För första gången redovisar Almega en uträkning som bygger helt på Skatteverkets statistik för utbetalad reduktion för de senaste tre månaderna (november – februari). Det visar sig att över 11 000 personer är sysselsatta i hemservicebranschen idag och att närmare 23 000 unika köpare tillkommer varje månad. Företagen har haft en tillväxt på snitt 50 procent under det senaste halvåret, en takt som förväntas fortsätta under 2010.

Läs rapporten Hemservice – Attityder och fakta kring hushållsnära tjänster (pdf)

Läs hela rapporten (pdf)

Hur står det då till med den tjänsterelaterade forskningen? Finns det offentlig forskning som kan stödja och utveckla det nya viktiga tjänsteinnehållet i ekonomin och hur ser den i så fall ut?

Behovet av en kartläggning på området i syfte att dels presentera en bild av vilken forskning om tjänster och tjänsteinnovationer som bedrivs vid svenska universitet och högskolor och dels att dra slutsatser om hur väl forskningen anses täcka behoven identifierades.

Bilden som kommer fram i rapporten är att tjänsterelaterad forskning spänner över flera områden, har varierande rubriker och finns inom alla fakulteter, inte minst inom det tekniska området.

Rapporten som är framtagen av Christina Johannesson, FBA Holding AB, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, Almega och Teknikföretagen ska ses som en pusselbit på vägen för att synliggöra och ytterligare diskutera begreppet tjänsteforskning.

Läs hela rapporten här (pdf)

Saneringsbranschen består av omkring 130 företag med nästan 3 300 anställda och omsatte 2,9 miljarder kronor år 2007/08. Branschen kan indelas i tre huvudsakliga delbranscher/verksamhetsområden – industriservice, skadeservice och kärnkraftsservice.

Utifrån företagen i branschen är det noterbart att endast 6 procent av företagen har över 100 anställda, att nästan var fjärde anställd inom företagen är mellan 18-24 år och att hela 80 procent av de anställda är män. Det visar sig också att de flesta företag, 80 procent, använder sig av underentreprenörer.

I den senaste statistiken går det att konstatera att den ekonomiska krisen inte hittills haft lika stort genomslag på saneringsbranschen som helhet jämfört med många andra områden. Någon analys av eventuella skillnader mellan de olika delbranscherna inom sanering har dock inte gjorts. Området sanering förefaller inte lika konjunkturkänslig som exempelvis närliggande städbranschen. Medlemsundersökningen till Almegas saneringsföretag visar också att framtidsutsikterna generellt sett verkar ljusa för branschen som helhet. Detta trots att nästan 76 procent av företagen upplever att kostnaderna ökar medan endast 41 procent upplever att prisutvecklingen
står stilla.

En annan intressant del att ta fasta på är den utveckling som sker inom företagens tjänsteutbud. Vår definition av branschen utgår från medlemsföretag inom Almega Serviceentreprenörerna där huvuddelen av omsättning och verksamhet utgörs av olika former av saneringsarbete. Men de flesta av dessa företag erbjuder idag fler tjänster än sanering. Många av företagen är idag att betrakta som servicebolag som erbjuder en flora av tjänster och ställer om utbudet efter en mer komplex och varierad
efterfrågan på marknaden.

En majoritet av företagen (55,9 procent) har deltagit i offentlig upphandling. Över hälften av de som deltagit är missnöjda med hur den offentliga upphandlingen fungerar, varav de flesta framhåller fokuseringen på lägsta pris som en förklaring till detta. I rapporten framkommer också att det finns en splittrad syn på offentlig upphandling där upphandlare i högre utsträckning tycker att det har blivit bättre. Majoriteten av företagen upplever däremot att det inte har skett någon förändring.

Läs rapporten (pdf)

Förhoppningarna med en skattereduktion för hushållsnära tjänster var att ge förutsättningar för en hemservicebransch där seriösa företag skulle få bra möjligheter att konkurrera och slå ut oseriösa aktörer, förvandla svarta jobb till vita och skapa nya företag och arbetstillfällen. Almega har sedan flera år arbetat för införandet av en skattereduktion för hushållsnära tjänster och allt sedan införandet följt branschens utveckling.

Det går idag att konstatera att förhoppningarna blivit uppfyllda. År 2009 är efterfrågan på vita hushållsnära tjänster enorm. Det är en bransch med över 2 700 aktiva företag som går framåt trots lågkonjunkturen och som med all säkerhet kommer att växa ytterligare efter införandet av fakturamodellen som underlättar för köparna. Almegas undersökningar gjorda av Demoskop visar att flera tusen nya riktiga arbeten har skapats och attityden till svarta hemtjänster har förändrats.

Att kalla denna reform och omvandling för en hel bransch för succé är inte en överdrift. Ändå har den politiska debatten fastnat i en diskussion kring systemets vara eller inte vara. Där oppositionen i dagsläget vill ta bort skattereduktionen. Detta trots att det finns en majoritet som är för skattereduktionen ibland allmänheten och detta i samtliga politiska väljargrupper.

Det är en självklarhet att samhället blir den stora vinnaren i ett system som har givit förutsättningar för skapandet av nya företag och arbetstillfällen och som samtidigt tillgodoser människors behov. Att det sker i en kvinnodominerad bransch som främst utgörs av små företag med anställda som kommer från tidigare arbetslöshet är givetvis extra positivt.

Det är därför hög tid att lyfta debatten och istället diskutera hur man bäst tar tillvara effekterna av denna reform, hur man underlättar för dagens nya företag samt vilka andra tjänster och branscher som kan inkluderas för att ytterligare stimulera tjänstesektorn och framväxten av nya branscher. Det borde ligga i allas intresse, inte minst samhällets.

Läs rapporten (pdf)

Nu börjar upptakten inför avtalsrörelsen 2010, och diskussionerna lär gå höga om vem som ska sätta det så kallade märket och på vilken nivå detta märke ska ligga. För den stora och växande tjänstesektorn känns denna diskussion gammal- modig och allt mer ointressant. Och frågan om kollektivavtalens framtid blir allt mer brännande, där inte minst tjänsteföretagen ställer kravet på att avtalen måste fungera i den tid där de ska användas. Många kollektivavtal har en konstruktion som gör att de hindrar en utveckling av företag och medarbetare. Det är en position som är ohållbar i längden. Utvecklas inte avtalen går den svenska modellen under.

Avtalsrörelsen 2010 handlar inte om att nå snabba uppgörelser. De avtal som sluts gäller för flera år framöver, och de måste ha en hållbarhet över tid och konjunkturer. Avtalen kan hjälpa eller stjälpa svensk tillväxt och de kan få arbetslösheten att minska eller öka. Därför är det av enorm betydelse att parterna på svensk arbetsmarknad har den verklighet som svenska företag och medarbetare lever i för ögonen, och inte tittar i backspegeln.

I denna rapport tecknas en bakgrund till varför kollektivavtal och lönebildningen på svensk arbetsmarknad måste utvecklas och få en ny struktur. Rapporten avslutas med Almegas fem utgångspunkter för en moderniserad lönebildning.

Rapporten bygger på undersökningar och rapporter som under senare år har presenterats av Almega och våra samarbetspartners. Den är därmed en sammanfattning av en del av den diskussion om lönebildningen i Sverige som Almega fört under en rad av år.

Läs rapporten (pdf)

En av de mer omtalade politiska reformerna i Sverige under senare år är skattereduktionen för hushållsnära tjänster, även kallat Rut-avdraget, som infördes den 1 juli 2007.
Skattereduktionen har gjort det väsentligt billigare att köpa hushållsnära tjänster; hälften så billigt som tidigare för den som kan utnyttja avdragsrätten fullt ut.

Sedan Rut-avdraget infördes för två år sedan har hemservicebranschen utvecklats kraftigt. Tidigare gick det nästan inte att köpa hemservice vitt, men idag finns det gott om stora och små företag som erbjuder hushållsnära tjänster. Branschen fortsätter att växa och anställa, trots lågkonjunkturen.

Nyligen utvidgades skattereduktionen till att även omfatta så kallat Rot-arbete, det vill säga reparation, underhåll, ombyggnad och tillbyggnad av den egna bostaden. Det som tidigare var en skattereduktion enbart för hushållsnära tjänster har blivit ett mer generellt "husavdrag". Skattereduktion för Rot-arbete har funnits tidigare under begränsade tidsperioder. När det första gången infördes var marknaden för vita hantverkstjänster i hemmet mycket begränsad. Sedan dess har marknaden utvecklats och idag tycker både regeringen och oppositionen att skattereduktion för Rot-arbete behövs för att skapa fler vita jobb inom byggsektorn.

En idé som föreslagits är att Rut- och Rot-avdragen ska kompletteras med ett Rit-avdrag, en skattereduktion för IT-tjänster i hemmet. Fortfarande finns nästan inga företag som erbjuder  IT-support till privatpersoner, men efterfrågan är stor och det finns gott om ungdomar utan riktigt fotfäste på arbetsmarknaden med IT-kompetens som mer än gärna vill utföra sådana arbetsuppgifter.

Erfarenheten visar att skattereduktion fungerar – både som ett sätt att göra svarta jobb vita och som ett sätt att skapa helt nya jobb och företag. I det rådande konjunkturläget verkar det dumt att inte använda de enkla beprövade metoder som finns för att skapa nya möjligheter på arbetsmarknaden.

Politiken på detta område kan bli en viktig valfråga 2010. Den rödgröna oppositionen vill behålla och utvidga Rot-avdraget men slopa skattereduktionen för hushållsnära tjänster. Om Rut-avdraget avskaffas är tusentals jobb hotade.

Läs rapporten (pdf)

Den här rapporten visar att investeringar i immateriella tillgångar var 9 procent av BNP år 2004. En viktig del av dessa investeringar utgjordes av kunskapsintensiva tjänster.

Den här rapporten analyserar utvecklingen av kunskapsintensiva tjänster i det svenska näringslivet. Resultaten visar att sysselsättningstillväxten var hög, medan den uppskattade produktivitetstillväxten var låg i denna sektor. Vidare visas att kompetens och samarbete med kunder är avgörande för den kunskapsintensiva tjänstenäringens framtida utveckling. Rapporten pekar på stora brister beträffande i synnerhet produktivitetsstatistik för kunskapsintensiva tjänster. Dessa brister gör det nästan omöjligt att utforma en specifik tillväxtpolitik för denna sektor. Istället föreslår författaren en generell subvention för företag att investera i medarbetares kompetens, vilket skulle gynna tillväxten i hela ekonomin, men framförallt den kunskapsintensiva tjänstesektorn.

Läs rapporten:
Så skapas kunskapsintensiv tjänstetillväxt - innovation och investeringar i kunskapsintensiva tjänsteföretag (pdf)

Ämnet av stor betydelse för tjänstesektorns framtida utveckling. Vi har idag ett skattesystem som byggdes upp under en tid då näringslivet helt dominerades av industriproduktion. Detta trots att Sverige idag är ett tjänstesamhälle i en globaliserad värld.

En hög beskattning av arbete är en sådan kvardröjande rest från gårdagen. Likaså de höga marginaleffekter som utmärker det svenska skattesystemet. Personalkostnadernas andel av tjänsteföretagens totala kostnader ligger runt 85 procent, betydligt högre än i industrin. Och i tjänsteföretaget är det medarbetaren och dennes kompetens som bildar stommen i den tjänst som företaget ska sälja. Den enskilde medarbetaren spelar huvudrollen i tjänsteföretaget . Då blir det ohållbart med ett skattesystem som straffar arbete och personlig utveckling. Värnskatten är kanske det tydligaste exemplet på hur höga marginaleffekter får en lönehöjning att tas upp av ökad skatt. Det är många i Sverige som är överens om att värnskatten är en skadlig skatt, den drar in ytterst lite till statskassan och den försvagar incitamenten till utbildning och utveckling i arbetslivet. Ändå är den kvar. Skälet, från politiskt håll, är att ett avskaffande av värnskatten skulle få negativa fördelningspolitiska effekter. Men stämmer detta verkligen?

I denna rapport utvärderas värnskatten som fördelningspolitiskt instrument. Dessutom föreslås ett antal tänkbara alternativ som skulle möjliggöra värnskattens avskaffande på ett fördelningspolitiskt neutralt sätt.

Analyser och förslag som framförs i denna rapport står författaren för själv. Almegas ståndpunkt är att de progressiva skatterna med värnskatten som främsta exempel är ett betydande hinder för den kunskapsintensiva tjänstesektorns utveckling och internationella konkurrenskraft.

Läs rapporten här:
Värnskatten och jämlikheten (pdf)

Det är dags att sluta se på den offentliga sektorn som tärande, och istället som en möjlighet till nya tjänsteinnovationer, förnyelse och utveckling. När vi ser sektorn som branscher med utvecklingspotential och framtida exportsuccéer blir den offentliga verksamheten en resurs och inte en besvärande kostnadspost.
Det finns många exempel på företag som startat sin resa i eller tack vare den offentliga sektorn. Denna rapport beskriver ett par av dem.

Läs rapporten här:
Offentlig köpkraft som tillväxtmotor - ett dynamiskt perspektiv (pdf)

Läs rapporten

Det finns ett stort missnöje bland unga yrkesarbetande med hur lönen bestäms. De anser att de inte kan påverka sin löneutveckling tillräckligt mycket. Istället för centralstyrda modeller vill 8 av 10 av dagens 25–30-åringar ha individuell lönesättning. Men glappet är stort mellan de ungas attityder och den verklighet som råder. Det visar denna undersökning som gjorts av Novus Opinion.

Almega och Ledarna har tillsammans tagit initiativ till undersökningen. Att vi som representanter för både fack och arbetsgivare delar varandras syn på lönebildning visar att en modernisering av den svenska lönebildningen inte är en fråga om att gynna vissa intressen, utan av betydelse för Sveriges ekonomi som helhet.

Vi menar att det är ohållbart med en modell som har så svagt stöd hos nästa stora generation i arbetslivet. Lönenivå är en sak, men undersökningen visar att de unga är missnöjda med hur det går till när lönen bestäms. Det är betydligt allvarligare. Lönen värderar och synliggör arbetsinsatsen. En medarbetare som upplever att det inte påverkar lönen om man gör ett bra eller dåligt arbete kommer knappast att vara motiverad att göra sitt yttersta. En lönemodell ska stödja utveckling och tillväxt, både av företag och av den enskilde medarbetaren. Det tjänar alla på.

Förvånansvärt nog visar undersökningen att fack och arbetsgivarorganisationerna i stort håller med de unga. I tjänstemannafacken är fler än hälften för en mer individuell lönesättning än idag. Även inom LO finns förespråkare; så många som 3 av 10 vill se en mer individuell lönesättning. På arbetsgivarsidan finns ett nära 100-procentigt stöd. Ändå släpar verkligheten efter.

Tiden är därför mogen att i den avtalsrörelse som nu har startat, ta ansvar för en modernisering av lönebildningen i Sverige. Målet för arbetsmarknadens parter måste vara att lönebildningen går i takt med tiden och speglar det samhälle och de attityder som finns.

 Läs rapporten (pdf)

För andra året i rad presenterar Almega Serviceentreprenörerna en fullständig branschrapport för städ- och servicebranschen. Vi följer den utveckling som har varit under det senaste året men blickar också framåt. I denna rapport har vi förutom den årliga medlemsundersökningen även gått ut till offentliga inköpare och upphandlare av städ- och servicetjänster för att kartlägga den situation som branschen befinner sig i, gällande offentlig upphandling.

Den allmänna ekonomiska lågkonjunkturens inverkan på företagen samt den pågående utvecklingen från endast städtjänster till ett brett utbud av olika servicetjänster är högaktuella frågor som kommer att prägla årets rapport. Vi redogör också för uppdaterad statistik och nyckeltal för Almega Serviceentreprenörernas medlemsföretag och branschen som helhet.

Läs rapporten

Undersökningen  bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Ledarna och Almega. Intervjuerna med unga förvärvsarbetande har genomförts inom ramen för Novus webbpanel under perioden 8 – 18 maj 2009.

Målgruppen är unga förvärvsarbetande 25 – 30 år (arbetar heltid eller deltid, ej egenföretagare) och omfattar totalt 1 500 intervjuer i hela Sverige med unga förvärvsarbetande samt knappt 200 intervjuer med företrädare för arbetsmarknadens parter. Intervjuerna med fackliga ombudsmän och Svenskt Näringslivs representanter har genomförts per telefon under samma tidsperiod.

Läs rapporten Rör inte min lön - Unga på arbetsmarknaden om lönebildning (pdf)

I början av juni 2009 påbörjas förhandlingar mellan Almega och Unionen och Sveriges Ingenjörer på avtalsområdet för Svensk Teknik och Design, STD.

Förhandlingarna avser avtalsåret 2009, då Almega valde i december 2008 att inte använda den option som fanns för ett tredje avtalsår ifrån det avtal som slöts 2007. Detta  avtal innehåll en generell löneökning på 2,8 procent, vilket inte bedömdes vara hållbart under rådande finanskris och lågkonjunktur.

Förhandlingarna på STD:s avtalsområde kan därmed bli en viktig indikator på vad som komma skall inför avtalsrörelsen 2010, då merparten av kollektivavtalen på svensk arbetsmarknad ska omförhandlas.

I denna rapport framgår förväntad orderingång och förväntad tendens vad gäller förändringar i personalstyrkans utveckling bland STD:s medlemsföretag. Sammantaget ger detta en blandad bild, där olikheten mellan branscher och företag är slående. Företagen ligger i olika faser av konjunkturförloppet.

Denna olikhet är inte unik för branscherna inom STD, snarare är det så att olikhet numera är norm i det svenska näringslivet som helhet. Det är denna variation som lönebildningen på den svenska arbetsmarknaden måste kunna hantera. Modellen med samma lönepåslag, oftast angivet som ett ”märke” i procentsiffror, har därmed tjänat ut.

Av nödvändighet bör lönebildningen ske i det sammanhang där själva produktionen äger rum, på det enskilda företaget. Det är bara där man kan bedöma företagets betalningsförmåga och de enskilda medarbetarnas insatser i arbetet. Lönebildningen måste bli decentraliserad och individualiserad för att bidra till tillväxt och fler jobb.

 Läs rapporten (pdf)

Flera sammanfallande utvecklingstendenser som förstärker varandra förväntas den närmaste framtiden utsätta de offentliga utgifterna och deras finansiering, skattesystemet, för svåra utmaningar.

Feldt (2009, sid. 13) understryker den demografiska utvecklingen där antalet personer över 65 år under de närmaste 20 åren beräknas öka med 700 000 medan antalet
personer i åldern 20-64 år endast beräknas öka med 100 000 till år 2015, för att därefter stagnera. Medicinska och tekniska landvinningar gör också att medellivslängden förväntas höjas, vilket medför att antalet mycket gamla – ofta med krävande vårdbehov – förväntas öka påtagligt.

I takt med att välståndet stiger efterfrågas också tjänster, såsom vård, skola och omsorg, i allt högre utsträckning, vilka huvudsakligen finansieras av det offentliga.

Andra länder möter samma utveckling. Det är därför av intresse att undersöka hur Sverige, respektive andra länder hanterar dessa utmaningar.

Läs rapporten (pdf)

Att det svenska näringslivet under de senaste 30-40 åren gått igenom en total förändring är det nog inte många som förnekar. Men på det oerhört viktiga löneområdet har utvecklingen stått mer eller mindre stilla. Fortfarande finns tarifflöner på arbetsmarknaden och fortfarande träffas löneavtal som innehåller generella höjningar. Och stora höjningar av lägstalöner förhindrar effektivt många ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden.

Denna föråldrade lönemodell är ett växande irritationsmoment för Sveriges många tjänsteföretag. Inte minst för utlandsägda företag med kunder och verksamhet i hela världen vållar agerandet på den svenska arbetsmarknaden problem. Etableringar i andra länder kan framstå som mer lockande alternativ och en planerad expansion i Sverige kanske istället blir en satsning någon annanstans.

I den här intervjuskriften får vi möta tio företrädare för utlandsägda tjänsteföretag.

Hur ser de på den svenska lönebildningen? Vilka är de tunga frågorna? Vad anser de om kollektivavtal och individuell lönesättning? Och hur ska individgaranti och stupstock förklaras och försvaras på en gränslös arbetsmarknad?

Läs rapporten What is an individgaranti? (pdf)

Broschyren berättar om fakta samt visar den mångfald och kraft som finns hos de svenska friskolorna och alla som jobbar där, såväl elever som lärare.

Engagemang och entreprenörskap - 12 exempel på friskolornas mångfald (pdf)

Almega, Region Värmland och Karlstad kommun har i den här broschyren försökt att bringa klarhet i snårigheter som kan uppkomma i arbetet kring begreppet verksamhetsövergång, som sker allt oftare mellan offentlig och privat verksamhet.

Vi har försökt att belysa tillvägagångssättet ur både arbetsrättslig och upphandlingsjuridisk aspekt. Innehållet har tagits fram i nära samarbete med landstinget i Värmland och övriga kommuner i Värmlands län.

Det är vår förhoppning att materialet kan ge läsaren en manual och ett stöd i processen kring verksamhetsövergång oavsett om övergången sker mellan privat – offentlig eller offentlig – privat.

Arbetsgruppen som bestod av Rose-Marie Andersson, Karlstad Kommun, Jerker Bäckström, Karlstad Kommun, Karin Frejsjö, Karlstad Kommun, Lena Jonsson,
Karlstad Kommun och Lars Nilsson, Almega tar tacksamt emot synpunkter kring denna broschyr.

Läs rapporten Verksamhetsövergång – En praktisk vägledning från offentlig verksamhet till annan utförare (pdf)

Av de som köper hushållsnära tjänster idag är 9 av 10 nöjda med sin leverantör och kvaliteten på tjänsterna. Det är en tjänst vars efterfrågan ökar och som underlättar vardagen för många.

Idag köper 255 000 hushåll dessa tjänster och de kommer från alla samhällsgrupper och från hela landet. Intresset ökar konstant och det är de seriösa företagen som drar nytta av denna skattereduktion. Samtidigt är detta en reform med många vinnare. Det går inte längre att bortse från de samhällsekonomiska effekterna som skapas när en hel bransch visar på stark ekonomisk tillväxt. Särskilt när det sker mitt i en lågkonjunktur.

Det har tydligt gynnat framväxten av företag (cirka 5 000 enligt Skatteverket, 2007) och i synnerhet kvinnligt företagande. Efterfrågan och nyföretagandet har lett till att det skapas många nya arbetstillfällen. Företagen har det senaste halvåret anställt fler än tidigare och där 9 av 10 nyanställda kommer från tidigare arbetslöshet. Både Almega och majoriteten av hemserviceföretagen är positiva till att fler tjänster och branscher kan gå samma väg till mötes som denna bransch. En skattereduktion är en mycket bra lösning för att skapa tillväxt och gynna seriösa företag. Samtidigt är det inte självklart att fler tjänster ska ingå under skattereduktionen som utformats specifikt för hushållsnära tjänster. Men att systemet som sådant ger väldigt positiva effekter på arbetskraftsintensiva tjänster är hemservicebranschen ett tydligt kvitto på.

Läs rapporten Hemservicebranschen februari 2009 - attityder och fakta (pdf)

Almega fick i uppdrag av regeringen att tillsammans med Nutek, Sveriges konnumer och lansting och Socialdepartementet att skapa ett långsiktigt handlingsprogram för entreprenörskap och mångfald inom hälso- och sjukvård samt omsorg.  I projektet ingår att utforma en vägledning för offentliga upphandlingar för att förenkla arbetet för kommuner och landsting som beställare och för företagen som leverantörer. Resultatet blev rapporten Förslag till handlinsgprogram för entreprenörskap och förnyelse i vård och omsorg 2009-2013.

I detta handlingsprogram framförs de åtgärder, satsningar och prioriteringar som behöver genomföras för att främja en positiv utveckling inom vård och omsorg genom fler och växande företag. Syftet med åtgärderna är också att främja en långsiktigt hållbar tillväxt.

Handlingsprogrammet är framtaget baserat på kunskapsmaterial, de inblandades erfarenheter av programverksamhet samt en process av samråd och dialog med myndigheter, företag, forskare och främjandeorganisationer. Handlingsprogrammet utgör en plan för hur regeringen bör arbeta för att skapa förutsättningar för fler och växande företag, entreprenörskap, utveckling och spridning av innovationer samt internationalisering. Detta ger förutsättning för långsiktigt hållbart företagande och utveckling av vården och omsorgen.

Utformningen av handlingsprogrammet har skett med arbetsinsatser från SKL, Nutek och Socialdepartementet. Ett antal aktörer har också bjudits in att lämna synpunkter på förslagen (se bilaga 1). Projektets slutsatser och förslag är dock Nuteks. Projektets samverkansgrupp har bestått av Staffan Larsson, Helena Nyberg Brehnfors och Göran Uebel, (Nutek), Ulf Lindberg (Almega), Renée Berglund (SKL) och Åsa Schedin (Socialdepartementet).

Det övergripande målet med insatserna är att skapa förutsättningar för fler och växande företag, som i sin tur kan utveckla vård och omsorg i ett längre perspektiv. Det gäller att både nå en mångfald av utförare genom att utveckla fler konkurrenskraftiga företag samt att utveckla och förnya vården och omsorgen som helhet.

Ladda hem rapporten här (extern länk)

Almegas chefsekonom Lena Hagman och Unionens chefsekonom Daniel Lind har tillsammans arbetat fram denna rapport för att öka förståelsen för strukturomvandlingen i samband med globaliseringen samt för hur svensk ekonomi fungerar och vilka utmaningar den står inför.

Läs rapporten Det nya näringslivet (pdf)

Sedan ett par decennier har människor fått ökad möjlighet att välja
välfärdslösningar genom så kallade valfrihetssystem eller kundval. Detta
gällde under de första åren framför allt val av förskola, grundskola och
gymnasium. Sedan dess har det sedan runt om i Sverige pågått ett
utvecklingsarbete med sikte på att den enskilde medborgaren ska få välja
mellan flera utförare av de tjänster som denne är berättigad till. Exempel på
områden där individen i många delar av landet kan göra val vid sidan av
skola och förskola är hemtjänst och primärvård.

Frågan om valfrihetssystem är aktuell på många sätt. Allt fler kommuner har
identifierat valfrihet som en möjlighet att höja kvaliteten inom
äldreomsorgen. Rörande landstingen har Vårdval Halland, som ger
medborgare valfrihet mellan auktoriserade vårdcentraler, väckt stort intresse
och fått flera efterföljare. Arbetsförmedlingen driver sedan en tid
försöksverksamhet med alternativa utförare och alternativa arbetsformer,
vilket kan bilda grund för valfrihet även inom denna sektor.

Regering och riksdag har tydligt markerat sitt intresse för ökat
medborgarinflytande genom valfrihetsmodeller. Ny lagstiftning som driver
på och underlättar kundvalssystem i kommuner och landsting är på väg.
Genom kunskapsspridning och utvecklingspengar vill staten stimulera de
offentliga aktörernas arbete med mångfald och kundval.

Frågan är av stort intresse för Almega och våra medlemsföretag. Jämfört
med traditionell upphandling har valfrihetssystem många fördelar. Kundval
ger ökad långsiktighet och skärpt fokus på kvalitet, inte minst i form av
kontinuitet i relation till brukaren. System som baseras på auktorisation, det
vill säga godkännande, skapar stabila affärsvillkor, vilket är gynnsamt för
nyföretagande inom välfärdssektorn och därmed för de berörda
medborgarna.

Om de exempel som nämns i denna rapport tillämpas fullt ut i hela landet
skulle det motsvara två tredjedelar av all verksamhet i kommuner och
landsting. Inkluderas även staten skulle valfrihetssystemen kunna omsätta
upp emot 450 miljarder kronor per år i dagens penningvärde. Tillsammans
omsätter kommuner och landsting drygt 600 miljarder kronor netto.

Detta är i korthet bakgrunden till att Almega vill lyfta fram möjligheterna
med kundval även utanför de redan etablerade områdena. I skriften
poängterar vi de värden som skapas genom kundvalssystem. Värden skapas
framför allt för de berörda brukarna, men även för skattebetalarna och
företagandet, och därmed för den svenska ekonomin och tillväxten.
Ambitionen är att skriften ska kunna tjäna som en inspiration för att
förbättra välfärden runt om i Sverige. Rapporten är framtagen av Capire.

Läs rapporten (pdf)

Tyvärr missar regeringen att lyfta jobbskapande forskningsområden i forsknings- och innovationspropositionen. Därmed försitter regeringen ett gyllene tillfälle att se till att Sverige kommer stärkt ur lågkonjunkturen.

Sverige har hittills saknat strategiska satsningar på forskning som utgår från tjänsteverksamheters behov, och det saknas en nationell tjänsteforskningsstrategi. Andra länder har vaknat och sett att tjänster, oavsett var de produceras, är viktiga för tillväxten och infört strategiska nationella satsningar för detta; Irland, Tyskland, Finland, Danmark och så vidare.

Det som är mest akut är att skapa en nationell forskningsstrategi med tjänster i fokus - oavsett var de produceras. Med en sådan fungerande forskningsstruktur, som utgår ifrån tjänsteverksamheters behov, skulle Sverige kunna bli ett framgångsland när det gäller tjänsteverksamheter, med ökad välfärd i spåren.
Den forskning tjänsteverksamheter efterfrågar är bland annat forskning om kundrelationer och kundinvolvering i affärsprocesserna, tjänstekvalitet, samt arbetsmetoder. Detta stämmer också väl med de områden där tjänsteföretagen måste vara konkurrenskraftiga. Mer om detta återfinns i rapporten "Innovativa tjänsteföretag och forskarsamhället - omaka par eller perfect match?" (Almega mars 2008).

Förhoppningen är att riksdagsbehandlingen av propositionen leder till förbättringar och att det efterföljande arbetet rättar till de värsta misstagen.

Läs rapporten (pdf)

Auktoriserad serviceentreprenör heter städ- och servicebranschens auktorisation som startades i februari 2008. Företag som är auktoriserade uppfyller ett antal krav framtagna för att bland annat garantera företagets seriositet. I en bransch med närmare 6000 städföretag (SCB 2008) är kravet på auktoriserade företag något som efterfrågas allt oftare. Inte minst för att underlätta för den som ska upphandla städ- och servicetjänster och vill vara säker på att få en seriös leverantör.

Denna rapport visar att auktorisationen är efterfrågad och uppskattad bland offentliga inköpare, politiker och privata kundföretag. Vi lyfter också här fram varför det är så viktigt för företagen i branschen att vara auktoriserade. Idag arbetar närmare hälften av de anställda inom städbranschen i ett auktoriserat företag. Hjälp oss att stärka branschen och dess anseende genom att efterfråga auktoriserade företag. Det gör auktorisationen än mer värdefull och skapar en marknad för städ- och servicetjänster där konkurrens får råda på lika villkor.

I en perfekt bransch där oseriösa företag inte existerar skulle det inte behövas en auktorisation för de seriösa företagen. Så ser tyvärr inte branschförhållandena ut i städbranschen. Därför behövs en auktorisation.

Läs rapporten Auktoriserad serviceentreprenör - efterfrågade företag på alla marknader (pdf)

Vård och omsorg är Sveriges i särklass största bransch med omkring 665 000 sysselsatta. Att öka branschens konkurrenskraft och tillväxt är viktigt både för att få mer vård för pengarna och för att branschen är en betydande del av vår ekonomi.

Den här rapporten lämnar sju förslag för att stärka branschens konkurrenskraft. Vård- och omsorgsbranschen står inför en rad utmaningar i form av internationell konkurrens, demografiska förändringar och finansieringsproblem.

För att möta dessa utmaningar måste branschen öka sin konkurrenskraft och tillvarata de tillväxtförutsättningar som finns. Men hur ska det gå till? Kan man öka produktiviteten och effektiviteten? Vilken betydelse kan ökad konkurrens¬utsättning ha för detta? Hur kan svenska företag i branschen medverka till att möta dessa utmaningar?

I Nuteks och IVAs rapport Framtidens näringsliv (2006) identifierades vård- och omsorg som en av de mest intressanta framtidsbranscherna i Sverige. Den här rapporten är en fortsättning på det arbetet. Initiativtagare till projektet Vård och omsorg – en framtidsbransch är Nutek och Almega. Denna rapport utgör styrgruppens gemensamma slutrapport och bygger på faktaunderlag, intervjuer och diskussioner med representanter för olika delar av branschen.

Läs rapporten på Nuteks webbplats.

Denna rapport är resultatet av projektet Oberoende utvärdering av vård och omsorg. Projektet har finansierats av Vårdföretagarna och genomförts i samverkan mellan Vårdföretagarna och Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ mot bakgrund av nedanstående problembeskrivning. Kontaktpersoner för rapporten är Anne-Sophie Sjöberg, Vårdföretagarna och Beata Forsberg, SIQ.

Läs rapporten (pdf)

I Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsrapport 2001 (1) behandlas frågan om patientens ställning i ett eget kapitel. Redovisningen ger en god bild över läget år 2001 i Sverige och övriga Nordiska länder. Den behandlar också hur patienträttighetslagstiftning och andra metoder för att stärka patientens ställning hanterats i några andra länder. I kapitlet Patientens rättigheter i ett internationellt perspektiv redovisas Socialstyrelsens material i förkortad form. Materialet används även som utgångspunkt i
länderbeskrivningarna.

För tiden efter 2001 finns ingen motsvarande sammanställning gjord. För att få fram det läget i dag har därför aktuell lagstiftning och informationsbroschyrer från Sverige och de nordiska länderna samlats in. Det aktuella läget beskrivs i ett kapitel för vart och ett av länderna. I förarbeten till Hälso- och sjukvårdslagen, Patienten har rätt (SOU
1997:154) (2) och i andra dokument redovisas problem och möjligheter med olika modeller och metoder för att stärka patientens ställning. De erfarenheter som vunnits i olika länder och de argument som anförs för och emot olika lösningar redovisas i kapitlet Problem och möjligheter med olika metoder för att stärka patienternas ställning.

Redovisningen i denna rapport gör inte anspråk på att vara fullständig. Syftet med rapporten är att ge en översiktlig bild av läget som ska kunna användas för överväganden om vilka metoder som skulle kunna användas för att förstärka patientens ställning i Sverige.

Läs rapporten Broms i båda ändar (pdf)

Inför avtalsrörelsen 2007 genomförde Almega en undersökning som resulterade i lönebildningsrapporten Olikheter i lön och lönsamhet. Rapportens fokus låg på företagsnivå och inte på den traditionella övergripande nationalekonomiska nivån. Undersökningen gav många intressanta tankar inför framtida avtalsförhandlingar och hur den traditionella svenska modellen bör vidareutvecklas.

Under avtalsförhandlingarna 2007 framfördes kritik från förbundsstyrelser och förhandlingsdelegationer inom Almega mot den lika-för-alla-modell som bredde ut sig. Företagen kände inte igen fackens krav och påståenden. Ett bestående intryck var att grunden till många krav var hämtade från andra håll än från aktuellt avtalsområde. En vanlig kommentar var: ”Vi känner inte igen oss.”.

Företagens chefer upplevde inte kraven på stora individgarantier och kraftigt höjda lägstalöner som väl förankrade hos företagens anställda. Snarare tyckte de att dessa krav tar bort incitamenten till att verkligen lägga ner tid och möda på mål- och resultatsamtal. Flera personer kommenterade: ”Varför ska vi lägga ner tid på individuell lönesättning när vi bara har hundralappar kvar att fördela?”.

Det faktum att lönebildningen under senare avtalsrörelser har hamnat allt längre bort från företagens verklighet till förmån för en ökad centralisering tror jag bidrog till företagens reaktioner. Företagen ställde sig också frågan om hur de anställda egentligen vill att lönen ska sättas. Ur denna grogrund uppstod frågan om det finns skillnader i uppfattning mellan olika branscher, generationer, kön, de som är medlemmar i facken eller valt att stå utanför samt om det finns regionala skillnader?

Läs rapporten (pdf)

Idag jobbar fler än fyra av tio i Sveriges tjänsteföretag. Den privata
tjänstenäringen svarar för åttio procent av alla nystartade företag, en
fjärdedel av all export, två tredjedelar av näringslivets hela produktion och
hälften av Sveriges BNP. I en sådan ekonomi blir det allt viktigare att rikta
mer uppmärksamhet mot tjänsteföretagens förutsättningar.

I den här rapporten vill vi visa bredden och djupet av de välfärdstjänster
som redan idag exporteras från Sverige. Vi lyfter fram några av de företag
som har tagit steget över nationsgränserna och ut i världen – trots dagens
system snarare än tack vare.

Om Sverige ska kunna dra kommersiell nytta av decennier av utbyggnad
och ackumulerad kompetens av hur offentlig välfärdsproduktion organiseras
är en satsning på ökad tjänsteexport av välfärd nästa naturliga steg. Utöver
de demografiska aspekterna, lika för stora delar av världens utvecklade
ekonomier, finns även en snabbt ökande öppenhet för att konsumera vård
och omsorg i annat land än i hemlandet. En helt ny typ av marknad för
välfärdsturism är på väg att växa fram, och Sverige har goda möjligheter att
utveckla offentlig välfärdsservice även på detta område.

En avancerad välfärdssektor i Sverige kan vara viktig också för
utvecklingen av svenska underleverantörer och andra branscher. Genom att
vidga ”systemgränserna” och se välfärd i ett större sammanhang kan man
väga in andra branscher så som samhällsbyggnad, arkitekttjänster och IT.

Företagen i denna rapport har insett att tjänster inte längre behöver
inskränkas av gränser. Vad kan vi lära av deras erfarenheter? Vad bör slipas
till i den svenska modellen för att skapa Sveriges nästa exportsuccéer?

Läs rapporten (pdf)

Vårdval har blivit ett nyckelord och håller på att förändra den svenska hälso- och sjukvården. Landstinget i Halland var först med att införa vårdval inom primärvården 2007. Stockholms läns landsting och Landstinget Västmanland har gjort det från och med 2008.

Grundtanken i valmodellerna är att invånarna ska fritt få välja vårdenhet och när de gjort sitt val utgår en viss årlig ersättning från landstinget till vårdgivaren baserat på patientens ålder. Barn och äldre ersätts mest. Är man inte nöjd med sitt val kan man byta till en annan vårdcentral. Vårdgivaren måste vara godkänd från kvalitetssynpunkt och acceptera det vårdåtagande landstinget specificerar.

Vårdvalssystem har enligt Svenskt Näringsliv förutsättningar att främja tillgänglighet, kompetens och helhetssyn hos vårdgivarna till nytta för effektiviteten i vården. Samtidigt kan effektiva privata vårdföretag göra sig gällande. Risk för tillkortakommanden finns dock även i vårdvalssystem. Alla organisatoriska modeller i sjukvården har sina för- och nackdelar och någon optimal modell som med en gång löser alla ”problem” gives icke. Men vårdval har en inneboende dynamik då patienten har full valfrihet som gör att drivkrafterna hos vårdgivaren väsentligen blir rätt.

Denna skrift om vårdval består väsentligen av tre delar. Den första delen innehåller en beskrivning av vårdvalssystemen i Halland och Stockholm och intervjuer med vårdgivare som verkar i de systemen, där de förmedlar sina erfarenheter så här långt. Även tjänstemän i de bägge landstingen, som har nyckelroller, intervjuas liksom i något fall en ansvarig politiker. Författare till denna del är kommunikationskonsulten Ann Lindgren.

Den andra delen behandlar möjligheter och risker i vårdvalssystem och hur vårdvalssystem kan bidra till att utveckla sjukvården. Här diskuteras också frågor om hur fri etablering kan förenas med landstingens sjukvårdsansvar gentemot sin befolkning, vårdvalssystem i glesbygd, hur konkurrenssnedvridning undviks, hur en marknad kan transformeras från monopol till konkurrens samt om vikten, enligt Svenskt Näringsliv, av att vissa beslut när det gäller vårdval fattas på nationell nivå. Författare är Anders Morin på Svenskt Näringsliv.

Den tredje delen behandlar hur man i framtiden kan utveckla vårdvalssystemen. Denna del utgörs till största delen av en sammanfattning av en oberoende expertrapport. Expertrapporten handlar bl a om vilka möjligheter för vårdens utveckling som kan realiseras genom ökad valfrihet och en bättre redovisning av vårdens resultat, inklusive ”pay-for-performance”, dvs ersättning efter uppnådda resultat. I expertrapporten diskuteras även hur vårdvalsmodellerna skulle kunna utvecklas till att omfatta större kroniska sjukdomsgrupper, som t ex diabetes. Författare till expertrapporten är professor Johan Calltorp, docent Soffia Gudbjörnsdottir, ekonomidirektör Anette Henriksson och distriktsläkare Anders Lindman. Expertrapporten i sin helhet återfinns som bilaga 1 i denna skrift.

Ett mindre avsnitt i den tredje delen handlar om att det kan behövas nya upphandlingsformer för att kombinera valfrihet och kostnadskontroll inom öppen specialistvård. Här diskuteras hur ett mer aktivt utnyttjande av prismekanismen kan användas för att främja effektiv fördelning av besök mellan vårdgivare, kostnadskontroll och valfrihet (författare Anders Morin). I en särskild bilaga ges en faktasammanställning av några resultat för sjukvården i Halland (bilaga 2)

Läs rapporten (pdf)

Ämnet är angeläget. Idag jobbar fler än fyra av tio i Sveriges tjänsteföretag. Den privata tjänstenäringen svarar för åttio procent av alla nystartade företag, en fjärdedel av all export, två tredjedelar av näringslivets hela produktion och hälften av Sveriges BNP. I en sådan ekonomi blir det allt viktigare att rikta mer uppmärksamhet mot tjänsteföretagens förutsättningar. Det gäller inte minst frågan om skattesystemets utformning.

Vi har ett skattesystem som byggdes upp under en tid då näringslivet såg helt annorlunda ut än det gör i dag. Företagsbeskattningen medger till exempel avskrivningar på maskininvesteringar men inte på investeringar i kompetens. I industrin ligger personalkostnaderna runt 3 procent av de totala kostnaderna. I tjänsteföretag ligger de runt 85 procent. Hög skatter på arbete hämmar därmed tillväxten i den personalintensiva tjänstesektorn. Det finns fler exempel. Det är Almegas uppfattning att vi behöver en översyn av det svenska skattesystemet.

Läs rapporten (pdf)

Ämnet är angeläget. I dag jobbar fyra av tio i Sveriges tjänsteföretag. Den privata tjänstenäringen svarar för 80 procent av alla nystartade företag, en fjärdedel av all export, två tredjedelar av näringslivets hela produktion och hälften av Sveriges BNP. I en sådan ekonomi blir det allt viktigare att rikta
mer uppmärksamhet mot tjänsteföretagens förutsättningar. Det gäller inte minst frågan om skattesystemets utformning.

Vi har ett skattesystem som byggdes upp under en tid då näringslivet helt dominerades av industriproduktion. I dag är inte bara tjänstesektorn stor,
varor och tjänster flätas ihop allt tätare också i den traditionella industrin. Tjänsteinnehållet blir där allt viktigare. Men det finns viktiga skillnader mellan traditionell industri och tjänstenäring. En sådan är att personalkostnaderna i tjänsteföretag ligger runt 85 procent. I industrin är de betydligt lägre. Höga skatter på arbete
drabbar därför tjänstebranscher hårdare och hämmar därmed tillväxten i den personalintensiva tjänstesektorn.

Det är Almegas uppfattning att vi behöver en översyn av det svenska skattesystemet. Och den översynen måste göras i ljuset av den strukturomvandling som det svenska näringslivet går igenom. Analyser och förslag som framförs i denna rapport står författarna för själva. Det gäller inte minst problemet med hög beskattning av arbete, kombinerat med höga marginalskatter, vilka skapar problem för såväl serviceinriktade företag som de kompetensintensiva tjänsteföretagen. Där skulle även
Almega vilja se en förändring.

Läs rapporten (pdf)

Stat, kommuner och landsting upphandlar allt fler tjänster av det privata näringslivet. Bedömningar pekar på volymer om 500 miljarder kronor varje
år. Det finns stora vinster med detta. Sund konkurrens mellan alternativ skapar effektiva organisationer och företag. Arbetssätt förnyas, personal och
brukare upplever att kvaliteten blir bättre. Kunden placeras alltid i centrum.

I det korta perspektivet leder konkurrensutsättning till besparingar och effektivitet. På medellång och längre sikt skapar det också andra effekter. Bra genomförda upphandlingar premierar tjänsteinnovation och utvecklar organisationen.

Förutom att resurser frigörs, utförs tjänsten på nya, effektivare och mer kvalitativa sätt. Slutkunden får tjänsterna anpassade efter egna behov. Konkurrens ger inte enbart engångseffekter i form av besparingar, den ökade dynamiken leder till högre ökningstakt i produktiviteten. När brukaren köper tjänsterna av privata alternativ öppnas dessutom möjligheten att kunna köpa tilläggstjänster.

Konkurrens har många goda effekter. Förutom förbättrad ekonomisk effektivitet och ökad valfrihet för konsumenter och brukare upplever
personalen ofta en rad fördelar när det finns alternativ till den dominerande arbetsgivaren. Fler entreprenörer, utveckling och innovation, fler
arbetsgivare och där brukarnas val är möjliga, ökad valfrihet. Emellertid finns det nackdelar med konkurrens inom de kommunala
välfärdstjänsterna. Om upphandlingens kvalificering inte grundas på de politiska målsättningarna, utan istället allt för stor uppmärksamhet ägnas åt
pris och kostnad sker det på kvalitetens bekostnad eller att kontinuiteten blir lidande om entreprenadbytena blir för täta.

När kapital och tid frigörs ges utrymme för utveckling. Företagen kan söka sig till andra kundgrupper på nya marknader för att bredda sin kundbas och
minska riskexponeringen. Detta ger tillväxt och fler arbetstillfällen kan skapas.

Henrekson och Johansson tar också upp de problem med konkurrensneutralitet som uppstår då offentlig tjänsteproduktion konkurrerar med privata aktörer. I stort sett samtliga kommunala bolag, totalt närmare 1500 stycken, producerar varor och tjänster som konkurrerar

Läs rapporten (pdf)

Kvalitet i en tjänsteekonomi handlar om att företag och medarbetare har rätt förutsättningar för att kunna leverera de lösningar som kunderna efterfrågar. Enligt Almegas medlemsföretag är också de viktigaste konkurrensfördelarna företagets kompetens och skapandet av långvariga kundrelationer. Konsten att möta individuella behov och ligga nära kunden i utvecklingen av affärerna, ger bra affärer.

När jag läser rapporten som Almega Utbildningsföretagen beställt från Synovate blir jag förvånad. Rapporten bygger på djupintervjuer med riskdagsledamöter i näringsutskottet och utbildningsutskottet. Kunskapen om utbildningsföretagens marknad är låg, synen på företag känns inte helt modern och modeller för investeringar i kompetens känns långt borta. Utbildning handlar inte bara om grundskola, gymnasie- eller universitetsutbildning. En modern utbildningspolitik måste anpassas till den tjänsteekonomi där vi i dag lever, där utveckling av kompetensen sker genom hela arbetslivet. En näringspolitik som ska rusta konkurrenskraftiga företag handlar inte bara om infrastruktur och betong – den handlar i hög grad om människor. Därför föreslår Almega Utbildningsföretagen:

• Initiera forskning kring investeringar i immateriella tillgångar för att öka kunskapen om dess värde i ekonomin.
• Utred möjligheten att införa system där investering i kompetens kan betraktas som en investering, inte som en kostnad, både på makro- och på mikronivå.
• Vidga synen på kompetensutveckling och utbildning till att även omfatta den utbildning som levereras utanför grundskola, gymnasie- och universitet.

Almega Utbildningsföretagen organiserar privata utbildningsföretag som säljer lösningar som gör att deras kunder hela tiden kan ha rätt kompetens och förutsättningar för att i sin tur sina kunders behov. Almega Utbildningsföretagen vill med denna rapport lyfta frågan att se på investeringar i kompetens på samma sätt som på investeringar i maskiner.

Läs rapporten (pdf)

Det finns 1 662 aktiebolag inom området städ- och service. De flesta av
bolagen, cirka 77 procent, är småföretag med 10 eller färre anställda.
Företagen omsatte år 2006/2007 närmare 16,5 Mdr kr och sysselsatte cirka
34 500 personer.

Rapportens definition av städbranschen baserar sig på Market Manager
Partners branschområde MM-städservice. Statistiska centralbyråns SNI-kod
(81210) för branschområdet lokalvård uppgår till 6 035 företag. Av dessa
har 5 447 tio anställda eller färre.

Nettoresultatet har ökat med 67 procent för branschen under de senaste fyra
åren och var 2006/2007 443 miljoner kr. Den positiva utvecklingen för
branschen stämmer väl överens med en tydlig majoritet av företagen. I
denna rapport kan vi också utläsa att framtidsutsikterna för företagen är
ljusa och att den positiva trenden förväntas hålla i sig under 2008.

Den positiva utvecklingen av branschen under de senaste fem åren gällande
omsättning, antal anställda och resultat är tydlig. Branschen breddas årligen
med fler företag vilket gör att konkurrensen hårdnar. Förklaringen till den
positiva utvecklingen är främst att företagen idag erbjuder fler tjänster än
städning i kombination med att andelen företag som lägger ut sin städning
och andra serviceområden på entreprenad tycks öka. Detta gäller inte minst
på den offentliga sidan där marknaden växer årligen för servicetjänster.

Undersökningarna som Almega Serviceentreprenörerna låtit göra och som
redovisas i denna rapport visar att nära hälften av medlemsföretagen har
deltagit i offentlig upphandling under 2007. Det största problemområdet på
den offentliga marknaden är prisfokuseringen vid upphandlingar. För
branschens välmående och för att få en rättvis konkurrens på marknaden är
det viktigt att det läggs större vikt vid kvaliteten och seriositeten hos
företagen. Inte minst hos en bransch som har haft och fortfarande har
problem med oseriösa aktörer på marknaden. Här har alla inblandade parter
ett ansvar. Almega Serviceentreprenörerna lanserade i början av året den
nya auktorisationen; Auktoriserad Serviceentreprenör. Den har fått väldigt
positiv respons och efterfrågas inte minst bland kundföretagen och är ett
steg i rätt riktning för att öka branschens anseende.

Resultaten från kundundersökningen visar att nästan 70 procent av
företagen väljer att lägga ut städningen på entreprenad. Kunderna anger att
de i upphandlingar värderar kvalitet, service och innehav av F-skattsedel
före priset. Vilket är positivt och öppnar för företagen att konkurrera med
kvalitet och service.

Läs rapporten (pdf)

Sverige är ett tjänstesamhälle. 80 procent av alla nya företag, två tredjedelar av hela näringslivets produktion, hälften av Sveriges BNP och en fjärdedel
av all export är tjänster. Tjänsteföretagens främsta konkurrensfördelar är medarbetarnas kompetens och långvariga kundrelationer. Det är också kunderna och medarbetarna som i högsta grad bidrar till att nya idéer utvecklas.

Både traditionella så kallade industriföretag och tjänsteföretag är beroende av allsidig forskning. Den innefattar inte bara tekniska lösningar utan även innovativa affärsmodeller, hur servicekoncept kan exporteras, hur kunder kan involveras i innovation och produktion. Listan kan göras lång på innehåll i affärer som inte går att ta på, men som i allt högre grad avgör vem som vinner i konkurrensen. En ökad och mer strukturerad satsning på tjänsteforskning skulle stärka konkurrenskraften hos svenska företag eftersom tjänster utgör en allt större del av verksamheten, och även i den offentliga sektorn som har ökat sin kundfokusering.

Almega menar att den svenska forskningsstrukturen måste anpassas till tjänstesamhället. Det absolut viktigaste i detta arbete är att skapa en
nationell forskningsstrategi som har tjänster i fokus – oavsett var de produceras. Bärande delar i en sådan strategi är att:

• Skapa en tjänsteforskningshub, det vill säga en nationell struktur för
tjänsteforskning.
• Skapa kompetenscentra som kan sprida aktuell och behovsmotiverad
tjänsteforskning.
• Satsa strategiskt, det vill säga branschöverskridande och tematiskt.
 

Tjänster dominerar vår ekonomi. Men istället för att medvetet forma framtiden och skapa en näringspolitik som passar för framtidens företag inbjuds näringsliv och andra intressenter till en branschernas huggsexa i arbetet med den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

Lättast att vinna diskussionen har branscher med en historia och en upparbetad struktur. Budskapet är entydigt: Sveriges välstånd bygger blott och bart, även i framtiden, på industri och tekniska landvinningar. Detta är inte längre hållbart.

Läs rapporten (pdf)

Almega har under flera år drivit frågan för en skattereduktion för hushållsnära tjänster. Bakgrunden till det är att företagen sedan mitten på 90-talet har varit
organiserade hos oss som en egen bransch och i samband med detta tecknades kollektivavtal för branschen med fackförbundet Kommunal.

Vad vi då såg var att den svarta marknaden fick allt större utrymme hos konsumenterna, det vill säga att den oseriösa marknaden växte på bekostnad av den
seriösa.

Det är därför med glädje som vi nu kan se att vårt arbete har burit frukt. Under den korta tid som skattereduktion för hushållsnära tjänster har funnits, har vi fått se en
mycket positiv utveckling. Detta gäller antalet nystartade företag inom branschen samt utvecklingen hos de företag som för ett år sedan fanns på marknaden.

Vi ser också att antalet hushåll som köper tjänsten i dag är 184 000 vilket visar att allmänhets vilja att köpa tjänsten har ökat samt att man idag i större utsträckning
väljer att köpa från ett seriöst företag.

Ett positivt inslag är också att de som arbetar i branschen i stor utsträckning kommer från arbetslöshet, tre av fyra nyanställda i branschen var arbetslösa vid
anställningstillfället. De får här en möjlighet till en inkomst samt inträde på arbetsmarknaden.

Läs rapporten (pdf)

Den totala ekonomin stiger trendmässigt. Hälften av svensk BNP bygger på tjänster. 330 000 jobb har skapats i tjänstesektorn på 10 år. 4 av 10 svenskar arbetar i privat tjänstenäring och av alla nya företag som etableras i dag är 8 av 10 tjänsteföretag. 26 procent av Sveriges export är tjänsteexport. Innovationer har en avgörande betydelse för tillväxten i samhällsekonomin. Genom det förnyelsearbete som sker inom företagen, forskningen och i samhället i övrigt skapas nya möjligheter för tillväxt.

Ur ett historiskt perspektiv har vi kunnat se hur olika sektorer har svarat för tillväxten i vår ekonomi. I mitten av förra seklet dominerade de teknikbaserade industriföretagen nästan helt näringslivet och vår syn på näringslivsutveckling. Många av våra industriföretag baserade på tekniska innovationer växte till att bli globalt ledande. På 1960-talet började industrins andel av ekonomin minska och det var helt andra typer av företag som i ökad utsträckning bidrog till tillväxten. Under de senaste decennierna är det snarare tjänsteföretag baserade på olika slags serviceinnovationer som växer till att bli internationellt ledande, till exempel Capio, Carema, Clas Ohlson, EF EduCation, H&M, Ikea, Oriflame, Metro och Securitas.

Tillväxten i dessa företag drivs i huvudsak av organisatoriska, finansiella och olika slags servicebaserade innovationer, det vill säga helt andra innovationer än de som en gång var drivande för de teknikbaserade företagens tillväxt.

Läs rapporten (pdf)

Hur ska det gå till? Kan man öka produktivitet och kvalitet samtidigt? Kan ett nytänkande innovationsarbete med fokus på gränsöverskridande organisationer skapa en ny utvecklingsvåg för branschen? Vad krävs för att detta ska ta fart? Vilken betydelse kan företagen ha i denna utveckling?

Läs rapporten på Nuteks webbplats. (pdf)