Lotta Edholm (FP) skriver i Svenska Dagbladet, torsdagen den 14 januari, en utomordentlig debattartikel: ”Stockholmarna ska ha kontroll över informationen”. Den skattefinansierade offentliga sektorn producerar en mängd intressant information. Några få av en mängd goda exempel är väderdata, kartinformation, offentlig statistik, trafikinformation och information om boende.

Av detta skulle det kunna gå att utveckla många intressanta innehållstjänster. I Norge är väderinformation fri, vilket gjort att yr.no blivit en enorm framgång med väder för hela världen – man kan här fråga sig varför inte SMHI var först ute – ledande IT-nation som Sverige ändå anses vara? I USA finns numera en sajt, data.gov, där amerikanska statens information successivt blir åtkomlig med standardiserade medel.

IT&Telekomföretagen har i sitt remissyttrande rörande införandet av ett harmoniserat Europeiskt regelverk för offentligt producerad information, det s.k. PSI-direktivet, pekat på hur Sverige släpar efter. Sverige är så gott som sist ut i EU med att införa direktiven och har därmed fått rejäla åthutningar av kommissionen.

Vi stöder helhjärtat Lotta Edholm, och hoppas innerligt att hennes allianskamrater i regeringen, landsting och kommuner läser och följer hennes förslag!
 

IT&Telekomföretagen anser att det har skett bra saker - men varför har så mycket skjutits till 2009/2010, med påföljd att det kanske inte ens blir genomfört under mandatperioden? Fler initiativ skulle tagits tidigare under perioden, t ex bredbandsstrategin, frågan om samhällsomfattande tjänster, åtgärder för användning av IT, uppdraget till Naturvårdsverket avseende IT för miljön i offentlig sektor och genomförandet av en spektrumpolitik. Vi väntar fortfarande på en proposition, som nu är planerad till mars.

Men vi vill också berömma: åtgärder som påverkar kommunerna är bra, effektiviseringen av överklaganden likaså. Att föra Telekomdirektivet till ett lyckligt avslut är också värdefullt, likväl som att insatserna för en ny EU-strategi inom IT-området har varit berömvärda.

Avslutningsvis kan det konstateras att man satsar 417 miljarder kronor på infrastruktur de närmaste tio åren för "klimatsmarta transporter". Av dessa medel går inte ett öre till det mest klimatsmarta transportsättet, dvs att inte transportera alls utan i stället använda elektroniska kommunikationer. Det är fortfarande lika märkligt att informationssamhällets viktigaste infrastruktur inte stöds av staten.
 

Bakgrund

Riksdagen röstade den 14 oktober 2009 igenom den uppdaterade FRA-lagen. Förändringarna jämfört med det ursprungliga, hårt kritiserade lagförslaget som riksdagen beslutade och återremitterade för komplettering i juni 2008, går i huvudsak ut på att höja skyddet för den personliga integriteten och att lagreglera de syften för vilka signalspaning får bedrivas. Tilläggen innebär bland annat att FRA måste ansöka om tillstånd för sina inhämtningsuppdrag hos en ny Försvarsunderrättelsedomstol och att myndigheten har förstöringsskyldighet för det material som ej berör uppdraget. Tilläggen innefattar även reglering rörande rapportering till uppdragsgivare .

Den nya uppdaterade lagen börjar gälla den 1 december 2009. Samtidigt träder de tidigare beslutade skyldigheterna för nätägare och operatörer i kraft. Skyldigheterna innebär att operatörer ska anmäla s.k. samverkanspunkter där myndighetssfären kan inhämta signaler för sina uppdrag. (Statens Inspektion för Försvarsunderrättelseverksamheten har att se till att FRA bara får tillgång till den trafik som FRA utav Försvarsunderrättelsedomstolen har fått tillstånd att spana på.) FRA står för kostnaderna för att upprätta sin del av samverkanspunkterna, medan operatörerna ska lämna sådan information som gör det lättare för FRA att ta hand om signalerna. Operatörerna är även skyldiga att hantera detta på ett sätt så att verksamheten inte röjs.

Påverkan på branschen

I debatten som föranlett förändringarna av FRA-lagen har ett flertal operatörer och IT&Telekomföretagen framfört oro över att Sveriges anseende som en öppen och tillväxtorienterad IT-nation försämras och att den svenska IT-branschens konkurrenskraft internationellt sett också riskerar att försvagas. Vissa operatörer har t.ex. aviserat att de kommer att flytta servrar från Sverige. Med bakgrund av detta anser IT&Telekomföretagen att det är olyckligt att Sverige inte i högre grad harmoniserar sig med övriga EU i hanteringen av denna fråga. Oro har även uttryckts rörande kostnadsaspekten kring implementering av lagen. De direkta installationskostnaderna för att överföra trafik till samverkanspunkterna blir troligtvis inte försumbara för operatörerna. Innebörden av skyldigheten att göra det lättare för FRA att ta hand om signalerna är ännu inte klarlagd och därmed inte heller de ekonomiska effekterna. Klart är i alla fall att det kommer att föra med sig ytterligare en belastning på branschen. IT&Telekomföretagen anser generellt att myndighetsåtaganden ska finansieras av staten och inte av en viss bransch.

En annan mycket viktig fråga är tilliten till branschen. Hanteringen är ännu obeprövad i Sverige men kan upplevas som integritetskränkande – något som den stundtals heta debatt som föranlett ändringarna i lagen också gett uttryck för. Detta kan utgöra incitament för att tjänsteleverantörer istället väljer att inhandla operatörslösningar från utlandet. Det finns alltså en betydande risk att Sverige tappar affärsmöjligheter till utlandet i och med införandet av FRA-lagen, revideringen till trots.
 

Självklart ska it-chefen ta ansvar, men också miljöchefen, förvaltningschefen och framför allt ledningen. För frågorna hänger definitivt ihop. It drar el. Men it kan också i stor omfattning minska elförbrukningen totalt sett. För de allra flesta organisationer i dag står resandet och externa möten för en ansenlig del av miljöbelastningen. Vi kan fråga oss om alla dessa resor verkligen måste genomföras? Säkerligen kan en del ersättas med digitala mötesformer som Live Messenger eller videokonferenser.

I speciellt ett avseende är det här en fråga för företagsledningen. Man låter personalen få tillgång till den senaste tekniken, vilken gör att man ska kunna arbeta varsomhelst närsomhelst. Men samtidigt fortsätter man att kräva att de anställda dagligen ska infinna sig på kontoret. Det är inte att utnyttja den nya tekniken till fullo – varken ur ekonomisk synvinkel eller ur ett miljöperspektiv.

Vi bör även i större utsträckning se till den egna verksamheten, räkna på belastningen, genomföra ett antal förändringar gällande arbetssätt och beteenden för att sedan mäta och följa upp. Det här är inte bara it-chefens ansvar, utan hela ledningens. Först då, när förändringarna blir konkreta, kan vi åstadkomma verklig förbättring.

Det privata näringslivet har som sagt fortsatt mycket att lära, samma sak gäller också för offentlig sektor. Jag skulle gärna se att man, inom ramen för miljökrav i offentlig upphandling, uppmuntrar offentlig sektor att med hjälp av it minska miljöbelastningen.

Varför inte köpa tjänsten ”kommunikation” i stället för en resa? Vid en beställning informeras då kunden, förutom om rena kostnader, hur miljön påverkas och vilka alternativ som finns. Kanske bör man inte åka Stockholm–Sundsvall för ett tvåtimmarsmöte? Samma resultat kan uppnås med hjälp av telefon eller video. Pengar och miljö sparas och samtidigt är man färdig i tid för att hinna hämta på dagis …

Ewa Thorslund, Näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen

Debattartikeln publicerad i Computer Sweden 091106
 

I nästa vecka samlas representanter från hela Europa i Visby för att, under ledning av infrastrukturminister Åsa Torstensson och EU-kommissionär Viviane Reding, dra upp riktlinjerna för EU:s nya IT-politik.

Temat är ”Creating impact för an eUnion 2015”. Till grund för diskussionerna ligger en rapport gjord på uppdrag av den svenska regeringen. Rapporten innehåller många bra och relevanta förslag. Men i ett par avgörande frågor är författarna rejält fel ute. Går förslagen igenom kan EU:s nya IT-politik istället bli ett allvarligt hinder för innovationer och entreprenörskap.

I rapporten föreslås att det vid offentliga upphandlingar ska krävas att produkterna bygger på öppen källkod. Det innebär att nya system som konstrueras ska vara allmänt och fritt tillgängliga. Författarnas uppfattning är att den ställning som företag, såsom Microsoft, Google och Intel, har i IT-världen är skadlig för Europa och måste brytas.

Dessutom förordas en kraftig utvidgning av de områden som ska regleras i förväg. På samma sätt som den svenska telekommarknaden i dag regleras av Post- och Telestyrelsen, PTS, ska också annan ”infrastruktur” – alltså även dominerande mjuk- och hårdvara - utsättas för s.k. ex ante reglering. Det innebär att i förväg reglerade villkor för priser m.m. ska gälla.

Europa är i ett stort behov av innovationer. Det är en förutsättning för att skapa nya företag, jobb och ekonomisk tillväxt. Men det går inte att bygga framgångsrika företag med juridik och byråkrati. Vem kommer vilja investera i nya produkter om reglerade marknadsandelar eller öppen källkod måste gälla i fortsättning? Går det över huvud taget att räkna hem de investeringar man gör? Hur sannolikt är det att det uppstår nya europeiska IT-företag om innovatörer och entreprenörer riskerar att regleras?

Öppna standarder och öppna gränssnitt, dvs fritt tillgängliga beskrivningar av hur program och system ska ”prata” med varandra, är självklart att kräva. Men ska Europa utveckla konkurrenskraftiga IT-företag måste innovatörer och entreprenörer kunna skydda sitt intellektuella kapital och kapitalisera på sina investeringar, utan risk för att konkurrenterna snyltar på resultaten.

Microsoft, Google och Intel är tre extremt framgångsrika företag som betytt mycket. Tack vare dessa företag skapas nya tjänster som bygger på deras innovationer och som ger sysselsättning och skapar vinster, vilka i sin tur kan användas för att bygga nya företag. Företagen expanderar, forskar och utvecklar, inte bara i USA utan över hela världen. Europa har mycket att av lära av dem. Åsa Torstensson måste göra klart på Visbymötet att förslagen om ökad reglering och obligatorisk öppen källkod inte främjar utvecklingen av en framgångsrik europeisk IT-industri.

Jag hoppas att Visby-mötet blir framgångrikt, både för EU:s framtida konkurrenskraft men också för den europeiska IT-industrin, där det finns plats för olika affärsmodeller. För i slutändan är det ju trots allt i relationen mellan leverantör och kund som det avgörs vilka affärsmodeller som blir konkurrenskraftiga och hållbara.

Anne-Marie Fransson
Förbundsdirektör
IT&Telekomföretagen inom Almega
 

Artikeln publicerad i Dagens Industri, 091104

Åsa Torstensson har aviserat ett  "bredbandsforum", dit marknadens olika aktörer inbjuds. Från marknadens sida vill vi bidra till att det där kommer att föras konkreta och konstruktiva diskussioner kring hur Sverige snarast ska komma ur startblocken, få fart på investeringar och ge användarna bättre tillgång. Allt av stor vikt då det kommer till att säkerställa Sveriges globala konkurrenskraft. Med bra förutsättningar, kraftfulla tjänster - inte minst från den offentliga sektorn och tjänster som tillvaratar offentlig information - och samarbete mellan stat och marknad i mindre tättbebyggda områden, får vi bra förutsättningar.

Vi ser också positivt på att regeringen, äntligen, ämnar ändra miniminivån som ska gälla för hela Sverige. Det är hög tid. Vi beklagar dock att regeringen ännu inte valt att sätta ner foten och ansluta sig till t.ex. Finlands nivå om minst 1 Mbit/s till 100% av befolkningen från och med juli 2010. Regeringen konstaterar att Globaliseringsrådet tar upp digital infrastruktur som en avgörande framgångsfaktor, och då måste hela landet inkluderas i denna infrastruktur.
 

– I floden av motioner är det dock uppseendeväckande få som tar upp IT och miljö eller FoU-frågor relaterade till IT. Och ingen enda behandlar rättsväsendets brist på IT-användning, trots den intensiva kritiken mot hur det fungerar, säger Mikael von Otter, näringspolitisk expert på IT&Telekomföretagen inom Almega.

I övrigt täcker motionerna ett spektrum av viktiga samhällsområden: integritet, skola, skatter, vård, infrastruktur och många andra. Intressant att notera är att skolan är det område som får flest IT-relaterade motioner.

Det är glädjande att insikten om betydelsen av IT för hela samhället äntligen börjar få genomslag. Under året har flera interpellationer och frågor debatterats i riksdagen, och nu kommer alltså även ett stort antal motioner på området. Samtidigt talar detta sitt tydliga språk; de politiska partierna måste ta dessa frågor på allvar.

– Att det är signifikant fler motioner från alliansen än från oppositionen, väcker förhoppningar om att regeringen känner trycket att ta tag i IT-frågorna. Vi hoppas förstås att vår rapport som vi presenterade under Almedalsveckan, ”Färdplan för tillväxt och välfärd – en uppdaterad IT-politik”, kan vara en idégivare i sammanhanget. Det ska bli intressant att följa alla motioner, och vi kommer att göra allt för att medverka till att hålla IT-frågorna levande fram till valet nästa år, avslutar Mikael von Otter.
 

Studier visar att IT och kommunikationsteknik har stor betydelse för tillväxt, utveckling och välstånd. En bred IT-användning leder till innovationer och nya företag, vilket i sin tur skapar exportmöjligheter och förutsättningar att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. IT är också avgörande för att lösa de stora strategiska utmaningarna som klimatfrågan, en åldrande befolkning och ökad global konkurrens.

"Vi efterlyser en politisk vision för Sveriges fortsatta väg in i informationssamhället. Den bör formuleras som en färdplan med tydligt angivna riktlinjer och mål så att näringsliv, offentlig sektor och medborgarna vet vad som gäller. Detta saknas i dag", säger Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT& Telekomföretagen.

Rapporten innehåller en rad förslag och rekommendationer. Bland dessa kan nämnas:

• Säkerställ fortsatt bredbandsutbyggnad. Staten måste, av ekonomiska, näringspolitiska, demokratiska och sociala skäl, formulera en vision om hur alla ska få tillgång till Internet.
   
• E-delegationen måste formulera trovärdiga strategier för hela den offent­liga sektorn. Myndigheter kommuner och landsting måste stimuleras i att använda samverkande e-tjänster för effektivisering samt bättre service till medborgarna.
   
• Utveckla nya tjänster för morgondagens krav på vård och omsorg . IT är en förutsättning för att klara en fördubbling av antalet vårdbehövande.
   
• Formulera ett nationellt handlingsprogram kring hur belastningen på miljön ska minskas med IT- och telekomlösningar och därmed medverka till att nå klimatmålen.
   
• Skolans arbete med digital kompetens måste konkreti­seras. I detta ingår även hur dessa kompe­tenser ska inkluderas i lärarutbildningen och i fort­bildningen för lärare och skolledare.
   
• Upphovsrätten måste anpassas till det digitala samhällets möjligheter. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt hur kulturspridning kan främjas.
   
• Det framtida utbudet och efterfrågan av IT-utbildade från universitet och högskolor måste analyseras. Särskild vikt måste läggas vid utbildningens innehåll och om den motsvarar dagens behov.
   

Rapporten presenterades i samband med ett seminarium den 1 juli under Almedalsveckan. Ta del av ett referat från seminariet via den interna länken till höger: Dialag viktig för lyckad IT-politik.

Det ledde till en begäran om en konkretisering av områden som behöver regeringens uppmärksamhet. I brevet som skickats till statssekreteraren före påsk har 11 punkter angivits. Vi ser nu fram emot att regeringen på ett synligt sätt återkommer i dessa (och andra) frågor – frågor som inte bara vi utan även t.ex. regeringens egen myndighet PTS aktualiserat.

Statsrådet föreföll inte se något värde i att ta fram en nationell vision och mål för bredbandstillgång - som svar på Monica Greens konstaterande att många av Sveriges konkurrentländer har sådana planer. För branschen och för Sverige kan statsrådets inlägg i debatten inte anses vara särskilt upplyftande

 IT&Telekomföretagen har med anledning av detta, tagit fram ett dokument i syfte att påvisa hela bilden avseende kostnader som branschen förväntas bära, samt även kort kommentera eventuella effekter. 

Ta del av hela dokumentet i  nedladdningsrutan till höger.