster som insatser i andra branschers produktion. Det motsvarar 45 procent av de cirka 800 000 personer som arbetar med företagstjänster totalt. Detta är ett utmärkande drag för företagstjänster, som är den enskilt största branschen som är underleverantör till andra branscher i svensk ekonomi. De resterande nära 440 000 producerar företagstjänster som säljs till slutkunder, antingen för konsumtion eller investeringar, i Sverige eller utomlands.

Parallellt har efterfrågan på företagstjänster från utlandet i Sverige ökat över tid. Produktionen av företagstjänster har blivit alltmer fragmenterad utmed globala värdekedjor och företagen möter ökad konkurrens från utländska producenter. Det ställer ökade krav på företagen att höja sin produktivitet, och även klara den ökade prispress som den tuffare konkurrensen ofta innebär. Tillgång på hög kompetens spelar en nyckelroll – utveckling av tjänsternas kvalitet hänger främst på personalens innovationsförmåga.

I rapporten framkommer också att den senaste finanskrisen lett till stora neddragningar av personal inom industrin och dess underleverantörer. Av det minskade antalet sysselsatta i industrin, cirka 132 000 färre 2010 jämfört med 2005, svarar underleverantörer till industrin för drygt 87 000 färre jobb. Mycket talar för att industrins strukturomvandling mot ett ökat både tjänste- och importinnehåll har gått ännu snabbare i samband med den senaste finanskrisen. Denna utveckling har varit positiv genom att bidra till att höja industrins förädlingsvärde.