Byggkommissionen behandlade följande områden i sitt betänkande:

• Byggherrens ställning och konkurrensen
• Byggkostnaderna
• Byggfel, tillsyn och kontroll
• Byggandets miljöpåverkan
• Byggforskning och utbildning
• Svart arbetskraft och andra skattefrågor
• Myndigheternas roll och samverkan

Slutsatser

Sektorn är starkt fragmenterad i olika byggled och organisationer. De flesta av de åtgärder som vidtagits för att förbättra sektorn handlar, med några undantag, om punktvisa insatser. Inget av de förslag som lämnades av Byggkommissionen har lett till någon större förändring av sektorns arbetssätt och attityder.

Nuläge

Branschen har nu gått in i en djup lågkonjunktur. Detta kommer att påverka hela sektorns arbetssätt och metoder, men inte nödvändigtvis till det bättre.
Omvandlingstrycket bedöms vara lågt även under, eller till följd av, lågkonjunktur.

Sammanfattande bedömning

Konjunkturläget är den enskilda faktor som påverkar byggsektorns tillstånd och utveckling i störst utsträckning.

Utifrån den uppföljning som genomförts finns inget som stöder att sektorn skulle ha genomgått några varaktiga eller genomgripande förändringar till följd av enskilda eller gemensamma initiativ. Problembilden är i stort sett densamma nu som när Byggkommissionen lämnade sitt betänkande.

Trots en stark påverkan av externa faktorer såsom konjunkturläget och regleringar bedömer Statskontoret ändå att det finns en förbättringspotential i sektorn ifråga om effektivitet och kvalitet.

Statskontorets sammanfattande bedömning inriktades på att svara på:

• Vilka kvarstående problem finns inom byggsektorn?
• Vem äger frågan: byggherren, byggbranschen, arbetsmarknadens parter och/eller stat och kommun?

Vilka kvarstående problem finns inom byggbranschen?

Statskontorets övergripande slutsatser kan sammanfattas till:

• Den långsamma förändringsbenägenheten kan till stor del tillskrivas en otydlig efterfrågan och ett lågt omvandlingstryck.
• Byggherren betraktas ibland som slutkundens representant men drivkrafterna som ombud skiljer sig åt mellan olika byggherrekategorier.
• Hantering av detaljplaner och markförsäljning kan minska transparens och missgynna små byggherrar.
• Byggherren är i allmänhet ingen beställare som underlättar industriellt byggande.
• Vissa entreprenadformer har starkare drivkrafter till ett kvalitativt och kostnadseffektivt arbete.
• Byggfelen anses snarare ha ökat än minskat.
• Incitamenten till effektivisering, kompetenshöjning och utveckling är låga hos byggföretagen oberoende konjunkturläge.
• Arbetsmarknadens parter har olika utgångspunkter men skulle mer kunna sträva mot gemensamma mål och lösningar.
• Oklar ansvars- och uppgiftsfördelning mellan statliga myndigheter.
• Den statliga styrningen upplevs av branschen som otydlig.
• Byggföretagen anses vara medvetna om sektorns förnyelsebehov. Branschens förändringsarbete har ännu inte påverkat byggkostnaderna och produktiviteten inom branschen.
• Lokala fallstudier uppvisar en utbredd okunskap om vidtagna åtgärder och pågående förändringsarbete.

Läs mer i rapporten Sega gubbar