När vi träffades 2007 för att förhandla kollektivavtal befann vi oss i en helt annan situation. Mediebranschen, det svenska näringslivet och resten av världen befann sig i en lång högkonjunktur som föreföll i det närmaste ändlös. Detta präglade också de avtal som då tecknades på arbetsmarknaden.

Därefter har vi sett både finanskris, en krympande ekonomi och den kraftigaste minskningen av annonsintäkter i dagstidningarnas historia.

Den samstämda och tydliga bild som företagen ger är att det inte enbart är fråga om en kraftig konjunkturnedgång. Det är dessutom en tydlig strukturförändring. Läsare och annonsörers vanor och beslut håller på att förändras i en allt snabbare takt. Den klassiska affärsmodellen med en prenumerations- och annonsfinansierad morgontidning är satt under hård press.

Kvalitetsjournalistik kommer alltid att efterfrågas
Trots den tuffa situation som företagen befinner sig i så präglas inte branschen av defaitism. Nästan ingen i branschen pratar om papperstidningens död, utan det finns en stark tro på att utmaningarna kommer att klaras. Däremot är det ingen som underskattar de förändringar som kommer eller de ansträngningar som kommer att krävas.

Men det kommer alltid att finnas en efterfrågan av kvalitetsjournalistik. Det visar inte minst, att trots den negativa upplageutvecklingen, så ökar läsningen. Lägger man dessutom ihop tidningen och internet så läses det som aldrig förr.

De utmaningar de alla flesta företagen arbetar med är att utveckla bland annat nya publiceringskanaler för att både behålla kunder/prenumeranter samtidigt som man vinner nya grupper. Hur hittar man en organisation som ännu bättre kan motsvara yngre läsares krav och förväntningar? När det gäller försäljningen är den stora frågan att hitta nya intäktskällor på en reklammarknad som långsiktigt växer samtidigt som den ständig hittar nya former och dessutom blir allt mer fragmentiserad.

De unga bakom minskningen av prenumererad upplaga
Upplageutvecklingen visar under en följd av år bilden av en tydlig strukturförändring (bilaga 1, pdf). Oavsett högkonjunktur eller lågkonjunktur så har utvecklingen varit nedåtgående. Ännu tydligare är strukturförändringen om man tittar på morgontidningar i Skåne, där förändringarna verkar ske snabbare och kraftigare än i övriga landet. Sedan 2004 så har nästan alla morgontidningar i Skåne förlorat upplaga samtliga år (bilaga 2, pdf), då ska vi komma ihåg att detta har varit under en period som till stor del varit mycket goda år för hushållen. Det bästa sättet att bryta ned och försöka förstå hur strukturförändringen ser ut är att titta på prenumererad upplaga generation för generation (bilaga 3, pdf). Om ett par år är det dags för den generation som föddes på 1990-talet att flytta hemifrån och börja bilda familj. Det finns inget som tyder på annat än att deras andel som prenumeranter kommer att etableras på en ny lägsta nivå.

Annonsintäkterna på samma nivå som för 20 år sedan
Annonsintäkterna som normalt är dagspressens huvudinkomst är ofta mycket konjunkturkänsliga – de går upp i goda tider och ner i dåliga tider. Men studerar vi även här utvecklingen under en följd av år så är dagspressens annonsintäkt i stort sett densamma som för 20 år sedan (bilaga 4, pdf) och under de senaste 10 åren så är det en nedgång med 28 procent (bilaga 5, pdf). Än mer oroande är, enligt de tidningsföretag vi varit i kontakt med, så räknar att nästan inget av dem med att finanskrisens förlorade annonsintäkter kommer tillbaka 2010. I bästa fall hoppas de på oförändrade nivåer. Den bilden bekräftas av IRM (Institutet för Reklam- och Mediestatistik) som i slutet av november kom med sin prognos för 2010. De förutspår nolltillväxt 2010 och att webbrelaterad kommunikation, TV, butiksmedier och bio väntas bli vinnare, medan tryckta medier antas bli förlorare.

Framgångar på internet men inte i intäkter
Tyvärr har internet inte, i alla fall inte ännu, blivit den nya intäktskälla som dagspressen hoppats på. Studerar vi till exempel andra kvartalet 2009 så gjordes reklaminvesteringar på internet på sammanlagt 1 215 miljoner. Av dessa gick 107 miljoner till landets morgontidningar. Under samma period var dagspressens sammanlagda annonsintäkt 1 720 miljoner. Trots alla satsningar på att utveckla webben står internet ännu för de allra flesta tidningar för mindre än fem procent av annonsintäkterna. Dessutom är betalningsviljan för journalistik på internet mycket låg.

För att kunna möta strukturförändringarna på intäktssidan har företagen hela tiden arbetat med rationaliseringar och effektiviseringar. En tydlig bild av hur den förändringen genomförts får man om man jämför de olika personalgrupperna (bilaga 6, pdf). Det är tydligt att företagen värnat om kärnverksamheten – det vill säga det publicistiska uppdragen, den journalistiska kvaliteten och de redaktionella medarbetarna.

Goda vinster under högkonjunkturen
Tidningsföretagen har trots annons- och upplageutvecklingen klarat av att leverera goda resultat under de senaste åren (bilaga 7, pdf). Men då ska man komma ihåg att 2006 och 2007 gav rekordvinster på mycket högre nivåer för en stor del av näringslivet. I Presstödsnämndens rapport för 2008 så var dagspressens samlade intäkter 19 529 miljoner. Branschen hade en sammanlagd vinst på 955 miljoner (varav 434 miljoner var presstöd, så kallat statligt selektivt driftstöd). Under 2009 års tre första kvartal har dagspressen tillsammans förlorat 17 procent av annonsintäkterna eller 1 475 miljoner i annonsintäkter jämfört med 2008. Det finns enskilda företag som tappat närmare 30 procent i annonsintäkter. En överslagsräkning skulle tyda på att branschen, allt annat oförändrat jämfört med 2008, skulle ligga på en förlust om en halv miljard kronor per den sista september 2009.

Därtill ska läggas en ny aspekt som ytterligare försvårar situationen. Historiskt så har samlade vinster fått ligga kvar i tidningsföretagen som eget kapital och förvaltats som finansrörelse. Detta gjorde att många medieföretag hade en finansrörelse som en ”stötdämpare” för att kunna ”mjuklanda” vid snabba förändringar och i sämre tider. Idag finns det kapitalet i stort sett inte kvar i företagen. Pengarna har använts för förvärv i den strukturförändring av ägandet som skett i branschen. Den sammanlagda prislappen för t ex Centertidningar, Dalarnas Tidningar och Lokaltidningen Mitt i Stockholm var ungefär tre miljarder kronor. Till detta kan läggas att flera av koncernerna dessutom gjort stora förvärv i nya medier framförallt utomlands men även i Sverige. I dag finns på många håll inga samlade vinster som kan användas som reserv – strukturförändringen måste företagen klara ändå. Det bör dock tilläggas att de nya ägarstrukturerna möjliggjort kraftiga rationaliseringar när det gäller administration och ledning.

En avtalsrörelse för framtiden
En av de stora framtidsfrågorna är: Hur kommer journalistiken och det journalistiska arbetet att förändras under de kommande åren? I november gästade Charlie Beckett Stockholm. Han är författare till SuperMedia: Saving Journalism So It Can Save The World (Blackwell, 2008) och chef för POLIS som är ett nätverk för journalister vid London School of Economics (LSE), och han beskriver framtiden bland annat så här: Om fem år kommer det att göras mycket mer journalistik. Det kommer att vara många fler människor som gör journalistik. Men antalet anställda professionella journalister kommer av vara hälften så många som idag.

Sanningen är väl att ingen vet svaret, men vi kan kanske vara överens om att förändringen går snabbt och som det har varit kommer det aldrig att bli.

Därför är det absolut viktigaste vi kan göra i denna avtalsrörelse för journalistiken, medarbetarna och företagen är att se till att medieföretagen får de verktyg som behövs för att kunna genomföra nödvändiga strukturella förändringar på ett så bra sätt som möjligt. Det handlar om att det måste vara rätt personer med rätt kompetens som anställs. Det handlar om förändringar så att företaget får rätt bemanning med rätt kompetens i rätt organisation för att med konkurrenskraft kunna möta framtiden.

Vi har här försökt att skildra de förändringar det avtalsområde vi nu ska förhandla om står inför. Känner ni i Journalistförbundet att analysen skulle behöva fördjupas ytterligare i någon del, så tycker vi att det vore en god idé att tillsammans träffa någon forskare, experter eller liknande för att få en ännu bättre bild.
Det är mot den ovan beskrivna bakgrunden som gör vi bedömningen att vi bör teckna ett kortare avtal.

Medieföretagen har sammanställt följande förslag till förändringar när det gäller Journalistavtalet:

Medieföretagens förslag till förändringar

Anställning, omställning och uppsägning
Vi kan tyvärr bara konstatera att det svåröverskådliga regelverk som finns i kollektivavtalet inte längre fungerar. Det är snårigt och svårt att använda. Även när avtalet ger möjlighet till visstidsanställningar så finns det risk att göra fel.

När parterna inte gemensamt kan avtala om en kollektivavtalsordning som fungerar så har lagstiftaren angett en ordning i lagen om anställningsskydd (LAS). Många arbetsgivare riktar annars kritik mot att lagen om anställningsskydd är för krånglig och besvärlig. Vi konstaterar att många av våra medlemsföretag skulle se det som en lättnad att få byta kollektivavtalets regler mot lagens bestämmelser.

• Därför kräver vi att § 2 och § 15 MOM 1 utgår ur kollektivavtalet och istället tillämpas § 5, § 6 och § 11 i LAS. (Praktikant frågan behandlas i särskilt avsnitt)
• Kvar i § 15 bör dock MOM 1 sista stycket vara: ”Har medarbetare, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid skall den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader”. Orsaken är att denna skrivning är kopplad till överenskommelsen om omställningsavtalet.
• Vi föreslår också att en övergångsregel införs i § 15 med följande lydelse: ”För medarbetare som anställts före den 1 april 2010 är uppsägningstiden minst den som framgår av tabellen nedan, om inte annat överenskommits eller följer av § 15 mom 3, mom 5, mom 8 och § 2 mom 3.

Medarbetare skall iakttaga minst en kalendermånads
uppsägningstid.”

Om vi inte lyckas genomföra nödvändiga förändringar av regelverket för att kunna möta framtiden, så kommer vi troligen att få se en snabbare utveckling där alltfler företag i en större omfattning väljer andra verksamhetsformer och andra sätt att anlita arbetskraft.

Vi tvingas också konstatera, att trots att vi i kollektivavtalet avtalat om att lokala parter ska göra överenskommelser om turordningen genom avsteg från § 22 lagen om anställningsskydd, så sker inte det. Medieföretagens medlemmar betalar i omställningsavtalet 0,3 procent av lönesumman till Trygghetsrådet så att det finns stöd och hjälp till omställning för anställda som förlorar sin anställning på grund av arbetsbrist.

I gengäld ska de lokala fackliga klubbarna tillsammans med arbetsgivaren göra en bedömning av företagets behov av kompetens och möjlighet att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning enligt bestämmelserna i kollektivavtalet.

”Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.”, står det i Journalistavtalets § 15 MOM 2 stycke 3.

Sedan bestämmelsen kom in i avtalet så har det, så vitt vi känner till, inte träffats en enda överenskommelse enligt § 15 MOM 2. Det visar på att avtalets konstruktion som sådan gör det svårt för lokala fackliga motparter att leva upp till sin del av kollektivavtalet. I ett fåtal fall har det under avtalsperioden visserligen kommit till turordningsöverenskommelser men det efter att företaget ”betalat” extra med förlängda uppsägningstider, arbetsbefrielse och/eller avgångsvederlag.

Det vore naturligt för arbetsgivarna att ifrågasätta värdet av omställningsavtalet – vilket också görs – eftersom de lokala motparterna inte lever upp till sin del av avtalet. Det vore dock synd att äventyra omställningsavtalet eftersom försäkringen fungerar väl och ger ett professionellt stöd till de medarbetare som blir uppsagda på grund av arbetsbrist.

• Istället föreslår vi att efter stycke 3 i § 15 MOM 2 införs ett ytterligare stycke med följande lydelse: ”Har parterna diskuterat och analyserat ett urval av de anställda som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas, och det ändå inte varit möjligt att träffa en överenskommelse om turordning med avsteg från 22 § lagen om anställningsskydd, äger företaget rätt att undanta anställda från lagen om anställningsskydd vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Avsteg från lagens turordningsregler får ske enligt följande:
  

  Antal uppsagda medarbetare	Antal undantag från 22 § LAS
  1 – 5	1
  6 – 10	2
  11 – 15	3
  16 – 20	4
  21 – 25	5
  26 – 30	6
  31 – 50	8
  Över 50	10

  
   

Undantag från lagen om anställningsskydd kan endast ske vid ett uppsägningstillfälle per sexmånadersperiod. Företag med högst tio anställda kan tillämpa denna bestämmelse eller 22 § stycke två lagen om anställningsskydd.”

Vi tror att en sådan skrivning skulle främja att de lokala parterna följer § 15 MOM 2 och försöker komma överens.

Löner
Medieföretagen ser mycket positivt på det gemensamma arbete som gjorts under avtalsperioden tillsammans med Journalistförbundet för att utveckla den individuella lönesättningen. Vi hoppas kunna fortsätta detta konstruktiva arbete även under den kommande perioden. Det är därför viktigt att värna om att ett löneavtal inte får sådana konstruktioner att det försvårar arbetet med en individuell lönesättning, utan istället utveckla en decentraliserad lönebildning.

• Vi föreslår därför en lokal lönebildning med ett sifferlöst löneavtal.

Arbetstid
Under avtalsperioden har Tidningsutgivarna tillsammans med Journalistförbundet bedrivit ett partsarbete omkring arbetstidsfrågorna. Vi har då presenterat ett heltäckande förslag till nya skrivningar av § 6 och § 7, som handlar om ordinarie arbetstid, obekväm arbetstid och övertid.

Förslaget bygger på avtalets möjlighet att tillämpa årsarbetstid. Strukturen gör det lättare för företag och medarbetare att läsa ut vad som gäller på arbetstidsområdet, arbetstidsbestämmelser utifrån nya arbetstidslagen tas in i avtalet, röd-dags-problematiken tas om hand inom årsarbetstiden och helgtillägget ersätts av OB 3-poängstid. Det bara några av de förbättringar som förslaget skulle innebära.

• Vi föreslår därför att § 6 och § 7 i kollektivavtalet byts ut mot bilaga 8 (pdf).
• I detta sammanhang måste parterna hitta en lösning för att hantera frågan om arbetsmiljöpotten från 1981.
• Skulle vi inte bli överens om en ny reglering av § 6 och § 7 så är vårt krav att stryka sista meningen i § 6 MOM 7 som lyder ”Ledighet får ej utläggas på dag som till följd av tidningsutgivning brukar vara ledig dag.” Förbudet har medfört att kompensationsledigheten för helgdag som inte är söndag - inte har kunnat läggas ut på aftonen i anslutning helgdagen (som är det normala på andra avtalsområden) eftersom arbetsgivaren då brukat ge medarbetarna ledigt. Det är en av huvudförklaringarna till att företag valt att återta den tidigare utgivna ledigheten på dagar före röd dag som inte är söndag.

Upphovsrätt

• Det är med stor tillfredställelse vi kunnat se hur alltfler lokala upphovsrättsavtal tecknats runt om på företagen. Det är med glädje vi kan konstatera att parterna vårdat avtalet från 2007. Vi vill fortsätta att tillsammans vårda upphovsrätten och vill bara peka på att vi gemensamt måste träffa en överenskommelse för kommande period om vem som utser en opartisk ordförande i fall särskilda nämnden skulle tvingas träda in.

Övriga frågor
Löneutfyllnad

Tillsammans med dåvarande HTF gjordes 2007 förändringar i kollektivavtalet avseende föräldralön/utfyllnad vid barns födelse. Löneutfyllnaden gäller nu längst tills barnet blivit ett och ett halvt år gammalt och utfyllnaden utges enbart för ledighetsperioder om en månad. Med tidigare GF skrevs en sådan regel in i kollektivavtalet 2001.

Motivet till utfyllnaden är att den ska användas i samband med barns födelse för att förstärka föräldraförsäkringen och verka för en ökad jämställdhet. Vi vill därför säkerställa att löneutfyllnaden tas ut så att fler pappor väljer att vara hemma när barnen är riktigt små.

• Vi föreslår därför att följande stycke läggs till § 8 Mom 6:1: ”Föräldralön kan utgå vid barns födelse längst till dess barnet är ett och ett halvt år gammalt och vid adoption av barn eller tagande av fosterbarn längst under ett och ett halvt år från dess att medarbetaren fått barnet i sin vård, dock längst till dess barnet uppnår tio års ålder. Föräldralön utges enbart för ledighetsperioder om minst en månad.”

Fortbildning
På arbetsmarknaden finns sedan gammalt den uppdelningen att fortbildning som arbetsgivaren anser att medarbetaren behöver för sitt arbete – bekostar och beslutar också arbetsgivaren över. Fortbildning som anställda själva anser sig behöva – får anställda själva bekosta och har rätt till ledigt genom studieledighetslagen.

På det sättet är regleringarna i § 14 MOM 1 om rätten för medarbetaren att själv bestämma om de med bibehållen lön ska gå kurs hos FOJO eller Nordisk Journalistcenter en avvikelse från det som är gängse på arbetsmarknaden.

Från medlemsföretagen får vi med jämna mellanrum synpunkten att den här regleringen används av medarbetare för att gå utbildningar som saknar kopplingar till deras arbetsuppgifter.

• Vårt förslag är att § 14 MOM 1 utgår som helhet, inklusive anmärkningen.

Studiepraktikanter

• Vi har tidigare lyft frågan om att öppna praktikantavtalet genom att ge lokala parter möjlighet att avvika genom lokala överenskommelser. För de flesta större företag är säkert inte praktikant avtalet något problem, men för de mindre företagen är det med dagens system allt svårare att ta emot studiepraktikanter. Praktikantavtalet får en skrivning om att de lokala parterna kan överenskomma om praktik på andra villkor.

Modernisering

• Vi var 2007-års avtalsförhandlingar överens om att gemensamt arbeta med en modernisering av avtalstexter. Förklaring till att vi inte hunnit med detta är att vi arbetat gemensamt med andra viktiga områden som lönesättning, upphovsrätt, arbetstider och med andra frågor i samarbetskommittén. Vi vill dock gärna göra en ny ansats att gemensamt modernisera texterna i avtalet.

MEDIEFÖRETAGEN
Stockholm den 16 december 2009

Charlott Richardson                 Björn Svensson

Hans O Andersson                   Stefan Koskinen