Vid frånvaro på grund av sjukdom gäller följande:
Dag 1: karensdag
Dag 2-14: 80 procent av lön

Vad som skall ingå i underlaget för beräkning av sjuklönens storlek regleras i kollektivavtal.

Karensdag

Karensdag innebär att ingen ersättning ska betalas ut för den första arbetsdagen i en sjuklöneperiod. Detta gäller även om sjukdomen beror på arbetsskada. Antalet karensdagar begränsas till 10 under en 12-månadersperiod.

Återinsjuknanderegel

Om en anställd blir frisk och därefter insjuknar på nytt inom fem kalenderdagar, räknas den nya sjukperioden som en fortsättning på den tidigare. Ersättningen skall då beräknas som om sjukdomsperioden varit i en följd. Detta innebär att det inte blir någon ny karensdag. Det har dessutom betydelse för sjuklöneperiodens längd.

Särskilt högriskskydd

Anställda med omfattande sjukfrånvaro som innebär ett större antal sjukfall kan ansöka hos Försäkringskassan om att få sjuklön (80 %) redan från första dagen i sjuklöneperioden. Även den som har en sjukdom som innebär en eller flera längre sjukfall under en 12-månadersperiod omfattas. Arbetsgivaren får efter ansökan kostnaderna för sjuklön inklusive arbetsgivaravgifter ersatta av Försäkringskassan.

Småföretag

Arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader (exkl sociala avgifter) för ett kalenderår inte beräknas överstiga 130 prisbasbelopp (ca 5,5 miljoner kr) kan teckna försäkring mot sjuklönekostnader hos Försäkringskassan. Premien för denna är för närvarande 0,6 % av lönekostnaden. Försäkringen ersätter arbetsgivaren för sjuklönekostnader fr.o.m. den fjärde dagen i sjukperioden. Den tidigare möjligheten att hos Försäkringskassan teckna en småtagarförsäkring mot semesterlönekostnader som uppkommer vid semesterlönegrundande frånvaro upphörde vid årsskiftet 2007/2008.

Sjukskrivning fr o m 15:e dagen

Sjukskrivning som pågår i mer än 14 dagar skall av arbetsgivaren anmälas till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar efter sjuklöneperiodens slut. Försäkringskassan betalar fr o m den 15:e dagen ut sjukpenning (s k kalenderdagsberäknad sjukpenning) som är 80 % x SGI/365 x 0,97 (SGI är månadslönen x 12). 
Ersättning med 80 procent utbetalas i 364 dagar under en ramtid av 450 dagar. I de 364 dagarna inräknas dagar med sjukpenning, reseersättning, rehabiliteringsersättning etc. Även dagar som ingår i sjuklöneperioden ingår under förutsättning att sjukpenning utbetalas i direkt anslutning till sjuklöneperioden. Personer med mycket allvarliga sjukdomsdiagnoser kan ansöka om att få sjukpenning med 80 procent under längre tid än 364 dagar. Vid beräkningen av ramtiden tas hänsyn till de senaste 450 dagarna. Försäkrad som erhållit ersättning under 364 dagar måste ha ett uppehåll under 87 dagar för att på nytt vara beviljad rätt till sjukpenning. Försäkrad som har en fortsatt nedsatt arbetsförmåga när de 364 dagarna konsumerats, har möjlighet att ansöka om förlängd sjukpenning med en ersättningsnivå om 75 procent av SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Den förlängda sjukpenningen utgår under maximalt 550 dagar. Dagar då partiell sjukpenning utgår avräknas som en hel ersättningsdag vid såväl sjukpenning som förlängd sjukpenning. Den kalenderdagsberäknande sjukpenningen och den förlängda sjukpenningen beräknas som 80 % / 75% x SGI x 0,97/365. SGI utgör månadslönen x 12. Den maximala sjukpenningen under 2009 är 682 kr/dag (80 %) respektive 640 kr/dag (75 %). Högsta sjukpenning vid arbetslöshet är 486 kr/dag.

För rätt till sjukpenning krävs att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt p.g.a. sjukdom till minst en fjärdedel. För rätt till hel sjukpenning krävs att den försäkrade är helt arbetsoförmögen. De övriga sjukpenningnivåerna är 3/4 och 1/2. 

Reseersättning

Försäkringskassan ersätter i vissa fall merkostnader i samband med resor till och från arbetet i stället för att utbetala sjukpenning.

Minskningsregeln

Försäkringskassan reducerar den 80 procentiga sjukpenningen om ersättning som sjuklön eller ersättning från fri gruppsjukförsäkring fastställd i kollektivavtal överstiger 10 procent av lönen upp till 7,5 prisbasbelopp och 90 procent på lönedelar däröver. Vid förlängd sjukpenning, som gäller från januari 2009, är motsvarande reduktion 10 procent respektive 85 procent.

Sjukpenning i förebyggande syfte

Försäkringskassan kan betala ut förebyggande sjukpenning i stället för arbetsgivarens sjuklön i de fall den försäkrade genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, som syftar till att förebygga sjukdom eller nedsättning av arbetsförmågan. Ersättningen utbetalas från första dagen. 

Havandeskapspenning

Om en kvinna p.g.a. havandeskap är arbetsoförmögen med minst en fjärdedel och om hon inte kan beredas ett mindre ansträngande arbetehar hon rätt till havandeskapspenning. Ersättningens nivå motsvarar sjukpenningen.

Rehabilitering

Arbetsgivaren har det primära ansvaret för de anställdas rehabilitering. Arbetsgivaren har att på den egna arbetsplatsen vidta åtgärder, som syftar till att den anställde ska kunna återgå i arbete. Försäkringskassan har ett samordningsansvar kring de olika åtgärder som blir aktuella. Den 1 juli 2008 infördes en s.k. rehabiliteringskedja där bestämda tidpunkter anges för Försäkringskassans prövning av rätten till sjukpenning. Rehabiliteringskedjan innebär inte någon förändring avseende arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Detta kvarstår som tidigare. Följande tidpunkter gäller i rehabiliteringskedjan:

Dag 1-90

Under de inledande 90 dagarna i en sjukfrånvaroperiod ska Försäkringskassan bedöma den försäkrades arbetsoförmåga i förhållande till det ordinarie arbetet eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren kan erbjuda.

Dag 91-180

Försäkringskassan prövar arbetsförmågan mot annat arbete hos den egna arbetsgivaren. Finns möjlighet för den anställde att efter rehabilitering, anpassning eller omplacering utföra något annat arbete som är ledigt hos arbetsgivaren ska Försäkringskassan inte längre utbetala sjukpenning. Endast förekomsten av arbetsuppgifter hos arbetsgivaren innebär inte att sjukpenningen ifrågasätts. Om den anställde inte kan återgå i arbete hos arbetsgivaren före 180 dagars sjukfrånvaro, ska så fort som möjligt en plan upprättas för återgång i arbete. Planen upprättas av Försäkringskassan. Stöd erbjuds via Arbetsförmedlingen. Stödet kan innebära att få hjälp med att aktivt söka nytt arbete. Under tid som detta sker kvarstår rätten till sjukpenning fram till dag 180 i sjukfrånvaroperioden. För att Försäkringskassan ska få ett heltäckande underlag för att kunna bedöma om den försäkrade anställde kan utföra annat arbete än sitt vanliga hos arbetsgivaren har Försäkringskassan från 1 januari 2009 möjlighet att av den försäkrade begära ett utlåtande av arbetsgivaren. I utlåtandet ska det anges vilka möjligheter som finns att ta tillvara arbetsförmågan inom arbetsgivarens verksamhet efter omplacering eller rehabiliteringsåtgärd. Det är den anställdes skyldighet att lämna in utlåtandet till Försäkringskassan. Om den anställde inte lämnar in utlåtandet, kan rätten till sjukpenning upphöra.

Dag 181 och framåt

När sjukfrånvaroperioden pågått under 180 dagar, ska Försäkringskassan i samband med sin bedömning av rätten till sjukpenning beakta om den försäkrade har förmåga att försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, d.v.s. genom fortsatt arbete hos den befintliga ar betsgivaren eller genom annat förvärvsarbete. Prövningen mot hela arbetsmarknaden kan skjutas upp om det enligt medicinskt underlag bedöms sannolikt att den försäkrade inom kort kan återgå i arbete hos arbetsgivaren, dock senast då arbetsförmågan varit nedsatt under 365 dagar. Även om den försäkrade bedöms kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren på deltid, ska prövning ske mot den reguljära arbetsmarknaden.
 

Rehabiliteringsersättning

Den som genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering kan erhålla rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan ersättningen utbetalas med samma belopp som sjukpenning respektive förlängd sjukpenning. I samband med rehabiliteringen kn särskilt bidrag utbetalas för kostnader.

Rehabiliteringspenning

Den som genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering kan erhålla rehabiliteringspenning från Försäkringskassan ersättningen som utbetalas med samma belopp som sjukpenning respektive förlängd sjukpenning. I samband med rehabiliteringen kn särskilt bidrag utbetalas för kostnader.

Arbetshjälpmedel

För att anställd ska kunna fortsätta arbeta eller återgå i arbete efter sjukdom kan det ofta behövas arbetshjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen. Försäkringskassan kan ge bidrag till arbetsgivaren eller den anställde. Arbetsgivaren och den anställde kan normalt få bidrag med högst 50 000 kronor vardera. För arbetsgivare görs ett karensavdrag med 10 000 kronor, därefter kan ersättning ges med halva den återstående kostnaden. 

Ny lag om ledighet

Anställd som är sjukskriven har rätt att vara ledig från anställningen för att prova annat arbete. Anställningsavtalet med den andre arbetsgivaren ska ha ingåtts under dag 91 – 180 i rehabiliteringskedjan. Den nya anställningen kan vara en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning. Maximal tid för ledighet är nio månader.

Aktivitets-/sjukersättning

Försäkrad som är yngre än 30 år och där arbetsförmågan är nedsatt p.g.a. sjukdom som kan antas pågå under minst ett år erhåller aktivitetsersättning. Den försäkrad som uppnått 30 års ålder men inte 65 år och vars arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt beviljas sjuersättning. För att ersättning ska utgå, gäller bägge förmånerna, ska arbetsförmågan vara nedsatt med minst ¼. Ersättning kan också lämnas med 1/2, ¾ och som hel. Det är Försäkringskassan som är utbetalare av en inkomstrelaterad ersättning och/eller garantiersättning.

Inkomstrelaterad aktivitets-/sjukersättning beräknas utifrån en s.k. antagandeinkomst. Denna inkomst, som uppgår som högst till 7,5 prisbasbelopp (2009: 321 000 kr), beräknas enligt huvudregeln, som ett genomsnitt av de högsta årsinkomsterna under en ramtid. Ramtiden är fem till åtta år beroende av den anställdes ålder. En 46-åring har en ramtid om åtta år, äldre har kortare ramtid. Hel inkomstrelaterad aktivitets-/sjukersättning beräknas som 64 procent av antagandeinkomsten.
För rätt till garantiersättning krävs minst tre års tillgodoräknad försäkringstid (bosättning i Sverige/EU). För icke reducerad ersättning krävs minst 40 års försäkringstid i Sverige (inkl. framtida försäkringstid fram till 65 års ålder). Garantiersättningen är relaterad till ålder fram till 30 års ålder. Ersättningen ökar från 2,1 prisbasbelopp per år för en 20-åring till 2,35 prisbasbelopp för 29-åringen. För personer i åldrarna 30-64 år är garantinivån 2,40 prisbasbelopp. Nivån är lika för såväl gifta som ogifta. Ersättningen samordnas med den inkomstrelaterade ersättningen.

För personer med aktivitetsersättning har Försäkringskassan skyldighet att erbjuda en aktivitet. Deltagande för den försäkrade är frivilligt. Beslutet om aktivitetsersättning är alltid tidsbegränsat och som längst tre år långt.

Den som får aktivitetsersättning kvarstår i anställningen. Sjukersättning kan vara tidsbegränsad eller tillsvidare. Tidsbegränsad sjukersättning nybeviljas inte fr.o.m. 1 juli 2008 – vissa övergångsregler finns. Vid hel sjukersättning, som inte är tidsbegränsad, upphör anställningen när arbetsgivaren meddelar den anställde detta.

Sjukersättning och arbete

De personer som beviljats sjukersättning från den 1 juli 2008 kan ansöka hos Försäkringskassan om att ha sjukersättningen vilande under maximalt två år för att pröva att arbeta. Som stimulans till arbete kan 25 procent av den vilande ersättningen betalas ut under högst tolv månader. Personer som arbetar enligt detta regelverk omfattas av det gängse anställningsskyddet. Arbetsgivarens rehabiliterings- och anpassningsansvar gäller också på vanligt sätt.